—

Italiens regering, genom G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av M. Santoro, avvocato dello Stato,

—

Europeiska kommissionen, genom R. Sauer och T. Maxian Rusche, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, s. 36) (nedan kallad SMF-rekommendationen).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan HaTeFo GmbH (nedan kallat HaTeFo) och Finanzamt Haldensleben angående beräkningen av beloppet av ett investeringsstöd.

3

I skäl 9 i SMF-rekommendationen föreskrivs följande:

”För att bättre förstå den ekonomiska verkligheten för [mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF-företag)] och inte använda den benämningen på sådana grupper av företag vars ekonomiska styrkeförhållanden överstiger ett företag i SMF-kategorin bör man dela upp de olika typerna av företag beroende på om de är fristående, har ett aktieinnehav som inte ger kontroll (partnerföretag) eller är anknutna till andra företag. ...”

4

Skäl 11 i rekommendationen har följande lydelse:

”När det gäller definitionen av anknutna företag bör man för att förenkla särskilt för medlemsstaterna och företagen överta bestämmelserna i artikel 1 i rådets [sjunde] direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning [(EGT L 193 s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 59)], senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG [av den 27 september 2001, (EGT L 283, s. 28)], förutsatt att de motsvarar syftet med denna rekommendation. ...”

5

Skäl 12 i rekommendationen har följande lydelse:

”För att se till att de fördelar som ges SMF-kategorin i lagstiftning och genom andra åtgärder kommer de företag till godo som har ett verkligt behov av dem bör även förbindelserna mellan företagen via fysiska personer beaktas. För att begränsa undersökningen av dessa situationer till det absolut nödvändiga bör hänsyn tas till dessa förbindelser endast då det handlar om bolag som utövar verksamhet på samma eller angränsande marknad, eventuellt med hänvisning till kommissionens definition av den aktuella marknaden i kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning [(EGT C 372, 1997, s. 5)].”

6

I artikel 3 i rekommendationen anges följande:

”Denna rekommendation ersätter [kommissionens] rekommendation 96/280/EG [av den 3 april 1996 om definitionen av små och medelstora företag (EGT L 107, s.4)] från och med den 1 januari 2005.”

7

Artikel 1 i bilagan till SMF-rekommendationen har följande lydelse:

”Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. …”

8

Artikel 3 i bilagan till SMF-rekommendationen rör typerna av företag som beaktas vid beräkningen av personalstyrkan och de finansiella beloppen, vilka gör det möjligt att skilja de olika kategorierna av företag som definieras i artikel 2 i rekommendationen åt.

9

Artikel 3.1 i bilagan har följande lydelse:

”’Fristående företag’ är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.”

10

I artikel 3.3 i nämnda bilaga föreskrivs följande:

”’Anknutna företag’ är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som angränsande marknad skall betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.”

11

I artikel 1, 1 § i 2005 års lag om investeringstillägg (Investitionszulagengesetz 2005) av den 17 mars 2004 (Bundesgesetzblatt 2004 I, s. 438), föreskrivs att skattskyldiga som gör investeringar av vissa slag i de fem nya förbundsländerna och i Berlin (Tyskland) är berättigade till ett investeringsstöd.

12

Lagen föreskriver att stödet, under vissa förutsättningar, ska ökas när investeringarna är gjorda av ett SMF-företag, i den mening som avses i SMF-rekommendationen.

13

HaTeFo som grundades år 1999 tillverkar plattor, folier, slangar och profiler av plast. Företaget ägs av tre fysiska personer, A, hans maka B och C som var och en har 24,8 %, 62,8 % respektive 12,4 % av aktierna. A och C är företagsledare i bolaget. A och hans mor D är vidare delägare med lika delar i X, ett bolag vilket A och C också är företagsledare i.

14

Det följer av begäran om förhandsavgörande att bolaget X gick i borgen för HaTeFo vid dess grundande och även hade slutit ett ”Geschäftsbesorgungsvertrag” (managementavtal) innebärande att alla beställningar till HaTeFO skulle göras av X som ensam var närvarande på den relevanta marknaden. Managementavtalet föreskrev vidare att en företrädare för X skulle ta hand om den tekniska ledningen av HaTeFo. HaTeFo har för övrigt lagt ut sin forsknings- och utvecklingsverksamhet samt databehandling på X och använde, för verksamhetens behov, ett bankkonto som tillhörde X.

15

Sett för sig kan HaTeFo kvalificeras som ett SMF-företag. Med hänsyn både till X:s antal anställda och årsomsättning skulle detta däremot inte vara fallet om HaTeFo skulle anses vara anknutet till X.

16

På grund av anknytningen till X ansåg Finanzamt Haldensleben att HaTeFo inte utgjorde ett SMF-företag och myndigheten beviljade inte, för år 2006, HaTeFo det högre stödet utan endast grundstödet som föreskrivs i 2005 års lag om investeringstillägg.

17

Finanzamt Haldensleben anförde bland annat att inte enbart de formella villkoren i SMF-rekommendation ska beaktas utan att det måste göras en ekonomisk bedömning för att avgöra om företag, trots att de formellt sett är fristående, ska behandlas som en enda ekonomisk enhet. Enligt Finanzamt Haldensleben utgjorde de aktuella företagen en sådan enhet med hänsyn till förekomsten av managementavtalet, till att företagen delat upp tillverkning och försäljning mellan sig och till det faktum att de ägs och drivs av endast fyra personer, av vilka tre är nära släkt.

18

HaTeFo:s överklagande ogillades i första instans av Finanzgericht. Finanzgericht angav att en helt och hållet formell tillämpning av kriterierna i SMF-rekommendationen för att ett företag ska anses vara fristående, inte får leda till att villkoren manipuleras eller kringgås. Finanzgericht anförde att andra faktorer såsom de affärsförbindelser i övrigt som upprätthålls av de aktuella företagen, särskilt avseende företagsledningen, kontakterna med leverantörer och kunder och gemensam logistik också ska beaktas för att bedöma om företag är fristående.

19

HaTeFo överklagade det beslut som Finanzgericht meddelat till Bundesfinanzhof och gjorde bland annat gällande att uppräkningen av kriterierna i artikel 3 i bilagan till SMF-rekommendationen för att företag ska anses vara ”anknutna”, i den mening som avses i den aktuella rekommendationen, tvärtom måste anses vara uttömmande.

20

Bundesfinanzhof har hänvisat till domen av den 18 oktober 1990 i de förenade målen C-297/88 och C-197/89, Dzodzi (REG 1990, s. I-3763; svensk specialutgåva, volym 10, s. 531) som argument för att EU-domstolen är behörig att tolka SMF-begreppet, eftersom detta begrepp är återgivet i en nationell lagstiftning vilken hänvisar till definitionen i SMF-rekommendationen.

21

Bundesfinanzhof har för övrigt konstaterat att rekommendationen delvis återger samma förutsättningar för upprättande av sammanställd redovisning som föreskrivs i första artikeln i direktiv 83/349, så att de företag som med stöd av detta direktiv är skyldiga att upprätta sammanställda redovisningar kan betraktas som anknutna i den mening som avses i SMF-rekommendationen. Bundesfinanzhof har tillagt att i fall då, såsom i det nationella målet, ett företag inte upprättar någon sammanställd redovisning, ska det likväl göras en bedömning av om företaget kan anses vara anknutet till ett annat företag med stöd av villkoren i bilagan till rekommendationen.

22

Bundesfinanzhof undrar till en början över villkoret en ”grupp fysiska personer i samverkan” som anges i artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan. Bundesfinanzhof söker framförallt svar på om det för att beskriva en sådan grupp är tillräckligt att konstatera förekomsten av företagsrelaterad samverkan mellan dessa personer eller om det också måste fastställas att de har antagit ett ”samordnat” uppträdande och står i ett avtalsförhållande.

23

Bundesfinanzhof söker vidare svar på frågan om det – oaktat de olika slags förbindelser som kännetecknar anknutna företag, vilka räknas upp i första stycket i artikel 3.3 i samma bilaga – är möjligt att genom en ekonomisk helhetsbedömning av de berörda företagen, vilken tar hänsyn till att ägarna tillhör en och samma familj eller till företagsledarnas identitet, betrakta dessa företag som anknutna genom en grupp av fysiska personer i samverkan. Bundesfinanzhof undrar slutligen om en sådan ekonomisk bedömning måste begränsas till fall i vilka dessa personer har önskat kringgå SMF-definitionen.

24

Under dessa omständigheter beslutade Bundesfinanzhof att förklara målet vilande och att ställa följande frågor till domstolen:

25

Den hänskjutande domstolen har ställt sina tre frågor, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till SMF-rekommendationen ska tolkas så, att endast företag vilka, genom en grupp av fysiska personer i samverkan, upprätthåller någon av förbindelserna i artikel 3.3 första stycket i bilagan ska betraktas som ”anknutna”, i den mening som avses i den artikeln, eller om förekomsten av en sådan anknytning kan framgå av en ekonomisk helhetsbedömning som bekräftar dessa personers avsikt att kringgå SMF-definitionen. Bundesfinanzhof söker också en precisering av villkoren för när fysiska personer anses agera i samverkan i den mening som avses i artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till SMF-rekommendationen och framför allt om det är nödvändigt att de är anknutna genom avtalsförhållanden.

26

I enlighet med artikel 1 i bilagan ska varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet anses som ett företag.

27

Artikel 3.3 i bilagan anger de villkor som gör det möjligt att kvalificera företagen som ”anknutna” för att avgöra om de utgör ett SMF-företag.

28

Det följer av lydelsen i artikel 3.3 första och fjärde styckena i bilagan till SMF-rekommendationen att dessa bestämmelser i princip endast tar sikte på det fallet att företag upprätthåller någon av de förbindelser som räknas upp i artikel 3.3 första stycket a–d i bilagan.

29

Det går dock inte att dra slutsatsen att det faktum att detta villkor inte är formellt uppfyllt, utgör absolut hinder för att fastställa att företagen är anknutna till varandra.

30

Tolkningen av SMF-rekommendationen ska nämligen göras med beaktande av de skäl som föranledde att den antogs (se, analogt, dom av den 29 april 2004 i mål C-91/01, Italien mot kommissionen, REG 2004, s. I-4355, punkt 49).

31

Det följer av skäl 9 och 12 i rekommendationen att definitionen av anknutna företag syftar till att bättre förstå den ekonomiska verkligheten för företag i SMF-kategorin och att inte använda benämningen SMF på sådana grupper av företag vars ekonomiska styrkeförhållanden överstiger ett företag i SMF-kategorin, för att se till att de fördelar som ges SMF-kategorin i lagstiftning och genom andra åtgärder kommer de företag till godo som har ett verkligt behov av dem. I dessa skäl uttalas vidare att det – för att begränsa undersökningen av förbindelser mellan företag genom förmedling av fysiska personer till det absolut nödvändiga – endast bör tas hänsyn till dessa förbindelser då det handlar om situationer då dessa företag utövar verksamhet på samma eller angränsande marknader.

32

De fördelar som ges till små och medelstora företag utgör i de flesta fall undantag till huvudreglerna, exempelvis inom området för statligt stöd, och SMF-definitionen ska därför tolkas restriktivt.

33

För att endast de företag som faktiskt utgör oberoende små och medelstora företag ska få de aktuella förmånerna är det lämpligt att undersöka strukturen hos SMF-företag som bildar ekonomiska grupper vars makt är större än sådana enskilda företags makt och att säkerställa att SMF-definitionen inte kringgås av rent formella skäl (se domen i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, punkt 50).

34

Artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till SMF-rekommendationen ska följaktligen mot bakgrund av denna målsättning tolkas så, att företag som inte formellt upprätthåller någon av de förbindelser som det erinrats om i punkt 28 i förevarande dom men som ändå, på grund av den roll som en fysisk person eller en grupp av fysiska personer i samverkan spelar, utgör en enda ekonomisk enhet, också ska betraktas som anknutna företag i den mening som avses i den bestämmelsen, eftersom de helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader (se analogt, domen i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, punkt 51).

35

Villkoret om fysiska personer i samverkan är uppfyllt när dessa personer samordnar sig för att utöva ett inflytande på de aktuella företagens affärsbeslut, vilket utesluter att dessa företag kan betraktas som ekonomiskt oberoende från varandra. Huruvida detta villkor är uppfyllt beror på omständigheterna i målet och ska inte nödvändigtvis vara beroende av förekomsten av avtalsförhållanden mellan dessa personer eller ens av ett konstaterande av deras avsikt att kringgå SMF-definitionen.

36

Vad gäller de ekonomiska och finansiella förbindelserna mellan HaTeFo och X, följer det av begäran om förhandsavgörande att X sköter försäljningen av hela HaTeFo:s produktionsvolym – HaTeFo själv syns inte på marknaden. En företrädare för X tog hand om de tekniska aspekterna av HaTeFo:s produktion. HaTeFo har vidare lagt ut sin databehandling, sin inköpsverksamhet och sin forskningsverksamhet på X. HaTeFo har slutligen, för sin verksamhets behov, använt ett bankkonto som tillhör bolaget X.

37

Det följer vidare av begäran om förhandsavgörande att det föreligger släktband mellan A, B och D, vilka äger och driver de två företagen och att A och C dessutom samtidigt leder företagen. Dessa band synes vara av det slag att det ger dessa personer möjlighet att samordna sig för att utöva ett inflytande på de aktuella företagens affärsbeslut vilket utesluter att företagen kan betraktas som ekonomiskt oberoende från varandra.

38

Av vad som ovan anförts synes det följa att två företag som befinner sig i en situation som motsvarar den i det nationella målet i realiteten – tack vare en grupp av fysiska personer i samverkan – kan anses utgöra en enda ekonomisk enhet och att de därför ska anses som anknutna företag i den mening som avses i artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till SMF-rekommendationen, något som det emellertid ankommer på den hänskjutande domstolen att bedöma, samtidigt som möjligheten för berörda parter att bevisa motsatsen ska finnas kvar.

39

Av det anförda följer att frågorna ska besvaras enligt följande. Artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till SMF-rekommendationen ska tolkas så, att företag kan betraktas som ”anknutna” i den mening som avses i den artikeln, när det följer av en bedömning av det juridiska och ekonomiska sambandet mellan dem att de, genom en fysisk person eller en grupp av fysiska personer i samverkan, utgör en enda ekonomisk enhet, trots att de inte formellt upprätthåller någon av förbindelserna i artikel 3.3 första stycket i bilagan. Fysiska personer anses agera i samverkan, i den mening som avses i artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan, när de samordnar sig för att utöva ett inflytande på de aktuella företagens affärsbeslut, vilket utesluter att företagen kan betraktas som ekonomiskt oberoende från varandra. Huruvida detta villkor är uppfyllt beror på omständigheterna i målet och kräver inte nödvändigtvis att det finns avtalsförhållanden mellan personerna eller ens att personernas avsikt att kringgå SMF-definitionen, i den mening som avses i rekommendationen, är fastställd.

40

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjunde avdelningen) följande:

Artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, ska tolkas så, att företag kan betraktas som ”anknutna” i den mening som avses i den artikeln, när det följer av en bedömning av det juridiska och ekonomiska sambandet mellan dem att de, genom en fysisk person eller en grupp av fysiska personer i samverkan, utgör en enda ekonomisk enhet, trots att de inte formellt upprätthåller någon av förbindelserna i artikel 3.3 första stycket i bilagan.

Fysiska personer anses agera i samverkan i den mening som avses i artikel 3.3 fjärde stycket i bilagan när de samordnar sig för att utöva ett inflytande på de aktuella företagens affärsbeslut, vilket utesluter att företagen kan betraktas som ekonomiskt oberoende från varandra. Huruvida detta villkor är uppfyllt beror på omständigheterna i målet och kräver inte nödvändigtvis att det finns avtalsförhållanden mellan personerna eller ens att personernas avsikt att kringgå definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, i den mening som avses i rekommendationen, är fastställd.