92002E2806

SKRIFTLIG FRÅGA P-2806/02

från Jules Maaten (ELDR) till kommissionen

(30 september 2002)

Ämne: Europeiska kommissionens meddelande om uppmjukning av kravet på minskat budgetunderskott för länderna i eurozonen

1. Hur rimmar meddelandet från Europeiska kommissionen den 24 september 2002 om att mjuka upp kravet på minskat budgetunderskott med meddelandet, även det från den 24 september, om att man inte kommer att rucka på stabilitetspakten? Inser inte Europeiska kommissionen att man med denna hållning går emot andan i stabilitetspakten, och därmed allvarligt skadar det redan låga konsumentförtroendet?

2. Kan Europeiska kommissionen tala om hur man tänker förklara för de irländska medborgarna varför deras land fick en varning tidigare i år, medan den stora medlemsstaten Tyskland slapp undan, och hur ett antal stora medlemsstater, särskilt Frankrike och Italien, nu för andra gången på ett par månader kan komma undan kraven i stabilitetspakten? Kan Europeiska kommissionen bekräfta att det nu förs en politik med dubbla spår inom euroområdet, d.v.s. stora länder kan dra sig undan överenskommelser, medan små länder inte kan göra det?

3. Hur rimmar Europeiska kommissionens nuvarande ståndpunkt med presskommunikén den 14 maj 2002 från kommissionsledamot Solbes, där man kan läsa att medlemsstaterna [måste] göra en sista ansträngning att få sina offentliga finanser att senast år 2004 hamna nära balans (). Stabilitet bör bli vedertagen norm för euroområdet. samt Konsolideringen av de offentliga finanserna måste så snart som möjligt åter komma igång. Annars kommer () det [att bli] omöjligt att skörda samtliga frukter av vår ekonomiska politik?

Svar från Pedro Solbes Mira på kommissionens vägnar

(17 oktober 2002)

Uttalandet från 24 september 2002 skall inte alls tolkas som en uppmjukning av EU:s regelverk för de offentliga finanserna. I uttalandet understryks snarast vikten av att stabilitets- och tillväxtpakten respekteras, så att målet med offentliga finanser i balans kan uppnås. Det skall ske genom att man i regelverket uttryckligen tar hänsyn till cykliska förändringar och genom att medlemsstaterna uppmärksammas på vikten av kraftfulla och snabba åtgärder när skillnader i justeringarna på vägen mot balans eller alltför stora underskott konstateras. Uttalandet syftade också till återupprättat förtroende, eftersom det klargjorde vissa centrala frågor vid en tidpunkt då kritik mot stabilitets- och tillväxtpaktens funktion höll på att underminera trovärdigheten hos EU:s regelverk för de offentliga finanserna. Regelverket är till fördel för ekonomierna inom EU, eftersom det bidrar till att man kan undvika ohållbara offentliga finanser och till att hålla inflationsförväntningarna på en rekordlåg nivå.

Pressmeddelandet från 14 maj 2002 går att förena med uttalandet i det att de medlemsstater som fortfarande har underskott uppmanas att göra betydande ansträngningar för att uppnå offentliga finanser i balans. Med hänsyn till nuvarande ekonomiska omständigheter skulle justeringarna för att uppnå målet 2004 ha varit alltför stora. I pressmeddelandet uppmanas medlemsstater med underskott att omedelbart återuppta konsolideringen av de offentliga finanserna och dessutom att åta sig att konsolidera med en viss överenskommen lägsta nivå på strukturjusteringarna, så att övergångsperioden kan förklaras avslutad senast 2006.

Kommissionen är övertygad om att alla aktörer kommer att göra sitt bästa. Kommissionen kommer dock att kräva att alla medlemsstater respekterar sina förpliktelser enligt EG-fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten och därigenom se till att ingen medlemsstat gynnas framför någon annan. Kommissionen kommer därför att använda sig av förfarandena i EG-fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten så snart det behövs. Detta är i linje med vår tidigare politik. Förfarandena kom till användning redan 2001 när Irland inte följde de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och 2002 när Tyskland och Portugal inte uppnådde det överenskomna budgetmålet.