Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62020CN0037

Mål C-37/20: Begäran om förhandsavgörande framställd av tribunal d’arrondissement (Luxemburg) den 24 januari 2020 – WM mot Luxembourg Business Registers

EUT C 103, 30.3.2020, p. 15–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

30.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 103/15


Begäran om förhandsavgörande framställd av tribunal d’arrondissement (Luxemburg) den 24 januari 2020 – WM mot Luxembourg Business Registers

(Mål C-37/20)

(2020/C 103/22)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal d’arrondissement

Parter i det nationella målet

Klagande: WM

Motpart: Luxembourg Business Registers

Tolkningsfrågor

1 Fråga 1: Begreppet ”exceptionella omständigheter”

1 a)

Kan villkoret om begränsning av tillgången till uppgifter om en ekonomisk huvudman till ”exceptionella omständigheter som fastställs i nationell rätt” i artikel 30.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (2) tolkas så, att det är tillåtet att i nationell lagstiftning uteslutande likställa begreppet ”exceptionella omständigheter” med ”en oproportionell risk, risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning av olika slag, trakasserier, våld eller hotelser”, begrepp som redan utgör ett villkor för tillämpningen av den begränsande tillgång som avses i den ovannämnda artikel 30.9?

1 b)

Om fråga 1 a) ska besvaras nekande – och för det fall ”exceptionella omständigheter” i den nationella lagstiftning som införlivar unionslagstiftningen endast definieras genom en hänvisning till de verkningslösa begreppen ”en oproportionell risk, risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning av olika slag, trakasserier, våld eller hotelser”– ska ovannämnda artikel 30.9 tolkas så, att det är tillåtet för den nationella domstolen att bortse från villkoret ”exceptionella omständigheter” eller måste den åtgärda den nationella lagstiftarens försummelse genom att själv fastställa räckvidden av begreppet ”exceptionella omständigheter”? Är det i det sistnämnda fallet, som i enlighet med ordalydelsen i ovannämnda artikel 30.9 gäller ett villkor vars innehåll ska fastställas i nationell rätt, möjligt för Europeiska unionens domstol att ge den nationella domstolen vägledning i frågan? Om svaret på den sistnämnda frågan är jakande, vilka riktlinjer ska i så fall vägleda den nationella domstolen vid fastställandet av innebörden av begreppet ”exceptionella omständigheter”?

2 Fråga 2: Begreppet ”risk”

2 a)

Ska artikel 30.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, i vilken det som villkor för att begränsa tillgången till uppgifter om ekonomiska huvudmän anges att dessa ska vara utsatta för ”en oproportionell risk, risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning av olika slag, trakasserier, våld eller hotelser”, tolkas så, att detta avser samtliga [sju] kriterier, varav det första motsvarar en allmän risk som ska vara oproportionell och de följande [sex] motsvarar specifika risker som ska vara oproportionella, eller avser villkoret de sex kriterierna tillsammans där vart och ett av dessa motsvarar en specifik risk som ska vara oproportionell?

2 b)

Ska artikel 30.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, i vilken det som villkor för att begränsa tillgången av uppgifter om ekonomiska huvudmän anges att dessa ska vara utsatta för en ”risk”, tolkas så, att denna bestämmelse begränsar bedömningen av förekomsten och omfattningen av denna risk till enbart de band som finns mellan den ekonomiska huvudmannen och den juridiska enhet som begäran om begränsning av tillgång till uppgifter om den huvudmannen specifikt avser, eller ska hänsyn tas till den aktuella huvudmannens band till andra juridiska enheter? Om hänsyn ska tas till band till andra juridiska enheter, ska hänsyn endast tas till egenskapen som huvudman för andra juridiska enheter eller ska hänsyn tas till alla band med andra juridiska enheter? Om hänsyn ska tas till alla band med andra juridiska enheter påverkas bedömningen av dessa band av förekomsten av en risk och dess omfattning?

2 c)

Ska artikel 30.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, i vilken det som villkor för att begränsa tillgången av uppgifter om ekonomiska huvudmän anges att dessa ska vara utsatta för en ”risk”, tolkas så, att denna bestämmelse innebär att det inte är möjligt att komma i åtnjutande av det skydd som följer av en begränsad tillgång till uppgifter om uppgifterna, respektive andra omständigheter som den ekonomiska huvudmannen har anfört till stöd för förekomsten av en risk och dess omfattning, är lättillgängliga för tredje man via andra informationsvägar?

3 Fråga 3: Begreppet ”oproportionell risk”

3.

Vilka motstridiga intressen ska beaktas vid tillämpningen artikel 30.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, i den del det i denna bestämmelse som villkor för att begränsa tillgången till uppgifter om en ekonomisk huvudman föreskrivs att huvudmannen ska vara utsatt för en ”oproportionell” risk?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och för finansiering av terrorism och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 2015, s. 73).

(2)  EUT L 156, 2018, s. 43.


Top