EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.4.2021

COM(2021) 205 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Främjande av en europeisk strategi för artificiell intelligens

Meddelande: Främjande av en europeisk strategi för artificiell intelligens

1.Inledning

Artificiell intelligens (AI) kommer att ha en enorm inverkan på människors sätt att leva och arbeta under de kommande årtiondena. Detta resonemang ligger till grund för den europeiska strategin för AI, som lanserades i april 2018 och har bekräftats sedan dess. Det finns många potentiella fördelar med AI för våra samhällen, från minskade föroreningar till färre dödsfall i trafiken, förbättrad hälso- och sjukvård och förbättrade möjligheter för personer med funktionsnedsättning och äldre personer till bättre utbildning och fler sätt att engagera medborgarna i demokratiska processer, från snabbare avkunnande av dom till effektivare bekämpning av terrorism och brottslighet, både online och offline, samt förbättrad cybersäkerhet. AI har visat sin potential genom att bidra till kampen mot covid-19, bidra till att förutsäga sjukdomens geografiska spridning, diagnostisera infektionen genom datortomografi och utveckla de första vaccinerna och läkemedlen mot viruset. Framför allt har AI uppvisat en mångsidighet som få andra tekniker som kan matcha. Samtidigt medför användningen av AI också vissa risker, t.ex. att människor, inklusive barn 1 , potentiellt kan utsättas för betydande misstag som kan undergräva grundläggande rättigheter och säkerhet, samt att det kan medföra risker för våra demokratiska processer.

Inför den snabba tekniska utvecklingen av AI och ett globalt politiskt sammanhang där allt fler länder investerar kraftigt i AI, måste EU agera samfällt för att utnyttja de många möjligheterna och hantera utmaningarna med AI på ett framtidssäkert sätt. Kommissionens tvådelade politik, som tog sin början i lanseringen av den europeiska AI-strategin i april 2018 2 , har varit att göra EU till ett nav i världsklass för AI, samtidigt som man ser till att AI är människocentrerat och tillförlitligt. Kommissionens vitbok om AI 3 , som offentliggjordes i februari 2020, innehåller en tydlig vision för AI i Europa: ett ekosystem av spetskompetens och ett ekosystem av förtroende för AI.

Dagens AI-paket utgör en viktig milstolpe i båda de politiska dimensionerna. För att främja utvecklingen av AI, och ta itu med de potentiella stora risker som AI innebär för såväl säkerhet som för grundläggande rättigheter, lägger kommissionen fram både ett förslag till regelverk för AI och en reviderad samordnad plan för AI.

2.Den artificiella intelligensens två sidor: möjligheter och risker

Med tanke på potentialen hos AI främjar EU dess utveckling och spridning. Genom programmen för ett digitalt Europa och Horisont Europa planerar kommissionen att investera 1 miljard euro per år i AI och mobilisera ytterligare investeringar från den privata sektorn och medlemsstaterna för att nå 20 miljarder euro per år under detta årtionde.

Stärkandet av Europas AI-kapacitet är ett centralt inslag i den övergripande strategin för att rusta Europa för den digitala tidsåldern och göra de kommande tio åren till det digitala decenniet i enlighet med den digitala kompassen 4 . I synnerhet är främjandet av AI-driven innovation nära kopplat till genomförandet av den europeiska datastrategin, inbegripet det nyligen framlagda förslaget till dataförvaltningsakt 5 , eftersom AI endast kan blomstra om det finns smidig tillgång till data. Särskilt små och medelstora företag kommer att behöva rättvis tillgång till data för att möjliggöra en bred användning av AI inom EU:s ekonomi. Det föreslagna regelverket för AI kommer även att samverka med tillämplig produktsäkerhetslagstiftning och i synnerhet översynen av maskindirektivet 6 , som bland annat behandlar säkerhetsriskerna med ny teknik, inbegripet de risker som uppstår till följd av samarbete mellan människor och robotar, cyberrisker med konsekvenser för säkerheten, samt autonoma maskiner. Regelverket är även ett tillägg till strategin för EU:s säkerhetsunion, den nya cybersäkerhetsstrategin 7 , handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 8 och de nyligen föreslagna rättsakterna om digitala tjänster och om digitala marknader 9 samt den europeiska handlingsplanen för demokrati 10 . Slutligen kommer det föreslagna regelverket att kompletteras med lagstiftning för att anpassa EU:s ram för ansvarsskyldighet, t.ex. en översyn av produktansvarsdirektivet, i syfte att ta itu med frågor om ansvarsskyldighet som rör ny teknik, inbegripet AI, och genom en översyn av direktivet om allmän produktsäkerhet.

Den nyligen antagna faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att göra det möjligt för Europa att höja sina ambitioner och bli en föregångare när det gäller att använda AI. Faciliteten för återhämtning och resiliens, som kommer att utgöra kärnan i EU:s återhämtningsplan, kommer att ställa lån och bidrag på så mycket som 672,5 miljarder euro till förfogande för att stödja medlemsstaternas reformer och investeringar under de avgörande första åren av återhämtningen. Minst 20 % av den tillgängliga finansieringen kommer att anslås till åtgärder som främjar den digitala omställningen, och detta uppgår till 134 miljarder euro under faciliteten för återhämtning och resiliens livscykel 11 .

Faciliteten för återhämtning och resiliens kan väntas öka medlemsstaternas investeringar i AI och stödja ledande forsknings-, innovations- och provningskapacitet, så att en snabbare utveckling och användning av AI kan bidra till ekonomisk och social återhämtning och stärka konkurrenskraften på längre sikt. Möjligheten är desto större eftersom finansieringen genom faciliteten för återhämtning och resiliens tillkommer utöver programmen för ett digitalt Europa och Horisont Europa, samt betydande finansiering av innovation inom ramen för de sammanhållningspolitiska programmen.

AI och annan digital teknik kan bidra till en varaktig återhämtning efter covid-19 på grund av deras potential att öka produktiviteten i alla ekonomiska sektorer, skapa nya marknader och enorma möjligheter för Europas ekonomiska tillväxt. AI-teknik bidrar till att optimera industriprocesser, göra dem mer motståndskraftiga, effektiva och miljövänliga, och möjliggöra innovativt självlärande och realtidslösningar, från prediktivt underhåll till samarbetande robotar, från digitala tvillingar till förstärkt verklighet. Nya affärsmöjligheter och större ekonomisk dynamik väntas skapa nya sysselsättningsmöjligheter och uppväga de potentiella förlusterna av arbetstillfällen. AI kan bidra till att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och äldre personer att klara sig på egen hand genom att tillhandahålla assisterande och stödjande lösningar 12 . AI har dessutom potential att spela en viktig roll när det gäller att informera människor och stärka initiativ för medborgardeltagande.

En förstärkning av AI-kapaciteten kommer att bidra till att bygga upp större motståndskraft mot framtida chocker, eftersom europeiska företag kommer att förfoga över tillräcklig expertis för att snabbt kunna tillämpa AI på nya utmaningar. AI kan dessutom i hög grad bidra till målen för den europeiska gröna given genom att hjälpa näringslivet, företagen, offentliga myndigheter och människor att göra mer hållbara val för att integrera förnybara energikällor i energisystemet genom smartare nätförvaltning eller att minska utsläppen av växthusgaser genom smart mobilitet, optimerad resursanvändning och precisionsjordbruk, för att ta några exempel.

AI kan i hög grad bidra till målen i strategin för EU:s säkerhetsunion. Det kan vara ett strategiskt verktyg för att motverka aktuella hot och föregripa såväl framtida risker – inbegripet hybridhot – som möjligheter. AI kan bidra till att bekämpa brottslighet och terrorism och göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen av teknik som används av brottslingar och i deras gränsöverskridande verksamhet.

För att dra nytta av fördelarna med AI kan Europa bygga på sina befintliga styrkor. Europa är världsledande inom robotteknik och konkurrenskraftiga industriella ekosystem. Dessa tillgångar, tillsammans med en alltmer högpresterande datorinfrastruktur (t.ex. högpresterande datorer) och stora volymer av offentliga och industriella data, gör att Europa kan skapa världsledande AI-kapacitet tack vare sina utmärkta forskningscentrum och ett ökande antal innovativa uppstartsföretag. För att utnyttja dessa starka sidor med tillgänglig finansiering kommer EU:s medlemsstater och kommissionen att samla expertis, samordna åtgärder och gemensamt mobilisera ytterligare resurser. Med utgångspunkt i det samarbete som kommissionen har utvecklat med medlemsstaterna sedan 2018 lägger kommissionen därför i dag fram en reviderad samordnad plan för AI.

Samtidigt skapar användningen av AI också risker som måste åtgärdas. Vissa egenskaper hos AI, t.ex. black box-effekten hos många algoritmer som gör det svårt att utreda orsakssamband, utgör specifika och potentiellt stora risker för säkerhet och grundläggande rättigheter som den befintliga lagstiftningen inte kan hantera, eller mot bakgrund av vilka det är svårt att kontrollera efterlevnaden av befintlig lagstiftning. Det är exempelvis ofta inte möjligt att fastställa varför ett AI-system har kommit fram till ett specifikt resultat. Till följd av detta kan det bli svårt att bedöma huruvida och bevisa att någon har missgynnats genom användningen av AI-system, till exempel i ett beslut om anställning eller befordran eller i en ansökan till ett offentligt förmånssystem. Användningen av AI-system kan göra det mycket svårt för drabbade personer att korrigera felaktiga beslut. Ansiktsigenkänning på offentliga platser kan utgöra ett intrång i privatlivet om den inte regleras ordentligt. Dessutom kan bristfällig upplärning och utformning av AI-system leda till betydande fel som kan vara till men för integritet och icke-diskriminering 13 . AI-baserade robotar och intelligenta system måste konstrueras och utformas så att de uppfyller samma höga standarder för säkerhet och skydd av de grundläggande rättigheterna som gäller för traditionell teknik i enlighet med unionsrätten.

Som svar på dessa utmaningar inom AI har Europaparlamentet och Europeiska rådet upprepade gånger efterlyst lagstiftningsåtgärder för att säkerställa en välfungerande inre marknad för AI-system där både fördelarna och riskerna med AI hanteras på ett lämpligt sätt som kommer att hålla över tid. Kommissionens förslag till ett regelverk 14 för AI utgör ett kritiskt ögonblick i arbetet med att skydda säkerheten och de grundläggande rättigheterna och därmed säkerställa förtroendet för utvecklingen och användningen av AI.

Den samordnade planen och förslaget till regelverk är en del av EU:s insatser för att vara en aktiv aktör i internationella och multilaterala forum på området för digital teknik och en global ledare för främjandet av tillförlitlig AI, och för att säkerställa samstämmighet mellan EU:s yttre åtgärder och inre politik. På den globala arenan har AI blivit ett område av strategisk betydelse i skärningspunkten mellan geopolitik, kommersiella intressen och säkerhetsfrågor. Länder runt om i världen väljer att använda AI som ett sätt att göra tekniska framsteg på grund av dess användbarhet och potential. AI-lagstiftningen befinner sig i sin linda och det är mycket viktigt för EU att gå i spetsen för utvecklingen av nya ambitiösa globala normer, AI-relaterade internationella standardiseringsinitiativ 15 och ramar för samarbete, i linje med det regelbaserade multilaterala systemet och de värden som det upprätthåller. I linje med det gemensamma meddelandet om en förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism 16 avser EU att fördjupa partnerskap, koalitioner och allianser med tredjeländer – särskilt likasinnade partner – samt multilaterala och regionala organisationer 17 . EU har även för avsikt att inleda samarbete i sakfrågor med andra länder och att göra motstånd i de fall där dessa värden hotas.

3.En milstolpe på vägen mot en europeisk strategi för AI

Det paket som offentliggörs i dag är resultatet av tre års intensivt beslutsfattande om AI på europeisk nivå. Efter kommissionens offentliggörande av den europeiska strategin för AI i april 2018, och efter omfattande samråd med berörda aktörer, utarbetade högnivåexpertgruppen för artificiell intelligens riktlinjer för tillförlitlig AI 18 i april 2019 samt en bedömningslista för tillförlitlig AI (ALTAI) i juli 2020. Dessutom bildades AI-alliansen 19 i form av en plattform där omkring 4 000 berörda parter kunde diskutera de tekniska och samhälleliga konsekvenserna av AI, vilket kulminerade i ett årligt AI-sammanträde. Parallellt med detta utgör den första samordnade AI-planen 20 , som offentliggjordes i december 2018, ett gemensamt åtagande med medlemsstaterna för att främja utvecklingen och användningen av AI i Europa och att samordna europeiska och nationella insatser för AI.

Kommissionens vitbok om AI, som kombinerade de två arbetsområdena, offentliggjordes tillsammans med en rapport om konsekvenser för säkerhet och ansvar när det gäller artificiell intelligens, sakernas internet och robotteknik 21 . I vitboken föreslås ett antal åtgärder för att främja ett ekosystem av spetskompetens, vilket leder fram till dagens översyn av den samordnade planen. Vitboken innehåller också politiska alternativ för ett framtida EU-regelverk för att skydda ett ekosystem av förtroende i Europa, vilket utgör grunden för dagens förslag till regelverk för AI. Det offentliga samrådet om vitboken om AI 22 , som pågick från februari till juni 2020, hade ett brett deltagande och gjorde det möjligt för EU-medborgare, medlemsstater och berörda parter att lämna synpunkter och bidra till att forma EU:s strategi och politiska alternativ för AI.

4.För tillförlitlighet: förslaget till regelverk för AI

Såsom anges i vitboken om AI, och som till stor del bekräftats av det offentliga samråd som följde, skapar användningen av AI ett antal specifika stora risker för vilka den befintliga lagstiftningen är otillräcklig. Även om det redan finns en gedigen ram för lagstiftning på EU-nivå och nationell nivå för att skydda grundläggande rättigheter 23 och garantera säkerhet 24 och konsumenträttigheter, 25 särskilt den allmänna dataskyddsförordningen 26 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF 27 , kan vissa särdrag hos AI-tekniken (t.ex. black box-effekten) göra tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av sådan lagstiftning svårare och skapa stora risker för vilka skräddarsydda regleringsåtgärder behövs. Därför införs genom förslaget en uppsättning harmoniserade regler som är tillämpliga på utformning, utveckling och användning av vissa AI-system med hög risk, samt restriktioner för viss användning av system för biometrisk identifiering på distans.

Genom att vinna människors förtroende bör den planerade riskbaserade lagstiftningen främja spridningen av AI i hela Europa och stärka EU:s konkurrenskraft. Kommissionens förslag syftar därför till att uppnå de två målen att på ett proportionerligt sätt hantera de risker som är förknippade med specifika AI-tillämpningar och att främja användningen av AI. För att vara framtidssäkrad och innovationsvänlig är den föreslagna rättsliga ramen utformad för att endast ingripa där detta är absolut nödvändigt och på ett sätt som minimerar bördan för de ekonomiska aktörerna, med en ”lätt” förvaltningsstruktur.

Den föreslagna AI-lagstiftningen innehåller bestämmelser för att öka transparensen och minimera riskerna för säkerheten och de grundläggande rättigheterna innan AI-system kan användas i EU. Dess struktur bygger på ett antal centrala komponenter som tillsammans skapar ett proportionerligt och riskbaserat europeiskt regelverk. För det första innehåller den en teknikneutral definition av AI-system som är framtidssäkrad i den mån den kan omfatta teknik och metoder som ännu inte är kända eller utvecklade.

För det andra är förslaget, för att undvika överreglering, inriktat på s.k. AI-användningsfall med hög risk, dvs. där de risker som AI-systemen medför är särskilt stora. Huruvida ett AI-system klassificeras som högrisksystem beror på dess avsedda syfte och hur allvarlig den eventuella skadan är och sannolikheten för att den uppstår. Högrisksystem omfattar t.ex. AI-system som är avsedda att användas för att rekrytera människor eller bedöma deras kreditvärdighet 28 eller för rättsligt beslutsfattande. För att säkerställa att bestämmelserna är framtidssäkrade och kan anpassas till nya användningsområden och tillämpningar av AI-system med hög risk finns det möjlighet att klassificera nya AI-system som högrisksystem inom vissa på förhand fastställda användningsområden.

För det tredje föreskrivs i förslaget att AI-system med hög risk måste uppfylla en rad särskilt utformade krav, bl.a. användning av datauppsättningar av hög kvalitet, upprättande av lämplig dokumentation för att förbättra spårbarheten, utbyte av lämplig information med användaren, utformning och genomförande av lämpliga mänskliga tillsynsåtgärder samt uppnående av högsta standarder i fråga om robusthet, säkerhet, cybersäkerhet och precision. AI-system med hög risk måste bedömas med avseende på överensstämmelse med dessa krav innan de släpps ut på marknaden eller tas i bruk. För att på ett smidigt sätt integreras i de befintliga rättsliga ramarna tar förslaget, i förekommande fall, hänsyn till de sektorsspecifika säkerhetsbestämmelserna, vilket säkerställer samstämmighet mellan rättsakterna och gör det enklare för de ekonomiska aktörerna.

I förslaget till utkast till förordning fastställs ett förbud mot en begränsad rad användningar av AI som strider mot EU:s värden eller kränker de grundläggande rättigheterna. Förbudet omfattar AI-system som påverkar en persons beteende genom subliminal teknik eller genom att utnyttja specifika sårbarheter på sätt som orsakar, eller sannolikt kommer att orsaka, fysisk eller psykisk skada. Det omfattar även offentliga myndigheters AI-baserade allmänna sociala poängsättning.

För det specifika fallet med system för biometrisk identifiering på distans (t.ex. verktyg för ansiktsigenkänning för att kontrollera förbipasserande på offentliga platser) fastställs i den föreslagna lagstiftningen ett striktare tillvägagångssätt. Användning i realtid för brottsbekämpande ändamål skulle i princip vara förbjudet på platser som är tillgängliga för allmänheten, såvida det inte undantagsvis är tillåtet enligt lag 29 . Alla tillstånd omfattas av särskilda skyddsåtgärder. Dessutom måste alla AI-system som är avsedda att användas för biometrisk identifiering på distans av fysiska personer genomgå ett förfarande för förhandsbedömning av överensstämmelse som utförs av ett anmält organ för att kontrollera efterlevnaden av kraven för AI-system med hög risk, och kommer att omfattas av strängare krav på loggning och mänsklig tillsyn.

Enligt den föreslagna förordningen omfattas andra användningar av AI-system endast av minimikrav på transparens, till exempel när det gäller chatbotar, system för känsloigenkänning eller ”deepfake”. Detta kommer att göra det möjligt för människor att göra välgrundade val eller dra sig ur en viss situation. Slutligen kommer den föreslagna förordningen att uppmuntra användningen av regulatoriska sandlådor för att skapa en kontrollerad miljö för att prova innovativ teknik under en begränsad tid, tillgång till digitala innovationsknutpunkter och tillgång till provnings- och försöksanläggningar, vilket kommer att hjälpa innovativa företag, små och medelstora företag och uppstartsföretag att fortsätta med innovation i överensstämmelse med det nya förslaget till förordning. Ytterligare åtgärder för att utvidga systemet med regulatoriska sandlådor kan övervägas som en del av översynen av förordningen.

Den föreslagna förordningen om AI kombinerar således ökad säkerhet och ökat skydd av de grundläggande rättigheterna samtidigt som innovation stöds, vilket skapar förtroende utan att innovation förhindras.

5.Göra EU världsledande: den reviderade samordnade planen för AI

AI är en uppsättning tekniker av strategisk betydelse och EU måste agera samfällt för att utnyttja fördelarna med AI. För att lyckas är det avgörande att politiken för och investeringarna i AI samordnas på EU-nivå. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla och använda den senaste tekniken genom EU:s globala konkurrenskraft och ledarskap. En sådan samordning kommer att göra det möjligt för Europa att utnyttja fördelarna med AI för ekonomin, samhället och miljön och bidra till att främja europeiska värden i hela världen.

Därför förband sig kommissionen och medlemsstaterna 2018 att samarbeta och som ett första steg antog de den samordnade planen för AI. Den samordnade planen lade grunden för politisk samordning av AI och uppmanade medlemsstaterna att ta fram nationella strategier. Sedan den samordnade planen antogs i slutet av 2018 har det dock skett stora förändringar för AI på det tekniska, ekonomiska och politiska planet. För att den ska förbli flexibel och ändamålsenlig lägger kommissionen därför här fram 2021 års översyn av den samordnade planen 30 .

2021 års översyn av den samordnade planen är ett tillfälle att skapa ytterligare europeiskt mervärde och stärka EU:s globala roll i fråga om AI. Den innehåller fyra centrala uppsättningar förslag om hur kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna och privata aktörer, kan påskynda, agera på och anpassa sig för att utnyttja de möjligheter som AI-tekniken erbjuder och för att främja den europeiska strategin för AI. Dessa fyra centrala uppsättningar förslag beskrivs nedan.

För det första: fastställa nödvändiga villkor för utveckling och spridning av AI i EU genom att fokusera på en ram för samarbete och på data- och datorinfrastruktur. De nödvändiga villkoren måste utformas på ett sätt som gynnar små och medelstora företag för att göra det möjligt för små företag att spela sin roll när det gäller att utveckla och sprida AI på EU-nivå. Medlemsstaterna uppmanas att, i samarbete med EU, påskynda de åtgärder som föreslås i de nationella AI-strategierna genom att vid behov utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens och sammanhållningsfonderna. Detta inbegriper investeringar i stödjande infrastruktur, t.ex. datautrymmen och datorresurser.

För det andra: göra EU till en plats där spetskompetensen utvecklas från laboratoriet till marknaden. Kommissionen kommer därför att fokusera på att finansiera nätverk av AI-spetsforskningscentrum och inrätta ett europeiskt partnerskap för AI, data och robotteknik inom ramen för Horisont Europa för att främja spetskompetens inom forskning. För att säkerställa att provning och försök finns tillgängliga för innovation och snabb spridning kommer medlemsstaterna, i samarbete med kommissionen, att genom programmet för ett digitalt Europa medfinansiera innovativa provnings- och försöksanläggningar för AI samt ett nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter som kommer att hjälpa små och medelstora företag och offentliga förvaltningar att använda AI.

För det tredje: säkerställa att AI ska vara till stöd för människorna och en positiv kraft i samhället. Kommissionen kommer att fortsätta att vidta åtgärder för att se till att AI som utvecklas och släpps ut på marknaden i EU är människocentrerat, hållbart, säkert, inkluderande, tillgängligt och tillförlitligt. För att uppnå dessa mål spelar regelverket för att säkerställa förtroendet för AI-system och samtidigt främja EU:s värdebaserade AI-strategi på den globala arenan en avgörande roll. Medlemsstaterna uppmanas också starkt att främja och stödja talanger och förbättra utbudet av den kompetens som krävs för att möjliggöra utvecklingen av tillförlitlig AI.

För det fjärde: göra framsteg när det gäller att bygga upp ett strategiskt ledarskap inom sektorer med stort genomslag 31 , inbegripet klimatförändringar och miljö, hälso- och sjukvård, den offentliga sektorn, robotteknik, mobilitet, säkerhet och inrikes frågor samt jordbruk.

Med utgångspunkt i EU:s ekonomiska och föreskrivande befogenheter har gemensamma åtgärder, samordning och investeringar en enorm potential att ge den europeiska industrin en konkurrensfördel och stärka den inre marknaden. Dessutom kan EU-åtgärder bidra till antagandet av EU-standarder för tillförlitlig AI globalt och säkerställa att utvecklingen, användningen och spridningen av AI är hållbar och bygger på de värden, principer och rättigheter som skyddas i EU till förmån för alla människor och vår miljö.

6.Skapa nya möjligheter

En påskyndad utveckling och spridning av avancerad och tillförlitlig AI i Europa är en förutsättning för Europas framtida konkurrenskraft och välstånd. Det paket som läggs fram i dag är en milstolpe på vägen mot att förverkliga denna ambition och utnyttjar den möjlighet som AI erbjuder samtidigt som det tar itu med de tillhörande riskerna. Snabba och beslutsamma åtgärder från EU:s, Europaparlamentets och medlemsstaternas sida kommer att krävas för att förverkliga ambitionerna.

(1)

Se även FN:s konvention om barnets rättigheters allmänna kommentar 25 från februari 2021.

(2)

Europeiska kommissionens meddelande om strategin för artificiell intelligens för Europa , COM(2018) 237 final.

(3)

Europeiska kommissionen, Vitbok om artificiell intelligens , februari 2020, COM(2020) 65 final. 

(4)

  Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet , COM(2021) 118 final .

(5)

  COM(2020) 767 final .

(6)

COM(2021) 202 final.

(7)

  EU:s strategi för cybersäkerhet , offentliggjort den 16 december 2020, JOIN(2020) 18 final.

(8)

 Handlingsplan för digital utbildning 2021-2027, COM(2020) 624 final.

(9)

  Pressmeddelande om de nya reglerna för digitala plattformar , offentliggjort den 15 december 2020, IP/20/2347. 

(10)

COM(2020) 790 final.

(11)

 Kommissionen har fastställt strategiska riktlinjer för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens i sin årliga strategi för hållbar tillväxt 2021, COM(2020) 575 final.

(12)

 EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, COM(2021) 101 final.

(13)

Se även EU:s jämställdhetsstrategi, COM(2020) 152 final (mars 2020), EU:s handlingsplan mot rasism, COM(2020) 565 final (september 2020), EU:s jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer, COM(2020) 698 final (november 2020) och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, COM(2021) 101 final (mars 2021).

(14)

COM(2021) 206 final, Regelverket kommer inte att omfatta utveckling och användning av artificiell intelligens för militära ändamål.

(15)

Initiativ som t.ex. OECD:s principer för artificiell intelligens som antogs i OECD-rådets rekommendation om artificiell intelligens (OECD/LEGAL/0449) i maj 2019 av OECD:s medlemsländer, AI-dialogen under det saudiska G20-ordförandeskapet (dialogen) inom ramen för arbetsgrupp för den digitala ekonomin, som en del av sina insatser för att främja G20:s principer för AI, 2019, Unescos utkast till rekommendation om etik inom artificiell intelligens, eller ITU:s AI for Good Global Summit, den ledande handlingsinriktade, globala & inkluderande FN-plattformen för AI. Internationella standardiseringsorganisationer som t.ex. ISO och IEEE är också engagerade i standardisering avseende AI (t.ex. ISO/IEC JTC 1/SC 42 och IEEE:s Global Initiative on Ethics of

Autonomous and Intelligent Systems).

(16)

Denna flerpartsstrategi kommer även att inbegripa organisationer i det civila samhället.

(17)

  Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet om förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism, februari 2021 , JOIN(2021) 3 final . 

(18)

De etiska riktlinjerna för tillförlitlig AI, ett dokument där en människocentrerad strategi för AI läggs fram och som innehåller en förteckning över centrala krav AI-system måste uppfylla för att betraktas som tillförlitliga.

(19)

AI-alliansen är ett flerpartsforum som lanserades i juni 2018, AI-alliansen https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-ai-alliance . 

(20)

Europeiska kommissionen, Samordnad plan om artificiell intelligens , december 2018, COM(2018) 795 final.

(21)

Europeiska kommissionen, Konsekvenser för säkerhet och ansvar när det gäller artificiell intelligens, sakernas internet och robotteknik , från den 19 februari 2020, COM(2020) 64 final.

(22)

 Europeiska kommissionen, Offentligt samråd om vitboken om AI , februari–juni 2020. 

(23)

T.ex. direktiv 2000/43/EG mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung eller direktiv 2000/78/EG mot diskriminering på arbetsplatsen på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

(24)

T.ex. direktivet om allmän produktsäkerhet, 2001/95/EG, maskindirektivet, 2006/42/EG, samt sektorsspecifik lagstiftning, t.ex. förordningen om medicintekniska produkter, 2017/745/EU eller EU-ramen för godkännande av och marknadskontroll över motorfordon.

(25)

T.ex. direktivet om otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG.

(26)

Förordning (EU) 2016/679.

(27)

Direktiv (EU) 2016/680.

(28)

 Europaparlamentet har också föreslagit en åtskillnad mellan högrisktillämpningar och andra AI-tillämpningar och har exempelvis inkluderat rekrytering av människor eller bedömning av deras kreditvärdighet i högrisktillämpningarna.

(29)

För andra ändamål gäller förbudet och undantagen i artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679.

(30)

     Kommissionen hade åtagit sig att för medlemsstaterna lägga fram en översyn av den samordnade planen i vitboken om artificiell intelligens från 2020 och i 2018 års samordnade plan om artificiell intelligens .

(31)

   Detta kompletterar de övergripande åtgärdsområden som bygger på de åtgärdsområden som föreslogs i den samordnade planen från 2018. 

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.4.2021

COM(2021) 205 final

BILAGOR

till

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén:

Främjande av en europeisk strategi för artificiell intellligens

Innehåll

2021 års översyn av den samordnade planen om artificiell intelligens

Inledning: göra EU:s världsledande inom människocentrerad AI tillsammans med medlemsstaterna

I.Skapa förutsättningar för utveckling och användning av AI i EU

1.Förvärva, samla och dela politiska insikter

2.Utnyttja potentialen hos data

3.Främja kritisk datorkapacitet

II.Göra EU till en plats där spetskompetensen blomstrar från laboratoriet till marknaden

4.Samarbeta med berörda parter, exempelvis genom det europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik samt med expertgrupper

5.Bygga upp och mobilisera forskningskapacitet

6.Tillhandahålla verktyg genom en plattform för efterfrågestyrd AI och en miljö där utvecklare kan testa och experimentera (test- och experimentanläggningar) och där små och medelstora företag och offentliga förvaltningar kan använda AI (europeiska digitala innovationsknutpunkter).

7.Finansiera och gradera innovativa idéer och lösningar för AI

III.säkerställa att AI är till stöd för människorna och en positiv kraft i samhället

8.Främja talang och förbättra tillgången till den kompetens som krävs för att möjliggöra ett blomstrande AI-ekosystem

9.Utveckla en politisk ram för att säkerställa förtroendet för AI-system

10.Stödja EU:s vision om hållbar och tillförlitlig AI i världen

IV.Bygga strategiskt ledarskap inom sektorer med stor genomslagskraft

11.Använda AI till förmån för klimatet och miljön

12.Använda nästa generations AI för att förbättra hälsan

13.Behålla EU:s ledande roll: En strategi för robotteknik i AI-världen

14.Göra den offentliga sektorn till en föregångare för AI-användning

15.Tillämpa AI inom brottsbekämpning, migration och asyl

16.Göra rörligheten smartare, säkrare och mer hållbar genom AI

17.Stödja AI för ett hållbart jordbruk

Slutsatser:

Tillägg 1 – Tidsfrist – nyckelåtgärder

Tillägg 2Analys av nationella strategier and investments in AI

1.Översikt över de nationella strategierna

2.Framtidsutsikter – kommande nationella åtgärder

3.Medlemsstaternas investeringar i AI

2021 års översyn av den samordnade planen om artificiell intelligens 1

Inledning: göra EU:s världsledande inom människocentrerad AI tillsammans med medlemsstaterna

2 EU:s globala ledarskap när det gäller att utnyttja den senaste tekniken, dra nytta av fördelarna och främja utvecklingen av människocentrerad, hållbar, säker, inkluderande och tillförlitlig artificiell intelligens (AI) är beroende av EU:s förmåga att påskynda, agera på och anpassa de politiska prioriteringarna för och investeringarna i AI. Detta är det viktigaste budskapet i och en vision för 2021 års översyn av den samordnade planen.

Den samordnade planen om AI från 2018 utgör ett gemensamt åtagande från kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att maximera EU:s potential att konkurrera globalt 3 . I planen lades grunden för samarbete, investeringsområden fastställdes och medlemsstaterna uppmuntrades att utveckla nationella strategiska visioner för AI. Processerna och de offentliga debatterna i medlemsstaterna, i EU och globalt, som uppstod med anledning av den samordnade planen från 2018, visar att den var ett viktigt första steg för att fastställa en gemensam inriktning och gemensamma mål för en europeisk AI-strategi. Till följd av de åtgärder som man kommit överens om och som främjats genom 2018 års samordnade plan har de flesta medlemsstaterna antagit nationella AI-strategier och börjat genomföra dem: investeringarna i AI har ökat och EU lyckades mobilisera gemensamma kritiska resurser till stöd för dessa processer 4 .

2021 års översyn av den samordnade planen är nästa steg – den innehåller en konkret uppsättning gemensamma åtgärder för kommissionen och medlemsstaterna för hur EU ska göras världsledande inom tillförlitlig AI. De föreslagna nyckelåtgärderna speglar visionen att för att lyckas, måste kommissionen, tillsammans med medlemsländerna och privata aktörer

-påskynda investeringarna i AI-teknik för att driva på en motståndskraftig ekonomisk och social återhämtning som främjas av spridningen av nya digitala lösningar,

-agera på AI-strategier och AI-program genom att genomföra dem fullt ut och i rätt tid för att se till att EU drar full nytta av pionjärfördelarna och

-anpassa AI-politiken för att avhjälpa fragmenteringen och ta itu med globala utmaningar.

Påskynda privata och offentliga investeringar som utnyttjar tillgänglig EU-finansiering maximalt, exempelvis genom programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och faciliteten för återhämtning och resiliens 5 . Kommissionen föreslog att EU ska investera minst 1 miljard euro per år i AI genom Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa under programperioden 2021–2027. Denna EU-finansiering bör locka till sig och samla investeringarna för att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och maximera effekten genom att förena krafterna och uppnå mycket mer tillsammans än genom enskilda insatser utan samordning.

Syftet är att gradvis öka de offentliga och privata investeringarna i AI till totalt 20 miljarder euro per år under det kommande årtiondet. Faciliteten för återhämtning och resiliens erbjuder dessutom en unik möjlighet att modernisera och investera i AI för att inta en global ledarroll när det gäller utvecklingen och tillämpningen av människocentrerad, tillförlitlig, säker och hållbar AI-teknik 6 . EU bör inte försitta detta tillfälle. I denna samordnade plan anges hur EU-finansiering, bl.a. programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och faciliteten för återhämtning och resiliens, kan stödja gemensamma åtgärder mellan medlemsstaterna.

Agera på AI-strategier och AI-program genom att vidta snabba och konkreta åtgärder som är finansierade: från avsikt till handling. Den samordnade planen från 2018 visade att samordning och gemensamma insatser mellan medlemsstaterna och kommissionen som engagerar industrin och involverar allmänheten i utvecklingen och tillämpningen av AI-teknik kan ge ett betydande mervärde för EU:s ekonomi, miljö och samhällen. Detta innebär att strategier, initiativ och program ger störst värde om idéerna om samarbete är välutformade, välriktade och välfinansierade. EU:s erfarenheter av digitala innovationsknutpunkter är ett exempel på detta. Både tekniken och den offentliga politiken för AI har mognat och är redo att antas i stor skala 7 . Globalt sett tredubblades antalet företag som använder AI-teknik under det senaste året 8 . Utvecklingen på närliggande områden, t.ex. robotteknik och sakernas internet, skapar nya tekniska forskningsfält och ny potential för AI-system. Kostnaderna för uteblivet agerande kan vara betydande 9 . För att gå från avsikt till handling föreslås därför i 2021 års översyn en uppsättning specifika åtgärder med en tydligt angiven tidsplan och möjliga samarbets- och finansieringsmekanismer.

Anpassa AI-politiken för att ta itu med globala utmaningar och undanröja fragmenteringen: Fragmenteringen mellan olika EU-åtgärder och fragmenteringen mellan nationella åtgärder och EU-åtgärder skulle kunna fördröja upptagandet av AI och göra så att chansen att uppnå fördelar missas. För att bättre anpassa de gemensamma åtgärderna om AI till 2020 års vitbok om AI 10 , den europeiska gröna given och EU:s åtgärder med anledning av covid-19-pandemin stärker översynen därför dess föreslagna åtgärder för miljö och hälsa. I de nationella strategierna betonades bland annat vikten av att bygga vidare på och främja en människocentrerad, tillförlitlig, säker, hållbar och inkluderande strategi för AI. I de nationella strategierna underströks också behovet av att utveckla sektorsspecifika gemensamma åtgärder 11 . 2021 års översyn tar därför hänsyn till förändringar i den tekniska och politiska miljön och införlivar insikter från de två år som gått sedan den samordnade planen började genomföras och de strategier som antagits av medlemsstaterna. Denna anpassning återspeglas i den föreslagna nya strukturen för den samordnade planen 12 .

För att påskynda, agera på och göra anpassningar för att utnyttja AI-teknikens möjligheter, och underlätta den europeiska strategin för AI, dvs. människocentrerad, tillförlitlig, säker, hållbar och inkluderande AI, med full respekt för våra grundläggande europeiska värden, innehåller denna översyn av den samordnade planen följande fyra centrala uppsättningar förslag för EU och medlemsstaterna:

Skapa förutsättningar för utveckling och användning av AI i EU

-Förvärva, samla och dela politiska insikter (kapitel 1)

-Utnyttja potentialen hos data (kapitel 2)

-Främja kritisk datorkapacitet (kapitel 3)

Göra EU till en plats där spetskompetensen blomstrar från laboratoriet till marknaden

-Samarbeta med berörda parter, t.ex. genom det europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik samt expertgrupper (kapitel 4)

-Bygga upp och mobilisera forskningskapacitet (kapitel 5)

-Tillhandahålla en miljö där utvecklare kan testa och experimentera och där små och medelstora företag och offentliga förvaltningar kan börja använda AI (kapitel 6)

-Stödja finansieringen och uppskalningen av innovativa AI-idéer och AI-lösningar (kapitel 7)

Säkerställa att AI ska vara till stöd för människorna och en positiv kraft i samhället

-Främja talang och förbättra tillgången till den kompetens som krävs för att möjliggöra ett blomstrande AI-ekosystem (kapitel 8)

-Utveckla en politisk ram för att säkerställa förtroendet för AI-system (kapitel 9)

-Främja EU:s vision om hållbar och tillförlitlig AI i världen (kapitel 7)

Bygga strategiskt ledarskap inom sektorer med stor genomslagskraft

-Utveckla AI för klimatet och miljön (kapitel 11)

-Använda nästa generations AI för att förbättra hälsan (kapitel 12)

-Behålla EU:s ledande roll: Strategi för robotteknik i AI-världen (kapitel 13)

-Göra den offentliga sektorn till en banbrytare inom användningen av AI (kapitel 14)

-Tillämpa AI inom brottsbekämpning, migration och asyl (kapitel 15)

-Göra rörligheten säkrare och mindre förorenande med hjälp av AI (kapitel 16)

-Stödja AI för ett hållbart jordbruk (kapitel 17)

13 I linje med ovanstående ger 2021 års översyn av den samordnade planen en översikt över de åtgärder som vidtagits sedan den samordnade planen från 2018 antogs, och den innehåller framtidsutsikter med konkreta förslag och rekommendationer för ytterligare åtgärder, där områden identifieras där partnerskapet mellan EU och medlemsstaterna är särskilt effektivt när det gäller att göra Europa till ett nav för utveckling och användning av banbrytande, människocentrerad AI. 2021 års översyn syftar till att främja ovannämnda mål och i översynen föreslås 14 sammanhängande gemensamma åtgärdsområden för samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna (sju övergripande och sju sektorsspecifika områden). Liksom i EU:s vitbok från 2020 och den samordnade planen från 2018 tar 2021 års översyn av den samordnade planen inte upp utvecklingen och användningen av AI för militära ändamål.

I.Skapa förutsättningar för utveckling och användning av AI i EU

För att stödja utvecklingen och användningen av AI, och för att uppnå målen i denna samordnade plan, krävs ett antal nödvändiga villkor. Det första är en lämplig ram för styrning och samordning. En effektiv och fungerande ram för styrning och samordning kan bidra till att skapa stordriftsfördelar, minimera informations- och transaktionskostnaderna och underlätta synergier mellan medlemsstaterna. Det andra nödvändiga villkoret är data. Utvecklingen av AI-teknik kräver ofta stora, högkvalitativa, säkra och robusta dataset. Det är därför viktigt att säkerställa att data kan ”flöda” inom EU, till och från våra handelspartner och mellan sektorer, i linje med EU:s regelverk, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen för personuppgifter och EU:s internationella åtaganden. Det tredje är en datorinfrastruktur. Denna infrastruktur är nödvändig för lagring, analys och behandling av de allt större datamängderna. Detta kräver i sin tur utveckling och nya strategier för att öka datorkapaciteten, t.ex. genom halvledare som gör det möjligt för AI-algoritmer att lagra, köra och prova data. Tillsammans skapar dessa tre faktorer breda förutsättningar för att AI-teknik ska lyckas i EU.

För att skapa förutsättningar för utveckling och användning av AI, och förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna, och mellan medlemsstaterna och kommissionen, föreslås i översynen att fokus ska ligga på följande tre nyckelåtgärder: Att bygga upp en ram för styrning för att på ett effektivt sätt förvärva, samla och dela politiska insikter om AI. Att utnyttja potentialen hos data för att frigöra dess fulla potential. Att främja kritisk datorinfrastruktur för att stödja kapacitetsuppbyggnaden och stärka utvecklingen av AI.

1.Förvärva, samla och dela politiska insikter

Kunskap är avgörande. Utbyte av kunskap och politiska insikter, och samordning av politiska åtgärder och investeringar på ett område där det sker en snabb utveckling, t.ex. AI, kan ge en viktig konkurrensfördel. Därför enades medlemsstaterna och kommissionen i 2018 års samordnade plan om en styrningsmekanism för gemensamt arbete och föreslog två uppsättningar åtgärder för att bygga upp politiska insikter och utveckla synergier. Medlemsstaterna uppmanades att införa nationella AI-strategier eller AI-program (eller lägga till en AI-dimension i andra relevanta nationella strategier och program) och dela dessa med varandra och med kommissionen 14 , och kommissionen lovade att övervaka utvecklingen och mobilisera expertis.

1.1. Maximera fördelarna med de nationella strategierna och påskynda de föreslagna åtgärderna

Översikt över vidtagna åtgärder

Alla medlemsstater har gjort betydande insatser för att utveckla nationella AI-strategier eller för att inkludera en AI-dimension i sina befintliga strategier och program 15 . Antagandet av nationella strategier underlättade en strukturerad reflektion kring prioriteringarna och målen för utvecklingen och användningen av AI, och gav i många medlemsstater upphov till en bredare offentlig debatt. Utbytet av information om de nationella strategierna bidrog också till en strukturerad dialog mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Som framgår av analysen av de nationella strategierna var antagandet av nationella strategier ett viktigt första steg för att underlätta och effektivisera EU:s insatser på AI-området. Denna process bidrog till att identifiera de sektorer som skulle prioriteras för gemensamma åtgärder, gav en gedigen kartläggning av de viktigaste investeringsprioriteringar som medlemsstaterna planerade och visade på möjliga steg framåt för gemensamma multinationella projekt och gemensamma verksamheter.

Framtidsutsikter

Nästa steg är att se till att medlemsstaternas insatser för att utveckla de nationella strategierna ger konkreta resultat och leder till synergieffekter på EU-nivå. För att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att utveckla och genomföra nationella AI-strategier kommer kommissionen att fortsätta att

-främja spridningen av och synergieffekterna mellan de nationella åtgärder som fastställs i de nationella AI-strategierna och de gemensamma åtgärderna inom ramen för den samordnade planen. Detta kan inbegripa åtgärder för att stärka samordningsmekanismerna och tillhandahålla analyser och studier, till exempel genom AI Watch 16 ,

-förbättra tillhandahållandet av information till medlemsstaterna om praktiska sätt, inbegripet finansiering, att stödja utvecklingen och spridningen av AI. Under 2021 kommer kommissionen exempelvis att fortsätta att informera medlemsstaterna om den EU-finansiering som finns tillgänglig för AI.

Medlemsstaterna uppmanas starkt att

-på bästa sätt utnyttja relevanta EU-finansieringsmöjligheter, inbegripet faciliteten för återhämtning och resiliens, för att stödja och stärka utvecklingen och spridningen av AI-teknik på såväl nationell som lokal nivå, på grundval av nationella strategier, bland annat genom att locka privata investeringar,

-vid behov se över och uppdatera de nationella AI-strategierna för att säkerställa att fastställda åtgärder och investeringar genomförs fullt ut i praktiken och därefter informera kommissionen om de framsteg som gjorts 17 ,

-utveckla och främja instrument som gör det möjligt för ett brett spektrum av berörda parter att regelbundet övervaka, samordna, utvärdera och utbyta erfarenhet och bästa praxis,

-stärka stödet till och investeringar i gemensamma åtgärder som fastställts i den samordnade planen och

-dela, utarbeta och genomföra åtgärder på nationell/regional nivå som visat sig vara framgångsrika i andra medlemsstater, till exempel framgångsrika nationella initiativ för att utveckla och främja ett virtuellt datalager.

1.2.Dra full nytta av den tekniska expertis som finns inom expertgrupper för AI som stöds av Europeiska kommissionen

Den AI-relaterade tekniska och socioekonomiska utvecklingen är väldigt dynamisk och kräver ofta specialiserad sakkunskap. För att övervaka utvecklingen och användningen av AI-teknik, och för att främja evidensbaserad politik som rör AI, har kommissionen därför gjort stora ansträngningar för att mobilisera sakkunskap, samla in data, övervaka utvecklingen och samla in och analysera intressenters yttranden om AI.

Översikt över vidtagna åtgärder

För att mobilisera sakkunskap 18 med anknytning till AI-teknik inrättade kommissionen följande tre övergripande expertgrupper 19 :

-Högnivåexpertgruppen för artificiell intelligens 20 – denna grupp analyserade ingående de etiska konsekvenserna av AI för beslutsfattande och utarbetade följande tre resultat under sin mandatperiod:

-Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI 21 .

-Politiska rekommendationer och investeringsrekommendationer för tillförlitlig AI 22 . och

-En bedömningslista för tillförlitlig AI (ALTAI) 23 .

-Expertgruppen på hög nivå för konsekvenserna av den digitala omvandlingen på EU:s arbetsmarknader – 2019 utfärdade denna grupp en rapport med rekommendationer, bl.a. politiska åtgärder på kort, medellång och lång sikt för EU, medlemsstaterna, företagen och andra berörda parter för att forma den digitala omvandlingen av arbetslivet och göra den smidig, inkluderande och människocentrerad 24 .

-Expertgruppen för ansvarsfrågor och ny teknik – 2019 offentliggjorde denna grupp rapporten Liability for artificial intelligence and other emerging digital technologies 25 .

Utöver de övergripande grupperna fokuserade sektorsspecifika expertgrupper på särskilda politikområden som påverkas av tillämpningen av AI-teknik, däribland självkörande fordon 26 , luftfart 27 , rörlighet och transport 28 , inrikes frågor 29 och framväxande säkerhetsrisker 30 . Detta arbete gav värdefull sakkunskap och bidrog till de pågående politiska diskussionerna på EU-nivå om AI-frågor, inbegripet de utmaningar och möjligheter som AI-tekniken medför och de offentligpolitiska åtgärder som krävs.

Under 2018 utvecklade och lanserade kommissionen (i samarbete med medlemsstaterna) AI Watch 31  i syfte att övervaka utvecklingen i fråga om AI-teknik. AI Watch övervakar industri-, teknik- och forskningskapacitet, politiska initiativ rörande AI i medlemsstaterna, investeringar, AI-kompetens, utveckling och användning av AI och dess inverkan på ekonomin, samhället och offentliga tjänster. Under de två första åren offentliggjorde det studier till stöd för evidensbaserat beslutsfattande 32 och som underlag för den offentliga debatten om AI 33 .

Under 2018 skapade kommissionen även en plattform för innovativa offentliga tjänster 34 för att övervaka införandet och användningen i hela Europa av ny och omstörtande teknik för tillhandahållande av offentliga tjänster, inbegripet AI-teknik. Av liknande skäl, för att övervaka spridningen av ny digital teknik och viktig möjliggörande teknik (inklusive AI) inom den industriella utvecklingen, lanserade kommissionen under 2020 ett projekt för avancerad teknik för industrin 35 . Den beställde även en enkät om EU-företagens användning av AI-baserad teknik 36 .

Under 2020 började Eurostat samla in data om spridningen av AI i EU. Det första datasetet samlades in genom fyra indirekta indikatorer med anknytning till AI med fokus på chatbotar, stordataanalyser med maskininlärning, stordataanalyser med bearbetning av naturligt språk och tjänsterobotar 37 .

Det viktigaste initiativet för att samla in berörda parters synpunkter på EU:s AI-strategi var ett öppet offentligt samråd som följde på offentliggörandet av 2020 års vitbok om AI och samlade synpunkter på tre breda områden: åtgärder för att bygga upp ett ekosystem av spetskompetens, alternativ till ett regelverk för AI, samt åtgärder som rör säkerhets- och ansvarsaspekter av AI 38 . Utöver sina svar på det offentliga samrådet lämnade medlemsstaterna synpunkter på om eventuella ändringar i den samordnade planen och gemensamma åtgärder genom diskussioner i gruppen för AI och digitalisering av den europeiska industrin 39 samt bilaterala samråd med kommissionen.

För att samarbeta mer allmänt med berörda parter kring AI-relaterade frågor har kommissionen inrättat ett onlineforum, AI-alliansen 40 , som utgör en plattform där omkring 4 000 intressenter från hela världen kan utbyta information och diskutera de tekniska och samhälleliga konsekvenserna av AI 41 . Kommissionen anordnade sammanträden i AI-alliansen i juni 2019 och i oktober 2020 42 .

Framtidsutsikter

För att mobilisera sakkunskap, övervaka den pågående utvecklingen och samla in data om AI kommer kommissionen att fortsätta att

-förbättra insamlingen av data om AI-spridningen – under 2021 kommer Eurostat att lansera en fullständig modul om AI som omfattar spridningen av sju AI-tekniker, användningsområden för AI-teknik, inköp och hinder för användning 43 . AI Watch kommer att fortsätta att övervaka och samla in data om spridningen av AI-teknik, även inom den offentliga sektorn,

-stödja AI-alliansens arbete genom att driva alliansplattformen och anordna årliga AI-sammanträden med ett brett spektrum av berörda parter i syfte att tillhandahålla en ram för bidrag till EU:s beslutsfattande om AI och

-utvärdera utvecklingen och samla in nödvändig kunskap om AI-teknik. Detta kan vid behov inbegripa t.ex. nya expertgrupper eller sektorsspecifika initiativ för AI som kan bidra till EU:s beslutsfattande om AI eller hjälpa kommissionen att utvärdera de åtgärder som krävs för att stödja medlemsstaternas genomförande av EU:s politik för och förslag till lagstiftning om AI-teknik.

I samråd med medlemsstaterna ska kommissionen

-analysera och senast 2022 föreslå hur man kan stärka övervakningen av utvecklingen, spridningen och effekterna av AI-teknik i EU i den privata och den offentliga sektorn. Detta kommer att bygga på lärdomarna från arbetet inom AI Watch och de nationella AI-observatorierna. I analysen kommer man också att överväga hur man ytterligare kan stärka och bygga upp synergier med och kopplingar till befintliga övervakningsmekanismer 44 eller EU:s framtida styrningsstrukturer för AI 45  eller internationell övervakningsverksamhet, och

-regelbundet övervaka genomförandet av den samordnade planen för att se till att den fortfarande är aktuell. På grundval av återkopplingar från medlemsstaterna om 2021 års översyn, och i samråd med andra EU-institutioner och EU-organ, kommer kommissionen under 2022 att föreslå en tidsplan, en matris och en metod för nästa översyn av den samordnade planen.

1.3.Stärka utbyten och samarbete genom medlemsstaternas grupp för AI och digitalisering av den europeiska industrin

Åtgärden för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen stöds ytterligare av styrningsmekanismer som underlättar för informationsutbytet och bidrar till att fastställa den strategiska inriktningen för samarbetet kring AI-politiken.

Översikt över vidtagna åtgärder

Medlemsstaternas grupp för artificiell intelligens och digitalisering av den europeiska industrin, som i tekniska frågor har stöd av en s.k. sherpagrupp, ledde diskussionerna mellan medlemsstaterna och kommissionen. Den spelade en nyckelroll vid utarbetandet och revideringen av den samordnade planen. Gruppen sammanträdde regelbundet 46 och säkerställde samordning mellan de nationella ministerierna och andra berörda parter, t.ex. från näringslivet, den akademiska världen och det civila samhället. Under åren efter antagandet av den samordnade planen för 2018 har gruppen behandlat alla huvudområden som den täcker, däribland spetskompetensenheter för AI, provnings- och försöksanläggningar, den rättsliga ramen, regulatoriska sandlådor, data, kompetens, AI för den gröna given, AI för hälsa, digitala innovationsknutpunkter och AI på säkerhetsområdet.

Framtidsutsikter

För att främja styrningsmekanismerna för samarbete: Medlemsstaternas grupp för artificiell intelligens och digitalisering av den europeiska industrin, som stöds av kommissionen, kommer att fortsätta att

-leda diskussionerna mellan medlemsstaterna och kommissionen 47 – gruppen kommer att delta i tematiska eller sektorsspecifika djupdykningar i ämnen som exempelvis inbegriper standardisering, de socioekonomiska effekterna av AI, finansieringsmöjligheter, åtgärder för att stödja nystartade företag, stöd till spridning och upphandling av AI inom den offentliga sektorn, AI och cybersäkerhet samt AI och mobilkonnektivitet.

Kommissionen kommer, med stöd av medlemsstaterna, att fortsätta att

-utvärdera behovet av att upprätta samarbete och nätverk på EU-nivå för att bygga upp EU:s kapacitet och

-i samarbete med det framtida samprogrammerade partnerskapet för AI, data och robotteknik utbyta bästa praxis från medlemsstaterna om utveckling, införande och spridning av AI-system.

Medlemsstaterna uppmanas att

-underlätta för samarbete och skapa ett system av regionala AI-nätverk 48 och

-främja diskussioner om upprättande av nationella koalitioner och underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstater och berörda parter om befintliga nationella AI-koalitioner 49 genom att sammanföra berörda parter inom den offentliga och den privata sektorn, t.ex. i gemensamma seminarier om tematiska områden av gemensamt intresse. Denna åtgärd kommer, i samarbete med det samprogrammerade partnerskapet för AI, data och robotteknik, att bidra till gränsöverskridande samarbete och locka fler berörda parter.

2.Utnyttja potentialen hos data 

Tillgång till bl.a. data av hög kvalitet med avseende på mångfald, icke-diskriminering och möjligheten att använda, kombinera och återanvända data från olika källor på ett sätt som är förenligt med den allmänna dataskyddsförordningen, är grundläggande förutsättningar för utveckling och införande av vissa AI-system 50 . Datadelning, i synnerhet mellan företag, har dock inte tagit fart i tillräcklig omfattning på grund av avsaknad av ekonomiska incitament, brist på förtroende och bristande klarhet angående rättsläget 51 . I den samordnade planen från 2018 föreslogs därför att det skulle inrättas gemensamma europeiska dataområden för sömlös datadelning över gränserna. I planen betonades även vikten av att utveckla en alleuropeisk datorinfrastruktur och molntjänster, särskilt med tanke på den internationella konkurrensen om tillgång till data 52 .

Översikt över vidtagna åtgärder

Den 19 februari 2020 antog kommissionen en EU-strategi för data 53 som syftar till att skapa en inre marknad för data för att trygga EU:s globala konkurrenskraft. Detta innebär att skapa rätt incitament för datadelning och införa praktiska, rättvisa, icke-diskriminerande och tydliga regler om tillgång och användning av data som är i linje med EU:s värderingar och rättigheter, t.ex. skydd av personuppgifter, konsumentskydd och konkurrensregler. Det innebär också att göra data från den offentliga sektorn mer allmänt tillgängliga genom att öppna upp värdefulla dataset och tillåta att de vidareutnyttjas för innovation.

I juni 2020 offentliggjorde kommissionen en rapport om datadelning från företag till myndigheter 54 från en högnivåexpertgrupp 55 som innehöll en uppsättning politiska, rättsliga och finansieringsrelaterade rekommendationer för att göra datadelning från företag till myndigheter i allmänhetens intresse till en skalbar, ansvarsfull och hållbar praxis i EU. EU-strategin för data främjar också datadelning, t.ex. från företag till företag (B2B).

Som en uppföljning av strategin för data lade kommissionen den 25 november 2020 fram ett förslag till ny dataförvaltningsakt 56 . Den föreslagna förordningen innehåller ett antal åtgärder för att öka förtroendet för datadelning, bl.a. när det gäller B2B-praxis 57 , och syftar på detta sätt till att göra mer kvalitetsdata tillgängliga för AI-tillämpningar. Den skapar nya EU-regler om neutralitet för att göra det möjligt för nya dataförmedlare att fungera som tillförlitliga organisatörer av datadelning. Den inbegriper åtgärder för att underlätta vidareutnyttjande av vissa data som innehas av den offentliga sektorn. Den innehåller sätt att göra det lättare och säkrare för företag och privatpersoner att enligt tydliga villkor frivilligt göra sina uppgifter tillgängliga för det allmänna bästa i vidare bemärkelse. Den efterlyser inrättandet av en ”Europeisk datainnovationsstyrelse” som ska stödja och ge råd om sektorsövergripande standardisering och interoperabilitet som ett väsentligt inslag för att säkerställa tillgången till data av hög kvalitet. Dataförvaltningsakten kan vid behov kompletteras med sektorsspecifik lagstiftning 58 .

Framtidsutsikter

För att stödja åtgärder som rör data kommer kommissionen att

-anta ett förslag till dataakt i syfte att stimulera myndigheters användning av data som innehas av privata aktörer, ta itu med frågor som rör tillgång till och användning av data mellan företag, särskilt icke-personuppgifter som genereras genom föremål som är anslutna till sakernas internet (tredje kvartalet 2021) 59 , och

-föreslå en genomförandeakt om att göra värdefulla dataset inom den offentliga sektorn i maskinläsbart format fritt tillgängliga för vidareutnyttjande (andra kvartalet 2021) 60 .

Tillsammans med medlemsstaterna kommer kommissionen att

-lansera en europeisk allians för industridata, edge computing och molnteknik i syfte att mobilisera privata och offentliga aktörer för att gå samman och stärka Europas industriella ställning på den globala marknaden för molnteknik och edge computing. Dess främsta roll kommer att vara att stimulera samordningen av offentliga och privata investeringar i forskning, utveckling och användning av nästa generations molnkapacitet på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå. Alliansen kommer att vara sammanlänkad med de europeiska dataområdena och därigenom främja innovativa miljöer för datadelning som bygger på öppna, driftskompatibla, säkra och resurseffektiva lösningar som bygger på molnteknik och edge computing. Den kommer även att främja synergier mellan arbetet med EU:s molnsammanslutning och medlemsstatsinitiativ 61 ,

-investera i europeiska dataområden och EU:s molnsammanslutning genom programmet för ett digitalt Europa, finansieringsinstrument inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt och andra instrument, t.ex. programmet EU för hälsa för det europeiska hälsodataområdet. I och med att de första ansökningsomgångarna inom ramen för programmet för ett digitalt Europa och fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt inleds under andra kvartalet 2021 kommer kommissionen att

-inleda sektorsspecifika åtgärder, i enlighet med EU:s strategi för data 62 , för att skapa europeiska dataområden för industriell tillverkning, den gröna given, rörlighet, hälso- och sjukvård, finans, energi, jordbruk, offentlig förvaltning och kompetens 63 ,

-medinvestera i de åtgärder som är inriktade på utveckling av innovativa och energieffektiva cloud-to-edge-tjänster och -infrastrukturer, mellanprogramplattformar, sammanlänkning av befintlig databehandlingskapacitet i medlemsstaterna,

-fortsätta att inom ramen för Horisont Europa kluster 4 – Digitala frågor, industri och rymden – stödja forskning, utveckling och användning av nästa generations dator- och datateknik och datainfrastruktur i syfte att möjliggöra skapandet av en europeisk inre marknad för uppgifter med tillhörande dataområden och ett tillförlitligt och säkert AI-ekosystem. De första ansökningsomgångarna kommer att äga rum i april 2021 och

-bistå alla intresserade medlemsstater i utformningen av ett eventuellt viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse som fokuserar på nästa generations molninfrastruktur och tillhörande tjänster.

Medlemsstaterna uppmanas att

-investera i att stärka Europas ställning inom nästa generations moln- och edge computing-teknik och främja användningen av molnteknik genom sina nationella planer för återhämtning och resiliens och i linje med exempelkomponenten för uppskalningsflaggskeppet 64 inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och även genom multinationella projekt.

3.Främja kritisk datorkapacitet

Utan datorinfrastruktur kommer tillgången till data inte att skapa något mervärde 65 . Kommissionen vidtar därför åtgärder för att stödja utvecklingen av de tekniska systemen och nästa generations infrastruktur för databehandling som en nyckel till att möjliggöra användning av data för AI 66 .

Översikt över vidtagna åtgärder

För att stödja utvecklingen av högpresterande datorkapacitet i Europa samordnar det gemensamma företaget EuroHPC insatser av och sammanför resurser från 32 deltagande länder för att utveckla och bygga ut en superdatorinfrastruktur i världsklass som kommer att vara enkelt och säkert tillgänglig överallt i Europa.

De viktigaste tendenserna för AI-maskinvara kan sammanfattas på följande sätt: 1) nästa generations AI-lösningar kommer att behöva vara kraftfullare och mer energieffektiva för att tillgodose behoven hos alltmer sofistikerade utbildningsmodeller, och 2) beräkningarna kommer i allt högre grad att förflyttas till ”kanten”, på enheter som befinner sig närmare användarna och kan utföra AI-tillämpningar i realtid. Dessa tendenser kräver en anpassning av infrastrukturen och kommissionen vidtar åtgärder, vilka beskrivs nedan, för att möjliggöra nästa generations infrastrukturer för databehandling.

EU inriktar sig därför på åtgärder till stöd för utvecklingen av AI-maskinvara. AI-modeller blir allt mer krävande i fråga om datorkapacitet, så snabb åtkomst till data från minnet, dvs. högpresterande och effektiva processorer, är av yttersta vikt för AI-infrastrukturerna 67 . AI-modellerna är dessutom väldigt krävande när det gäller energi, och eftersom AI-tekniken tar allt större plats i vår vardag är en sådan efterfrågan på energi inte hållbar 68 . Spridningen av AI kräver därför tillgång till särskilda AI-processorer med låg effekt som ger den nödvändiga datorkapaciteten och som är flerfaldigt mer effektiva än generella processorer. Inom detta forskningsområde har exempelvis ny teknik som inspirerats av hjärnan, t.ex. neuromorfiska datorsystem, potential att åstadkomma banbrytande energieffektivitet. I detta sammanhang har kommissionen stött pionjärarbete inom AI-teknik med låg effekt inom ramen för Horisont 2020 och stöder initiativ för vidareutveckling och utnyttjande av sådan kompetens inom ramen för Horisont Europa och med forskningsåtgärder för nya arkitekturer för processorer med ultralåg effekt, och genom det institutionaliserade europeiska partnerskapet för viktig digital teknik 69 , med särskilt fokus på AI-tillämpningar på kanten.

Uppskalningsflaggskeppet 70  i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 71 riktar bl.a. in sig på investeringar i den allra senaste mikroelektroniken, med särskilt fokus på processorer som t.ex. AI-chip. För att befästa EU:s ställning i fråga om design av och produktionskapacitet för avancerade chip undertecknade 18 medlemsstater i december 2020 en förklaring om processorer och halvledarteknik 72 . Under 2019–2020 berördes även infrastruktur för AI genom projekten AI4DI 73 , Tempo 74 och Andante 75 inom ramen för det gemensamma företaget Ecsel) 76 . Ett annat område för utveckling och finansiering som stöds av kommissionen är fotonik. Att blanda elektronik med optiska element kan leda till AI-integrering i bildavkänning och minska effektförbrukningen och latensen i neuronnät.

Framtidsutsikter

För att stärka EU:s design av processorer och halvledarsystem, och produktionssystemen för dessa, och för att öka industrins närvaro i hela distributionskedjan kommer kommissionen, med stöd från medlemsstaterna, att

-lansera en industriallians för mikroelektronik 77 i syfte att ta fram strategiska färdplaner, forsknings- och investeringsplaner för design, ibruktagande och tillverkning av processorer för AI, databehandling och kommunikation, med beaktande av hela ekosystemet för halvledare och tillhörande komponenter. Detta kommer att bidra till att stärka ekosystemet för elektronikdesign samt till att fastställa tillverkningskapaciteten vid väldigt avancerade noder,

-underlätta det förberedande arbetet under 2021 med alla intresserade medlemsstater för ett eventuellt viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse med fokus på nästa generation avancerade processorer för AI, databehandling och kommunikation,

-ägna en provnings- och försöksanläggning, med stöd av programmet för ett digitalt Europa, åt AI-komponenter och AI-system på kanten, med en ansökningsomgång som ska inledas under andra kvartalet 2021, för en infrastruktur i världsklass för provning och validering av avancerad AI-datorteknik inom ett stort antal tillämpningsområden,

-investera i forskning och innovation för de beräkningsbehov som lågeffektiv AI på kanten har genom det institutionaliserade europeiska partnerskapet för viktig digital teknik inom ramen för Horisont Europa (tredje kvartalet 2021). Detta partnerskap, som bygger på det nuvarande gemensamma företaget Ecsel, kommer att stärka Europas innovationspotential när det gäller elektroniska komponenter och system samt relaterad programvaruteknik. Ett av de främsta strategiska målen kommer att vara att utveckla lösningar för AI-behandling, särskilt för tillämpningar på kanten och inbäddade tillämpningar. Genom gemensamma åtgärder kommer den viktiga digitala tekniken att tillhandahålla tillförlitliga och säkra lågeffektslösningar för att möjliggöra ett datorekosystem av spetskompetens och förtroende 78 .

Medlemsstaterna uppmanas att

-fortsätta med utvecklingen av nationell integrerad storskalig datahantering och infrastruktur för högpresterande datorsystem, för att stödja forskning, innovation och kompetensutveckling inom AI genom regionala, nationella och europeiska digitala innovationsknutpunkter,

-säkerställa att organisationer inom den akademiska världen, näringslivet och den offentliga sektorn kan utnyttja den nationella infrastrukturen för och expertisen inom högpresterande datorsystem och datahantering för att optimera och skala upp sin innovation inom AI och sina AI-tillämpningar och

-investera i att stärka EU:s ställning när det gäller processorer och halvledarteknik för AI genom sina nationella planer för återhämtning och resiliens i linje med exempelkomponenten för flaggskeppsområdet ”uppskalning” inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens samt genom multinationella projekt.

II.Göra EU till en plats där spetskompetensen blomstrar från laboratoriet till marknaden

Utvecklingen och spridningen av AI-teknik, utöver data- och datorinfrastruktur, kräver också riktade åtgärder och tillräckliga resurser, med fokus på spetskompetens inom forskning och innovation (FoI), tillgång till nödvändig talang och kompetens, en stödjande politisk ram och internationell samordning. Dessa åtgärder är ”övergripande”, dvs. de omfattar alla politikområden och bidrar till att göra EU till en plats där spetskompetensen utvecklas från laboratoriet till marknaden. De föreslagna ”övergripande” gemensamma åtgärderna sträcker sig över en hel AI-livscykel. Detta inbegriper åtgärder för att främja ett ekosystem av spetskompetens, inbegripet grundforskning och tillämpad forskning i världsklass, utveckling, användning och kommersialisering/spridning av AI samt åtgärder för att stödja förtroendet för AI-teknik, främja och stödja talanger och kompetens samt stärka EU:s globala räckvidd.

4.Samarbeta med berörda parter, exempelvis genom det europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik samt med expertgrupper

Detta avsnitt är inriktat på åtgärder som är nödvändiga att definiera, och som är nödvändiga för att gemensamt stödja en färdplan för spetskompetens och för en bredare spridning av AI.

Översikt över vidtagna åtgärder

Europeiska partnerskap sammanför kommissionen, medlemsstaterna och privata och/eller offentliga partner för att ta itu med och uppnå resultat avseende några av EU:s mest angelägna utmaningar och för att modernisera industrin genom gemensamma forsknings- och innovationsinitiativ 79 . Partnerskapen tillhandahåller bl.a. en rättslig struktur för att sammanföra resurser och skapa en kritisk massa och effektivisera finansieringen av forskning och innovation i hela EU genom att dela finansiella resurser, personalresurser och infrastrukturresurser. Partnerskapen underlättar även skapandet av en inre marknad för innovativa produkter och tjänster, gör det möjligt för innovativ teknik att snabbt nå ut på marknaden, och främjar forsknings- och innovationsinsatser i den skala som krävs för att ta itu med viktiga samhällsutmaningar och viktiga EU-politiska mål.

Flera partnerskap inom ramen för Horisont 2020 var särskilt relevanta för AI-teknik. Det offentlig-privata partnerskapet Big Data Value mellan kommissionen och Big Data Value Association (BDVA) syftar till att samarbeta kring datarelaterad forskning och innovation, förbättra samarbetsandan kring data och lägga grunden för en blomstrande databaserad ekonomi i Europa 80 . Det offentlig-privata partnerskapet för robotteknik (SPARC) sammanför den europeiska robotindustrin, den akademiska världen och kommissionen för att stärka den europeiska robotindustrins konkurrensställning och dra till sig de största talangerna 81 .

Det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet för högpresterande datorsystem inleddes 2014 för att utveckla nästa generations teknik, tillämpningar och system för högpresterande datorsystem mot exaskala 82 och för att uppnå spetskompetens när det gäller tillhandahållande och användning av HPC-tillämpningar 83 . I och med bildandet av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (det gemensamma företaget EuroHPC) upphörde detta partnerskap i december 2018 och den privata sidan anslöt sig till det gemensamma företaget EuroHPC. Det gemensamma företaget EuroHPC gör det möjligt för EU och de deltagande länderna att samordna sina insatser och slå samman sina resurser för att utveckla superdatorer i exaskala i världsklass och göra EU världsledande inom högpresterande datorsystem som tillhandahåller datalösningar och ett förbättrat samarbete kring avancerad vetenskaplig forskning.

Det gemensamma företaget Ecsel 84 är det första gemensamma företag som har baserat sin styrning på en trepartsmodell (kommissionen, de deltagande länderna och näringslivet). Det strävar efter att säkra expertis i världsklass när det gäller viktig möjliggörande teknik och EU:s ledarskap när det gäller konkurrenskraft inom maskinvara och inbäddad programvara som är nödvändig för utveckling och användning av AI-baserade digitala system.

Det offentlig-privata partnerskapet för fotonik (Photonics21) 85 syftar till att etablera EU som ledare inom utveckling och spridning av fotonik inom olika tillämpningsområden, t.ex. IKT, belysning, industriell tillverkning, livsvetenskaper och säkerhet. Det offentlig-privata partnerskapet för framtidens fabriker 86  för avancerad tillverkning syftar till att genomföra nästa industriella revolution (”Factories 4.0”).

Framtidsutsikter

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja europeiska partnerskap inom ramen för Horisont Europa och stärka strategin för forskning och innovation (FoI) inom AI-teknik.

Kommissionen kommer under 2021 att

-upprätta bland annat följande europeiska partnerskap 87 av betydelse för AI, däribland

-ett samprogrammerat europeiskt partnerskap för AI, data och robotteknik 88 – huvudsyftet är att främja innovation inom, spridning av och acceptans för AI, data och robotteknik 89 . Partnerskapet kommer att bygga broar mellan berörda parter som gör det möjligt för en människocentrerad och tillförlitlig europeisk vision för AI att blomstra 90 . Den kommer att upprätta länkar till medlemsstaterna och ge en översikt över viktig nationell politik och viktiga nationella initiativ genom att utse nationella och/eller regionala ambassadörer, 

-följa upp sitt förslag från september 2020 till en ny förordning som ska ersätta rådets förordning från 2018 om bildandet av det gemensamma företaget EuroHPC – i denna fastställs ett ambitiöst uppdrag och en betydligt större budget för 2021–2033 för att förse EU med en världsledande superdator- och kvantdatorinfrastruktur med hyperkonnektivitet,

-genom den gemensamma grundläggande rättsakten föreslå ett institutionaliserat europeiskt partnerskap för viktig digital teknik. Med utgångspunkt i vad som uppnåtts genom det gemensamma företaget Ecsel är dess främsta mål att främja utvecklingen för att stärka EU:s ekosystem för processorer och halvledarteknik och ta itu med viktiga tekniska, säkerhetsmässiga, samhälleliga och miljömässiga utmaningar,

-det samprogrammerade europeiska partnerskapet för fotonik 91  kommer att trygga EU:s tekniska suveränitet genom innovationer inom fotonik och överföring av dessa till tillämpningar, vilket ökar EU:s konkurrenskraft och säkerställer sysselsättning och välstånd på lång sikt och

-det samprogrammerade europeiska partnerskapet ”Made in Europe” 92  kommer att vara drivkraften för hållbar tillverkning i Europa, bl.a. genom AI, och bidra till en konkurrenskraftig och motståndskraftig tillverkningsindustri i Europa och höja mervärdet i distributionskedjorna inom alla sektorer och

-stödja och främja synergier (inbegripet anordnande av gemensamma ansökningsomgångar) mellan europeiska partnerskap (samprogrammerade och institutionaliserade) kring AI-teknik, såsom AI, data och robotteknik, fotonik, Made in Europe, det gemensamma företaget EuroHPC 93 och det europeiska partnerskapet för viktig digital teknik.

5.Bygga upp och mobilisera forskningskapacitet

Detta avsnitt fokuserar på åtgärder för att främja spetskompetens inom forskning och innovation för AI och stärka EU:s konkurrenskraft 94 .

Översikt över vidtagna åtgärder

Utöver de offentlig-privata partnerskapens strategiska forskningsagendor vidtar EU också åtgärder för att stärka spetskompetensen inom grundforskning och tillämpad forskning och för att främja talanger i Europa. Genom Horisont 2020 investerade kommissionen 50 miljoner euro 95 under 4 år för att skapa en forskargemenskap med AI-kompetenscentrum i ett tätt nätverk 96 . Syftet är att öka samarbetet mellan de bästa forskarlagen i Europa, så att de kan samarbeta för att ta itu med stora vetenskapliga och tekniska utmaningar inom AI och främja ett närmare samarbete, integration och synergier mellan forskarlag och näringslivet. Fem projekt har valts ut för att bilda nätverket, sammanföra forskare i världsklass och fastställa en gemensam strategi, vision och identitet för det europeiska AI-systemet. Dessa inbegriper fyra nätverk av AI-kompetenscentrum och en samordnings- och stödåtgärd 97 .

För att säkerställa att EU:s stöd till forskning håller jämna steg med den tekniska utvecklingen inom AI har kommissionen bedömt sina sektorsövergripande investeringar i AI inom ramen för Horisont 2020 gentemot aktuella trender och behov inom forskningen, och har fastställt framtida investeringsmöjligheter för AI, främst inom ramen för Horisont Europa. Den har också använt underlag från det offentliga samrådet om vitboken om AI och riktade samråd med AI-samfundet, särskilt det offentlig-privata partnerskapet för AI, data och robotteknik, för att planera nya frågor inom AI-forskningen och ytterligare nätverk av kompetenscentrum.

Framtidsutsikter

För att främja spetskompetens inom forskningen kommer kommissionen att

-inrätta, med början under 2021 och i nära dialog med medlemsstaterna och AI-samfundet i stort, ett centrum för AI för Europa, i enlighet med vad som tillkännagavs i vitboken. Centrumet för AI kommer att bygga på befintliga och framtida nätverk av AI-kompetenscentrum i syfte att bygga upp en allians av starka europeiska forskningsorganisationer som kommer att ha en gemensam färdplan för att stödja spetskompetens inom grundforskning och tillämpad forskning, samordna nationella AI-insatser, främja innovation och investeringar, locka till sig och behålla AI-talanger i Europa och skapa synergier och stordriftsfördelar. Detta initiativ kommer att sammanföra ledande aktörer från forskning, universitet och näringsliv i Europa för att arbeta med gemensamt överenskomna ambitiösa utmaningar, med det övergripande målet att utgöra en världsreferens när det gäller spetskompetens inom AI. Till följd av detta kommer Europas mångfald att stimulera till sund konkurrens snarare än till fragmentering av AI-samfundet,

-inom ramen för Horisont Europa, under 2021 och 2022, finansiera ytterligare nätverk av AI-kompetenscentrum som inriktar sig på kompletterande forskningsområden som ännu inte omfattas av de befintliga nätverken av AI-kompetenscentrum och stärker forskningsinsatserna för kritiska AI-relaterade forskningsområden. Detta kommer att driva utvecklingen av tryggare, säkrare och tillförlitligare AI och stödja grundforskning och tillämpad forskning om nästa generations AI i syfte att se till att EU fortsätter att ligga i framkant när det gäller AI,

-inom ramen för Horisont Europa, med början 2021, främja den senaste utvecklingen på olika områden inom AI-forskningen, bland annat forskning som leder till nästa nivå av intelligens och självständighet för AI-baserade system, öppenhet inom AI, grönare AI, AI för komplexa system, framsteg inom AI-nätverk på kanten, fördomsfria AI-system och stärkande av människor med avancerat AI-stöd,

-förutom att utveckla möjliggörande teknik kommer Horisont Europa-programmet också att visa hur AI bidrar till att omvandla viktiga ekonomiska sektorer inom produktion och tjänster, inbegripet konsekvenser för arbetskraften 98 , och ta itu med stora samhällsutmaningar på områden som t.ex. hälso- och sjukvård, civil säkerhet, klimatförändringar, energi, rörlighet, medier (t.ex. hantering av desinformation) och jordbruksbaserade livsmedel,

-inom ramen för det samprogrammerade europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik mobilisera berörda parter via den strategiska agendan för forskning, innovation och spridning 99 för att utveckla och genomföra strategin för forskning, innovation och spridning för Europa, med fokus på ansvarsfull utveckling och användning av AI och

-ha som mål att AI-relaterade projekt som erhåller finansiering för FoI inom ramen för Horisont Europa, beroende på vad som är lämpligt, följer principen om ”inbyggd etik”, inbegripet för tillförlitlig AI. För att skapa mångfald inom AI-forskarsamhället förespråkar kommissionen dessutom mångfald och delaktighet i projektkonsortier.

Medlemsstaterna uppmanas att 

-inrätta regionala och nationella centrum för spetsforskning om AI, t.ex. genom att använda nationella finansieringsinstrument och medel från faciliteten för återhämtning och resiliens, och att skapa en struktur för forskning och överföring av teknik som kan locka till sig och behålla talanger och som samtidigt strävar efter att bli en nationell referenspunkt för forskning och utveckling inom AI. Centrumen ska säkerställa en regional räckvidd och ett regionalt utbyte, samarbeta på EU-nivå och, tillsammans med de EU-finansierade nätverken, bygga ut det utspridda europeiska AI-centrumet och

-öka investeringarna i AI-forskning på nationell nivå, t.ex. genom faciliteten för återhämtning och resiliens.

6.Tillhandahålla verktyg genom en plattform för efterfrågestyrd AI och en miljö där utvecklare kan testa och experimentera (test- och experimentanläggningar) och där små och medelstora företag och offentliga förvaltningar kan använda AI (europeiska digitala innovationsknutpunkter).

Det här avsnittet fokuserar på åtgärder som tar uppfinningar från laboratoriet till marknaden för att säkerställa bred upptagning och ibruktagande av AI-teknik.

Översikt över vidtagna åtgärder

Anläggningar för att testa och experimentera med innovativa AI-system är avgörande för införandet och spridningen av AI-teknik. Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag, som har svårt att dra full nytta av den snabba utvecklingen inom digital teknik för att bli konkurrenskraftiga och innovativa 100 . I samarbete med medlemsstaterna har EU föreslagit två åtgärdspaket:

-Test- och experimentanläggningar – det vill säga teknikinfrastrukturer med särskild sakkunskap och erfarenhet av att testa mogen teknik inom en viss sektor, under verkliga eller verklighetsnära förhållanden. Syftet är att förse utvecklare med en infrastruktur för att testa AI-teknik innan den släpps på marknaden. och

-Digitala innovationsknutpunkter – gemensamma kontaktpunkter som hjälper alla företag som är intresserade av att använda AI att bli mer konkurrenskraftiga när det gäller affärs- och tillverkningsprocesser, produkter eller tjänster genom att använda AI-teknik. Europeiska digitala innovationsknutpunkter ger företag möjlighet att testa AI-teknik innan de investerar. De kan även testa tillhörande tjänster, såsom finansiell rådgivning och rådgivning om den utbildning och kompetensutveckling som behövs för en framgångsrik digital omvandling.

Test- och experimentanläggningar

I den samordnade planen från 2018 konstaterades att ett begränsat antal storskaliga, specialiserade pilotprojekt bör utvecklas och öppnas för alla aktörer i hela Europa, för att optimera investeringar och undvika dubbelarbete eller konkurrerande insatser. Efter att den samordnade planen antagits, och som förberedelse inför programmet för ett digitalt Europa, vidtog kommissionen förberedande åtgärder för att utveckla detta koncept och förbereda test- och experimentanläggningar för AI. Från och med 2019 har kommissionen arbetat intensivt med medlemsstaterna för att finslipa konceptet med test- och experimentanläggningar och prioritera relevanta sektorer. I januari 2020 anordnade kommissionen fem arbetsseminarier med berörda parter från näringslivet, den akademiska världen och medlemsstaterna för att diskutera test- och experimentanläggningar för specifika sektorer (jordbruksbaserade livsmedel, tillverkning, hälso- och sjukvård samt smarta städer) och teknik (AI på kanten).

Resultaten av det förberedande arbetet och utbytet med berörda parter tyder på att experiment och testning av spetsteknik i verkliga miljöer är en viktig faktor för att marknadsföra teknik. Det är även en del av innovationskedjan, där Europas AI-system behöver betydande stöd för att förbli globalt konkurrenskraftiga.

Test- och experimentanläggningar för AI på kanten spelar en särskilt viktig roll för ett ekosystem av spetskompetens inom AI. AI på kanten har tydliga fördelar som hårdvaruteknik: den ger realtidsdrift och fördelar när det gäller säkerhet och integritet när det gäller data- och energiförbrukning. Målet för test- och experimentanläggningen för AI på kanten är att vara en europeisk plattform som gör det möjligt för företag av alla storlekar att testa och experimentera med innovativa komponenter för AI på kanten, baserat på avancerad datateknik med lågeffekt, som neuromorfisk databehandling. Med tanke på EU:s nuvarande beroende av datateknik, de höga kostnaderna för den halvledarutrustning som krävs och behovet av långsiktiga investeringar, är test- och experimentanläggningen för AI på kanten nödvändig för att överbrygga finansieringsunderskottet så att europeiska företag får tillgång till AI-hårdvara med lågeffekt. Med andra ord kommer test- och experimentanläggningen för AI på kanten att förse Europa med ett ekosystem av spetskompetens som kommer att fungera som ett viktigt instrument för att säkra den ledande ställningen inom AI-teknik.

För att test- och experimentanläggningarna ska kunna spela en central roll i AI-systemet bör de vara lätta att använda, fungera i verkliga förhållanden, involvera slutanvändarna och användas av utvecklare inom den privata och offentliga sektorn och då särskilt små och medelstora företag 101 . Dessutom är ett effektivt samspel mellan test- och experimentanläggningar och dataområden av avgörande betydelse för att skapa lika villkor och säkerställa icke-diskriminerande marknadstillträde. Detta kan till exempel uppnås genom att slå samman dataområden och test- och experimentanläggningar på ömsesidiga intresseområden. Test- och experimentanläggningar spelar en viktig roll när det gäller att testa AI-teknikens robusthet, tillförlitlighet och säkerhet genom att testa förmågan att uppfylla de skyldigheter som fastställs i AI-förordningen. Slutligen bör projekt med test- och experimentanläggningar samverka med parallella initiativ på den europeiska plattformen för efterfrågestyrd AI.

Digitala innovationsknutpunkter

För att hjälpa europeiska företag (särskilt små och medelstora företag) att dra största möjliga nytta av ny teknik lanserade kommissionen 2016 initiativet för digitalisering av den europeiska industrin. En av pelarna i detta initiativ är att upprätta och stödja digitala innovationsknutpunkter som ger tillgång till teknisk expertis och experimentmöjligheter, så att företagen kan testa innan de investerar 102 . Digitala innovationsknutpunkter tillhandahåller även innovationstjänster, som finansiell rådgivning och den utbildning och kompetensutveckling som företagen behöver för en framgångsrik digital omvandling. Medlemsstaterna och regionerna har investerat i digitala innovationsknutpunkter och kommissionen har (genom Horisont 2020-projekt under 2019 och 2020) ställt över 200 miljoner euro till förfogande för att skapa nätverk för digitala innovationsknutpunkter. Omkring hälften av denna finansiering gällde innovationer inom områden som är relevanta för AI, som robotteknik och stordata, och särskilda åtgärder genomfördes för regioner med få digitala innovationsknutpunkter. Horisont 2020-projekten brukar fördela finansieringen genom öppna ansökningsomgångar för små och medelstora företag så att de kan delta i innovativa experiment med digitala innovationsknutpunkter i ett gränsöverskridande sammanhang. Europeiska revisionsrätten bedömde denna aspekt av initiativet för digitalisering av den europeiska industrin och rekommenderade kommissionen att, i samordning med medlemsstaterna, vidta ytterligare åtgärder för finansiering och övervakning av digitala innovationsknutpunkter 103 .

Stödet inom ramen för programmet för ett digitalt Europa hanterar revisionsrättens iakttagelser. Beteckningen europeiska digitala innovationsknutpunkter införs för att markera skillnaden jämfört med den tidigare strategi som finansierades genom Horisont 2020. EU och medlemsstaterna kommer att investera 1,5 miljarder euro för att inrätta ett nätverk med cirka 200 knutpunkter i Europas regioner. Bidragen bör användas för att förbättra de utvalda europeiska digitala innovationsknutpunkternas kapacitet att tillhandahålla tjänster till små och medelstora företag och den offentliga sektorn. Urval och finansiering av dessa europeiska digitala innovationsknutpunkter är en gemensam åtgärd från medlemsstaterna och kommissionen 104 .

De europeiska digitala innovationsknutpunkterna stimulerar en ökad användning av AI, högpresterande datorsystem, cybersäkerhet och annan digital teknik bland branschorganisationer (och då särskilt små och medelstora företag) och offentliga organisationer i Europa 105 . De ger även stöd i användningen av digital teknik för att förbättra hållbarheten hos processer och produkter, särskilt när det gäller energiförbrukning och minskade utsläpp av växthusgaser. De säkerställer en bred geografisk täckning och har både lokala och europeiska funktioner. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna använder de verktyg och resurser som tillhandahålls av plattformen för efterfrågestyrd AI och fungerar som en informationsförmedlare för test- och experimentanläggningarna: De europeiska digitala innovationsknutpunkterna hjälper företag som behöver använda relevanta test- och experimentanläggningar för att skapa nya produkter och tjänster och göra dem redo för marknaden.

Plattform för efterfrågestyrd AI

Den europeiska plattformen för efterfrågestyrd AI och systeminitiativet inleddes 2019 och finansieras av Horisont 2020. Den sammanför berörda parter och resurser för AI för att komma till rätta med fragmenteringen och påskynda AI-baserad innovation (forskning, produkter, lösningar). Den plattform som håller på att utvecklas ska fungera som en drivkraft för den europeiska AI-marknaden och erbjuda en kritisk massa av resurser, nätverkseffekter och snabb utveckling och tillväxt. Verksamheten för att konsolidera systemet inleddes i januari 2021 för att föra in större användargrupper, särskilt från den icke-tekniska sektorn, och för att underlätta användning och upptagning av plattformsresurser.

Framtidsutsikter

För att bidra till att ta med innovation från laboratoriet till marknaden och för att säkerställa användning och införande av AI-teknik, kommer kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, att

-samfinansiera test- och experimentanläggningar inom programmet för ett digitalt Europa för att tillhandahålla en gemensam, högt specialiserad resurs som ska delas på europeisk nivå och främja ett snabbt införande och ökad användning av tillförlitlig AI i hela Europa. I detta sammanhang kommer

-de första ansökningsomgångarna (2021–2022) rikta sig till följande identifierade sektorer: tillverkning, hälsa, jordbruksbaserade livsmedel, smarta samhällen och AI på kanten. Den beräknade budgeten per sektor kommer att uppgå till cirka 20–75 miljoner euro,

-under perioden 2021–2022 välja ut nätverket med upp till 210 europeiska digitala innovationsknutpunkter som täcker alla regioner i Europa. När det gäller AI planeras följande särskilda åtgärder:

-minst en europeisk digital innovationsknutpunkt i varje medlemsstat med AI-expertis. Nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att dela bästa praxis och samarbeta effektivt med varandra (med hjälp av rekommendationerna från AI-nätverket för digitala innovationsknutpunkter) för att ge bästa möjliga stöd till små och medelstora företag och organisationer inom den offentliga sektorn i hela Europa och

-nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att ha ett nära samarbete med plattformen för efterfrågestyrd AI 106 , test- och experimentanläggningar och dataområden och de kommer att främja användningen av dessa infrastrukturer för små och medelstora företag i hela Europa. Detta ökar spridningen av resurser och låta företag experimentera med AI,

-från och med 2021 konsolidera plattformen för efterfrågestyrd AI som en central europeisk verktygslåda för de AI-resurser som behövs i näringslivet och den offentliga sektorn, så att den kan

-bli den viktigaste europeiska marknaden för AI-resurser. Den ger enkel tillgång till AI-verktyg 107 , som sedan distribueras lokalt av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna eller används direkt av användarindustrin (särskilt små och medelstora företag) eller den offentliga sektorn och

-samarbeta med relevanta nationella och europeiska initiativ för att bli den centrala AI-verktygslådan i Europa för alla som söker expertis, teknik, tjänster och programvara för AI.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

-avsätta lika stor andel av finansieringen till projekt för test- och experimentanläggningar 108 som valts ut av kommissionen med hjälp av oberoende experter,

-fastställa relevanta nya prioriteringar för ytterligare test- och experimentanläggningar utöver de nuvarande sektorerna för jordbruksbaserade livsmedel, tillverkning, hälso- och sjukvård och smarta samhällen. Möjliga nya sektorer kan till exempel vara rörlighet, offentlig förvaltning eller grön omställning,

-fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds av faciliteten för återhämtning och resiliens, liksom av sammanhållningspolitiska program, för att finansiera fler digitala innovationsknutpunkter och test- och experimentanläggningar för att föra innovationen närmare marknaden och

-stödja skapandet av lokala, regionala och/eller nationella AI-marknadsplatser 109 för interaktion och utbyte av bästa praxis och underlätta gränsöverskridande expansion genom den europeiska plattformen för efterfrågestyrd AI (central verktygslåda och marknadsplats för AI), europeiska digitala innovationsknutpunkter och Startup Europe.

7.Finansiera och gradera innovativa idéer och lösningar för AI

Detta avsnitt är inriktat på stödåtgärder, med särskilt fokus på uppstartsföretag, expanderande företag och andra små och medelstora företag som utvecklar AI-teknik. InvestEU och faciliteten för återhämtning och resiliens erbjuder viktiga resurser för att stärka användningen av finansieringsinstrument.

Översikt över vidtagna åtgärder

För att stödja nystartade företag och små och medelstora företag, både i ett tidigt skede och i expansionsfasen, har kommissionen lagt fram ett investeringssystem för AI/blockkedjeteknik och dess stödprogram 110 . Pilotprojektet ska förbättra tillgången till finansiering med eget kapital för innovativa nystartade företag för högrisk-AI och blockkedjeteknik samt små och medelstora företag med en bred geografisk täckning i EU, inbegripet mindre utvecklade marknader. Det tillhandahåller resurser för investeringar i riskkapitalfonder och saminvesteringar i nationella utvecklingsbanker i medlemsstaterna. Tack vare ett inledande anslag på 100 miljoner euro från Horisont 2020-programmet beräknas fondens totala investeringsvolym uppgå till 700 miljoner euro 111 . Det särskilda stödprogrammet löper från 2020 till 2022.

I december 2020 lanserade Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) också ett nytt saminvesteringsanslag på upp till 150 miljoner euro för att investeras tillsammans med medel som stöds av Europeiska investeringsfonden (EIF) och för att stödja AI-företagens tillväxt i hela Europa 112 .

Europeiska innovationsrådet (EIC) stöder nystartade AI-företag att utveckla och expandera banbrytande AI-teknik och omvälvande innovationer 113 . Sedan pilotfasen inleddes 114 har Europeiska innovationsrådet stöttat många innovationer på AI-området inom ett stort antal vetenskapliga områden, från biovetenskap, livsmedel och jordbruk till energi och miljövänlig teknik. För utveckling av innovation från forskningsprojekt erbjuder Europeiska innovationsrådet pilotprojektet Pathfinder för avancerad forskning bidrag för att verka för samarbetsinriktad, tvärvetenskaplig innovation i vetenskapligt inspirerad och radikalt ny framtida teknik. Europeiska innovationsrådets Accelerator stöder expansion av uppstartsföretag och deras inträde på marknaden med finansieringsmöjligheter och accelerationstjänster. Stödet från EIC är tillgängligt för alla små och medelstora företag med radikalt nya idéer som bygger på en affärsplan för att lansera marknadsmässiga innovationslösningar och med ambitionen att expandera. Under pilotfasen (2018–2020) tillhandahöll EIC 160 miljoner euro via bidrag och 91 miljoner euro genom direkta investeringar med eget kapital till innovativa nystartade AI-företag och projekt som inbegriper direkt eller indirekt forskning om AI-teknik. Under 2021 tillhandahåller EIC över 1 miljarder euro i bidrag och eget kapital till nystartade företag och små och medelstora företag med fokus på avancerad teknik.

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) stöder ett antal initiativ för att driva AI-innovationen framåt, förbereda våra samhällen för de förändringar som orsakas av AI och utbilda en ny generation AI-innovatörer. Under 2019 och 2020 delade institutet ut över 22 miljoner euro i sin AI-verksamhet. EIT Digital och EIT Health genomför de allra flesta projekt som rör AI. EIT-gruppen stöder för närvarande 120 europeiska nystartade företag, från tidigt skede till mellanskede, som arbetar med AI och gruppen har redan investerat över 3 miljoner euro i dessa företag.

I januari 2021 gick EIT och EIC samman för att påskynda stödet till mycket innovativa nystartade företag och samordna insatserna för att stödja kvinnliga innovatörer och innovatörer från mindre representerade regioner 115 . EIC och EIT har också som mål att utbyta uppgifter och underrättelser om de innovativa nystartade företag och små och medelstora företag som de stöder, inbegripet mått på uppnådda effekter.

Framtidsutsikter

Kommissionen kommer, med stöd av medlemsstaterna, att

-sträva efter att stärka stödet och finansieringen av pilot- och stödprogrammet för AI och blockkedjeinvesteringar. Pilotprojektet var framgångsrikt och hade attraktionskraft, och nu kommer InvestEU-programmet 2021–2027 fortsätta att erbjuda stödinvesteringar 116 till AI och blockkedjeteknik genom EIB-gruppen och nationella utvecklingsbanker för att mobilisera privata investeringar,

-fullt ut genomföra EIC inom Horisont Europa och stödja disruptiv innovation, med fokus på människocentrerad AI. Detta utförs genom en blandning av öppna och utmaningsinriktade ansökningsomgångar. Pathfinder Challenge 2021 fokuserar på forskning om medvetenhet om AI, medan Accelerator Challenge kommer att främja strategisk digital teknik och medicinsk teknik, inbegripet medicinsk AI. Dessutom lanseras initiativet Women TechEU för att stödja nystartade teknikintensiva företag som grundas och styrs av kvinnor,

-att genom Startup Europe och Innovationsradarn mobilisera nystartade AI-företag i nationella knutpunkter och Horisont Europa som är angelägna om att expandera och tillgodose efterfrågan på AI-expertis hos små och medelstora företag som inleder digital omställning. De europeiska digitala innovationsknutpunkter som finansieras inom ramen för programmet för ett digitalt Europa används för att skapa en marknadsplats och organisera kontaktskapande evenemang för tillhandahållande av och partnerskap för teknik 117 ,

-underlätta utbyte av information, sakkunskap och bästa praxis mellan lokala, regionala och nationella nystartade AI-företag på europeisk nivå (inbegripet små och medelstora företag, nystartade företag och andra relevanta berörda parter) via det offentlig-privata partnerskapet för AI, data och robotteknik, europeiska digitala innovationsknutpunkter, plattformen för efterfrågestyrd AI (central verktygslåda och marknadsplats för AI) och Startup Europe 118 och

-vidta åtgärder för att underlätta tillgången till öppna data och åtkomst till data för små och medelstora företag.

Medlemsstaterna uppmanas att

-stödja nystartade AI-företag och expanderande företag när det gäller att få tillgång till finansiering för tillväxt samt att stödja små och medelstora företag i den digitala övergången när de börjar använda AI-teknik. Förutsatt att de mål och villkor som faciliteten för återhämtning och resiliens har ställt upp uppfylls kan medlemsstaterna använda medel från denna för att upprätta investeringar i form av finansieringsinstrument (t.ex. garantier, lån, instrument för eget kapital och riskkapital och upprättandet av särskilda investeringsverktyg). Medlemsstaterna har även möjlighet att bidra med upp till 4 % av de totala anslagen i sina planer för återhämtning och resiliens till sin del av InvestEU.

III.säkerställa att AI är till stöd för människorna och en positiv kraft i samhället

De AI-system som i allt högre grad används inom hälso- och sjukvård, jordbruk, utbildning, sysselsättning, infrastrukturförvaltning, energi, transport och logistik, rymdteknik, offentliga tjänster, säkerhet samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar kan bidra till att lösa komplexa problem för den kollektiva nyttigheten. En framgångsrik utveckling och spridning av AI bidrar till EU:s ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft 119 och medför enorma fördelar för vårt samhälle och vår miljö. Men viss användning av AI kan även utmana rättigheter som skyddas av EU-lagstiftningen och ge upphov till nya säkerhetsproblem 120 och påverka arbetsmarknader. I vitboken om AI från 2020 121 lade kommissionen fram en europeisk strategi för AI som bygger på ett ekosystem av spetskompetens och ett ekosystem av förtroende för AI 122 .

8.Främja talang och förbättra tillgången till den kompetens som krävs för att möjliggöra ett blomstrande AI-ekosystem

Översikt över vidtagna åtgärder

I den samordnade planen från 2018 identifierades de betydande och ihållande bristerna i färdigheterna på IKT-området som en central utmaning för AI-utvecklingen i Europa. Med tanke på utvecklingen på AI-marknaden och spridningen av AI-teknik är det nödvändigt att säkerställa tillgången till och användningen av AI-produkter och AI-tjänster. EU bör därför underlätta förvärvandet av bred datorkompetens och öka förståelsen för AI hos alla medborgare. För att förbli globalt konkurrenskraftigt behöver EU även yrkesverksamma med olika bakgrund med specialiserad AI-kompetens, såsom datamodellering, arkitektur och semantik, för att behålla en stark ställning inom AI-forskningen och bidra till utveckling och utbyggnad av AI-system. Icke-tekniska AI-färdigheter är lika viktiga. Förbättrad data- och AI-kompetens för alla behövs även för att undvika polarisering på arbetsmarknaden och för att undvika en möjlig ökning av ojämlikheten inom och mellan länder.

Resultaten av 2020 års undersökning av europeiska företag tyder på att tillgången till personal med lämplig AI-kompetens är ett av de största hindren när europeiska företag ska börja använda AI-teknik 123 . Den analys som utförts av kommissionens gemensamma forskningscentrum tyder också på att utveckling av digitala färdigheter, medvetenhet om AI-teknik genom alla utbildningsnivåer, program för livslångt lärande och specialiserad AI-kompetens är nödvändiga för att förbereda alla för AI-drivna omvandlingar, för att upprätthålla EU:s starka ställning inom AI-forskning samt bidra till utveckling och utbyggnad av AI-system 124 .

Alla medlemsstater som har antagit nationella AI-strategier har integrerat kompetensdimensionen i sina strategier, enligt förslaget i den samordnade planen från 2018 125 . De åtgärder som föreslås i de nationella strategierna omfattar till exempel reformer av de formella utbildningssystemen för att införa eller stärka undervisning i datalogiskt tänkande och grunderna inom databehandling och AI i grundskolans sex första år eller grundskolans tre sista år och gymnasieskolan, samt initiativ för att anpassa politiken för livslångt lärande och omskolning 126 . I detta sammanhang erbjuder faciliteten för återhämtning och resiliens också en helt ny möjlighet att stödja utvecklingen av digitala färdigheter, även inom AI, på alla utbildningsnivåer (formella och informella), som ett viktigt inslag för att nå det digitala målet på 20 %. Att utveckla digitala färdigheter på alla nivåer är en förutsättning för att säkerställa att alla medborgare ska kunna delta i samhället och dra nytta av den digitala omvandlingen, och det är även ett delmål för faciliteten för återhämtning och resiliens. I den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 127 föreslår kommissionen därför ett flaggskeppsinitiativ för omskolning och fortbildning för att uppmuntra till investeringar och reformer som medlemsstaterna kan genomföra för att förbättra digitala färdigheter, inbegripet artificiell intelligens och utbildning samt yrkesutbildning för alla åldrar.

I september 2020 antog kommissionen en ny handlingsplan för digital utbildning för perioden 2021–2027. Denna handlingsplan integrerar särskilda åtgärder för att förbättra AI-kompetensen i ett större sammanhang för ökande av de digitala färdigheterna 128 . Kommissionen har också stött EU:s kodvecka 129 , som är en frivillig rörelse som ger så många människor som möjligt färdigheter inom datalogiskt tänkande, kodning, robotteknik, mekande med hårdvara, datavetenskap, AI och digital kompetens 130 . I slutet av 2020 beviljade kommissionen bidrag på totalt 6,5 miljoner euro till fyra universitetsnätverk, små och medelstora företag och spetskompetenscenter för AI för att tillhandahålla utmärkta masterprogram inom AI, för att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar för att öka utbudet av specialiserad utbildning inom AI. De utvalda nätverken bör, med stöd av EU-finansiering, gemensamt utforma och leverera högkvalitativa och praktiska masterprogram i olika medlemsstater, med särskild inriktning på människocentrerad AI, AI-tillämpning för offentlig förvaltning och AI för hälso- och sjukvård 131 . Samtliga program bör även inkludera kurser i AI-etik, och delar av innehållet bör göras tillgängligt online via plattformen för digitala färdigheter och digitala arbetstillfällen, översatt till alla EU-språk 132 .

Framtidsutsikter

Kommissionen kommer att

-som en del av de åtgärder som planeras i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027

-stödja praktikplatser på digitala områden och utöka möjligheten för studenter och lärare inom yrkesutbildning att delta, vid sidan av universitetsstuderande, med ökat fokus på AI-kompetens och med särskilt fokus på principen om icke-diskriminering och jämställdhet och

-utarbeta etiska riktlinjer för AI och dataanvändning inom undervisning och lärande för lärare samt stöd till relaterad forsknings- och innovationsverksamhet genom Horisont Europa. Denna bygger vidare på det arbete som högnivåexpertgruppen för artificiell intelligens utfört om etiska riktlinjer 133 . Riktlinjerna åtföljs av ett utbildningsprogram för forskare och studenter om de etiska aspekterna av AI och innehåller ett mål om att 45 % kvinnor ska delta i utbildningen,

-stödja utvecklingen av ny kompetensinventering inom ramen för kompetensagendan från juli 2020, även på regional och sektoriell nivå. Det består särskilt av att bygga vidare på Cedefops arbete (Skills-OVATE-projektet 134 ) och använda AI-teknik för att genomföra stordataanalyser genom att samla in jobbannonser för att få realtidsinformation om befintliga och kommande kompetensbehov. I detta sammanhang skapas ett permanent onlineverktyg där realtidsinformation offentliggörs och kan användas av alla berörda parter,

-stödja initiativ som underlättar ömsesidigt erkännande av specialiserade AI-program i den högre utbildningen i EU 135 ,

-inom ramen för programmet för ett digitalt Europa stödja åtgärder, inbegripet utformningen och genomförandet av specialiserade utbildningsprogram, moduler och korta utbildningskurser inom viktiga kapacitetsområden samt även för yrkesverksamma inom olika sektorer, för ökad kompetens inom digital teknik. Ansökningsomgången för de specialiserade programmen inleds under första eller andra kvartalet 2021 och de kortare utbildningskurserna under första kvartalet 2022. Alla tillgängliga möjligheter och verktyg för utveckling av digitala färdigheter kommer att visas upp på plattformen för digitala färdigheter och digitala arbetstillfällen,

-inom ramen för Horisont Europa-programmet stödja nätverk av kompetenscentrum för AI (som en del av ledstjärnan för AI) 136 . Centrumen har bland annat som uppgift att

-utforska alternativ för att behålla begåvning genom närmare samarbete med branschen och offentliga myndigheter och

-utveckla doktorandprogram och AI-moduler som kan integreras i masterprogram för annan inriktning än IKT,

-att finansiera nätverk för doktorander, postdoktorandstipendier och samarbetsprojekt för personalutbyte inom AI inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärder. Ansökningsomgångarna för individuella stipendier och nätverk för innovativ utbildning (omdöpta till postdoktorandstipendier och doktorandnätverk) planeras till andra kvartalet 2021. Ansökningsomgångarna till personalutbyten inom forskning och innovation (omdöpt till personalutbyten) och COFUND planeras till fjärde kvartalet 2022 137 och

-främja jämställdhet genom Horisont Europa, inbegripet i projekt som rör AI. Integrering av jämställdhetsperspektivet i forsknings- och innovationsinnehållet blir ett standardkrav i hela programmet. Från och med 2022 kommer ett nytt stödberättigandekriterium för att få tillgång till finansiering från Horisont Europa att införas. Offentliga organ, forskningsorganisationer och högre utbildningsanstalter kommer att behöva ha en jämställdhetsplan för alla projekt som finansieras av Horisont Europa 138 .

Medlemsstaterna uppmanas att

-förfina och genomföra kompetensdimensionen i sina nationella AI-strategier, i samarbete med arbetsmarknadens parter, för att till exempel

-främja utvecklingen av datalogiskt tänkande bland elever, studenter och lärare inom formell, informell och icke-formell utbildning på alla nivåer och stödja särskilda initiativ som uppmuntrar ungdomar att välja karriärer inom AI-ämnen och relaterade områden, såsom robotteknik,

-skapa uppsökande program för lärare om att inkludera AI i skolan, både när det gäller IKT-färdigheter och ur ett vidare perspektiv,

-öka tillgången till utbildning inom AI, även genom att finansiera AI-moduler inom humaniora och samhällsvetenskapliga masterprogram, livslångt lärande, utbildning av domare, jurister och offentliga tjänstemän samt omskolning av personer med icke-teknisk bakgrund i grunderna inom AI konsekvenserna för respektive arbetsområde och

-testa, bedöma och, om det är framgångsrikt, stödja införandet av AI-teknik för utbildning i grundskole- och gymnasieutbildning för att underlätta för de individuella inlärningskraven (t.ex. kognitiv, AI-baserad handledning),

-utbyta bästa praxis om hur AI kan integreras i allmän utbildning och andra specialiserade program (såsom hälso- och sjukvård, juridik, samhällsvetenskap, näringsliv) 139 och hur man verka för både breda och specialiserade kunskaper om AI i det livslånga lärandet,

-vidta åtgärder och utbyta bästa praxis för att öka inkludering och mångfald, vilket innebär att underlätta balanserade AI-team och locka talanger inom AI-utbildning, särskilt forskarutbildning, samt utveckling av AI-teknik och

-på bästa sätt utnyttja den unika möjlighet som faciliteten för återhämtning och resiliens ger för att finansiera ambitiösa initiativ för kompetenshöjning och omskolning, som nämnts ovan.

9.Utveckla en politisk ram för att säkerställa förtroendet för AI-system

Förtroende är avgörande för att underlätta spridningen av AI-teknik. Den europeiska AI-strategin, som presenterades i vitboken om AI 2020, ska främja Europas innovationskapacitet på AI-området och samtidigt stödja utvecklingen och användningen av etisk och tillförlitlig AI i hela EU:s ekonomi. AI ska vara till stöd för människorna och vara en positiv kraft i samhället 140 . Med tanke på AI-teknikens stora sociala och miljömässiga effekter är en människocentrerad strategi för utveckling och användning av sådan teknik, skydd av EU:s värden och grundläggande rättigheter såsom icke-diskriminering, integritet och dataskydd samt hållbar och effektiv resursanvändning, några av de centrala principer som vägleder den europeiska strategin.

Översikt över vidtagna åtgärder

Kommissionen har gjort stora ansträngningar för att mobilisera expertis 141 , samråda med ett brett spektrum av berörda parter (däribland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, industrin, den akademiska världen, regionala myndigheter och medlemsstaterna) 142 och utveckla politiska åtgärder för att underlätta förtroendet för AI.

Åtgärderna för att underlätta förtroendet har varit inriktade på frågor som rör etik, säkerhet, grundläggande rättigheter, inbegripet rätten att inte diskrimineras, tillförlitlighet, regelverket, innovation, konkurrens 143 och immateriella rättigheter.

Med fokus på grundläggande frågor om etik och AI-teknik har kommissionen inrättat och underlättat arbetet i expertgruppen på hög nivå för AI-frågor 144 . Gruppen har tagit fram två huvudsakliga resultat: Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI 145 och en bedömningslista för tillförlitlig AI 146 . De etiska riktlinjerna identifierade centrala principer och krav för tillförlitlig AI 147 och bedömningslistan utgjorde en operativ ram för att stödja AI-utvecklares och AI-användares tillämpning av etiska riktlinjer. Det arbete expertgruppen på hög nivå har utfört har lett till viktiga diskussioner om den europeiska visionen och strategin för AI-politiken och bidragit till utvecklingen av en rättslig ram för AI 148 .

I februari 2020 offentliggjorde kommissionen en vitbok om AI och en rapport om konsekvenserna för säkerheten och tillförlitligheten hos AI, sakernas internet och robotteknik. Vitboken och rapporten innehåller en beskrivning av den strategiska visionen och förslaget till ett eventuellt EU-regelverk för AI. När det gäller EU-förordningen föreslog kommissionen att man skulle fokusera på tre besläktade frågor: utvecklingen av det övergripande regelverket för AI med inriktning på frågor om säkerhet och grundläggande rättigheter, frågor om tillförlitligheten hos AI och vid behov översynen av den befintliga sektorsspecifika säkerhetslagstiftningen 149 . I kommissionens arbetsprogram angavs att kommissionen avser att föreslå dessa lagstiftningsåtgärder under 2021.

Den 16 december 2020 antog kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU:s strategi för cybersäkerhet inför det digitala årtiondet 150 , som fastställer hur EU ska skydda sina medborgare, företag och institutioner från cyberhot och verka för internationellt samarbete och leda arbetet för att säkra ett globalt och öppet internet. För att hantera specifika AI-relaterade cybersäkerhetsrisker har dessutom EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) inrättat en tvärvetenskaplig ad hoc-expertgrupp för cybersäkerhetsfrågor som rör AI.

I sin handlingsplan för immateriella rättigheter lyfte kommissionen fram några av de utmaningar som AI-systemen innebär för immateriella rättigheter 151 . Tillgängliga uppgifter tyder på att EU:s ram för immateriella rättigheter i stort sett är lämplig för att hantera de utmaningar som AI-stödda resultat ger upphov till. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar och ytterligare harmonisering. I handlingsplanen för immateriella rättigheter föreslås åtgärder i vissa frågor, särskilt genom kontakter med berörda parter och insamling av underlag som stöd för det politiska beslutsfattandet.

Diskussionerna om förtroendefrågor och reglering fokuserade bland annat på frågan om innovation, det vill säga hur man utformar en offentlig reglering som underlättar, i stället för att hämma, innovation och därmed stärker den europeiska konkurrenskraften. För att utveckla en dynamisk regleringsstrategi har kommissionen därför genomfört omfattande samråd om både valet av form och innehållet i regelverket 152 . De viktigaste lärdomarna är att EU:s strategi bör vara människocentrerad, riskbaserad, proportionerlig och dynamisk. Ett inslag i utformningen av regelverk som främjar innovation, som föreslagits av olika berörda parter, är regulatoriska sandlådor. Regulatoriska sandlådor utgör i huvudsak en experimentanläggning för offentlig reglering och möjliggör en snabbare utvärdering av effekterna av offentliga ingripanden. Den återkoppling som kommissionen fått tyder på ett brett stöd för regulatoriska sandlådor, där ett antal redan har etablerats i medlemsstaterna och många andra övervägs inom olika sektorer.

Framtidsutsikter

Kommissionen kommer att

-under 2021 föreslå lagstiftningsåtgärder om en övergripande ram för AI, med fokus på säkerhetsfrågor och respekt för de grundläggande rättigheter som är specifika för AI-teknik.

-Den föreslagna ramen innehåller en definition av AI, den är riskbaserad (dvs. den definierar vad AI med hög risk innebär) och den fastställer obligatoriska krav för AI-system med hög risk. Kommissionen föreslår också en styrningsmekanism som omfattar både förhandsbedömningar av överensstämmelse och ett efterhandssystem för efterlevnad och verkställande. Utanför högriskkategorin omfattas alla leverantörer av AI-system av befintlig lagstiftning och transparenskrav och skulle dessutom kunna välja att ansluta sig till frivilliga, icke-bindande självreglerande system, såsom uppförandekoder,

-under 2022 föreslå EU-åtgärder för att anpassa ramen för tillförlitlighet till utmaningarna med ny teknik, inbegripet AI för att säkerställa att offer som lider skada på liv, hälsa eller egendom till följd av ny teknik har tillgång till samma ersättning som offer för annan teknik. Detta kan inbegripa en översyn av produktansvarsdirektivet 153 och ett lagstiftningsförslag om ansvar för vissa AI-system. Alla nya eller ändrade bestämmelser i befintlig lagstiftning kommer att ta hänsyn till annan befintlig EU-lagstiftning samt den föreslagna övergripande ramen för AI,

-under 2021 och därefter vid behov föreslå ändringar av befintlig sektorsspecifik säkerhetslagstiftning, bland annat riktade anpassningar av maskindirektivet 154 , direktivet om allmän produktsäkerhet, direktivet om radioutrustning och den harmoniserade produktlagstiftningen som följer de övergripande reglerna i den nya lagstiftningsramen 155 . Alla nya eller ändrade bestämmelser i den befintliga lagstiftningen kommer att ta hänsyn till EU:s befintliga arbetsmiljölagstiftning,

-fortsätta sitt nära samarbete med och aktivt involvera ett brett spektrum av berörda parter för att främja bedömningslistan för tillförlitlig AI i sektoriella sammanhang och specifika tillämpnings- och genomförandeområden. Ytterligare åtgärder kan t.ex. inriktas på att fastställa mått och metoder för att bedöma och övervaka AI-systemens inverkan på miljö och samhälleligt välbefinnande, inkludering och mångfald samt åtgärder för att säkerställa tillförlitlig AI vid offentlig upphandling. Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa kan finansiera mekanismer för att stödja sådana initiativ, vilka medlemsstaterna skulle kunna stödja ytterligare genom faciliteten för återhämtning och resiliens,

-under 2021 anordna dialoger med berörda parter om immaterialrätt och ny teknik med industrin och andra berörda parter,

-ytterligare stärka samarbetet med EU:s byråer och andra relevanta EU-organ som arbetar med AI 156 ,

-samarbeta med de europeiska standardiseringsorganisationerna på grundval av en kartläggning av befintlig standardiseringsverksamhet och de krav som följer av det föreslagna regelverket och

-undersöka möjligheten att inrätta nationella, regionala eller sektoriella centrum för säkerhetsoperationer i enlighet med EU:s nya strategi för cybersäkerhet, eventuellt som ett projekt som omfattar flera länder 157 . Dessa centrum, som drivs av AI för att förbättra upptäckten av skadlig verksamhet och på ett dynamiskt sätt lära sig om det föränderliga hotlandskapet, kommer att utgöra en cybersäkerhetskontroll för EU, som kan upptäcka tecken på en cyberattack i tillräckligt god tid och möjliggöra proaktiva åtgärder, för ökad gemensam riskberedskap och riskrespons på nationell nivå och EU-nivå.

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att

-samarbeta och samordna insatser för att säkerställa ett snabbt och smidigt genomförande av EU:s rättsliga ram för AI. Särskilda åtgärder, som ska fastställas och lanseras i enlighet med den antagna lagstiftningen, kan till exempel omfatta kapacitetsuppbyggande initiativ för nationella behöriga myndigheter och anmälda organ som skulle ansvara för förfaranden för förhandsbedömning av överensstämmelse i vissa AI-system med hög risk, utarbetandet av vägledningsdokument och verktygslådor. Dessa verksamheter planeras preliminärt för 2022 och framåt,

-fortsätta att under 2021 och framåt samarbeta med europeiska standardiseringsorganisationer och alla berörda parter för att säkerställa ett snabbt antagande av de harmoniserade standarder som krävs för att de krav och skyldigheter som föreskrivs i den rättsliga ramen ska kunna genomföras. Utvecklingen av dessa ytterligare standarder kan till exempel baseras på begäranden om standardisering som utfärdats av kommissionen i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 och

-under 2021–2022 analysera genomförbarheten av att använda test- och experimentanläggningar, europeiska digitala innovationsknutpunkter och plattformen för efterfrågestyrd AI för att bistå redan etablerade nationella organ med bedömning och certifiering av AI-teknik.

10.Stödja EU:s vision om hållbar och tillförlitlig AI i världen

Att hävda Europas globala ledarskap och främja utvecklingen av människocentrerad, hållbar, säker, inkluderande och tillförlitlig AI kommer att bygga vidare på de åtgärder som vidtagits sedan den samordnade planen 2018. I linje med det gemensamma meddelandet om att stärka EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism och i enlighet med kommissionens meddelande om digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet är den internationella dimensionen viktigare än någonsin. Konsekvenserna av ny digital teknik som AI sträcker sig över gränser och måste hanteras globalt 158 .

EU kommer att stödja ambitiösa globala regler och standarder, bland annat genom att stärka samarbetet med likasinnade länder och det bredare samfundet av berörda parter och i en Team Europe-anda för att stödja en människocentrerad och regelbaserad strategi för AI. För att säkerställa effektivitet kommer EU:s strategi även i fortsättningen att bygga på en proaktiv strategi i olika internationella organ för att bygga upp den starkaste koalitionen av länder som delar viljan till att skapa ett regulatoriskt skyddsräcke och demokratiskt styre som gynnar våra samhällen. Samtidigt kommer EU att nå ut till andra partner och söka en gemensam grund för varje enskild fråga för att ta itu med de många olika möjligheter och utmaningar som AI ger upphov till.

Översikt över vidtagna åtgärder

Internationella organ som Förenta nationerna (FN), FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europarådet, G7-gruppen och G20 arbetar med AI-frågor 159 . Internationella standardiseringsorganisationer som Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) bedriver många standardiseringsverksamheter på området. I den samordnade planen från 2018 betonades att utvecklingen av AI skulle gynnas av internationellt samarbete, särskilt med avancerade länder som är framträdande inom forskning och innovation och som investerar i AI. I planen betonades fördelarna med att utveckla internationella standarder för att underlätta införandet och acceptansen av AI. EU:s samarbete med internationella organ har också visat sig vara effektivt när det gäller att identifiera risker och skadlig användning i samband med AI 160 .

EU deltar aktivt i den globala dialogen och verkar för en europeisk vision om tillförlitlig AI på global nivå, till exempel följande:

-EU är en av grundarna av det nya globala partnerskapet för AI som lanserades i juli 2020, med en stark representation i de fyra arbetsgrupperna inom dataförvaltning, ansvarsfull AI (inklusive en undergrupp för insatser mot pandemier), framtidens arbete samt kommersialisering och innovation 161 .

-EU bidrar också avsevärt till OECD:s arbete med AI genom att delta i expertgruppen ONE-AI 162 och samarbeta med AI Watch om insamling och offentliggörande av nationella AI-strategier 163 .

-I september 2020 lanserade kommissionen ett stort projekt för utrikespolitiska instrument för att samarbeta med internationella partner om regleringsfrågor och etiska frågor och verka för en ansvarsfull utveckling av tillförlitlig AI på global nivå.

-Översynen av förordningen om produkter med dubbla användningsområden 164 låter EU fastställa nya regler som möjliggör större ansvarsskyldighet och insyn i handeln med produkter med dubbla användningsområden, vilket bidrar till att säkerställa att AI inte missbrukas från Europa.

-EU för bilaterala strukturerade dialoger med bland annat Kanada och Japan. EU och Japan har en gemensam AI-kommitté som höll sitt första möte i november 2020 och man har även diskuterat ett förstärkt AI-samarbete med Kanada. Man har också inlett arbetet inför en gemensam AI-arbetsgrupp tillsammans med Indien och det finns planer på att inleda diskussioner med Australien och Singapore.

-Det finns en pågående dialog med Förenta staterna om utveckling och införande av tillförlitlig AI. Kommissionen och den höga representanten har gemensamt fastställt sina ambitioner för en ny, framåtblickande transatlantisk agenda om digitala frågor och andra tekniska frågor. Kommissionen föreslår särskilt att EU och Förenta staterna inrättar ett gemensamt handels- och teknikråd. Konkret kommer kommissionen att arbeta för ett AI-avtal med Förenta staterna 165 . Det finns flera kanaler för diskussioner med företrädare för Förenta staterna (t.ex. dialogen mellan EU och Förenta staterna om informationssamhället) 166 och olika institutioner och tankesmedjor 167 .

-EU fortsätter att stödja internationella standardiseringsorgan i deras arbete med att fastställa gemensamma standarder för den globala styrningen av AI. Kommissionen deltar därför aktivt i de pågående diskussionerna med ledande standardiseringsorganisationer, såsom ISO och IEEE, för att utbyta bästa praxis och främja sin vision om ansvarsfull utveckling och spridning av AI i hela världen.

-Kommissionen har också deltagit i WIPO:s (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) offentliga samråd om AI och immaterialrätt 168 och deltar aktivt i WIPO:s diskussioner.

Framtidsutsikter

EU kommer att intensifiera sina bilaterala och multilaterala insatser för att stödja upprättandet av lika villkor på global nivå för tillförlitlig och etisk användning av AI, framför allt baserat på ett starkt transatlantiskt samarbete men också genom en bredare koalition av likasinnade partner.

Kommissionen kommer att

-fortsätta delta i, underlätta och stödja internationella, multilaterala och bilaterala diskussioner om tillförlitlig AI som bygger på en öppen värdebaserad metod och verka för EU:s förhållningssätt till AI på global nivå, det vill säga genom regleringssamarbete, strategisk kommunikation och offentlig diplomati,

-hantera fastställandet av globala AI-standarder i nära samarbete med internationella partner och fortsätta att delta i WIPO:s arbete med AI och immateriella rättigheter och

-intensifiera insatserna i bilaterala utbyten med tredjeländer genom strukturerade dialoger och gemensamma initiativ om AI. Detta kommer att omfatta gemensamma projekt som det, inom ramen för Horisont 2020, EU-finansierade AI-projektet mellan EU och Japan för smart tillverkning 169 .

Medlemsstaterna och EU kommer att

-fortsätta sina internationella insatser för att nå ut med AI och säkerställa att Europa skickar konsekventa budskap om tillförlitlig AI till världen. Dessutom kommer EU fortsätta att bidra med sin sakkunskap och sina särskilda finansiella medel för att på ett tydligare sätt förankra AI i diplomati och utvecklingspolitik, med särskilt fokus på länderna i södra Medelhavsområdet och Afrika och

-underlätta utbyte med globala aktörer om bästa praxis för bedömning, testning och reglering av AI-tillämpningar.

IV.Bygga strategiskt ledarskap inom sektorer med stor genomslagskraft 

Utöver de övergripande åtgärderna föreslås sju sektoriella åtgärdsområden i 2021 års översyn av den samordnade planen. I översynen föreslås åtgärder för miljö och hälsa för att bättre anpassa de gemensamma åtgärderna om AI till den europeiska gröna given och EU:s åtgärder med anledning av covid-19-pandemin. Denna anpassning och förstärkning av gemensamma åtgärder är nödvändig för att bidra till systemförändringar och EU:s åtagande att miljöanpassa ekonomin. AI-verktyg och AI-tillämpningar, såsom digitala tvillingar, kommer att vara oumbärliga om EU ska kunna uppnå sina mål i fråga om klimatneutralitet, lägre resursförbrukning, ökad effektivitet och ett hållbarare EU i linje med FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

I kampen mot covid-19 har AI visat sig mångsidigt genom att exempelvis bidra till analyser av datortomografiundersökningar (för att upptäcka tidiga infektionstecken) och till utvecklingen av vacciner 170 . Pandemin har också betonat vikten av nya digitala arbetssätt och vikten av samarbete mellan medlemsstaterna till nytta för ekonomin och allmänheten i stort 171 . I översynen föreslås även gemensamma åtgärder för robotteknik, offentlig sektor, rörlighet, inrikes frågor och jordbruk för att skapa anpassningar till marknadsutvecklingen och pågående åtgärder i medlemsstaterna.

11.Använda AI till förmån för klimatet och miljön

Skäl till gemensamma åtgärder:

EU strävar efter att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 och vara klimatneutralt senast 2050 172 . Det finns stor potential att uppnå dessa ambitiösa mål har stor potential med utveckling och bred spridning av klimat- och miljövänliga AI-lösningar. Detta har betonats i de nyligen antagna slutsatserna från rådet (miljö) som belyser AI:s roll när det gäller att uppnå målen i den europeiska gröna given 173 . I slutsatserna betonades vikten av att fokusera på de potentiella direkta och indirekta negativa miljöeffekterna av AI. Medlemsstaterna uppmanades att utbyta erfarenheter och lärdomar och kommissionen uppmanades att ta fram indikatorer och standarder för digitaliseringens negativa effekter. I mars 2021 undertecknade 24 medlemsstater, tillsammans med Norge och Island, en förklaring om att påskynda användningen av grön digital teknik för att gynna miljön, det vill säga genom att uppmuntra utveckling och användning av energieffektiva algoritmer 174 .

Förutom att minska utsläppen av växthusgaser skulle AI också kunna bidra till att göra den rena omställningen mer ekonomiskt överkomlig, acceptabel och cirkulär. Optimering av konnektiviteten till energi-, transport- och kommunikationsnät och hantering av klimat- och miljöproblem, inbegripet avfallshantering och återanvändning, plast för engångsbruk, utarmning av naturresurser, vatten- och luftföroreningar, anpassning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald 175 . I detta sammanhang skulle AI-teknik främst kunna verka för av målen i den gröna given uppnås genom följande fyra huvudkanaler:

-En övergång till en cirkulär ekonomi, till exempel genom att göra tillverkningsprocesserna effektivare och mindre resurs- och energiintensiva.

-En bättre utformning, integrering och förvaltning av energisystemet och möjligheter för företag, offentliga myndigheter och medborgare att välja de mest hållbara och effektiva energialternativen.

-En utfasning av fossila bränslen från byggnader, jordbruk och tillverkning och en effektivare hantering av transportflödena inom transportsätt som vägar, järnvägar och flyg. Detta minskar trafikstockningarna, underlättar intermodalitet och bidrar till utbyggnaden av självkörande elfordon inom offentliga och privata transporter och

-Möjliggörandet av helt nya lösningar som inte är möjliga med hjälp av annan teknik.

AI spelar en viktig roll när det gäller att ta fram politiskt relevanta data samt relevant information och kunskap för att uppnå målen för den gröna given på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och möjliggöra skräddarsydda insatser. Den offentliga sektorn bör föregå med gott exempel när det gäller utveckling av och efterfrågan på hållbar AI 176 . AI-drivna urbana lösningar är ett exempel där städer och samhällen kan dra nytta av AI för att uppnå miljö- och klimatmål. Även om AI har stor potential att underlätta att EU:s klimat- och miljömål uppnås har själva tekniken ett betydande miljöavtryck, särskilt när det gäller energiförbrukning. Därför krävs ytterligare bedömningar och åtgärder för att säkerställa att AI har en positiv nettomiljöpåverkan.

Framtidsutsikter

För att kunna använda AI till förmån för klimatet och miljön kommer kommissionen att

-påskynda forskning och utveckling med fokus på AI:s bidrag till hållbar tillverkning och viktiga tillämpningssektorer genom Horisont Europa-programmet genom att

-stödja forskning och innovation tillverkning utan defekter, med sikte på avfallsfri, utsläppsfri och smart tillverkning under 2021,

-stödja forskning och innovation i AI-baserade smarta jordbrukslösningar med fokus på effektivitetsvinster, skräddarsydda tillämpningar och en minskning av insatsvaror och utsläpp under 2021,

-stödja forskning om och utveckling av AI-baserade lösningar för övervakning av vattenkvalitet och vattentillgång och

-hjälpa små och medelstora företag att införa hållbara AI-lösningar inom tillverkningsindustrin med initiativet Innovation for Manufacturing Sustainability in SMEs (I4MS2), som finansierar små och medelstora företag som är villiga att genomföra experiment som slutförs till följd av införandet av ny teknik i deras företag, med start 2022,

-stödja forskning med sikte på miljövänligare AI och hantera AI-teknikens energiförbrukning genom Horisont Europa-programmet genom att

-fortsätta att stödja forskning om frugal AI för att utveckla lättare, mindre dataintensiva och energikrävande modeller, för projekt som inleds 2022 och

-det institutionaliserade europeiska partnerskap för viktig digital teknik, som ska lanseras 2021, kommer att utveckla teknik som gör det möjligt att migrera många AI-tillämpningar från energikrävande plattformar till mer hållbara lösningar i utkanten av nätverket, inbegripet nästa generation lågeffektiva processorer för AI-tillämpningar,

-säkerställa att miljödimensionen inkluderas i de åtgärder för ett digitalt Europa som syftar till att göra AI-tillämpningar allmänt tillgängliga för potentiella användare i hela Europa genom att

-med utgångspunkt i projekt som startar 2022 stödja test- och experimentanläggningar för AI-tillämpningar på området smarta och gröna samhällen, tillverkning, energi och jordbruksbaserade livsmedel, som direkt bidrar till miljömässig hållbarhet inom dessa sektorer, och AI-tillämpningar i nätverkets utkant och

-underlätta en bred spridning av AI-kompetens genom nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter, som också kommer att nå små och medelstora företag och offentliga förvaltningar, så att de kan experimentera med att använda AI för hållbarhet,

-skapa ett datautrymme för klimatneutrala och smarta samhällen och validera genom pilotprojekt med fokus på åtgärdsområden inom den europeiska gröna given (ansökningsomgång under andra kvartalet 2021, resultat kommer att finnas tillgängliga tredje kvartalet 2022), 

-utarbeta en färdplan för ett gemensamt dataområde inom ramen för den europeiska gröna given för att utnyttja den stora potentialen hos data för hållbarhet och klimatanpassning (ansökningsomgång under andra kvartalet 2021) 177 ,

-utveckla en högkvalitativ, AI-stödd digital simulering av planeten genom initiativet Destination Earth 178 för att övervaka och simulera naturlig och mänsklig verksamhet samt utveckla och testa scenarier som möjliggör en mer hållbar utveckling och klimatresiliens 179 . Utvecklingen inleds under tredje kvartalet 2021 och den första fasen kommer att vara avslutad i slutet av 2023,

-stärka sektorsdialogen om grön AI med verkställande ledare för europeiska företag och andra relevanta berörda parter som är verksamma inom olika sektorer av ekonomin för att identifiera särskilda åtgärder som behövs inom varje sektor för en hållbar spridning av AI till nytta för ekonomin, samhället och miljön. Sammanslutningar som företräder industrisektorer kommer att bidra till detta arbete 180 ,

-undersöka effektiva sätt att fastställa centrala resultatindikatorer för att identifiera och mäta AI:s negativa och positiva miljöeffekter, även med utgångspunkt i kommissionens pågående arbete med resurs- och energieffektiv och hållbar infrastruktur för datalagring och databehandling 181 , elektronisk kommunikation och tidigare bredare insatser på detta område 182 . Detta skulle exempelvis kunna ske genom att inrätta en arbetsgrupp som också skulle bedöma möjligheten att inkludera en miljöpoängsättning i kriterierna för utvärdering av AI-system (t.ex. i samband med offentlig upphandling) och

-inkludera miljöfrågor i sin internationella samordning och sitt internationella samarbete om AI. AI kan spela en viktig roll när det gäller att hantera utmaningar på planetnivå, såsom klimatförändringar och mikroplastföroreningar, men detta kräver samordning inom ramen för internationella organisationer och eventuellt direkt samarbete med likasinnade länder.

Medlemsstaterna uppmanas att

-dela resultat från nationella insatser för grön AI och klimatåtgärder, utbyta bästa praxis med andra medlemsstater och, på grundval av sina erfarenheter, föreslå gränsöverskridande projekt, utåtriktade insatser och åtgärder som skulle kunna vidtas på europeisk nivå,

-dela med sig av lokalt tillgänglig expertis och sakkunskap genom nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter, som kan stödja utbildning och kunskapsutbyte,

-stödja införandet av grön AI i kursplaner för AI för universitet och högre utbildning och andra kurser och program för AI och

-samarbeta med nationella IKT-aktörer och andra sektoriella berörda parter, inbegripet standardiseringsorgan, för att fastställa riktlinjer för ibruktagande och standardiserade bedömningsmetoder för att stödja grön AI på områden som smarta nät, precisionsjordbruk och smarta och hållbara städer och samhällen.

12.Använda nästa generations AI för att förbättra hälsan

Skäl till gemensamma åtgärder:

Globalt sett är EU en av ledarna när det gäller tillämpningen av AI inom hälso- och sjukvården 183 . Det har skett en snabb utveckling inom området, på grund av den ökande tillgången till hälsodata, i kombination med helt nya framsteg inom AI. AI-teknik kan exempelvis minska bördan för hälso- och sjukvårdssystemen, förbättra sjukhusens arbetsflöden, optimera tilldelningen av mänskliga och andra resurser, öka de kliniska prövningarnas effektivitet och ändamålsenlighet och stödja upptäckten av nya läkemedel. AI-system kan också stödja människor i kliniska beslut och behandlingsval 184 , förbättra analysen av hälsobilder, laboratoriedata eller histologiska data, diagnostisk noggrannhet och tillgång till hälso- och sjukvård 185 , vilket ger betydande samhällsfördelar. AI-tillämpningarnas sociala och ekonomiska betydelse för hälsopolitiken konstateras och betonas starkt på EU-nivå 186 .

Covid-19-pandemin har ytterligare stärkt AI:s betydelse för hälso- och sjukvården och gett EU och medlemsstaterna lärdomar om fördelarna med ytterligare samarbete på området 187 . AI har varit en viktig tillgång i insatserna mot pandemin. Kommissionen har bland annat investerat i en snabb utveckling av ett AI-analysverktyg för datortomografi, superdatorexperiment för att identifiera nya behandlingar för covid-19 och utsändning av UV-desinfektionsrobotar för att bekämpa spridningen av coronaviruset 188 .

Tillgången till hälsodata av hög kvalitet och möjligheten att använda, kombinera och återanvända data från olika källor i linje med EU:s regelverk, inbegripet dataskyddsförordningen och EU:s internationella åtaganden, är grundläggande förutsättningar för utveckling och införande av AI-system 189 . Därför föreslog kommissionen 190 och vidtog 2020 förberedande åtgärder för att inrätta ett europeiskt hälsodataområde 191 . Kommissionen håller för närvarande på att utarbeta ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt hälsodataområde 192 . Åtgärder kommer att vidtas för att hantera frågor som rör styrning, säkerhet, dataskydd och integritet, kvalitet, infrastruktur och interoperabilitet för data samt digital hälsa och AI, säkerställa ett säkert fritt flöde av hälsodata och främja användningen av digital hälsa och AI på hälsoområdet. Arbetsområdena omfattar inrättandet av en lämplig rättslig ram och styrningsram för det europeiska hälsodataområdet, utbyggnad av en EU-omfattande infrastruktur för utbyte av och tillgång till hälsodata för forskning, beslutsfattande och reglering, utbyggnad av den befintliga infrastrukturen för utbyte av hälsouppgifter för hälso- och sjukvård (MyHealth@EU), förbättring av datakvaliteten inom hälso- och sjukvårdssektorn och kapacitetsuppbyggnad. Dataområdet kommer att uppmuntra till utökning och spridning av digitala hälsolösningar, inklusive AI inom hälso- och sjukvården, vilket ger patienterna konkreta fördelar. Det europeiska hälsodataområdet kommer att stödja utbildning om och testning av AI-algoritmer.

Den 25 november 2020 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om en läkemedelsstrategi för Europa 193 . Strategin är en hörnsten i kommissionens vision om att bygga upp en starkare europeiskt hälsounion 194 och stödja patienternas tillgång till innovativa läkemedel till överkomliga priser 195 .

Kommissionen stöder samarbetet mellan medlemsstaterna genom den gemensamma åtgärden om det europeiska hälsodataområdet, som formellt inleddes i början av 2021. Den stöder nationella investeringar genom finansieringsinstrument som Europeiska socialfonden+, InvestEU och faciliteten för återhämtning och resiliens. Åtgärder på EU-nivå stöds eller kommer att stödjas genom programmet EU för hälsa, programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa.

Kommissionen och medlemsstaterna samarbetar för att genomföra Europas plan mot cancer 196 . Den omfattar ett antal åtgärder där AI kommer att vara avgörande för att stärka cancervården, inbegripen utveckling av en gemensam databas för hälsobilder av de vanligaste cancerformerna i syfte att förbättra AI-assisterad diagnos och behandling. För att stödja detta initiativ inledde kommissionen 2019 en ansökningsomgång inom Horisont 2020 med 35 miljoner euro tillgängliga för att stödja utvecklingen av hälsobildsanalys för AI-baserad cancerdiagnostik och cancerbehandling 197 .

Kommissionen tittar också på framstegen för AI när det gäller medicintekniska produkter, medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, läkemedel och för att förbättra evidensbasen för beslut för att identifiera möjligheter och ta itu med nya utmaningar. Dessutom undersöker kommissionen införandet av AI i daglig klinisk praxis och i olika vårdmiljöer för att även där identifiera möjligheter och ta itu med nya utmaningar. Det är nödvändigt med riktmärken och goda exempel för datainsamling och för utveckling och testning av AI-system som säkerställer skyddet av personuppgifter och integritet i enlighet med dataskyddsförordningen och nationell lagstiftning.

Framtidsutsikter

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att

-föreslå en lagstiftningsåtgärd om ett europeiskt hälsodataområde. Denna lagstiftningsåtgärd kommer att komplettera den föreslagna övergripande AI-lagstiftningen och skulle syfta till att stödja utbildning om och testning av AI-algoritmer samt tillsynsmyndigheters arbete med att utvärdera AI som används på hälsoområdet (fjärde kvartalet 2021) 198 ,

-stödja samarbetsprojekt som sammanför berörda parter för att främja användningen av högpresterande datorsystem och AI i kombination med EU:s hälsodata för läkemedelsinnovation, i enlighet med kommissionens meddelande om läkemedelsstrategin för Europa (projekten lanseras 2021–2022),

-utvärdera och se över den allmänna läkemedelslagstiftningen för att anpassa den till banbrytande produkter, vetenskaplig utveckling (t.ex. genomik eller individualiserad medicin) och teknisk omvandling, inbegripet AI (t.ex. dataanalys och digitala verktyg) och tillhandahålla skräddarsydda incitament för innovation, i enlighet med läkemedelsstrategin för Europa (2022) 199 ,

-inrätta test- och experimentanläggningar inom hälsa för AI och robotteknik senast 2022, genom programmet för ett digitalt Europa, med möjliga fokusområden som covid-19, cancer, pediatrik, teknik för aktiva seniorer och äldreboenden, stöd till patientsäkerhet och processeffektivitet,

-vidta åtgärder för att utvidga den geografiska täckningen och det gränsöverskridande utbytet av hälsoinformation via MyHealth@EU, inbegripet patientöversikter, e-recept, bilder, laboratorieresultat och utskrivningsbrev, samt åtgärder för att stödja återanvändning av hälsodata för forskning, beslutsfattande och reglering. Dessa åtgärder kommer att finansieras genom programmen EU för hälsa 200 , programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa med målet att senast 2025 säkerställa att

-medborgare från alla medlemsstater kan dela med sig av sina hälsouppgifter till vårdgivare och myndigheter som de själva väljer,

-en EU-omfattande infrastruktur för det europeiska hälsodataområdet för tillgång till hälsodata för forskning och beslutsfattande inrättas, AI kommer att vara en viktig del av det europeiska hälsodataområdet och kommer att möjliggöra dataanalys som stöder och påskyndar forskningen,

-fortsätta stödja utbyggnaden av den infrastruktur som behövs för att koppla samman och utforska europeiska databaser, till exempel för medicinska bilder, olika typer av cancer och använda AI-teknik för att utnyttja högkvalitativa cancerbilddatabaser,

-underlätta användningen av AI-teknik, helt i överensstämmelse med dataskyddslagstiftningen, etiska principer och konkurrensregler, för att identifiera ny kunskap och stödja klinisk forskning och beslutsfattande i initiativet 1+ million genomes. Detta initiativ bygger på medlemsstaternas förklaring 1+ million genomes och syftar till att göra minst 1 miljon genomer tillgängliga för forskning i EU,

-stödja utvecklingen och användningen av tillämpningar av den digitala tvillingen inom hälso- och sjukvård, där AI-teknik kommer att spela en central roll, genom att främja ett fungerande, inkluderande EU-system och

-investera i utveckling och klinisk validering av robusta, rättvisa och tillförlitliga efterfrågestyrda AI-drivna system för behandling och vård, inom ramen för Horisont Europa, inbegripet individanpassade förebyggande åtgärder och riskprognoser för sjukdomar, med särskild inriktning på prestanda, säkerhet, förklarbarhet, tillhandahållande av återkoppling och stöd för förebyggande av bedrägerier inom hälso- och sjukvården, användbarhet och (kostnads-) effektivitet hos AI-lösningar samt användning/återanvändning av ostrukturerade hälsodata.

Medlemsstaterna uppmanas att

-vidta åtgärder för att öka kvaliteten och den semantiska interoperabiliteten hos hälsodata, vilket är grundläggande för utvecklingen och användningen av AI,

-utveckla åtgärder och stödja initiativ för att öka sjukvårdspersonalens förståelse för och acceptans av digital teknik för att påskynda införandet av AI-baserade system på det medicinska området,

-genomföra rekommendationer som främjar kompetensutveckling inom e-hälsa för hälso- och sjukvårdsanställda och enas om gemensamma europeiska kvalitetsindikatorer för vidareutbildning inom medicin,

-stödja initiativet 1+ million genomes, eventuellt genom sina nationella planer för återhämtning och resiliens, inbegripet som ett projekt som omfattar flera länder,

-stödja investeringar i sekundär användning av hälsodata, inbegripet för AI, med hjälp av exempelvis finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens,

-vidta åtgärder för att underlätta integreringen av innovativa AI-baserade system (t.ex. maskininlärning, autonoma system, talhjälpmedel, stordata, robotteknik) på hälso- och sjukvårdsinrättningar som sjukhus och vårdhem, särskilt när digitaliseringen av hälso- och sjukvårdssystemen har beskrivits i de nationella planerna för återhämtning och resiliens,

-stödja europeiska digitala innovationsknutpunkter som är specialiserade på medicinsk teknik och e-hälsa för att hjälpa regionala/nationella hälso- och sjukvårdssystem och industrin i deras forskningsinsatser för att tillhandahålla bättre behandlingar och framsteg mot att bekämpa coronaviruset och

-samarbeta med nationella, regionala och internationella standardiseringsorgan för att utarbeta och fastställa gemensamma standarder, bland annat i frågor som säkerhet, integritet och interoperabilitet, i syfte att uppdatera befintliga standarder för AI för hälsa.

13.Behålla EU:s ledande roll: En strategi för robotteknik i AI-världen

Skäl till gemensamma åtgärder:

Robotteknik som drivs av AI är en viktig möjliggörande faktor för EU:s produktivitet, konkurrenskraft, resiliens och öppna strategiska oberoende, samtidigt som man bevarar en öppen ekonomi i den digitaliserade världen 201 . Robottekniken går snabbt framåt och AI-baserade robotar används i allt större utsträckning inom många nyckelsektorer, såsom hälso- och sjukvård, jordbruksbaserade livsmedel, inspektion och underhåll, logistik, rymdteknik, byggindustri, tillverkning osv. Antagandet av AI-baserad robotteknik kommer att underblåsa utvecklingen inom EU:s robotteknikindustri och skapa fler användningsområden för robotar, vilket ökar samarbetet mellan människa och robot 202 .

Effekterna av covid-19 på den globala ekonomin har visat på behovet av mer motståndskraftiga leveranskedjor. Automatisering av robotteknik har potential att återföra en del av tillverkningen till Europa och öka dess autonomi i kritiska värdekedjor. Robottekniken förväntas att i allt högre grad stödja arbetstagarna på olika sätt och förbättra arbetsvillkoren. De demografiska utmaningarna i Europa kommer att öka behovet av robotar och automatisering 203 , särskilt inom tjänstesektorn (särskilt hälso- och sjukvård och självständigt boende för äldre).

Sammanfattningsvis kommer robottekniken att medföra stora fördelar för samhället, ekonomin, miljön och allmänheten i stort.

Denna utveckling innebär ett antal utmaningar. Det föränderliga arbetslandskapet betonar behovet av att ta fram nya arbetsmetoder och att utveckla lämplig utbildning inom färdigheter och kompetenser för arbete vid sidan av robotar samt att förstå deras förmågor och begränsningar. Om inga åtgärder vidtas undergräver dessa faktorer förtroendet för och acceptansen av robotteknik. Kommissionen kommer att fortsätta att noga övervaka effekterna på samhället, sysselsättningen och arbetsvillkoren mot bakgrund av utvecklingen och användningen av AI-teknik.

Å andra sidan är robotteknikens särdrag kopplad till fysisk interaktion med människor och miljö. Robotar kommer att bli alltmer autonoma och interagera med människor, oavsett om de är medarbetarrobotar som släpps ut från sina burar eller robotar som tillhandahåller tjänster. Detta väcker säkerhetsfrågor. Närheten till människor och interaktionen med dem kräver mycket höga säkerhetsstandarder för att förebygga olyckor och skador. Det väcker även frågor om att säkerställa tillgänglighet och inkludering för personer med funktionsnedsättning. Robotar blir också allt mer uppkopplade till varandra och andra typer av enheter och behandlar mer data, vilket medför potentiella integritets- och cybersäkerhetsrisker. Alla dessa överväganden belyser behovet av tester, i enlighet med planerna för de framtida test- och experimentanläggningarna, och att ta itu med frågor som certifiering och efterlevnad av regelverket, exempelvis. genom regulatoriska sandlådor.

Robotteknik är följaktligen ett politikområde med stor potential för ekonomisk och social påverkan, inbegripet nyckelområden för att stödja Europas gröna och digitala omställning.

Europa har goda förutsättningar att förverkliga potentialen och hantera utmaningarna. Europa har en ledande ställning inom robotteknik och robotforskning. I Europa finns många robottillverkare som producerar omkring en fjärdedel av alla industrirobotar och tjänsterobotar. De europeiska tillverkarna dominerar marknaden inom vissa områden inom professionell tjänsterobotteknik, såsom mjölkningsrobotar. Europa är också ledande inom robotteknikforskningen, med påvisad inverkan i många användningsfall inom viktiga sektorer (t.ex. hälso- och sjukvård, jordbruk, kontroll, sjöfart och tillverkning). Utvecklingen inom industri- och tjänsterobotteknik överlappar och förstärker varandra. Detta ger europeiska utvecklare en unik möjlighet att stärka sin kapacitet och sina marknadsutsikter.

För att man ska upprätthålla och befästa Europas starka ställning och dra full nytta av dess tillgångar krävs det dock intellektuella och finansiella investeringar samt samarbete mellan ett brett spektrum av offentliga och privata aktörer. EU:s åtgärder för robotteknik måste också utnyttja den senaste AI-utvecklingen för att hantera innovation och standardisering, förtroendefrågor, kompetensbrist och inverkan på arbetstillfällen och miljö, för att möjliggöra införandet av säkra och tillförlitliga robottekniklösningar.

Framtidsutsikter

Kommissionen kommer att

-inom ramen för denna samordnade plan genomföra åtgärder för att säkerställa att Europa förblir en global drivkraft inom robotteknik. Åtgärden omfattar forskning, innovation och införande 204 samt viktiga aspekter som rör säkerhet, testning och validering, socioekonomiska frågor, färdigheter och kompetenser samt förtroende och etik. Den bygger på och vidareutvecklar det strategiska tillvägagångssättet i tidigare och befintliga initiativ, särskilt det offentlig-privat partnerskapet för robotteknik inom Horisont 2020 och det nya samprogrammerade europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik inom Horisont Europa.

-bygga vidare på information från befintliga strukturer och andra relevanta politiska initiativ på EU-nivå och nationell nivå 205 och vid behov ytterligare komplettera, utvärdera och vid behov utveckla ett specialiserat observationsorgan för robotteknik för att övervaka och stödja genomförandet av robotteknikstrategin, mäta framsteg och stödja samordning och samarbete,

-med början 2021 göra en översyn av eventuella rättsliga hinder och stödja certifiering som kommer att möjliggöra utveckling och spridning av robottekniklösningar,

-testa den förväntade prestandan och säkerheten hos AI-drivna robotar genom särskilda test- och experimentanläggningar i världsklass, inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, som byggs från och med 2022. Test- och experimentanläggningarna bör också bidra till förfaranden för bedömning av överensstämmelse och utveckling av standardiseringsverksamhet på detta område,

-ytterligare stödja utvecklingen av robottekniklösningar och från och med 2022 deras användning med hjälp av test- och experimentanläggningar som bidrar till den gröna given, även med fokus på andra samhällsutmaningar såsom hälsa och människors välbefinnande,

-stödja forskning och innovation inom robotteknik i Europa med det samprogrammerade europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik, som bygger på tidigare framgångar med tidigare partnerskap 206 . Detta offentlig-privata partnerskap, som ska inledas under andra kvartalet 2021, kommer också att ha ett särskilt fokus på standardisering för att främja samarbete mellan berörda parter inom ekosystemet för robotteknik,

-utnyttja sitt särskilda nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter för att stödja den europeiska robottekniksektorn och berörda parter och för att främja antagandet, 

-inkludera robotteknik bland de ämnen som tas upp i den ambitiösa strategin för avancerade digitala färdigheter inom programmet för ett digitalt Europa, nämligen genom stöd till specialiserade utbildningsprogram inom robotteknik eller moduler, anställningar och kortare kurser i robotteknik, med början 2022,

-stödja forskning och innovation för nästa generations AI-drivna robotteknik genom Horisont Europa-projekt, med början 2022. Initiativen bör bland annat inriktas på att göra robotar mer samarbetsinriktade och ge dem en bättre förståelse för världen och på så sätt säkerställa säkerhet, energieffektivitet och robusthet så att de till exempel kan köras under extrema fysiska förhållanden och

-stödja utbyte av kunskap, praxis och erfarenheter inom robotteknik, till exempel för användningsfall inom specifika sektorer eller särskilda typer av robotar (som obemannade luftfartyg).

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att

-samarbeta för att analysera relevanta AI- och robotteknikinitiativ på EU-nivå och nationell nivå och identifiera eventuella luckor, prioriteringar och politiska mått,

-samarbeta med nationella, regionala och internationella standardiseringsorgan för att fastställa gemensamma standarder, bland annat i frågor som säkerhet, driftskompatibilitet, multiagentsystem eller delat och glidande oberoende, i ett försök att uppdatera befintliga standarder för smart robotteknik och

-främja robotteknik i utbildningen för alla åldersgrupper, kön och sociala grupper, för att öka medvetenheten och förtroendet, inbegripet användningen av robotteknik som verktyg för att stödja lärande och utbildning, i linje med initiativen i avsnittet om kompetens och talang.

Medlemsstaterna uppmanas att

-utarbeta nationella investeringsplaner för robotteknik inom ramen för sina respektive AI-strategier, med utgångspunkt i den europeiska strategin och med ett starkt deltagande av nationella berörda parter, med fokus på forskning och innovation samt utnyttjande av faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja den digitala omställningen.

14.Göra den offentliga sektorn till en föregångare för AI-användning

Detta avsnitt är inriktat på åtgärder som stöder införandet av AI-teknik i den offentliga sektorn.

Översikt över vidtagna åtgärder

AI-tillämpningar kan bidra till bättre offentliga tjänster genom att exempelvis förbättra samspelet mellan medborgare och myndigheter, möjliggöra smartare analyskapacitet eller förbättra effektiviteten i hela den offentliga sektorn och stödja demokratiska processer 207 . Användningen av AI-system kan medföra fördelar för alla viktiga verksamheter inom den offentliga sektorn. Genom ett tidigt antagande av AI kan den offentliga sektorn vara först med att införa säker, tillförlitlig och hållbar AI 208 .

Om en djupare och bredare spridning av AI ska bli verklighet bör Europas offentliga sektor ha tillgång till tillräcklig finansiering och vara utrustad, kompetent och ha befogenhet att genomföra strategiska och hållbara inköp och antagande av AI-baserade system. Faciliteten för återhämtning och resiliens ger en unik möjlighet att påskynda införandet av AI i den offentliga förvaltningen i hela Europa genom sitt moderniserade flaggskeppsinitiativ som syftar till att främja investeringar och reformer i digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.

Offentlig upphandling är avgörande för införandet av AI inom den offentliga sektorn. Den kan också bidra till att stimulera efterfrågan på och utbudet av tillförlitlig och säker AI-teknik i Europa. Kommissionen håller därför på att utveckla ett AI-program 209 för att stödja offentlig upphandling av AI-system och hjälpa till att förändra rutinerna för offentlig upphandling. Programmet syftar till att hjälpa Europas offentliga sektor att använda sin starka kollektiva köpkraft för att fungera som katalysator och stimulera efterfrågan på tillförlitlig AI. Den offentliga sektorn kan leda utvecklingen, inköpen och användningen av tillförlitliga och människocentrerade AI-tillämpningar, till exempel genom att använda offentlig upphandling av innovativa lösningar eller genom att anpassa utvecklingen av nya lösningar efter sina behov genom förkommersiell upphandling.

Nästan alla medlemsstaters nationella AI-strategier omfattar åtgärder för att stimulera användningen av AI i offentliga tjänster 210 . För närvarande erbjuder mer än hälften av de AI-lösningar som används stegvis eller tekniska förändringar i den offentliga sektorns processer 211 . Medlemsstaterna och kommissionen har börjat delta i ömsesidigt lärande och EU-omfattande utbyte av bästa praxis om AI i den offentliga sektorn 212 .

Gemensam gränsöverskridande offentlig upphandling eller förkommersiell upphandling av innovativa AI-lösningar har potentialen att utnyttja synergier och uppnå en högre kritisk massa när det gäller att föra in AI-lösningar till den offentliga marknaden i hela Europa. Det finns en möjlighet till gemensamma europeiska åtgärder för att upphandla, ta i bruk och utöka AI-lösningar bland medlemsstaterna.

Till exempel introducerades kommissionens AI-drivna eTranslation-portal för offentliga förvaltningar i medlemsstaterna i november 2018 213 . Två år senare använder sig 6 600 tjänstemän i medlemsstaterna av webbportalen eTranslation. Nationella myndigheter kan begära direkt åtkomst till webbtjänsten, som för närvarande används av omkring 50 förvaltningar, däribland den svenska nationella dataportalen, den italienska deputeradekammaren eller socialförsäkringsinstitutionerna 214 . Kommissionen har också deltagit i AI-relaterade åtgärder, till exempel programmet ISA² 215 , inbegripet ett pilotprojekt för att hantera användningen av maskininlärning för dokumentgranskning/klassificering i förvaltningar 216 . Andra initiativ omfattade till exempel analys av användningen av AI på det rättsliga området 217 och anordnande av praktiska AI-webbseminarier om användningen av AI-tillämpningar på detta område 218 .

Framtidsutsikter

Kommissionen kommer att

-under 2021 lansera programmet för anammande av AI, i enlighet med vitboken, för att stödja offentlig upphandling av AI-system och bidra till att förändra rutinerna för offentlig upphandling 219 , med särskild fokus på

-öppna och transparenta sektorsdialoger kommer att bidra till att bygga en bro mellan offentliga upphandlare (som vill veta vilka lösningar som finns tillgängliga för att tillgodose deras behov) och den europeiska industrin (som vill leverera produkter/tjänster till offentliga förvaltningar och som behöver veta mer om deras planer) 220 ,

-sektorsdialoger som kommer att organiseras på europeisk nivå, så att medlemsstaterna kan lära av varandra. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kommer att användas för att främja dialogen mellan branschaktörer i hela Europa 221 . Programmet kommer således att stimulera industrins investeringar i AI och utvecklingen av ny AI-teknik och nya AI-tillämpningar,

-under 2021 utforma ett dataområde för offentlig upphandling 222 som kommer att ge en heltäckande översikt över marknaderna för offentlig upphandling i EU 223 . Ett framtida it-verktyg kommer att underlätta användningen av AI-metoder för att analysera uppgifter om offentlig upphandling. Tillgängliga uppgifter i kombination med uppdaterade, kraftfulla analysverktyg kommer att vara av central betydelse för att förbättra styrningen av offentlig upphandling och

-fortsätta att underlätta medlemsstaternas ömsesidiga lärande och informationsinsamling om riktlinjer och genomförande av AI i offentliga tjänster, på grundval av bästa praxis och analys av potentialen för vidareutnyttjande av AI-baserade system och lösningar, genom att identifiera möjligheter till samarbete mellan relevanta berörda parter från olika sektorer 224 .

Med stöd av medlemsstaterna kommer kommissionen att

-genom programmet för ett digitalt Europa finansiera initiativ för de offentliga förvaltningarnas antagande av AI på lokal nivå, genom en förstärkning av den europeiska kapaciteten för utbyggnad och expansion av AI-drivna lokala digitala tvillingar 225 (ansökningsomgång under fjärde kvartalet 2021, projektstart under tredje kvartalet 2022),

-stödja offentliga förvaltningar, inbegripet städer och samhällen, när det gäller att skapa register för AI-algoritmer för att öka medborgarnas förtroende och uppmuntra användningen av kataloger över AI-baserade applikationer så att förvaltningar kan öka den offentliga sektorns användning av AI, till exempel genom plattformen för efterfrågestyrd AI (ansökningsomgång under fjärde kvartalet 2021, projektstart under tredje kvartalet 2022) och

-fortsätta att stödja offentliga förvaltningar, inbegripet städer och samhällen, när det gäller att upphandla tillförlitlig AI genom att utveckla en minimikapacitet för algoritmer som ska användas i kontraktsvillkoren (t.ex. rättvis AI-MIM) 226 genom rörelsen Living-in.EU 227 och på andra sätt. Minimikapaciteten skulle kunna omfatta gränssnitt för tillämpningsprogram för offentliggörande av automatiserat beslutsfattande.

Medlemsstaterna uppmanas att

-dra full nytta av de möjligheter som faciliteten för återhämtning och resiliens erbjuder genom att i sina nationella planer för återhämtning och resiliens inkludera åtgärder som (till exempel) är inriktade på att bygga upp kapacitet för att utnyttja fördelarna med prediktiv analys och AI vid beslutsfattande och tillhandahållande av offentliga tjänster. De föreslagna reformerna och investeringarna inom denna del kämpar för en flaggskeppet för modernisering från faciliteten för återhämtning och resiliens, med fokus på digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsen och hälso- och sjukvårdssystemen. De kan också spegla målen för flaggskeppet för omskolning och kompetenshöjning genom att tillhandahålla färdigheter och ny kompetens för tjänstemän och chefer, särskilt när det gäller gröna och digitala övergångar och ökad innovation inom offentlig förvaltning.

15.Tillämpa AI inom brottsbekämpning, migration och asyl

Skäl till gemensamma åtgärder:

AI-system kan, om de utformas och används i enlighet med demokratiska principer och grundläggande rättigheter, bli central teknik för att stödja (men inte ersätta) 228 myndigheter med ansvar för inrikes frågor och stärka säkerheten. I synnerhet bör de brottsbekämpande myndigheterna kunna agera i ett snabbt skiftande och föränderligt kriminellt landskap för att förbättra skyddet och säkerheten för alla personer 229 . AI kan också förbättra cybersäkerheten, till exempel genom att bistå med underrättelser om hot, genom att känna igen mönster som bygger på tidigare erfarenheter, genom att minska tidsåtgången för incidenthantering och underlätta efterlevnaden av bästa praxis på säkerhetsområdet.

Medlemsstaterna använder i allt högre grad AI-system på området inrikes frågor 230 eftersom de har visat sig vara mycket användbara för att förbättra den allmänna ordningen, stödja korrekt beslutsfattande och bekämpa brottslighet och terrorism 231 . Ett starkare samarbete om utveckling och användning av AI-teknik på området inrikes frågor är av avgörande betydelse. Genom att gå samman, i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna, kan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra myndigheter på ett effektivare sätt ta itu med de nya utmaningar som den enorma mängden data, alltmer sofistikerad och komplex brottslig verksamhet och användningen av AI i kriminella organisationer, särskilt inom it-brottslighet 232 , liksom de ökande kraven på smidiga, snabba och användarvänliga förfaranden. Medlemsstaterna upprepade därför, som en av de politiska prioriteringarna och betonade som en viktig milstolpe för att stödja funktionen på området frihet, säkerhet och rättvisa, att brottsbekämpande myndigheter kan använda AI-teknik i sitt dagliga arbete, med förbehåll för tydliga skyddsåtgärder 233 . Medlemsstaterna har uppmanat kommissionen att verka för skapandet av en AI-kompetensreserv och underlätta utvecklingen av utbildningsmöjligheter inom digital kompetens och digitala färdigheter för brottsbekämpande myndigheter 234 .

Den 9 december 2020 antog kommissionen en EU-agenda för att bekämpa terrorism 235 som betonade AI:s djupgående inverkan på de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att reagera på terroristhot i linje med grundläggande rättigheter och friheter. Under 2020 inrättade medlemsstaterna och EU också EU:s innovationsknutpunkter för inre säkerhet, som också är inriktat på AI-verktyg 236 och som ska fungera som ett samarbetsnätverk. Kommissionen antog vidare ett förslag om ett förstärkt mandat för Europol för att göra det möjligt för byrån att ta itu med framväxande hot och därmed samarbeta effektivt med privata parter och stärka dess roll när det gäller innovation 237 . Europol bör spela en nyckelroll när det gäller att (1) hjälpa medlemsstaterna att utveckla nya tekniska lösningar baserade på AI, vilket skulle gynna nationella brottsbekämpande myndigheter i hela unionen och (2) främja etisk, tillförlitlig och människocentrerad AI som omfattas av kraftfulla skyddsåtgärder i fråga om säkerhet, trygghet och grundläggande rättigheter 238 . Den 14 april 2021 lade kommissionen också fram en ny EU-strategi för att bekämpa organiserad brottslighet, som syftar till att säkerställa att på den tekniska utvecklingen hanteras på ett modernt sätt, inbegripet användningen av AI i brottsutredningar, exempelvis för analys av stora mängder data eller för darknet-utredningar 239 .

För att ta itu med de särskilda utmaningarna på området inrikes frågor, inbegripet förmågan att reagera på brott som begås eller underlättas genom användning av AI-teknik, har kommissionen dessutom utvecklat sektorsspecifika arbetsområden för brottsbekämpning, migration och asyl 240 . EU:s samordningsinsatser på detta politikområde är inriktade på att öka de behöriga myndigheternas effektivitet genom att samla resurser och expertis, utbyta bästa praxis och vid behov anpassa den rättsliga ramen. Detta tjänar också målet att AI-baserad teknik fullt ut ska överensstämma med demokratiska värden, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter och principer, inbegripet icke-diskriminering och dataskydd. Dessa insatser kommer också att bidra till upprättandet av ett ekosystem av förtroende.

Framtidsutsikter

För att öka öppenheten, förklarbarheten och allmänhetens förtroende kommer kommissionen att

-inleda en ansökningsomgång om ett särskilt gemensamt europeiskt säkerhetsdataområde för brottsbekämpning inom ramen för programmet för ett digitalt Europa 241 (första kvartalet 2022). Detta kommer att vara ett individuellt dataområde som omfattas av de bredare gemensamma europeiska dataområdena för offentliga förvaltningar i enlighet med den europeiska strategin för data.

-under 2021 bedöma genomförbarheten av en ram för datahantering och datavetenskap på EU-nivå för brottsbekämpning för att öka insynen i och förklarbarheten hos AI-baserad dataanalys 242 ,

-under första kvartalet 2021 finansiera ett projekt från FN:s institut för interregional juridisk forskning för att utveckla en global verktygslåda för brottsbekämpande organ i syfte att främja tillförlitlig, laglig och ansvarsfull användning av AI för brottsbekämpning (enligt beskrivningen i 2020 års ändrade arbetsprogram för fonden för inre säkerhet).

-fortsätta att lansera koncepttest under 2021 för konkreta användningsfall av AI på området för reguljära gränskontroller, migrationskontroller och poliskontroller 243 .

-under 2021 lansera ett pilotprojekt för ett gemensamt europeiskt system för migrationsprognoser baserat på resultatet av studien om genomförbarheten av ett prognosverktyg och ett verktyg för tidig varning för migration baserat på AI-teknik 244 och

-fortsätta att finansiera forskning och innovation om AI för tillämpning och kunskapsbas för brottsbekämpning, migration och asyl som har sin bas i Europa och fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna och EU:s värden.

Kommissionen, medlemsstaterna och relevanta EU-organ kommer att

-samarbeta inom ramen för EU:s innovationsknutpunkt för inre säkerhet,

-samarbeta om AI-tillämpningar som ett användbart verktyg för att stödja och förbättra asylförfarandenas effektivitet och

-vidta åtgärder för att stödja efterlevnaden av miljölagstiftningen och bekämpa miljöbrott med hjälp av AI-teknik 245 .

16. Göra rörligheten smartare, säkrare och mer hållbar genom AI

Skäl till gemensamma åtgärder:

AI och automatisering är av avgörande betydelse för framtidens rörlighet. De kan bidra till att förbättra transporternas effektivitet och säkerhet, optimera kapacitetsutnyttjandet och trafikflödena samt underlätta driftskompatibilitet inom teknik och språk. AI kan optimera multimodala transportkedjor och möjliggöra drift av automatiserade fordon. Med ökad tillgång till data och AI-stödda analysverktyg kommer AI att underlätta nya, säkrare, mer inkluderande, hållbarare och effektivare person- och godstransporttjänster och rörlighetstjänster. För att säkerställa verkligt inkluderande transport- och mobilitetstjänster måste de dataset som används för att träna AI-algoritmer vara representativa och balanserade för att undvika oavsiktliga resultat och potentiell diskriminering av vissa transportanvändare.

Vid ett informellt rådsmöte den 29 oktober 2020 underströk EU:s transportministrar vikten av ett proaktivt samarbete med EU:s institutioner och av att samarbeta för att se till att Europa utnyttjar de möjligheter som den digitala revolutionen medför för framtidssäker rörlighet, en stark ekonomi med säkra och attraktiva arbetstillfällen och en levande klimatneutral framtid 246 .

I december 2020 antog kommissionen sin strategi för hållbar och smart mobilitet 247 , som bland annat föreskriver utarbetandet av en AI-färdplan för rörlighet 248 och utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde för rörlighet, i enlighet med den europeiska datastrategi som offentliggjordes i februari 2020.

AI-teknik påverkar alla transportsätt och EU har redan utvecklat initiativ 249 för att dra nytta av dess potential:

-Inom luftfartssektorn offentliggjorde Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) i februari 2020 en AI-färdplan. Eurocontrol inrättade tillsammans med Europeiska kommissionen och ett stort antal partnerorganisationer en högnivågrupp för europeisk luftfart, som i mars 2020 offentliggjorde en handlingsplan för FLY AI 250 . Dessutom driver Easa projektet Data4Safety, som inrättar en stor datamängd som kan stödja hanteringen av säkerhetsrisker på europeisk nivå 251 .

-Inom järnvägssektorn arbetar det gemensamma företaget Shift2Rail för närvarande med att definiera specifikationer för automatisk tågdrift, inbegripet användning av AI med automatiseringsgrad 3 och 4. Dessutom övervägs användningen av AI redan i samband med innovationsprogrammen inom ramen för Shift2Rail-ramen för både person- och godstrafik 252 . Användningen av AI kommer i allt högre grad att integreras i efterföljaren till Shift2Rail, eftersom digitalisering och automatisering kommer att vara centrala faktorer för järnvägstransformeringen med en systemstrategi.

-Inom sektorn för inre vattenvägar är flodinformationstjänstens (RIS) korridorförvaltning (RIS Comex) ett FSE-finansierat projekt med flera stödmottagare 253 . Många av dessa RIS-baserade korridortjänster (för information) använder stordata och AI-baserade algoritmer för att beräkna optimala rutter, trafikvolym och beräknad ankomsttid och

-inom vägtransportsektorn beaktar de som arbetar inom plattformen för samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet och det kommande europeiska partnerskapet AI och de särskilda etiska frågor som rör förarlös rörlighet. Rapporten från kommissionens expertgrupp för etik för uppkopplade och automatiserade fordon innehåller rekommendationer om trafiksäkerhet, integritet, rättvisa, förklarbarhet och ansvar 254 255 .

Framtidsutsikter

Europeiska kommissionen med stöd från medlemsstaterna kommer att

-under 2021 utarbeta en AI-färdplan för rörlighet, i enlighet med vad som tillkännagavs i strategin för hållbar och smart rörlighet,

-under 2021 och framåt utveckla åtgärder och tillhandahålla finansiering för att stödja tillgången till data, databehandlingsteknik och databehandlingskapacitet samt datadelning i dataområden genom Horisont Europa-programmet, programmet för ett digitalt Europa och det europeiska molnförbundet. Tillgången till och integriteten hos data är avgörande för utvecklingen av tillförlitliga AI-algoritmer som kan förbättra transportsäkerheten och optimera trafikflödena,

-samarbeta och underlätta standardiseringsåtgärder, lämpliga godkännandeförfaranden och interoperabilitet på den inre marknaden för att främja ett snabbt genomförande av automatiserade funktioner, vilket även kommer att öka den internationella konkurrenskraften,

-överväga åtgärder för att påskynda genomförandet av innovativ AI-teknik inom Europas transport- och rörlighetssektorer. Det här gäller särskilt teknik och system från plattformen för samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet och det samprogrammerade europeiska partnerskapet, som kommer att sträva efter synergier med det samprogrammerade europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik och förbereda en storskalig utbyggnad. Andra åtgärder skulle kunna undersöka särskilda krav på bilindustrin när det gäller funktionssäkerhet och anta åtgärder för att underlätta förtroende och social acceptans för plattformen för samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet genom att öka teknikens öppenhet, säkerhet och förklarbarhet,

-under 2021 fastställa genomförandeakter för tekniska specifikationer för automatiserade fordon och helautomatiska fordon, inbegripet säkerhetsfrågor kopplade till användning av AI och cybersäkerhet 256 och

-under 2021 föreslå nya regler om tillgång till fordonsdata, som garanterar rättvis och effektiv tillgång till fordonsdata för leverantörer av rörlighetstjänster.

Medlemsstaterna uppmanas att

-aktivt verka för utveckling och testning av AI-teknik i automatiserade funktioner för alla transportsätt, med hjälp av relevanta europeiska partnerskap,

-analysera och underlätta införandet av tillförlitliga AI-lösningar inom alla transportsätt som kan öka effektiviteten med hjälp av automatiserade rörlighetstjänster och godstransporter för att minska belastningen på miljön,

-utbyta erfarenheter från projekt inom forskning och innovation och pilotprojekt för att skapa en gemensam europeisk kunskapsbas,

-bedöma potentialen hos fordonsautomation för stadstransporter och stödja städer i deras omställning, samtidigt som man ser över mobilitetssystemen, inbegripet kollektivtrafiktjänster, infrastrukturunderhåll, logistik, biljettpriser och reglering och

-fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom faciliteten för återhämtning och resiliens, till exempel i linje med de åtgärder som beskrivs i exemplet Clean, smart and fair urban mobility 257 . Detta exempel främjar det europeiska flaggskeppsinitiativet Recharge and Fuel och främjar framtidssäker ren teknik för att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, laddnings- och tankstationer och starkare och mer omfattande kollektivtrafik. Detta exempel är också kopplat till tillräcklig försörjning av förnybar el och väte, i förhållande till det europeiska flaggskeppsinitiativet Power Up. Åtgärder inom denna typ av komponent skulle till exempel kunna stödja digitaliseringen av transporter som kommer att möjliggöra framväxten av innovativa mobilitetsrelaterade företag och tjänster, såsom kapacitetsplanering och trafikledningssystem. Smart mobilitet kommer att gynnas av, men också bidra till, utbyggnaden av 5G, utvecklingen av AI, blockkedjeteknik och annan digital teknik.

17.Stödja AI för ett hållbart jordbruk

Skäl till gemensamma åtgärder:

EU:s jordbrukssektor är en av världens största livsmedelsproducenter som tryggar livsmedelsförsörjningen och skapar miljontals jobb i EU. AI och annan digital teknik har potential att öka jordbruksföretagens effektivitet och samtidigt förbättra den ekonomiska och miljömässiga hållbarheten.

AI-drivna lösningar och robotar kan stödja jordbrukare, till exempel inom animalieproduktion och säkerställande av djurskydd 258 , uppfödning 259 , skörd av grödor 260 eller ogräsrensning 261 och avsevärt minska användningen av insatsvaror såsom gödningsmedel, bekämpningsmedel eller bevattningsvatten 262 , vilket leder till betydande ekonomiska och samhälleliga fördelar 263 . Tillgången till data, som både genereras av den ökande digitaliseringen av jordbruket och från jordobservation eller klimatdata, är en viktig faktor för att påskynda och utveckla AI-baserade lösningar. De ekonomiska värdena på marknaden för precisionsjordbruk som möjliggörs av AI beräknas växa och uppgå till 11,8 miljarder euro globalt fram till 2025 264 .

Under 2019 arbetade kommissionen tillsammans med medlemsstaterna med en förklaring för att främja en övergripande strategi för digitalisering och ett smart och hållbart jordbruk, bland annat genom att underlätta användningen av AI. Denna samarbetsförklaring, som undertecknats av 25 europeiska länder, innebär ett åtagande att underlätta spridningen av digital teknik, inklusive AI, i jordbruket och på landsbygden 265 .

Som en del av agendan för den gröna given lade kommissionen i maj 2020 fram strategin från jord till bord 266 . Denna strategi syftar till att underlätta en hållbar livsmedelstillverkning och en omställning av livsmedelskedjorna i Europa som gynnar konsumenter, producenter, klimatet och miljön. Användningen av AI och smart jordbruk skulle kunna underlätta denna övergång genom att till exempel möjliggöra hållbar och effektiv förvaltning av resurser som vatten, mark, biologisk mångfald och energi.

Under 2014–2020 medfinansierade kommissionen forskningsprojekt inom Horisont 2020 till ett värde av nästan 175 miljoner euro för att digitalisera jordbruket. Projekten var inriktade på hållbar resursanvändning genom användning av digital teknik som AI, robotteknik och sakernas internet.

Framtidsutsikter

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att

-inrätta test- och experimentanläggningar för AI för sektorn för jordbruksbaserade livsmedel inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, med särskild inriktning på smart jordbruk, t.ex. för att förbättra kostnadseffektivitet och miljömässig hållbarhet.

-främja jordbruket som ett av de områden som omfattas av initiativet för europeiska digitala innovationsknutpunkter för att stödja samverkan mellan relevanta aktörer, däribland medlemsstaterna, jordbruksaktörer och aktörer i det europeiska AI-systemet,

-införa ett gemensamt europeiskt dataområde för jordbruket för att stödja tillförlitlig sammanslagning och gemensamt utnyttjande av data 267 under 2023–2024. Datautrymmet kommer att göra det möjligt för deltagarna att dela jordbruksdata. Det väntas göra det möjligt för jordbrukssektorn att förbättra sin hållbarhetsprestanda och konkurrenskraft genom behandling och analys av tillverkningsdata och andra data och därigenom göra det möjligt att tillämpa precisa och skräddarsydda tillverkningsmetoder på gårdsnivå. Dessutom kommer man att beakta erfarenheterna från den uppförandekod för utbyte av jordbruksdata som leds av berörda parter 268 .

-inrätta och aktivt bidra till ett samprogrammerat europeiskt partnerskap för datajordbruk 269 inom ramen för Horisont Europa 2023–2024. Partnerskapet kommer att sträva efter att främja användningen av AI, annan digital teknik samt geospatiala data och andra miljöobservationsdata. Medlemsstaterna och berörda parter från jordbruket, forskningen och industrin, inbegripet Copernicusprogrammet och jordobservationsgruppen, kommer att vara nära involverade och

-stödja projekt inom forskning och innovation under Horisont Europa, som kopplar AI och robotteknik till deras användning inom jordbruk, skogsbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi, vilket maximerar användningen av data från EU:s rymdinfrastruktur, såsom Copernicus.

Medlemsstaterna uppmanas att

-dra full nytta av finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens för digitalisering av den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, i enlighet med de nationella planerna, till exempel för att inrätta ytterligare test- och experimentanläggningar och digitala innovationsknutpunkter för AI och robotteknik inom jordbruksbaserade livsmedel, utöver dem som redan planerats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,

-spela en aktiv roll i partnerskapet för datajordbruk och

-överväga finansiering av nationella projekt inom forskning och innovation som kopplar samman AI och robotteknik med deras användning inom jordbruk, skogsbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

Slutsatser:

Målen i den samordnade planen för 2018 är fortfarande relevanta och den övergripande inriktning som fastställs i den samordnade planen har visat sig vara den rätta för att bidra till Europas ambition att bli den världsledande regionen för utveckling och spridning av spetsforsknings-AI, etisk AI och säker AI samt att främja en människocentrerad strategi i ett globalt sammanhang 270 . Under de första 2 åren av genomförandet har det bekräftats att gemensamma åtgärder och strukturerat samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen är nyckeln till EU:s globala konkurrenskraft och ledarskap inom utveckling och användning av AI.

Nästa steg bör inriktas på genomförandet av de gemensamma åtgärderna och undanröjandet av fragmenteringen mellan finansieringsprogram, initiativ och åtgärder som vidtas på EU- och medlemsstatsnivå. För att underlätta genomförandet kommer kommissionen att bistå med och själv vidta de åtgärder som anges i denna översyn. Den kommer att ge praktisk och genomförbar vägledning, säkerställa samarbete och tillhandahålla ramar och finansiella medel genom EU:s finansieringsprogram, såsom Horisont Europa och ett digitalt Europa. Medlemsstaterna har också en unik möjlighet att genom faciliteten för återhämtning och resiliens utnyttja AI på bästa sätt i digitaliseringen av sin ekonomi och sina offentliga förvaltningar.

Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att noga övervaka och följa upp framstegen i genomförandet av de gemensamma åtgärder som man enats om i den samordnade planen. Detta övervaknings- och uppföljningsarbete bör vara strukturerat, väl utformat och tillhandahålla en dynamisk mekanism för insamling och analys av de framsteg som gjorts. Medlemsstaterna uppmanas att stödja kommissionen i detta arbete och att samarbeta nära genom att regelbundet tillhandahålla uppdateringar, analyser och rapporter om de åtgärder som har vidtagits och de framsteg som har gjorts. De bör utbyta bästa praxis och föreslå åtgärder som ytterligare skulle kunna öka synergieffekterna. En sådan strukturell och smidig dialog är nödvändig för att säkerställa att de gemensamma åtgärder som föreslås i den samordnade planen ger de avsedda synergieffekterna och mervärdet.

Översynen av den samordnade planen och de synpunkter som inkommit från berörda parter tyder på att det finns ytterligare möjligheter till åtgärder för att främja närmare samarbete och samordna gemensamma prioriteringar och initiativ inom AI. I den samordnade planen föreslogs därför åtgärder för att minska fragmenteringen mellan de olika finansieringsinstrumenten, mellan åtgärder som vidtas på nationell nivå och EU-nivå, mellan själva forskarsamhällena och mellan forskarsamhällen och industrin. En sådan fragmentering leder bland annat till onödiga informations- och transaktionskostnader, lägre avkastning på investeringar, slöseri med resurser och slutligen förlorade möjligheter för EU:s företag. I samråd med allmänheten, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, näringslivet, den akademiska världen och nationella/regionala myndigheter kommer kommissionen kontinuerligt att bedöma hur fragmenteringen kan minskas ytterligare.

Sammanfattningsvis bygger denna översyn från 2021 på det starka samarbetet mellan EU och medlemsstaterna och på lärdomarna från de första två åren av genomförandet av den samordnade planen. Den innehåller nyckelåtgärder som gör det möjligt att ytterligare stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och EU. Den reviderade planen erbjuder därför ett värdefullt tillfälle att stärka konkurrenskraften, innovationskapaciteten och en ansvarsfull användning av AI i EU. En snabb utveckling och användning av innovativ AI i EU kan bidra till att lösa viktiga samhällsutmaningar och påskynda den digitala och gröna omställningen i en tid då det globala AI-landskapet utvecklas snabbt.

Tillägg 1 – Tidsfrist – nyckelåtgärder

271 Tillägg 2Analys av nationella strategier and investments in AI

1.Översikt över de nationella strategierna 

Tabell 1National AI strategies, EU Member States and Norway (by date of initial adoption)

Källa: AI Watch – Europeiska kommissionen 272 .

Sammanlagt 19 medlemsstater (senast Spanien och Polen i december 2020) samt Norge har antagit strategier. Vissa medlemsstater (t.ex. Finland, Cypern och Tyskland) har redan uppdaterat och sett över sina ursprungliga strategier 273 .

De nationella AI-strategierna och stödpolitiken skiljer sig åt när det gäller strategiskt tillvägagångssätt, detaljnivå för föreslagna åtgärder och sektoriellt fokus.

Medlemsstaterna har använt olika metoder för att utveckla sina nationella AI-strategier, från en paraplystrategi på hög politisk nivå, som omfattar många olika politiska initiativ, till operativa strategier med konkreta åtgärder och en anslaget budgetpaket.

Till exempel reagerar 2020 års uppdatering av den tyska AI-strategin på ny utveckling på AI-området, fokuserar sina initiativ på fem insatsområden och lägger till 87 åtgärder som den federala regeringen avser att genomföra senast 2022. Som en del av det tyska återhämtningspaketet för covid-19 har den tyska federala regeringen ökat sitt finansiella åtagande för AI med 2 miljarder euro till 5 miljarder euro fram till 2025 274 . Estlands strategi ger en heltäckande översikt över befintliga och föreslagna politiska åtgärder samt deras mål, tidsfrister och budgetberäkningar. I Spaniens strategi föreslås 30 åtgärder inom sex insatsområden, däribland omfattande finansiering av företag i form av stöd och riskkapital mellan den offentliga och den privata sektorn. Strategin omfattar också ett program för grön AI som syftar till att främja utvecklingen av effektiva algoritmer och deras användning för miljöproblem.

Vissa medlemsstater har infört åtgärder för att stödja utvecklingen och spridningen av AI som en del av andra digitaliseringsstrategier. Till exempel bygger det bulgariska konceptet för utveckling av artificiell intelligens på det nationella strategidokumentet Digital Transformation of Bulgaria (2020–2030), som godkändes i juli 2020, och tar hänsyn till de åtgärder för utveckling och spridning av AI som planeras i vissa sektorsstrategier. Den kommande belgiska nationella strategin är en kombination av de tre regionala strategierna (i enlighet med fördelningen av befogenheter inom Belgien) med separat fokus och prioriteringar samt den federala inriktningen och prioriteringarna.

Den nationella politiken skiljer sig också åt när det gäller prioriterade åtgärdsområden. Vissa medlemsstater (t.ex. Malta och Slovakien) antog en övergripande strategi och identifierade inte särskilt prioriterade sektorer. Andra inriktade sig på de ekonomiska sektorer som har en hög tillväxtpotential eller ger en konkurrensfördel. Frankrike och Italien räknar till exempel upp åtgärder inom ett stort antal väl utvecklade sektorer som är viktiga för deras ekonomier. De vanligaste sektorerna i de nationella AI-strategierna är tillverkning, hälso- och sjukvård, jordbruk, offentlig förvaltning, transport, logistik, utbildning och energi. Utöver de vanliga tillämpningssektorerna för AI har ett antal medlemsstater planerat åtgärder inom till exempel sjöfartssektorn (Cypern), väderprognoser (Tyskland), konst och kultur (Italien), biologisk mångfald (Portugal), rättsväsendet (Lettland) och mode (Spanien). Vissa har en mycket specifik inriktning på genomförandet av AI genom att prioritera en viss sektor, t.ex. energi (Litauen) eller vatten (Nederländerna).

2.Framtidsutsikter – kommande nationella åtgärder

Österrike räknar med att offentliggöra sin strategi före utgången av andra kvartalet 2021, med förbehåll för den slutliga politiska samordningen. I strategin fastställs ramvillkoren för en välmående, ansvarsfull och säker användning av AI på alla områden i livet i enlighet med europeiska krav på tillförlitlig AI. Målen för Österrikes strategi formuleras i nära samordning och övergripande överenskommelse med Europeiska unionens grunder, mål och gemensamma åtgärder för AI. Viktiga fokusområden kommer att omfatta regelverk (etik, lagstiftning), AI-säkerhet, fastställande av standarder, AI-infrastruktur, användning och delning av data, villkor för forskning och innovation, överföring och användning av AI, samarbete mellan utbildning, forskning och näringslivsdialog och skapande av medvetenhet samt AI i den offentliga sektorn.

Belgien har tre regionala strategier och AI-program som har antagits och genomförts under perioden 2017–2019. I juni 2020 godkände alla belgiska enheter en rapport för att fastställa en gemensam, nationell AI-handlingsplan. Eftersom antagandet av denna plan är en prioriterad fråga för den federala regeringen kommer diskussioner i denna riktning mellan alla behöriga myndigheter att inledas. Syftet är att skapa en sammanhängande politisk ram som kan främja synergier mellan de olika politikområdena och de olika behöriga organen. 

Bulgariens ministerråd antog det nationella strategidokumentet (Concept for the development of AI in Bulgaria fram to 2030) i december 2020.

Kroatien har utarbetat ett utkast till nationell plan för utveckling av artificiell intelligens för perioden 2021–2025. Arbetsgruppen utarbetade den nationella planen och kommer att färdigställa dokumentet genom att utarbeta konkreta åtgärder som förväntas vara avslutade i slutet av 2021. Vid utarbetandet av den nationella planen beaktades riktlinjerna för centrala strategiska dokument på EU-nivå som den samordnade planen för artificiell intelligens och vitboken om artificiell intelligens.

Tjeckien kommer att uppdatera den nationella AI-strategin i enlighet med den nya samordnade planen.

Danmark överväger för närvarande det bästa sättet att hantera och vid behov revidera den befintliga nationella AI-strategin från och med 2019.

Estlands strategi löper ut i juli 2021. Estland kommer att se över och uppdatera den under 2021. Den har överträffat förväntningarna och Estland ser en bred tillämpning och användning av AI, med över 50 användningsfall för AI i den offentliga sektorn. I och med det ökade antalet användningsfall för AI har kompetensen/färdigheterna i samband med AI förbättrats avsevärt. Det finns dock fortfarande lagstiftningsfrågor som måste lösas och arbetas fram, till exempel genom att avlägsna föråldrade normer för att möjliggöra automatisering av administrativa förfaranden.

Finland inledde ett uppdaterat nationellt AI-program i november 2020. Programmet AI 4.0 främjar utveckling och införande av AI och annan digital teknik i företag, särskilt små och medelstora företag, med särskilt fokus på industrin.

Frankrike inledde 2018 den första fasen av den franska nationella AI-strategin, med en budget på 800 miljoner euro för 3 år, och lade stor tonvikt (1/3 av utgifterna) på att stärka forskning, med inrättandet av tvärvetenskapliga institutet 3IA, den extra finansieringen av 180 doktorander och öppnandet av en superdatoranläggning i petaskala. I den andra fasen av denna strategi (2021–2022) fastställs huvudprioriteringar för utvecklingen av inbyggd AI och tillförlitlig AI i kritiska system i syfte att stärka den nationella industriella basen och samtidigt påskynda företagens digitala och ekologiska omställning tack vare AI. Utbildning och omskolning inom AI kommer också att vara en viktig inriktning.

Tyskland uppdaterade sin strategi i december 2020. I översynen fastställs en interimsbalans, en relevant utveckling på nationell, europeisk och internationell nivå samt konkreta åtgärder som ska genomföras senast 2022. Den uppdaterade rapporten är inriktad på åtgärdsområdena forskning, kunskap och expertis, överföring och tillämpning, regelverk och samhälle. Dessutom kommer nya initiativ att fokusera på hållbarhet, miljö- och klimatskydd, kontroll av pandemier och internationellt/europeiskt samarbete.

Grekland har gjort framsteg mot slutförandet av den nationella strategin för AI och uppskattar att den ska vara klar i slutet av april 2021. Det grekiska ministeriet för digital styrning (MDG) äger och samordnar strategin. Tidsplanen har anpassats för att ta hänsyn till situationen i samband med nedstängningen av covid-19 och reformen av den grekiska regeringen från och med januari 2021.

Ungerns AI-strategi offentliggjordes i september 2020 och bygger på bidrag från medlemsorganisationerna i den ungerska AI-koalitionen. Strategin syftar till en övergripande strategi i hela AI-värdekedjan, såsom utveckling av den ungerska dataekonomin, utveckling av nödvändig infrastruktur, omfattande utbildningsverksamhet, incitament till användning av AI-lösningar (både på det privata och det offentliga området) samt ett regelverk som skapar balans mellan säkerhet och innovation. Genomförandet av sektorsmålen bygger på multilateralt samarbete mellan berörda aktörer, dvs. inom jordbruk, transport, hälso- och sjukvård och offentlig förvaltning.

Irland räknar med att offentliggöra sin strategi under andra kvartalet 2021, förutsatt att de nödvändiga villkoren uppfylls. De centrala fokusområdena är bland annat AI-sektorns samhällsmöjligheter och samhällsutmaningar, pådrivning av de irländska företagens antagande av AI, offentlig användning av AI, ett starkt innovationsekosystem för AI, AI-utbildning, AI-kompetens och AI-talang, en stödjande infrastruktur för data, digitala tjänster och telekommunikation samt styrning och regelverk (inbegripet mänskliga rättigheter, etik och standarder).

Lettland håller på att genomföra sin strategi, som offentliggjordes i februari 2020. De viktigaste initiativ som för närvarande planeras är digitalisering med fokus på AI, komplettering av nya språkpar för maskinöversättningssystem, kompetensförbättring på området för bearbetning av naturligt språk, analytiska verktyg för maskininlärning för brottsutredningar och utveckling av en AI-baserad modell för proaktiva tjänster för medborgarna.

Litauen överväger för närvarande en översyn och vid behov en uppdatering av den befintliga nationella AI-strategin från 2019. Investeringsåtgärder planeras för att stödja utvecklingen av språkresurser för användning inom AI, liksom stödsystem för nystartade AI-företag och för företag som genomför AI-omvandlingar.

Luxemburg inledde i november 2019 en inbjudan till ministerier att lägga fram idéer om AI-baserade initiativ som skulle hjälpa dem att optimera eller utöka sina tjänster. I ansökningsomgången ingick sammanlagt 14 projekt från sju olika förvaltningar och sex vinnande lag fick pengar för att starta sina projekt tillsammans med vägledning om upphandling, utformning och val av tjänsteleverantör. Efter 6–9 månaders utveckling kommer ett fullständigt koncepttest och en modell att bidra till att avgöra om projektet ska gå vidare. Dessutom utvärderade och bistod en grupp juridiska experter på data och teknik finalisterna. Denna erfarenhet av lärande ger varaktigt värde åt Luxemburgs offentliga förvaltning. En utökad andra ansökningsomgång inleddes i början av 2021. Dessutom har den kostnadsfria kursen ”Elements of AI” officiellt anlänt till Luxemburg. Ett annat viktigt inslag i strategin var inledandet av ett offentligt samråd om AI i slutet av 2020 och resultaten kommer att presenteras i slutet av april 2021.

Nederländerna håller på att genomföra åtgärderna i den nationella strategiska handlingsplanen för AI. En övergripande uppdatering av den nationella strategin för digitalisering (och AI) följer under andra kvartalet 2021. Fokus kommer att ligga på krav på människocentrerad AI, ett livligt ekosystem för forskning och innovation (offentlig-privata partnerskap), humankapital, internationellt samarbete, utbyggnad (små och medelstora företag) och tillämpningar; användning av den offentliga sektorn, smart industri och AI för samhällsutmaningar; hälsa, energiomställning, jordbruk och rörlighet.

Polen antog ”Policy for the Development of Artificial Intelligence in Poland from 2020” i december 2020. Den är inriktad på åtgärder som rör samhälle, utbildning, vetenskap, näringsliv, offentliga angelägenheter och internationella förbindelser inom ramen för det strategiska målet att skydda människors mänskliga värdighet och stödja rättvisa konkurrensvillkor i den globala konkurrensen. Polen genomför den tillförlitliga etiska ramen för AI och inleder en mekanism för att verka för ett blomstrande polskt AI-ekosystem i etiska, rättsliga, tekniska, operativa och internationella dimensioner. Polen har inrättat ett centrum för samordnad styrning där premiärministern fungerar som minister för digitala frågor. Det består av en arbetsgrupp för genomförande av AI-politik, en ad hoc-kommitté för AI-vetenskap, en AI-observationsgrupp för arbetsmarknaden, en observationsgrupp för internationell politik, en juridisk arbetsgrupp och ministeriernas kommitté för digitalisering.

Rumänien har inlett flera insatser för att utarbeta och genomföra den nationella politiska ramen för AI. Under 2020 inledde Rumänien ett EU-finansierat projekt för att skapa en nationell ram på AI-området för perioden 2021–2027. AI-ramen kommer att omfatta aspekter som utveckling av utbildning och kompetens inom AI, ökning av forskning och innovation inom AI, både inom den akademiska världen och inom industrin, stärkt samarbete när det gäller utveckling av AI-infrastruktur, antagande av etiska parametrar för AI och uppgiftsskydd på bästa praxis-nivå och överlappning av cybersäkerhetsprioriteringarna inom dessa pelare. Denna insats kommer att omfatta sakkunskap från regeringen, den akademiska och den privata sektorn, stödjas av tekniska och juridiska konsulttjänster och resultera i den nationella strategiska ramen för AI. Målet kommer att genomföras under 2021 och 2022.

Slovakien kommer att uppdatera sina AI-åtgärder som offentliggörs i handlingsplanen i enlighet med den reviderade samordnade planen. 

Slovenien befinner sig i slutskedet av antagandet av det nationella programmet för AI 2020–2025, som syftar till att sprida AI-forskningsrön som samlats in under mer än 40 år av nationell AI-forskning till nya innovativa produkter och tjänster inom sex prioriterade områden, med inriktning på hela innovationscykeln och bygga upp ett dynamiskt nationellt ekosystem som kommer att säkerställa allmänhetens medvetenhet om, kompetens inom och förtroende för AI. Det nationella programmet för AI har tio strategiska mål, inbegripet konkreta åtgärder för att uppnå dem. Dessa inbegriper direkt stöd till forskning, innovation och genomförande, stöd till utveckling av ett dynamiskt ekosystem för innovation och spridning av AI, säkerställande av tillräckliga digitala färdigheter, effektiv tillsyn, allmänhetens förtroende och lämpligt internationellt samarbete.

Spaniens nationella strategi för artificiell intelligens (2021–2023) från december 2020 strävar efter att få AI att bidra till att konsolidera välfärdsstaten och även tillhandahålla de data och tillgångar som krävs för att främja innovation och teknisk utveckling. Strategin innehåller en övergripande ansats, som kommer att förbereda samhället för AI-störningar med lämpliga färdigheter och en tillförlitlig ram, samtidigt som forskarvärlden har befogenhet att tillhandahålla innovativa lösningar som i slutändan kommer att antas av värdekedjorna, inbegripet små och medelstora företag. En avgörande faktor för strategin är att hållbarhet stöds av ett program för grön AI, som syftar till att främja utvecklingen av algoritmerna och deras användning för miljöproblem.

Sverige arbetar med en strategi för säker tillgång till öppna data och användning av data som en strategisk resurs, med respekt för bestämmelserna om dataskydd och integritet och utifrån antagandet att data är en grundläggande förutsättning för att kunna utnyttja potentialen i AI och annan digital innovation. Strategin kommer att offentliggöras 2021 och är ett viktigt komplement till den tidigare offentliggjorda nationella AI-strategin.

Norge offentliggjorde sin strategi i januari 2020. Strategin tar upp viktiga frågor för AI, såsom data- och datahantering, språkresurser, infrastruktur för kommunikation och databehandling, forskning och högre utbildning, kompetens och AI-driven innovation inom både den offentliga och den privata sektorn. I strategin fastställs etiska principer för utveckling och användning av tillförlitlig AI i Norge. Strategin har mottagits väl och regeringen arbetar för att följa upp de många politiska initiativen i strategin. En viktig milstolpe var lanseringen av en regulatorisk sandlåda för AI, tillsammans med dataskyddsmyndigheten i december 2020. Data och tillgång till data har också prioriterats och en vitbok från regeringen om den datadrivna ekonomin lades fram för parlamentet i mars 2021.

Schweiz har ingen särskild strategi för AI. Vissa aspekter av tillämpningen av AI tas dock upp i den nya strategin ”Digitala Schweiz” från september 2020. Dessutom antog den schweiziska regeringen särskilda riktlinjer för AI i november 2020, som syftar till att förse den federala förvaltningen och de organ som anförtrotts administrativa uppgifter med en allmän ram och att säkerställa en enhetlig AI-politik. En regelbunden utvärdering av tillämpningen och vidareutvecklingen av dessa riktlinjer planeras.

3.Medlemsstaternas investeringar i AI

Många nationella AI-strategier innehåller uppskattningar av nödvändiga investeringar eller en specificerad budget för konkreta åtgärder. Siffrorna varierar kraftigt och är svåra att jämföra eftersom de presenteras enligt olika tidsramar och täckning. Följande information ger vissa indikationer på storleken på de anslagna medlen:

-Den tyska regeringen öronmärkte ursprungligen 3 miljarder euro för genomförandet av den tyska strategin 2019–2025 och den har nu ökat till 5 miljarder euro.

-Den franska regeringen kommer att avsätta 1,5 miljarder euro till utveckling av AI i slutet av 2022.

-Danmark har anslagit 200 miljoner danska kronor (ca 27 miljoner euro) till en investeringsfond för testning, skalning och främjande av användningen av AI i den offentliga sektorn, med särskilt fokus på hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning och den gröna omställningen.

-Spanien har avsatt 600 miljoner euro för perioden 2021–2023 och räknar med att mobilisera 3,3 miljarder euro i privata investeringar. För 2021 har 330 miljoner euro budgeterats.

-Sveriges innovationsbyrå Vinnova finansierade AI-projekt för 675 miljoner kronor (ca 67,5 miljoner euro) under 2020. Det totala beloppet för AI-projekt som Vinnova bidrog med uppgick till 1 350 miljarder kronor (ca 135 miljoner euro), varav 50 % kunde utgöras av privat finansiering eller finansiering från andra nationella program. I den nationella budgeten för innovation och forskning fram till 2024 har minst 550 miljoner kronor (ca 55 miljoner euro) anslagits till forskning och innovation inom digital teknik och artificiell intelligens och dess användning och inverkan på samhället.

-I den nederländska strategin nämns i en bilaga att den årliga statliga budgeten för innovation och forskning inom AI beräknas uppgå till 45 miljoner euro per år. År 2019 uppgick denna budget till 64 miljoner euro. Under 2020 finansierade Nederländerna ytterligare 23,5 miljoner euro till det offentlig-privata partnerskapet, den nederländska AI-koalitionen. I april 2021 beviljades ett investeringsprogram för att maximera AI-möjligheterna för den nederländska ekonomin och samhället genom att investera ytterligare högst 276 miljoner euro under de kommande åren.

-Den finska regeringen tillhandahåller investeringssiffror för olika flaggskeppsstrategier och anslog exempelvis 100 miljoner euro under en fyraårsperiod till programmet ”AI-företag”. Finlands centrum för artificiell intelligens (FCAI) har beviljats 8,3 miljoner euro i flaggskeppsfinansiering för 2019–2022.

-För att genomföra de strategiska målen för AI öronmärker Slovenien en investering på 110 miljoner euro i offentlig finansiering i sitt utkast till nationellt program för AI fram till 2025.

-Sedan den nationella AI-strategin antogs 2019 har flera projekt fått stöd från bland annat Tjeckiens tekniska byrå och Czech Science Foundation (nationella budgetmedel) för totalt 120 miljoner euro.

(1)    Europeiska kommissionens meddelande Samordnad plan om artificiell intelligens (COM(2018) 795 final).

(2)    Den europeiska strategin för AI, som inbegriper de värden som EU utgår från vid främjandet av utvecklingen och spridningen av AI, fastställs i kommissionens meddelande Artificiell intelligens för Europa (COM(2018) 237 final) och Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020) 65 final).

(3)     Samarbetsförklaring om artificiell intelligens , undertecknad av samtliga medlemsstater och Norge, april 2018.

(4)    Varje kapitel i detta dokument inleds med en kortfattad översikt över de åtgärder som vidtagits och programplaneringsdokument som antagits på EU-nivå efter antagandet av 2018 års samordnade plan.

(5)    Det finns även andra EU-finansieringsinstrument, t.ex. sammanhållningspolitiska program, som skulle kunna gynnas av utveckling och tillämpning av AI-teknik. Kommissionen är beredd att ge tekniskt stöd till medlemsstaterna för att hjälpa dem att se över och uppdatera nationella strategier genom instrumentet för tekniskt stöd. Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1.).

(6)    Faciliteten för återhämtning och resiliens är det största stimulanspaket som någonsin finansierats genom EU-budgeten. Det kommer att ge medlemsstaterna lån och bidrag i form av tidigarelagt ekonomiskt stöd på så mycket som 672,5 miljarder euro under de avgörande första åren av återhämtningen, och 20 % av denna finansiering föreslås för det ”digitala målet”. ”Målet för digitala utgifter”, som motsvarar upp till 134 miljarder euro under faciliteten för återhämtning och resiliens livscykel, skulle kunna leda till en banbrytande utveckling när det gäller att främja investeringar, t.ex. för att bygga upp data-, moln- och databehandlingsinfrastrukturer, främja spetskompetens inom forskning, stödja innovation, testning och försök, och öka den offentliga förvaltningens och företagens användning av det.

(7)    När det gäller t.ex. bearbetning av naturligt språk (ett av de AI-områden där utvecklingen går snabbast) har de största modellerna vuxit med mer än 1 500 gånger (antalet parametrar ökade från 100 miljoner 2018 till 175 miljarder 2020, stateof.ai 2020 ) Framsteg inom AI-teknik påverkar hela den digitala leveranskedjan. Nya komponenter (t.ex. förbättrade grafikprocessorer och neuromorfiska chip), nya databehandlingskoncept (edge computing och datadriven databehandling), ny datainfrastruktur och nya applikationer håller på att utvecklas och släpps ut på marknaden.

(8)    Globalt sett har antalet företag som använder AI ökat med 270 % under de senaste fyra åren och tredubblats enbart under det senaste året. Gartner, Gartner survey shows 37 per cent of organisations have implemented AI in some form , 2019.

(9)    Se t.ex. Europaparlamentets utredningstjänst, EU – en utdelning på två biljoner euro: Kartläggning av kostnaden för uteblivna EU åtgärder 2019-2024 . I en nyligen genomförd bedömning av det europeiska mervärdet European framework on ethical aspects of artificial intelligence, robotics and AI framförs att enbart en gemensam EU-ram för etik inom AI (jämfört med enskilda åtgärder från medlemsstaternas sida) har potential att generera 294,9 miljarder euro i ytterligare BNP och 4,6 miljoner nya arbetstillfällen fram till 2030 (Evas, T, Europaparlamentets utredningstjänst, 2020).

(10)     Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020) 65 final).

(11)    AI-teknik påverkar i allt högre grad alla ekonomiska sektorer. I denna 2021 års översyn av den samordnade planen föreslås sex politikområden för riktade gemensamma åtgärder. Valet av politikområden bygger på en analys av de nationella AI-strategierna, bilaterala samråd, förslag från medlemsstaterna och tillgängliga bevis rörande spridningen av AI och marknadsutvecklingen. Vid ytterligare översyner av den samordnade planen kommer man vid behov att beakta behovet av att lägga till ytterligare områden för gemensamma åtgärder.

(12)    Kommissionen hade åtagit sig att föreslå medlemsstaterna en översyn av den samordnade planen i 2020 års vitbok om artificiell intelligens (COM(2020) 65 final) och i 2018 års samordnade plan om artificiell intelligens   (COM(2018) 795 final).

(13)    Alla insatser måste vara helt förenliga med EU:s bestämmelser om konkurrens, särskilt bestämmelserna om statligt stöd.

(14)    Denna uppmaning inkluderades även i rådets slutsatser från februari 2019. (Europeiska unionens råd, Slutsatser om den samordnade planen för artificiell intelligens , 6177/19, den 11 februari 2019).

(15)    Se bilaga 1 till detta dokument och JRC:s kommande AI Watch-rapport om nationella AI-strategier (2021).

(16)    Se nästa avsnitt, ”Översikt över vidtagna åtgärder”, direkt nedan för en beskrivning av AI Watch.

(17)    Tekniskt stöd till medlemsstaterna som hjälper dem att se över och uppdatera sina nationella strategier finns tillgängligt via instrumentet för tekniskt stöd i enlighet med förordning (EU) 2021/240.

(18)    Se även åtgärdsområde två om offentlig-privata partnerskap och spetskompetens inom forskning.

(19)

   Detta avsnitt omfattar de viktigaste åtgärderna. Kommissionen har även anordnat många tekniska workshoppar om AI med experter från olika intressentgrupper. Resultaten från workshopparna diskuterades bl.a. ytterligare vid en onlinekonferens om ekosystem av spetskompetens och förtroende i oktober 2020.

(20)    Informationswebbsida om högnivåexpertgruppen för artificiell intelligens (november 2020).

(21)     Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI (2019) . I riktlinjerna anges sju centrala krav som AI-system bör uppfylla för att anses vara tillförlitliga. De särskilda bedömningslistorna är tänkta som verktyg för att kontrollera om de centrala kraven uppfylls: 1) Mänskligt agentskap och mänsklig tillsyn. 2) Teknisk robusthet och säkerhet. 3) Integritet och dataförvaltning. 4) Transparens. 5) Mångfald, icke-diskriminering och rättvisa. 6) Samhällets och miljöns välbefinnande samt 7) Ansvarsskyldighet.

(22)     The policy and investment recommendations for trustworthy AI (2020).

(23)    I juli 2020, efter omfattande samråd och provning med företag och andra berörda parter, offentliggjorde gruppen Assessment list for trustworthy artificial intelligence (ALTAI) for self-assessment (2020). Detta verktyg för självbedömning omvandlar EU:s AI-principer till en checklista som vägleder utvecklare och spridare av AI.

(24)     Report of the High-Level Expert Group on the Impact of the Digital Transformation on EU Labour Markets (april 2019).

(25)     Liability for artificial intelligence and other emerging digital technologies , slutrapport (2019).

(26)     Ethics of Connected and Automated Vehicle s , rapport från oberoende experter (juni 2020).

(27)       European Aviation High Level Group on AI .

(28)    Meddelandet Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020) 789 final).

(29)

   Expertgruppen för AI på området inrikes frågor (som inrättades 2020) säkerställer regelbunden dialog och utbyte av åsikter mellan myndigheter från medlemsstaterna och Schengenassocierade länder.

(30)     Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrås (Enisa) tvärvetenskapliga särskilda expertgrupp för cybersäkerhet behandlade frågor som rör AI . I rapporten AI Cybersecurity Challenges: Threat Landscape for Artificial Intelligence , som offentliggjordes i december 2020, betonades behovet av att säkra AI-system mot externa cybersäkerhetsrisker och missbruk samt de ökade möjligheterna att använda AI till stöd för cybersäkerhet. I EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020) 18 final), som nyligen antogs, framhölls att den nuvarande hotbilden förvärras av de geopolitiska spänningarna kring kontrollen av kraftfull och strategisk teknik som t.ex. AI.

(31)     AI Watch (som drivs av kommissionens gemensamma forskningscentrum [JRC]) har samarbetat med medlemsstaterna, och en styrgrupp bestående av företrädare för medlemsstaterna inrättades 2019 och sammanträder två gånger om året.

(32)

   T.ex. kring de nationella AI-strategierna, AI och hälsa, användning av AI i offentliga tjänster och dess inverkan där, övervakning av utvecklingen av AI-teknik, den operativa definitionen av AI, tidslinje över AI:s historia och analysen av det globala AI-landskapet, inbegripet en interaktiv resultattavla över indikatorer.

(33)    Alla AI Watch-rapporter och -analyser är tillgängliga för allmänheten och är öppna för synpunkter på webbportalen för AI Watch . För en överblick över alla AI Watch-aktiviteter, se dess 2019 activity report . 

(34)    Mer information om plattformen för innovativa offentliga tjänster finns på webbplatsen för åtgärden . Denna plattform innehåller nu en förteckning över 43 specifika AI-användningsfall för offentliga tjänster i Europa.

(35)     Projektet för avancerad teknik för industrin syftar till att analysera och systematiskt övervaka industrins införande av avancerad teknik i hela EU. Det förser beslutsfattare, företrädare för näringslivet och den akademiska världen med statistiska uppgifter om skapande och användning av avancerad teknik, analytiska rapporter om tekniska trender, sektorsspecifika insikter och produkter, analyser av politiska åtgärder och politiska verktyg med anknytning till införandet av avancerad teknik, analyser av tekniska trender i konkurrerande ekonomier, samt tillgång till teknikcentrum och innovationsknutpunkter i EU-länderna.

(36)

   Europeiska kommissionen, European enterprise survey on the use of technologies based on artificial intelligence , informationswebbsida (juli 2020). Undersökningen är den första EU-omfattande kvantitativa översikten över spridningen av AI-teknik bland europeiska företag. Den är ett viktigt instrument för att övervaka införandet av AI i medlemsstaterna och ytterligare bedöma de utmaningar som företagen står inför, för sin interna organisation och externt.

(37)    Eurostat, resultat som offentliggjordes den 21 januari 2020, dataset ISOC_EB_AI.

(38)    Europeiska kommissionen, Sammanfattande rapport om undersökningsresultaten (2020), alla bidrag till det offentliga samrådet finns på den särskilda webbplatsen .

(39)    Se avsnittet ”Stärka utbyten och samarbete genom medlemsstaternas grupp för AI och digitalisering av den europeiska industrin” nedan.

(40)    Detta webbforum har över 4 000 medlemmar som företräder den akademiska världen, näringslivet och industrin, det civila samhället, EU-medborgarna och beslutsfattare i EU. Medlemmarna i AI-alliansen lämnade exempelvis utförliga synpunkter på högnivåexpertgruppens etiska riktlinjer för tillförlitlig AI .

(41)    För en översikt över AI-alliansen, se Europeiska kommissionen, The European AI Alliance (informationswebbsida, 2020).

(42)    Det första sammanträdet i AI-alliansen samlade 500 medlemmar som lämnade synpunkter på kommissionens beslutsfattande om AI. Vid det andra sammanträdet, med över 1 900 deltagare, diskuterades de viktigaste resultaten av det offentliga samrådet om vitboken om AI och framtidsutsikterna för att bygga upp en europeisk strategi för spetskompetens och förtroende. Under evenemanget hölls workshoppar om frågor som t.ex. biometrisk identifiering, AI och ansvar, krav för tillförlitlig AI, bedömning av överensstämmelse för AI, standarder och AI-tillämpningar med hög risk.

(43)    AI-modulen ingick i frågeformuläret för 2021 och datan kommer att finnas tillgänglig i januari 2022.

(44)    T.ex. indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) och Digital kompass 2030 och tillhörande övervakningsinsatser som presenterades i meddelandet Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (mars 2021).

(45)     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens) och om ändring av vissa unionslagstiftningsakter , COM(2021) 206 final.

(46)    G ruppen har sammanträtt två gånger om året. Den stödjande sherpagruppen har sammanträtt varannan/var tredje månad.

(47)    Allteftersom åtgärdsområdena inom ramen för planen fortskrider kommer gruppen att komplettera den övergripande strategin med tematiska grupper och tematiska/sektoriella seminarier.

(48)    Se t.ex. det tyska initiativet för digitala knutpunkter.

(49)    T.ex. den nederländska AI-koalitionen och den ungerska AI-koalitionen .

(50)    Verksamhet som rör data inom ramen för Horisont Europa kommer att genomföras i samarbete med det samprogrammerade europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik, se kapitel 4. I synnerhet kommer ett antal ämnen att omfatta forskning om och utveckling av ny teknik för datadelning inom de gemensamma europeiska dataområdena.

(51)    Se t.ex. konsekvensbedömningen och stödstudien som åtföljer förslaget till förordning om dataförvaltning (november 2020).

(52)    I oktober 2020 undertecknade 27 EU-medlemsstater förklaringen om inrättandet av nästa generations molntjänster för företag och den offentliga sektorn i EU för att stärka samarbetet och förena krafterna för att förbinda sig till nästa generations molntjänster.

(53)    Europeiska kommissionen, En EU-strategi för data , (COM(2020) 66 final).

(54)    För närmare information, se Europeiska kommissionen, Experts say privately held data available in the European Union should be used better and more ( informationswebbsida, juni 2020).

(55)     För närmare information, se Europeiska kommissionen, Meetings of the Expert Group on Business-to-Government Data Sharing, (informationswebbsida, september 2020).

(56)    Europeiska kommissionen, Förslag till förordning om dataförvaltning (COM(2020) 767 final).

(57)    För att stödja datadelning från företag till företag kommer kommissionen också att genom programmet för ett digitalt Europa stödja skapandet av sektorsspecifika dataområden som kommer att ha tekniska mekanismer och styrmekanismer för att dela data mellan företag, forskare och offentliga organisationer.

(58)    Exempelvis kommer kommissionen under 2021 att anta det europeiska hälsodataområdet, som kommer att komplettera dataförvaltningsakten med särskilda bestämmelser för användning av data inom hälso- och sjukvårdssektorn.

(59)    Se kommissionens arbetsprogram 2021 (s. 4) och dess bilaga (punkt 6).

(60)    Baserat på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56) . Se även kapitel 14 om AI för den offentliga sektorn.

(61)    Se t.ex. information om projektet Gaia-X: En samlad datainfrastruktur för Europa , samt förklaringen om inrättandet av nästa generations molntjänster för företag och den offentliga sektorn i EU från oktober 2020.

(62)    Europeiska kommissionen, En EU-strategi för data (COM(2020) 66 final).

(63)    Kommissionen kan överväga att inrätta ytterligare gemensamma europeiska dataområden i andra sektorer.

(64)    Exempel på komponenter inom reformer och investeringar – uppskalning.

(65)    Mängden data som genereras av offentliga organ, företag och människor väntas femdubblas under perioden 2018–2025.

(66)    Datorkapaciteten har också ökat exponentiellt. En allt mer sofistikerad AI kommer att kräva att maskinvaran har större datorkapacitet. En maskininlärningsuppgift kan kräva kraften hos tusentals datorer. Särskilda acceleratorer för maskininlärning, t.ex. grafikprocessorer, har möjliggjort ett sådant ibruktagande.

(67)       Sedan särskilda acceleratorer började användas för maskininlärning har AI-prestandan fördubblats var tredje till fjärde månad, främst tack vare maskinvaruoptimering.

(68)    Särskilt i AI-tillämpningar på kanten (med tanke på den plötsliga ökningen av antalet anslutna enheter vid användningsstället) spelar maximal relativ effektivitet en avgörande roll, och därför måste många AI-funktioner införas i maskinvara snarare än i programvara.

(69)    På detta forskningsområde har exempelvis ny teknik som inspirerats av hjärnan, t.ex. neuromorfiska datorsystem, potential att åstadkomma banbrytande energieffektivitet.

(70)    För mer information, se kommissionens webbsida för faciliteten för återhämtning och resiliens .

(71)    Europeiska kommissionen, Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021 (COM(2020) 575 final).

(72)     Member States join forces for a European initiative on processors and semiconductor technologies .  

(73)    Artificial Intelligence for Digitizing Industry ( AI4DI ).

(74)    Utveckling av processteknik och maskinvaruplattformar för neuromorfiska datorsystem ( TEMPO ).

(75)    AI for new devices and technologies at the edge ( ANDANTE ).

(76)    För mer information, se webbplatsen för det gemensamma företaget Ecsel .

(77)    Se Joint declaration on processors and semiconductor technologies .

(78)    För viktig digital teknik, se även framtidsutsikterna i kapitel fyra.

(79)    Partnerskapen infördes för första gången 2002 som en del av det europeiska forskningsområdet för att komma till rätta med fragmenteringen av forskningsinsatserna. De finansieras genom Horisont 2020 och, från och med 2021, inom ramen för Horisont Europa.

(80)     BDVA är en sammanslutning av den europeiska stordatagemenskapen, som inbegriper ledande europeiska organisationer och företag inom FoI, inklusive dataleverantörer, dataanvändare och dataanalytiker. Det offentlig-privata partnerskapet genomfördes 2016–2020 genom ansökningsomgångar från delen Industriellt ledarskap i Horisont 2020.

(81)     SPARC :s mål var att säkra ett mer långsiktigt åtagande att investera på området för att utveckla en gemensam färdplan för robotteknik i Europa och att identifiera sätt att förverkliga denna färdplan med offentligt stöd. I initiativet ingick åtgärder som omfattade hela innovationscykeln, från forskning via industriledd FoU till provning av innovativ robotteknik och pilotprojekt i verkliga sammanhang.

(82)    Datorsystem i exaskala avser förmågan att utföra en miljard miljard (en triljon) beräkningar per sekund.

(83)    Det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet för högpresterande datorsystem sammanförde teknikleverantörer och teknikanvändare via organisationen ETP4HPC och kompetenscentrum för datortillämpningar . Det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet fokuserade på teknik, användning och tillämpningar avseende den europeiska HPC-strategin , tillsammans med utbildning och kompetensutveckling. Europeiska kommissionen, Förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem , COM(2020) 569 final.

(84)     Det gemensamma företaget Ecsel .

(85)     Photonics 21 .

(86)     Factories of the Future Roadmap , The European Factories of the Future Research Association (informationswebbplats, januari 2021).

(87)    Samprogrammerade och institutionaliserade partnerskap som inletts inom ramen för Horisont Europa, se informationswebbplatsen European Partnerships in Horizon Europe .

(88)    Samprogrammerat partnerskap, se webbplatsen för European Partnership on Artificial Intelligence, Data and Robotics .

(89)    I förslaget till partnerskap betonas bl.a. vikten av att arbetsmarknadens parter deltar i detta offentlig-privata partnerskap.

(90)    Det offentlig-privata partnerskapets vision, övergripande mål, främsta tekniska/icke-tekniska prioriteringar, investeringsområden och en färdplan för forskning, innovation och spridning anges i en strategisk agenda för forskning, innovation och spridning , som kommer att vara vägledande för dess verksamheter från och med 2021. Samförståndsavtalet om att inleda verksamheten inom det offentlig-privata partnerskapet väntas undertecknas i april 2021.

(91)    Bildavgivningsprocesser med hjälp av fotonik är vad som får AI att ”se”. Fotonik som används i AI omfattar fotoniska sensorsystem och fotonisk bildbehandling, t.ex. igenkänning med låg latens och hög tillförlitlighet för robotar/autonoma system och smartkameraplattformar med inbäddad bildbehandling. För mer information, se European Partnership on Photonics (utkast till förslag, den 26 maj 2020).

(92)    För en översikt över alla offentlig-privata partnerskap som planeras inom ramen för Horisont Europa, se Europeiska kommissionen, Coherence and synergies of candidate European partnerships under Horizon Europe (oktober 2020). Det planeras tio offentlig-privata partnerskap i kluster 4 (”Digitala frågor, industri och rymden”).

(93)    Som en av de privata medlemmarna i det gemensamma företaget EuroHPC och en viktig partner i det europeiska partnerskapet för AI, data och robotteknik kommer BDVA att bidra starkt till anpassningen av strategier och färdplaner för högpresterande datorsystem, stordata och AI i Europa. Partnerskapet kommer vidare att samarbeta och sträva efter att utveckla närmare förbindelser med andra europeiska partnerskap av relevant strategisk betydelse, t.ex. partnerskapet för viktig digital teknik, kooperativet ”Made in Europe”, uppkopplad och automatiserad mobilitet och ”Alliance for IoT Innovation”.

(94)    Den internationella dimensionen behandlas i kapitel 7. I AI Watch-rapporten TES analysis of AI Worldwide system 2009–2018 framhålls den starka europeiska forskningsmiljön inom AI, där EU är världsledande när det gäller antalet aktörer inom spetsforskning om AI. I den kommande rapporten, som omfattar perioden 2009–2020, identifieras EU som den region som har de flesta forskningsaktörerna inom strategisk forskning i samarbetsnätet för patent och publikationer.

(95)    Uppskattning baserad på uppgifter från september 2020.

(96)    Dessa nätverk syftar till att främja forskning, föra den mångskiftande akademiska AI-gemenskapen i Europa närmare varandra och ta fram nya talanger. De löper i tre år (med undantag för ett, som löper i fyra år). Detta arbete bygger på ett starkt forskningsstöd från EU som finansieras av Horisont 2020 och Europeiska forskningsrådet.

(97)    För närmare information, se projektwebbplatserna för AI4Media , ELISE , Humaine-AI-net , TAILOR och VISION (CSA).

(98)    För närmare information, se Horisont Europa kluster 4: (”AI, data och robotteknik på arbetsplatsen”).

(99)    För närmare information, se BDVA, Release of the SRIDA for the AI, Data and Robotics PPP , (informationswebbplats, 2020).

(100)    Endast 17 % av de små och medelstora företagen har framgångsrikt integrerat digital teknik, jämfört med 54 % av de stora företagen. Digitala innovationsknutpunkter, arbetsgrupp 1 Report from the Working Group Meeting on Access to Finance , mars 2018).

(101)    Test- och experimentanläggningar kommer att ge stöd till små och medelstora företag för att underlätta lika tillgång.

(102)    Digitala innovationsknutpunkter är gemensamma kontaktpunkter som hjälper företag att bli mer konkurrenskraftiga när det gäller deras affärs-/tillverkningsprocesser, produkter eller tjänster med hjälp av digital teknik.

(103)    Europeiska revisionsrätten, Digitalisering av den europeiska industrin: ett ambitiöst initiativ vars framgång är beroende av EU:s, regeringarnas och företagens fortsatta engagemang , särskild rapport 19 (2020).

(104)    Europeiska kommissionen, European Digital Innovation Hubs in Digital Europe programme (22 oktober 2020).

(105)    De europeiska digitala innovationspunkterna kommer att ha ett nära samarbete med Enterprise Europe Network, den europeiska plattformen för klustersamarbete, Startup Europe och andra berörda aktörer. Se En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020) 103 final).

(106)    Det H2020-finansierade AI4EU-projektet som inleddes 2019 håller på att utveckla den första europeiska plattformen för efterfrågestyrd AI. Plattformens framtida införandeverksamhet och kopplingar till test- och experimentanläggningar och europeiska digitala innovationsknutpunkter planeras inom ramen för det digitala Europa.

(107)    T.ex. algoritmer, programvaruramar, utvecklingsverktyg, komponenter, moduler, data, datorresurser, prototypfunktioner.

(108)    Detta är i linje med samfinansieringsprinciperna i Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 (COM(2018) 434 final – 2018/0227 (COD), offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning väntar fortfarande efter en överenskommelse den 15 december 2020).

(109)    Faciliteten för återhämtning och resiliens/ Europeiska regionala utvecklingsfonden och/eller nationella medel skulle kunna användas för att inrätta regionala och/eller nationella digitala plattformar som sammanför AI-experter, leverantörer av lösningar och företag (inklusive små och medelstora företag och nystartade företag). I nästa avsnitt beskrivs hur AI-utvecklare också kan dra nytta av InvestEU-programmet eller andra befintliga finansieringsstrukturer.

(110)     Tillsammans med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska investeringsfonden (EIF) .

(111)     De första sex medlen för artificiell intelligens och blockkedjeteknik som stöds av InnovFin uppgår till totalt 700 miljoner euro (oktober 2020).

(112)    Detta finansieringsinstrument stöder företag som är verksamma inom AI-sektorn och teknik som direkt kompletterar AI, såsom blockkedjeteknik, sakernas internet och robotteknik. För ytterligare information se Europeiska investeringsbanken, EIB Group provides EUR 150 million to support artificial intelligence companies (2020).

(113)    Merparten av EIC:s finansiering bygger på en bottom-up-strategi som är utformad för att möjliggöra stöd till all teknik och innovation som omfattar olika vetenskapliga, tekniska, sektoriella och tillämpningsområden eller som representerar nya vetenskapliga och tekniska paradigmer.

(114)    EIC:s pilotprojektet Accelerator hade en total budget på över 1,3 miljarder euro för 2019–2020. Se informationssidan för Europeiska kommissionen, Europeiska innovationsrådet .

(115)     EIC – EIT: Working closer together for Europe’s innovators (januari 2021).

(116)    Investeringsriktlinjerna från InvestEU innehåller AI som en prioritering för digitala investeringar, i avsnittet om strategiska investeringar i kritisk infrastruktur.

(117)    Det första evenemanget anordnas vid ett digitalt forum under det portugisiska ordförandeskapet (första halvåret 2021).

(118)     EU-initiativet Startup Nation Standard är inriktat på medlemsstaternas politik som skulle göra det möjligt för nystartade företag att växa i Europa.

(119)    Enligt McKinsey ( S haping the digital transformation in Europe , 2020) skulle det sammanlagda ytterligare BNP-bidraget från ny digital teknik, inklusive AI, kunna uppgå till 2,2 biljoner euro i EU fram till 2030 (en ökning med 14,1 % jämfört med 2017). PwC ( Sizing the prize: What’s the real value of AI for your business and how can you capitalise? , 2017) kommer fram till en nästan identisk prognostiserad ökning på global nivå (15,7 biljoner US-dollar).

(120)    För översyn, se t.ex. den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget om en EU-strategi för AI (kommande).

(121)     Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020) 65 final).

(122)    Ekosystem av förtroende är inriktat på åtgärder för att se till att AI utvecklas på ett etiskt sätt och ekosystem av spetskompetens är inriktat på åtgärder för att främja investeringar, innovation och genomförande av AI på ett ansvarsfullt sätt. För att stärka ett ekosystem av förtroende lägger kommissionen, tillsammans med denna översyn av den samordnade planen för AI, fram förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens) och om ändring av vissa unionslagstiftningsakter, COM(2021) 206 final.

(123)    Europeiska kommissionen, European enterprise survey on the use of technologies based on artificial intelligence (juli 2020). Bristen på kompetens hos befintlig personal rapporterades vara ett stort hinder med 45 % och svårigheter att anställa ny personal med rätt kompetens rapporterades till 57 %. Enligt vissa uppskattningar från branschen skulle antalet AI-experter i Europa mer än fördubblas om nya och specifika inlärningsmöjligheter infördes, LinkedIn 2020.

(124)    Craglia (red.) Artificial intelligence a European perspective , JRC Science for Policy report, 2018.

(125)    Dessutom har medlemsstaternas akademiska institutioner ökat sitt utbud av specialiserad utbildning inom artificiell intelligens på högskolenivå. Antalet masterutbildningar inom AI ökade till exempel med 10 % mellan 2018 och 2019. Det finns nu omkring 260 sådana kurser. För en analys, se t.ex. Righi, R., et.al. Academic Offer of Advanced Digital Skills in 2019-20. International Comparison. Focus on Artificial Intelligence, High Performance Computing, Cybersecurity and Data Science , JRC Technical Report , 2020.

(126)    För en analys, se t.ex. Righi, R., et.al. Academic Offer of Advanced Digital Skills in 2019-20. International Comparison. Focus on Artificial Intelligence, High Performance Computing, Cybersecurity and Data Science, JRC Technical Report , 2020.

(127)    Europeiska kommissionen, Meddelande om årlig strategi för hållbar tillväxt 2021 (COM(2020) 575 final). I artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens efterlyses integrering av jämställdhet och lika möjligheter för alla i den nationella planen för återhämtning och resiliens. Detta är till exempel särskilt relevant när det gäller utveckling och kompetenshöjning av digitala färdigheter och AI-färdigheter för kvinnor och flickor.

(128)    Planen omfattar framför allt ett antal stödåtgärder som bland annat indirekt bör främja utvecklingen av AI-kompetens, inbegripet åtgärder för att förbättra uppkopplingen med högkapacitetsbredband för utbildning, öka skolornas digitala kapacitet och stödja innovation genom användning av sådan ny teknik som AI för bättre inlärning och undervisning, förbättra undervisningen i informationsteknik och datalogiskt tänkande inom utbildningen och utvidga framgångsrika projekt, som initiativet Digital Opportunity Traineeships, som stöder gränsöverskridande erfarenheter för att förbättra de digitala färdigheterna på arbetsplatsen. Pilotversionen av programmet har nått 16 000 studenter på två år.

(129)     EU:s kodvecka är ett gräsrotsinitiativ som har som mål att lära ut kodning och digitala färdigheter till alla på ett roligt och medryckande sätt (2021). Handledningar och lektionsplaner för robotteknik och för att meka finns även tillgängliga för nyutexaminerade lärare.

(130)

      EU:s kodvecka : i slutet av 2020 hade över 14 miljoner ungdomar deltagit i kodveckan, och nästan hälften av dem var flickor. Under 2021 tillhandahåller EU:s kodvecka en kostnadsfri storskalig öppen nätkurs (mooc) om grunderna inom AI för lärarutbildningar. Handledningar och lektionsplaner för att introducera AI i klassrummet finns också tillgängliga.

(131)    Europeiska kommissionen, Universities, SMEs and researchers join forces to deliver new Master courses in AI , 2021.

(132)    Initiativet stöds av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och genomförs under 2021.

(133)    Se avsnitt 1.2 om högnivåexpertgruppen för artificiell intelligens.

(134)    Se Skills-OVATE: Skills Online Vacancy Analysis Tool for Europe .  

(135)    Ett förslag som läggs fram i gemensamma forskningscentrumets arbetsdokument från 2021 (kommande) för att underlätta ömsesidigt erkännande är till exempel att utveckla en EU-märkning för des masterprogram som omfattar det AI-innehåll som krävs för att betraktas som ”EU AI-master’s”.

(136)     Towards a vibrant European network of AI excellence (oktober 2020).

(137)    Tidigare (2014–2020) lockade Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna individuella stipendier och personalutbyten inom forskning och innovation till de mest AI-relaterade projekten (384 respektive 76), följt av nätverk för innovativ utbildning (102) och COFUND (12). För en översikt och diskussion om AI-projekt som finansieras genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärder inom ramen för Horisont 2020, se t.ex. genomförandeorganet för forskning, Meeting Report and Key Messages for Policy Consideration Artificial Intelligence Cluster Meeting, 2020.

(138)    Europeiska kommissionen, meddelande om en ny era för det europeiska forskningsområdet (COM(2020) 628 final). Se även Europeiska kommissionen, Gender Equality a Strengthened Commitment in Horizon Europe , Februari 2021.

(139)    Endast 3 % av alla masterutbildningar i företagande omfattar AI-moduler ( Academic offer of advanced digital skills in 2019-2020 , Gemensamma forskningscentrumet).

(140)    Se ovan, s. 24.

(141)    Se avsnitt 1.2.

(142)

   Kommissionens förslag i vitboken om AI 2020 ledde till ett brett offentligt samråd om hur man kan utveckla ekosystem av spetskompetens och förtroende för AI i Europa.

(143)    Medlemsstaterna rådfrågades också om potentiella hinder för utvecklingen av AI till följd av reglerna om konkurrens och statligt stöd. Resultaten gav inga belägg för att reglerna skulle utgöra hinder.

(144)    Se avsnitt 1.2.

(145)    Kommissionen godkände riktlinjerna i meddelandet Att skapa förtroende för människocentrerad artificiell intelligens (COM(2019) 168 final) .

(146)    Europeiska kommissionens expertgrupp på hög nivå för AI-frågor, bedömningslista för tillförlitlig artificiell intelligens för självbedömning, 2020.

(147)    Detta skedde efter offentliggörandet i december 2018 av det första utkastet till riktlinjerna, om vilket mer än 500 synpunkter inkom genom ett öppet samråd. Se expertgruppen på hög nivå för AI-frågor, Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI , (2019).

(148)    Dessutom fokuserade arbetet i det gemensamma forskningscentrumet på tillförlitlig AI och AI:s inverkan på mänskligt beteende, bland annat aspekter som AI:s inverkan på arbetslivet, sociala robotar och mänsklig utveckling samt mångfald inom AI. HUMAINT. Understanding the impact of Artificial intelligence on human behaviour .

(149)    I vitboken om AI anges till exempel att kommissionen undersöker specifika AI-utmaningar inom hälso- och sjukvårdssektorn.

(150)    JOIN(2020) 18 final.

(151)

   Europeiska kommissionens meddelande Att utnyttja EU:s innovationspotential. En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens. Se t.ex. M. Iglesias, et.al., Intellectual property and Artificial intelligence – a literature review (gemensamma forskningscentrumets rapport, 2019), där man diskuterar de möjliga konsekvenserna av användningen av AI i den rättsliga ramen för immateriella rättigheter. Se även Copyright and new technologies: copyright data management and artificial intelligence (SMART 2019/0038) och Trends and development in AI: challenges to the IPR framework (SMART 2018/0052). Den senare presenterar den senaste utvecklingen när det gäller upphovsrättsligt skydd och patenträttsligt skydd för AI-stödda verk och kommer att användas som utgångspunkt för en mer detaljerad utformning och diskussion av politiska alternativ och lösningar. Se även studien om tillämpningen av direktivet om företagshemligheter i samband med dataekonomin (GRO/SME/20/F/206).

(152)    Ett avsnitt av det offentliga samrådet om vitboken om AI och de samråd som ledde fram till konsekvensbedömningen till stöd för förslaget till regelverk har särskilt fokuserat på denna fråga.

(153)    Se utvärderingen SWD(2018) 157 final av rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, åtföljande rapport COM(2018) 246 final från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av direktivet. Se också Rapport COM(2020) 64 final om konsekvenser för säkerhet och ansvar när det gäller AI, sakernas internet och robotteknik.

(154)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel, COM(2021) 202 final.

(155)    Kommissionen avser att anta ett förslag till översyn av direktivet om allmän produktsäkerhet andra kvartalet 2021. Dessutom förväntas delegerade akter snart antas av kommissionen inom ramen för direktiv 2014/53/EU om radioutrustning för att anta vissa nya krav på dataskydd och integritet, it-säkerhet och skada på nätet samt mot bedrägerier.

(156)    Exempelvis kan Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) uppdatera hotbilden för AI mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och nya utmaningar.

(157)     EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020) 18 final).

(158)    Gemensamt meddelande om en förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism (februari 2021).

(159)    Till exempel OECD principles on AI som antogs av OECD-länderna i OECD Council Recommendation on Artificial Intelligence (OECD/LEGAL/0449) i maj 2019, under Saudiarabiens ordförandeskap för G20 AI Dialogue under arbetsgruppen för den digitala ekonomin, för att hjälpa till att lyfta G20 AI principles (2019), Unesco’s draft Recommendation on the Ethics of Artificial Intelligence och ITU’s AI for Good Global Summit , den ledande handlingsorienterade, globala och inkluderande FN-plattformen för AI.

(160)     Illvilliga användningar och missbruk av artificiell intelligens , gemensam rapport från Europol, Unicri och Trend Micro (2021).

(161)    Plonck, A., The Global Partnership on AI takes off – at the OECD , 9 juli 2020.

(162)    OECD:s informationssida, OECD Network of Experts on AI (ONE AI) , (2020).

(163)    Se Europeiska kommissionens informationssida European Commission and OECD collaborate on global monitoring and analysis of Artificial Intelligence developments , (februari 2020).

(164)    Se artiklarna 5, 10 och 26.2 i Europaparlamentets ståndpunkt P9_TC1-COD (2016) 295 om den preliminära överenskommelse som nåddes i november 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om den slutliga texten till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Rådet förväntas godkänna den uppdaterade förordningen under april 2021 innan den kan träda i kraft (90 dagar efter det att den har offentliggjorts).

(165)    JOIN(2020) 22 final.

(166)    Europeiska kommissionens informationssida   Joint Statement on the 17th European Union – United States Information Society Dialogue , (juli 2020).

(167)    Detta inbegriper bidrag till diskussioner på arbetsnivå och på hög nivå med Förenta staternas nationella säkerhetskommission för artificiell intelligens , till CEPS/Brookings transatlantiska dialogprocess och bidrag till evenemang som sponsras av tyska Marshallfonden om biometrisk informationsbehandling och ansiktsigenkänning.

(168)    WIPO:s informationssida WIPO begins public consultation process on artificial intelligence and intellectual property policy , (13 december 2019).

(169)    För mer information om projektet, se Europeiska kommissionens informationssida Advancing Collaboration and Exchange of Knowledge Between the EU and Japan for AI-Driven Innovation in Manufacturing . Informationswebbsida , 2020.

(170)    För mer information, se t.ex. initiativet Imaging COVID-19 AI initiative . Detta är ett europeiskt multicenterprojekt som ska förbättra datortomografin i diagnostiseringen av covid-19 genom att använda djupinlärningsteknik inom AI för automatisk upptäckt och klassificering av covid-19 i samband med datortomografiundersökningar och för att bedöma sjukdomsgrad hos patienter genom kvantifiering av lungornas funktion Projektet stöds av European Society of Medical Imaging Information (EuSoMII).

(171)    Se t.ex. De Nigris S. et.al, AI and digital transformation: early lessons from the COVID-19 crisis , JRC Science for Policy Report, 2020.

(172)    Europeiska kommissionen, Den europeiska gröna given COM(2019) 640 final, december 2019.

(173)    Rådets (miljö) möte den 17 december 2020 behandlade den dubbla samhällsutmaning som digital omvandling och grön omställning innebär i Digitalisering till nytta för miljön – Rådets slutsatser av den 17 december 2020 och bemötte därmed de potentiella direkta och indirekta negativa miljöeffekterna av AI, vikten av att medlemsstaterna utbyter erfarenheter och lärdomar i samband med utveckling samt tillämpning av AI för miljön.

(174)    Ministerförklaring, A Green and Digital Transformation of the EU , mars 2021.

(175)    Se t.ex. Europeiska kommissionen, Digital solutions for zero pollution for a wider discussion of AI-based solutions in different settings, including manufacturing and agriculture, to achieve the ‘zero pollution’ ambition (kommer under våren 2021).

(176)    För AI i den offentliga sektorn, se kapitel 14.

(177)    Under programmet för ett digitalt Europa. Mer information om europeiska dataområden finns i kapitel 2 och Europeiska kommissionen, En EU-strategi för data , februari 2020.

(178)    Destinationen Earth kommer i stor utsträckning att använda Copernicus datatillgångar som tillhandahålls av Sentinelsatelliter och Copernicustjänsterna. De AI-lösningar som utvecklats av Destination Earth kommer i sin tur att bidra till att förbättra Copernicusprogrammet.

(179)    De digitala tvillingarna kommer att ge expertanvändare och icke-expertanvändare skräddarsydd tillgång till information, tjänster, modeller, scenarier, prognoser och visualiseringar av hög kvalitet (t.ex. modellering av strategier för anpassning till klimatförändringar och scenarier för katastrofriskhantering i samband med extrema väderrelaterade och geofysiska händelser). En samordnad molnbaserad modellerings- och simuleringsplattform kommer att ge tillgång till data, avancerad datainfrastruktur, programvara, AI-tillämpningar och AI-analyser. Se Europeiska kommissionens informationswebbplats för Destination Earth (DestinE).

(180)    Det offentlig-privata partnerskapet om artificiell intelligens, data och robotteknik (se kapitel 4) kommer också att bidra till att stärka sektorsdialogen om AI som en del av dess bidrag till den gröna given.

(181)    Se Europeiska kommissionens informationssidor Green public procurement och Green public Procurement criteria for Data centres, server rooms and cloud services, 2020 .

(182)    T.ex. verksamhet som bedrivs av Internationella teleunionen ( International standards for an AI-enabled future , 2020).

(183)    För en detaljerad analys, se De Nigris S. et.al, AI uptake in health and Healthcare , 2020, JRC AI Watch Technical Report, 2020.

(184)    AI kan frigöra datainsikter till stöd för diagnostik och behandlingar, men en mänsklig kliniker bör alltid göra de slutliga valen (mänsklig tillsyn).

(185)    AI-system ger patienterna möjlighet att övervaka sin hälsa och förbättrar tillgången till hälso- och sjukvård, även i avlägsna områden eller lågresursområden. Mänskliga digitala tvillingar (dvs. uppdaterade, individanpassade modeller som speglar aspekter av en människas fysiologi, funktion, beteende osv.) kan förbättra förebyggande, tidig diagnos och effektiv behandling av sjukdomar.

(186)    T.ex. i kommissionens meddelande som åtföljer samarbetsförklaringen om AI (10 april 2018), vitboken om AI, de etiska riktlinjerna för tillförlitlig AI (8 april 2019) och den samordnade planen från 2018.

(187)

   AI-verktyg används också för att förbättra övervakning och vård. En översikt över de projekt som stöds av kommissionen finns på informationssidan   the digital health technologies addressing the pandemic (2020).

(188)    AI-system har mobiliserats för att hantera olika aspekter av pandemin. Syftet med flaggskeppsprojektet Exscalate4CoV är till exempel att påskynda utvecklingen av nya covid-19-behandlingar. Se kommissionens webbplats actions in response to coronavirus pandemic: data, artificial intelligence and supercomputers .

(189)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(190)     Von der Leyen-kommissionens prioriteringar för 2019–2024 .

(191)    För de mål och åtgärder som vidtagits, se kommissionens informationssida om det europeiska hälsodataområdet .

(192)    Kommissionens färdplan, Digitala hälsodata och hälsotjänster – ett europeiskt hälsodataområde , 2020.

(193) Europeiska kommissionen, En läkemedelsstrategi för Europa , 2020.

(194) Paketet för en europeisk hälsounion: COM(2020) 724 final, COM(2020) 725 final, COM(2020) 726 final, COM(2020) 727 final.

(195)    Den digitala omställningen påverkar metoderna för att uppfinna, utveckla och tillverka läkemedel och även evidensgenerering, bedömning, försörjning och användning. Det kan handla om AI-baserade system för förebyggande, diagnos, förbättrade behandlingar, terapeutisk övervakning och data för personanpassade läkemedel och andra vårdtillämpningar.

(196)    https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_21_342.

(197)    Fyra projekt valdes ut och inleddes inom ramen för denna ansökningsomgång 2020 ( ProCAncer-I , CHAIMELEON , EuCanImage och INCISIVE ) .

(198)    Mer information om det planerade initiativet finns på Digitala hälsodata och hälsotjänster – ett europeiskt hälsodataområde , 2020.

(199)    Europeiska kommissionen, Översyn av EU:s allmänna läkemedelslagstiftning , 2021.

(200)    EU för hälsa 2021–2027 – en vision om ett friskare EU.

(201)    För mer information om begreppet öppen strategisk självständighet, se avsnitt 2.1 i kommissionens meddelande om en öppen, hållbar och beslutsam handelspolitik.

(202)    Robottekniken kommer att stödja ökad effektivitet, optimering, kvalitet och hållbarhet inom både industrin och tjänstesektorn. Jfr Duch-Brown, N och Rossetti, F (2021) Evolution of the EU market share of robotics: data and methodology. Gemensamma forskningscentrumets tekniska rapport.

(203)    Andelen av Europas befolkning som är äldre än 65 år kommer att öka från 20 % 2018 till 31 % 2100. För mer information, se Eurostats informationssida .

(204)    Zillner, S., et.al. Strategic Research, Innovation and Deployment Agenda, AI, Data and Robotics Partnership . Tredje versionen, september 2020. BDVA, euRobotics, ELLIS, EurAI och Claire.

(205)    Europeiska kommissionens meddelande, Handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri (COM(2021) 70 final). Handlingsplanen anger att kommissionen inom sina avdelningar kommer att inrätta ett EU-omfattande observationsorgan för kritisk teknik.

(206)    Se kapitel 4.

(207)    AI kan stödja demokratiska processer, till exempel genom att förbättra beslutsprocesser, dataanalys eller medborgarnas deltagande och engagemang. Exempel på medborgardeltagande finns i Savaget, P., Chiarini, T., och Evans, S, ”Empowering political participation through artificial intelligence”. Science and Public Policy, 46(3), 2019.

(208)    Se kapitel 9 för åtgärder från den offentliga sektorn för hållbar AI.

(209)    Enligt förslaget i vitboken om AI .

(210)    AI Watch-rapport från gemensamma forskningscentrumet om nationella AI-strategier (kommer under 2021).

(211)    Misuraca, G. och Van Noordt, C., AI Watch – Artificial intelligence in public services , JRC Science for Policy Report (2020).

(212)    Ett gemensamt projekt med det gemensamma forskningscentrumet genom AI-Watch-studien. Studien skapar även en översikt över befintliga relevanta tillämpningar i medlemsstaterna och hjälp att förstå deras effekt och mervärde med avseende på tillhandahållandet av offentliga tjänster.

(213)    För mer information, se eTranslation-plattformen för ett sammanlänkat Europa.

(214)    I mars 2020 gjordes webbportalen också tillgänglig för små och medelstora företag. Det finns redan nästan lika många små och medelstora företag bland användarna som offentliga förvaltningar.

(215)    Se Europeiska kommissionens ISA²-webbplats – Bringing new technologies in the public sector – AI related actions in ISA² programme (Interoperability solutions for public administrations, businesses and citizens) (2018).

(216)    Se Europeiska kommissionens webbplats för information om innovativa offentliga tjänster (2018) .

(217)    Europeiska kommissionen, Study on the use of innovative technologies in the justice field , september 2020.

(218)     Webbinarierna anordnas i enlighet med meddelandet av den 2 december 2020 om digitalisering av rättskipningen i EU (COM(2020) 710 final).

(219)    Se vitboken om AI .

(220)    Programmet för anammande av AI kommer att bygga en sådan bro genom att anordna evenemang och möjligheter där tillgång och efterfrågan kan mötas. Instrument som dialoger, hackatoner och förkommersiell upphandling kommer att göra det möjligt för leverantörer att bättre svara på upphandlingsförfrågningar och för offentliga myndigheter att bättre förstå marknaden och formulera riktade upphandlingar.

(221)    I enlighet med artikel 40 i direktivet om offentlig upphandling (2014/24/EU) kommer offentliga upphandlare att offentliggöra förhandsmeddelanden på TED-portalen (Tenders Electronic Daily) för att inleda EU-omfattande, transparenta och icke-diskriminerande preliminära marknadssamråd.

(222)

   Se Europeiska kommissionen, En EU-strategi för data (COM(2020) 66 final).

(223)    Uppgifter på EU-nivå (meddelanden om tilldelning av kontrakt i TED) och medlemsstaternas öppna dataset.

(224)    Förväntat resultat av det pågående arbetet med AI Watch om antagandet av AI i den offentliga sektorn .  

(225)    Lokala digitala tvillingar är en virtuell representation av en stads fysiska tillgångar som är kopplade till data. Dessa digitala tvillingar kan fokusera på extrema väderförhållanden, stadsplanering eller krishantering. Maskininlärning kan användas för att hjälpa en stad att fungera effektivare genom att skapa simuleringar, modeller eller realtidsövervakning. Europeiska kommissionen, Workshop Report: Digital Twins of cities , 2020.

(226)    ”Open and agile smart cities (OASC)”, MIM 5: Fair AI and Algorithms (2020).

(227)    ”Join, boost, sustain – the European way of digital transformation in cities and communities”, Mer information finns på webbplatsen för information om rörelsen Living-in EU .

(228)    Med tanke på politikområdets betydelse och behovet av att säkerställa skyddet av de grundläggande rättigheterna används aldrig applikationer för brottsbekämpning, migration och asyl som en självständig "beslutsfattare". AI-system används som assistans, till exempel genom att tillhandahålla ledtrådar för utredning eller bedömning i ett konkret sammanhang, men en människa fattar alltid det slutliga beslutet.

(229)    Om användningen av AI-tillämpningar på området inrikes frågor i medlemsstaterna, se t.ex. Gemensamma forskningscentrumet, Artificial intelligence in public services , JRC (2020).

(230)

      Artificial intelligence in public services , JRC (2020), rapporterar att 11 medlemsstater använder 25 AI-tillämpningar på området inrikes frågor. 

(231)    AI-teknik används exempelvis för dataanalys. Förstärkt och virtuell verklighet används för att modellera den allmänna säkerheten vid massevenemang, automatiserad upptäckt av cyberhot, sök- och räddningsinsatser med drönare och robotteknik, säkerhetskontroll av resenärer och hjälp vid asylansökningar (virtuella assistenter och översättningsprogram).

(232)    Gemensam rapport från Europol, Unicri och Trend Micro om Malicious uses and abuses of Artificial Intelligence , publicerad den 19 november (https://www.europol.europa.eu/publications-documents/malicious-uses-and-abuses-of-artificial-intelligence).

(233)    Rådets slutsatser om inre säkerhet och det europeiska polispartnerskapet (2020).

(234)    Rådets slutsatser om inre säkerhet och det europeiska polispartnerskapet (2020).

(235)    Europeiska kommissionens meddelande om En agenda för terrorismbekämpning för EU: förutse, förhindra, skydda, reagera COM(2020) 795 final). Se även den gemensamma rapporten från Europol, Unicri och Trend Micro, Malicious uses and abuse of Artificial Intelligence , 2021.

(236)    I enlighet med rådets begäran kommer knutpunkten i första hand att tillhandahålla en samordningsmekanism mellan EU:s polisstyrka (Europol), gränsstyrkan (Frontex) samt it-systemen för inrikes frågor (eu-LISA) och kommissionen. Styrgruppen kommer att ledas av en företrädare för medlemsstaterna som utses av ständiga kommittén för inre säkerhet, för en period på 3 år, och en företrädare för Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för rättsliga och inrikes frågor). Knutpunkten ska fungera som en samordningsmekanism som ska stödja de deltagande enheterna när det gäller utbyte av information och kunskap, lansering av gemensamma projekt och spridning av resultat och tekniska lösningar som presenterats i EU:s strategi för en säkerhetsunion. Se även: https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-5757-2020-INIT/en/pdf .

(237)    Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation (COM(2020) 796 final).

(238)    Kommissionens förslag COM(2020) 796 final, skäl 38.

(239)    Europeiska Kommissionens meddelande om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (COM(2021)170 final

(240)    Uppföljning av Migration 4.0: Digital Transformation of Migration Management, som lanserades under det tyska ordförandeskapet.

(241)    Detta initiativ kommer att möjliggöra forskning, utveckling, testning, utbildning och validering av algoritmer för AI-baserade system för brottsbekämpande myndigheter och säkerhetsorgan som bygger på olika typer av dataset, inbegripet pseudooperativa och anonymiserade dataset.

(242)    Denna åtgärd tillkännagavs den 17 december 2020 i AI-expertgruppen för inrikes frågor.

(243)    Detta initiativ bygger på rapporten Opportunities and challenges for the use of artificial intelligence in border control, migration and security (2020). Denna åtgärd tillkännagavs av kommissionen i interoperabilitetsforumet den 28 oktober 2020. Det första koncepttestet lanserades den 19 juli 2020 och slutfördes i december 2020. Studien pekade på möjliga AI-tillämpningar, av vilka några kommer att testköras under 2021 som ett koncepttest.

(244)    Europeiska kommissionen, Feasibility study on a forecasting and early warning tool for migration based on artificial intelligence technology , 2021.

(245)    Se Digitalisering till nytta för miljön – rådets slutsatser av den 17 december 2020, avsnittet om hur AI främjar miljöskydd, Dokument om god praxis för bekämpning av miljöbrott , april 2020 om befintliga projekt i medlemsstaterna och CMS Legal publication Artificial Intelligence in environmental monitoring , August 2019.

(246)     Passauförklaringen av den 29 oktober 2020 om en smart giv för rörlighet, som formar framtidens rörlighet med hjälp av digitalisering – hållbar, säker, trygg och effektiv. Förklaringen har utarbetats av medlemsstaterna och kommissionen och undertecknats av 30 EU- och Eftaländer.

(247)    Europeiska kommissionens meddelande om en strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020) 789 final).

(248)    För närvarande har sektorn ingen heltäckande färdplan som skulle göra det möjligt för den att frigöra AI-teknikens fulla potential (även utöver datafrågor) och hantera relaterade utmaningar inom transport och logistik.

(249)    Se meddelande COM(2020) 789 final.

(250)    Eurocontrol, Rapport från Fly AI – Demystifying and Accelerating AI in Aviation/ATM , mars 2020.

(251)    De insamlade uppgifterna omfattar flygsäkerhetsdata, flygövervakningsdata (flygkontrolltjänst), väder- och rymdbaserade data för gemensam behandling och intelligent dataanalys i syfte att analysera och förbättra flygsäkerheten, luftfartsskyddet och miljöprestandan samt säker drift.

(252)    Se Shift2Rails program för forskning och innovation för mer information om innovationsprogrammen. Specifikt AI-relaterade är IP4 – it-lösningar för attraktiva järnvägstjänster (t.ex. projektet My-Trac), IP3 – Infrastruktur (t.ex. villkorsbaserat underhåll av infrastrukturen och robotteknik), IP2 – Trafikstyrning (t.ex. kapacitetsprestanda, automatisk tågmanövrering).

(253)    Projektet omfattar 13 länder och består av definition, specificering, genomförande och hållbar drift av RIS- baserade korridortjänster.

(254)     Slutrapport (2020).

(255)    I en studie från Enisa och det gemensamma forskningscentrumet betonades även vikten av cybersäkerhet i uppdateringen av AI-teknik i självkörande fordon och dess potentiella konsekvenser för trafiksäkerheten: Enisa och gemensamma forskningscentrumet, Cybersecurity Challenges in the Uptake of Artificial Intelligence in Autonomous Driving, 2021.

(256)    Nya regler om automatiserade fordon, cybersäkerhet och uppdateringar av programvara för fordon kommer att bli tillämpliga som en del av lagstiftningen om typgodkännande och marknadstillsyn av fordon från och med den 6 juli 2022.

(257)    Example of component of reforms and investments – Clean, smart and fair urban mobility.

(258)    Se t.ex. CYBELE-projektet i Horisont 2020, som föreslår skalbar stordataanalys för precisionsjordbruk och djurhållning samt IOF 2020-projektet för att påskynda sakernas internet inom sektorn för jordbruksbaserade livsmedel.

(259)    Se t.ex. GenTORE-projektet i Horisont 2020, som föreslår genomiska förvaltningsverktyg för att optimera resiliens och effektivitet.

(260)    Se t.ex. Horisont 2020-projektet BACCHUS som föreslår ett smart robotsystem för automatiserad skörd inom jordbruket.

(261)    Se t.ex. Horisont 2020-projektet ROMI som är ett precisionsjordbruk som arbetar med lösningar som skulle minska jordbrukarnas tid att rensa ogräs från fälten med 25 %.

(262)    Se t.ex. Horisont 2020-projektet PANTHEON om precisionsjordbruk i hasselnötsodlingar.

(263)     Federating platforms: helping European agriculture to become more green, productive and competitive , september 2020.

(264)    Europeiska kommissionen, Sectoral Watch (2020), Technological trends of the agri-food industry , september 2020.

(265)    Förklaringen A smart and sustainable digital future for European agriculture and rural areas, 2019. Se även t.ex. EU Member States join forces on digitalisation for European agriculture and rural areas , april 2019.

(266)    Europeiska kommissionens meddelande Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem  (COM(2020) 81 final).

(267)    Inom ramen för programmet för ett digitalt Europa planerar kommissionen att stödja införandet av teknik, processer och standarder som behövs för att göra ett sådant dataområde inom jordbruket operativt, inklusive privata och offentliga data (Europeiska kommissionen, En EU-strategi för data COM(2020) 66 final).

(268)     Code of conduct on agricultural data sharing by contractual agreement, COPA-COGECA och CEMA ( 2018).

(269)    Se den förteckning över kandidater till europeiska partnerskap inom livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö som föreslagits av Europeiska kommissionen.

(270)    Europeiska kommissionens bilaga till den samordnade planen om artificiell intelligens (COM(2018) 795 final), s. 1.

(271)    Informationen i avsnitten 2 och 3 i detta tillägg bygger på synpunkter från medlemsstaterna. Avsnitten 2 och 3 omfattar alla medlemsstater som har lämnat information på begäran av kommissionens avdelningar.

(272)    Informationen i tabellen bygger på uppgifter från nationella kontaktpunkter eller offentliga källor som samlats in i samband med AI Watch . Utöver EU:s medlemsstater omfattar denna tabell även Norge som ett associerat land. Tabellen uppdaterades senast den 14 april 2021.

(273)    Genom att genomföra sin AI-strategi uppdaterade Finland sin strategi 2020 och inledde i november 2020 ett nationellt AI-program (AI 4.0). Programmet främjar utveckling och införande av AI och annan digital teknik i företag, särskilt små och medelstora företag, med särskilt fokus på industrin. Uppdateringen innehöll en förteckning över konkreta politiska åtgärder och en genomförandeplan för de kommande åren och lade fram en vision för AI fram till 2025. Efter en vanlig översyn av sin nationella AI-strategi inledde Cypern i juni 2020 en upphandling för att utarbeta en handlingsplan som kommer att beskriva framstegen med och genomförandet av den nationella AI-strategin. Tyskland antog uppdateringen av AI-strategin i december 2020.

(274)    I den ursprungliga AI-strategin för 2018 anslogs 3 miljarder euro i investeringar i AI, men i den uppdaterade versionen utlovades en ökning till 5 miljarder euro fram till 2025.