EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62011CN0289

Mål C-289/11 P: Överklagande ingett den 9 juni 2011 av Legris Industries SA av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 24 mars 2011 i mål T-376/06, Legris Industries mot kommissionen

EUT C 252, 27.8.2011, p. 17–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 252/17


Överklagande ingett den 9 juni 2011 av Legris Industries SA av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 24 mars 2011 i mål T-376/06, Legris Industries mot kommissionen

(Mål C-289/11 P)

2011/C 252/31

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Legris Industries SA (ombud: A. Wachsmann och S. Thibault-Liger, avocates)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

i första hand

upphäva i sin helhet, med stöd av artikel 256 FEUF och artikel 56 i protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol, den dom som tribunalen meddelade den 24 mars 2011 i mål T-376/06, Legris Industries mot kommissionen,

bifalla de yrkanden som Legris Industries SA framställde i första instans vid tribunalen,

därmed

ogiltigförklara kommissionens beslut K(2006) 4180 av den 20 september 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F 1/38.121 — Fittings) i den mån det rör Legris Industries SA, samt de grunder på vilka kommissionen fattade sitt beslut, i den mån Legris Industries SA enligt beslutet påförts böter på grund av att företaget tillerkänts ansvar för Comaps förfaranden, och

tillerkänna Legris Industries SA rätten att överta de skrivelser, yrkanden och förfrågningar som Comap inkommit med, med anledning av Europeiska kommissionens nämnda beslutet,

i andra hand ogiltigförklara, med stöd av artikel 261 FEUF, de böterna om 46,8 miljoner euro som Legris Industries SA ålagts att betala, varav 18,56 miljoner solidariskt med Comap, genom artikel 2 g i Europeiska kommissionens nämnda beslut, eller sätta ned, med stöd av artikel 261 FEUF, dessa böter om 46,8 miljoner euro till ett lämpligt belopp, och

i vart fall förplikta Europeiska kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader, inklusive dem som Legris Industries SA har haft i förfarandet vid tribunalen.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar klaganden 4 grunder.

Genom den första grunden gör Legris Industries gällande att rätten till en självständig och opartisk domstol har åsidosatts, eftersom tribunalens prövning av det beslut som tagits av kommissionen — en institution som har både en utredande och en dömande roll — var begränsad till en kontroll av uppenbart felaktiga rättstillämpningar och uppenbart felaktiga bedömningar av faktiska omständigheter. Tribunalen utövade således inte sin fulla prövningsrätt som bygger på en fullständig omprövning av de faktiska omständigheterna i målet, och särskilt av den framlagda bevisningen.

Genom den andra grunden, som består av tre delgrunder, gör klaganden gällande att principerna för att tillskriva ett moderbolag ansvar för sitt dotterbolags överträdelse av artikel 101 FEUF har åsidosatts. Genom den första delgrunden gör klaganden gällande att det inte är godtagbart inom unionsrätten att tillämpa en presumtion om klagandens ansvar för sitt dotterbolag Comaps förfarande, vilken i praktiken inte går att motbevisa, med hänsyn till den fastställda påföljdens repressiva karaktär. Genom den andra delgrunden gör klaganden gällande att denna presumtion, som i praktiken inte går att motbevisa, tillämpades på grund av att tribunalen gav en otillräcklig och motsägelsefull motivering för att inte ha godtagit klagandens argument. Genom den tredje delgrunden gör klaganden gällande ett åsidosättande av den rättspraxis, enligt vilken denna ansvarspresumtion inte ska tillämpas på holdingbolag som inte bedriver någon verksamhet, samt ett åsidosättande av principen om likabehandling och principen om skydd för berättigade förväntningar.

Genom den tredje grunden gör moderbolaget gällande att principen om likabehandling, principen om personligt ansvar och principen att straff och påföljder ska vara individuella har åsidosatts, eftersom tribunalen inte tillät klaganden att omfattas av de ogiltighetsgrunder som dotterbolaget Comap hade åberopat — trots att klaganden hölls ansvarig för Comaps förfaranden.

Genom den fjärde och sista grunden yrkar klaganden att domstolen, om Comap-målet eventuellt skulle komma att upphävas mot bakgrund av de grunder som Comap åberopat i sitt överklagande, ska dra slutsatser därav i klagandens avseende.


Top