This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62009FO0054
Order of the Civil Service Tribunal (First Chamber) of 30 November 2009. # Giorgio Lebedef v Commission of the European Communities. # Public service - Officials. # Case F-54/09.
Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 30 november 2009.
Giorgio Lebedef mot Europeiska kommissionen.
Offentlig tjänst - Tjänstemän.
Mål F-54/09.
Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 30 november 2009.
Giorgio Lebedef mot Europeiska kommissionen.
Offentlig tjänst - Tjänstemän.
Mål F-54/09.
Rättsfallssamling – Personaldelen 2009 I-A-1-00505; II-A-1-02735
ECLI identifier: ECLI:EU:F:2009:166
PERSONALDOMSTOLENS BESLUT
(första avdelningen)
den 30 november 2009
Mål F-54/09
Giorgio Lebedef
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Personalmål – Tjänstemän – Årlig semester – Uppehållande på halvtid av annan tjänst som facklig företrädare – Otillåten frånvaro – Avdrag från årlig semesterrätt – Artikel 60 i tjänsteföreskrifterna – Uppenbart att talan är ogrundad”
Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och artikel 152 EA, genom vilken Giorgio Lebedef yrkar ogiltigförklaring av beslut av den 15 februari, 1 april, 10 april, 20 maj och 14 juli 2008, som vilka tillsammans gäller avdrag med 39 dagar från sökandens semesterrätt för år 2008.
Avgörande: Talan ogillas eftersom det är uppenbart att den helt saknar rättslig grund. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.
Sammanfattning
1. Förfarande – Avgörande fattat genom motiverat beslut – Villkor
(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 76)
2. Tjänstemän – Representation – Skydd för de anställdas företrädare
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga II, artikel 1 sjätte stycket)
1. Det ankommer på gemenskapsdomstolen att bedöma huruvida en god rättskipning, mot bakgrund av omständigheterna i målet, motiverar att med tillämpning av artikel 76 i personaldomstolens rättegångsregler talan ogillas i sak eftersom det är uppenbart att den helt saknar rättslig grund, utan att svarandens invändning om rättegångshinder först prövas. Det samma gäller när den bedömning personaldomstolen gjort i en tidigare dom avseende sökanden är tillämplig, efter nödvändiga ändringar, i det aktuella fallet.
(se punkterna 45 och 46)
Hänvisning till
Personaldomstolen 20 januari 2009, Klein mot kommissionen, F‑32/08, REGP 2009, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 20, och där angiven rättspraxis; 7 juli 2009, Lebedef mot kommissionen, F‑39/08, REGP 2009, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000
2. Artikel 10 i ramavtalet av den 27 januari 2006 om relationerna mellan kommissionen och yrkes- och fackföreningarna och artikel 1 sjätte stycket i bilaga II till tjänsteföreskrifterna har i stort sett samma innehåll och samma syfte, nämligen skyddet av de anställdas företrädare. De skiljer sig i princip endast åt vad gäller vilka personer de omfattar. Artikel 1 sjätte stycket i bilaga II till tjänsteföreskrifterna gäller nämligen företrädare enligt tjänsteföreskrifterna, det vill säga medlemmarna i personalkommittén och av de tjänstemän som kommittén utser för att medverka i de organ som upprättas enligt tjänsteföreskrifterna, medan artikel 10 i ramavtalet gäller av fackföreningarna utsedda företrädare.
(se punkt 49)
Hänvisning till
Personaldomstolen ovannämnda målet Lebedef mot kommissionen