EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62013CA0631

Mål C-631/13: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Patent- und Markensenat – Österrike) – Arne Forsgren mot Österreichisches Patentamt (Begäran om förhandsavgörande – Humanläkemedel – Tilläggsskydd – Förordning (EG) nr 469/2009 – Begreppet ”aktiv ingrediens” – Konjugerat pneumokockvaccin – Pediatrisk användning – Bärarprotein – Kovalent bindning)

EUT C 73, 2.3.2015, p. 7–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

2.3.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 73/7


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Patent- und Markensenat – Österrike) – Arne Forsgren mot Österreichisches Patentamt

(Mål C-631/13) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Humanläkemedel - Tilläggsskydd - Förordning (EG) nr 469/2009 - Begreppet ”aktiv ingrediens” - Konjugerat pneumokockvaccin - Pediatrisk användning - Bärarprotein - Kovalent bindning)

(2015/C 073/09)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Patent- und Markensenat

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Arne Forsgren

Motpart: Österreichisches Patentamt

Domslut

1)

Artiklarna 1 b och 3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel ska tolkas så, att de i princip inte utgör hinder för att en aktiv ingrediens kan medföra att tilläggsskydd beviljas när denna aktiva ingrediens har kovalenta bindningar med andra aktiva ingredienser som ingår i ett läkemedel.

2)

Artikel 3 b i förordning nr 469/2009 ska tolkas så, att den utgör hinder för att tilläggsskydd beviljas för en aktiv ingrediens vars verkan inte ingår i de terapeutiska indikationer som omfattas av lydelsen i godkännandet att saluföra produkten.

3)

Artikel 1 b i förordning nr 469/2009 ska tolkas så, att ett bärarprotein som är konjugerat med en polysackaridantigen genom en kovalent bindning ska anses utgöra en ”aktiv ingrediens” i den mening som avses i den ovannämnda bestämmelsen endast om det är fastslaget att detta protein har en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan som omfattas av de terapeutiska indikationerna i godkännandet att saluföra produkten, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera mot bakgrund av omständigheterna i målet vid den domstolen.


(1)  EUT C 61, 01.03.2014


Top