Regler för ekonomisk styrning införda efter den finansiella och ekonomiska krisen: en bedömning

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Meddelande (COM(2014) 905 final - Bedömning av den ekonomiska styrningen

VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET?

• I meddelandet granskas olika lagstiftningstexter som benämns ”sexpacken” ”tvåpacken”. Dessa syftar till att stärka den ekonomiska styrning i Europeiska unionen (EU).
• I meddelandet analyseras hur de nya reglerna har uppnått målet att säkerställa en närmare samordning av den ekonomiska politiken.

VIKTIGA PUNKTER

Sedan den ekonomiska och finansiella krisen har systemet för ekonomisk styrning i Europeiska unionen (EU) ändrats väsentligt. Förändringarna har spelat en viktig roll för att säkerställa varaktig samstämmighet, ekonomisk tillväxt och skapandet av fler arbetstillfällen.

Målen med sexpacken och tvåpacken

De sju förordningarna som granskas ska

• stärka den finanspolitiska övervakningen enligt stabilitets- och tillväxtpakten, införa ytterligare budgetövervakning för länder i euroområdet och stärka de nationella finanspolitiska ramarna,
• införa ett nytt förfarande för att upptäcka, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser,
• upprätta ett ramverk för länder i euroområdet som har problem med sin finansiella stabilitet,
• ge en bindande rättslig grund för den europeiska planeringsterminen, som inte hade någon innan dessa förordningar antogs.

Budgetövervakning

Den ekonomiska och finansiella krisen ledde till ökade offentliga underskott och skulder i EU, och avslöjade kryphål i övervakningen av finanspolitiken. Lagstiftningen har reformerat de två förebyggande och korrigerande delarna av stabilitets- och tillväxtpakten:

• Den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten (som syftar till att undvika uppkomsten av alltför stora offentliga underskott) har förstärkts och gjorts strängare genom införandet av riktmärket för utgifter och förfarandet för väsentliga avvikelser.
• Den korrigerande delen har förbättrats genom att införa skuldkriteriet som anges i fördraget (en gräns på 60 % av BNP för statsskulden), och genom att öka straffen för länder i euroområdet som inte uppfyller rekommendationerna enligt förfarandet vid alltför stora underskott.
• Stabilitets- och tillväxtpakten kan tillämpas på ett flexibelt sätt i händelse av en kris enligt både den korrigerande och den förebyggande delen. I syfte att stärka kopplingen mellan investering, strukturreformer och budgetansvar föreslog kommissionen i januari 2015 nya riktlinjer för EU-länderna för att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom de befintliga reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.
• Med den första tvåpacken (förordning (EU) nr 473/2013) införs ytterligare aspekter som stärker budgetövervakningen och de nationella budgetramarna för länderna i euroområdet. Den skapar förutsättningar för kommissionens bedömning av deras utkast till budgetplaner och stärker ytterligare förfarandet vid alltför stora underskott. Den ger till exempel kommissionen möjlighet att ge självständiga rekommendationer till länder med alltför stora underskott.

Förfarande för makroekonomiska obalanser

Genom sexpacken infördes en bredare övervakning av den ekonomiska politiken, genom att det skapades ett förfarande för makroekonomiska obalanser, med vars hjälp man kan upptäcka, förebygga och åtgärda makroekonomiska obalanser. Detta förfarande innebär flera steg:

• Rapport om förvarningsmekanismen: Analyserar situationen i EU-länderna med hjälp av olika ekonomiska indikatorer för att upptäcka eventuella obalanser. Rapporten belyser de EU-länder där mer detaljerad analys (fördjupad granskning) behövs.
• Fördjupade granskningar: Kommissionen genomför en noggrann bedömning av situationen i de länder som enligt rapporten om förvarningsmekanism anses vara i riskzonen för obalans. Denna rapport bevisar eller motbevisar förekomsten av obalanser och huruvida de är alltför stora eller inte.
• Förfarandet vid alltför stora obalanser: Om obalansen anses alltför stor kan det berörda landet bli föremål för förfarandet vid alltför stora obalanser och måste anta en plan för korrigerande åtgärder med en tidsplan och specifika tidsfrister.
• Böter : Om euroländernas planer för korrigerande åtgärder inte är lämpliga eller dåligt genomförda.

Länder i euroområdet som har problem finansiell stabilitet

Den andra tvåpacken (förordning (EU) nr 472/2013) syftar till att stärka kontrollen och övervakningen av EU-länder som har, eller hotas av, allvarliga finansiella stabilitetsfrågor. Den syftar till att upprätta en övervakningsprocess för EU-länder som är föremål för förstärkt övervakning, ett makroekonomiskt anpassningsprogram eller övervakning efter avslutat program.

Bedömning av förordningarnas effektivitet

• Ovanstående lagar som reglerar detta ekonomiska styrsystem har tydligt stärkt den nuvarande styrningsstrukturen.
  • Fast den reformerade ramen för budgetövervakning har införts helt nyligen, har den redan spelat en roll i korrigeringen av alltför stora underskott. Det genomsnittliga budgetunderskottet i EU-28 (1) minskade från 4,5 % av BNP år 2011 till en beräknad procentsats på cirka 3 % för 2014. Antalet länder som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott har minskat, från 23 av 27 till 11 av 28 i slutet av 2014.
  • Förfarandet vid makroekonomiska obalanser har bidragit till en gemensam förståelse för de strategiska utmaningar som EU-länderna står inför, och obalanserna håller på att rättas till.
  • De nya reglerna har ökat öppenheten, förutsägbarheten, genomförbarheten och effektiviteten när det gäller övervakning och kontroll av de länder som har eller riskerar att få allvarliga ekonomiska svårigheter.
• Med tanke på hur kort tid det nya systemet för ekonomisk styrning har tillämpats, och dess därför begränsade inverkan, är det svårt att dra slutsatser om hur effektiva förordningarna är i detta skede.
• Hittills har systemet använts i samband med en allvarlig finansiell och ekonomisk kris. Men systemets effektivitet beror till stor del på hur väl dess förebyggande del fungerar, vilket återstår att se i en mer gynnsam ekonomisk miljö.
• Även om förordningarna har stärkt EU:s ram för ekonomisk styrning visar granskningen också att det finns aspekter som behöver förbättras. Hit hör öppenhet och komplexitet hos regelbaserade ramverk och deras inverkan på tillväxt och obalanser.

BAKGRUND

• Som svar på de brister i systemet för den ekonomiska styrningen som blivit tydliga till följd av den finansiella krisen, har EU vidtagit flera åtgärder för att stärka den ekonomiska styrningen och skapa mer varaktig samstämmighet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. En central del av detta arbete har varit de lagstiftningspaket som benämns sexpacken (som trädde i kraft i december 2011) och tvåpacken (som trädde i kraft i maj 2013).
• Även om direktiv 2011/85/EU om krav på EU-ländernas budgetramar utgör en del av sexpacken ingår den inte i denna översyn. Den följer en separat tidslinje med en tidsfrist för översyn den 14 december 2018.
• Mer information finns här:
  • Europeiska kommissionens webbplats om ekonomisk styrning.
  • Europeiska kommissionens pressmeddelande.

HUVUDDOKUMENT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Bedömning av den ekonomiska styrningen: Rapport om tillämpningen av förordningarna (EU) nr 1173/2011, 1174/2011, 1175/2011, 1176/2011, 1177/2011, 472/2013 och 473/2013 (COM(2014) 905 final, 28.11.2014).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet (EUT L 306, 23.11.2011, s 1–7).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (EUT L 306, 23.11.2011, s 8–11).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EUT L 306, 23.11.2011, s. 12–24).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25–32).

Rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EUT L 306, 23.11.2011, s 33–40).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1–10).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 11–23).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015) 12 final, 13.1.2015).

Senast ändrat 30.03.2017

---

(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).