EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.6.2023

COM(2023) 324 final

2023/0187(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

{SEC(2023) 243 final} - {SWD(2023) 215 final} - {SWD(2023) 216 final} - {SWD(2023) 217 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

·För det första kan skatt tas ut i det land där emittenten av värdepappren är etablerad (ursprungslandet) i form av en källskatt på bruttoinkomsten från värdepappren (källskatt).

·För det andra kan skatt tas ut i investerarens bosättningsland (hemvistland) i form av inkomstkatt.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

–År 2016 antogs direktivet mot skatteflykt 13 för att säkerställa ett samordnat genomförande i medlemsstaterna av viktiga åtgärder mot skatteflykt som härrör från det internationella projektet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

–Direktivet om administrativt samarbete (DAC) 14 har sedan det antogs 2011 reviderats och utvidgats vid flera tillfällen för att möjliggöra ett storskaligt och snabbt utbyte av skatterelaterad information inom EU. I DAC2 15 fastställs i synnerhet en ram för ökad skattetransparens inom EU när det gäller information om finansiella konton.

–Enligt DAC6 16 ska förmedlare informera skatteförvaltningarna om gränsöverskridande arrangemang som skulle kunna utnyttjas för aggressiv skatteplanering.

–År 2021 antog kommissionen ett förslag till direktiv för att bekämpa missbruk av skalbolag (dvs. enheter i Europeiska unionen som inte bedriver någon ekonomisk verksamhet eller bedriver minimal ekonomisk verksamhet) 17 för att undvika eller smita från skatt.

De befintliga EU-instrumenten innehåller dock inga särskilda åtgärder för att ta itu med skattefusk när det gäller källskatteförfaranden. De befintliga reglerna innehåller inga bestämmelser om rapportering av information om värdepapperstransaktioner till skatteförvaltningarna i ursprungsmedlemsstaterna (inbegripet uppgifter om betalningskedjan när det gäller finansförmedlares betalning av utdelningar eller ränta).

Detta innebär att problemet med fusk inte avhjälps med de befintliga reglerna. Detta direktiv kommer att bidra till att öka transparensen så att medlemsstaterna kan kontrollera om källskattesatsen tillämpas korrekt på alla skattskyldiga personer. Direktivet kommer att säkerställa att transparens uppnås snabbt för att motivera och möjliggöra snabb och effektiv handläggning av tillämpliga ansökningar om återbetalning eller skattelättnad.

Eftersom detta förslag handlar om källskatteförfaranden kommer det endast att komplettera moder- och dotterbolagsdirektivet 18 och direktivet om räntor och royaltyer 19 . Enligt dessa direktiv undantas aktieutdelningar och andra vinstutdelningar respektive betalningar av ränta och royaltyer från dotterbolag till moderbolag från källskatt, och de eliminerar dubbelbeskattning av sådana inkomster på moderbolagsnivå. Moder- och dotterbolagsdirektivet och direktivet om räntor och royaltyer kan vara tillämpliga på de börsnoterade värdepapper som omfattas av detta förslag, och detta förslag kommer inte att begränsa medlemsstaternas efterlevnad av moder- och dotterbolagsdirektivet och direktivet om räntor och royaltyer, utan snarare göra det enklare i fråga om förfaranden.

•    Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten när det gäller befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

–Investerare och finansförmedlare ansåg helt klart att källskattelättnader skulle ge de bästa resultaten, t.ex. tidig skattelättnad för investerare och en begränsad börda för förmedlare. De ansåg också att ett system för källskattelättnad antagligen skulle behöva kompletteras med system för återbetalning av källskatt, som en reservmetod. De stödde därför ett initiativ som också skulle syfta till att standardisera de nuvarande förfarandena och formulären för återbetalning av källskatt.

–Medlemsstaterna uttryckte sitt stöd för införandet av ett gemensamt EU-omfattande elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist. När det gäller rapporteringsskyldigheten och ett standardiserat förfarande

(a)skulle medlemsstater där den inhemska skattesatsen för investerare utan hemvist i landet är lägre eller densamma som källskattesatsen i dubbelbeskattningsavtalet inte påverkas direkt av en standardisering av förfarandena för eller rapporteringen av källskatt; en del av dessa medlemsstater uttryckte stöd för åtgärder på EU-nivå eftersom det kommer att förbättra investerarnas ställning,

(b)var medlemsstater där den inhemska källskattesatsen är högre än respektive källskattesats i dubbelbeskattningsavtalen i stort överens om att öka transparensen och standardisera källskatteförfarandena. Dessa medlemsstater framhöll vikten av att skapa en balans mellan åtgärderna för att effektivisera dessa förfaranden och behålla kontrollen över förfarandena för att förhindra skattefusk.

Alla ovannämnda insikter från berörda parter har noga övervägts i detta förslag, som syftar till att införa effektivare förfaranden för källskatt och samtidigt ger medlemsstaterna de verktyg som behövs för att effektivt bekämpa skattebedrägeri och skattefusk.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

En reviderad konsekvensbedömningsrapport överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 20 mars 2023. med ändringar enligt nämndens tidigare yttrande. Det klargjordes särskilt att båda målen – att förbättra effektiviteten och bekämpa skattefusk – är lika viktiga. Dessutom ändrades alternativen från fyra till tre (de tidigare alternativen 1 och 2 slogs samman till det nuvarande alternativ 1. Alternativ 2 och 3 omformulerades något och ordningsföljden ändrades). Slutligen reviderades konsekvensbedömningen för att ge en mer heltäckande översikt över kostnader och fördelar, och ett sammanfattande diagram lades till för att ange nettokostnaden för och fördelarna med varje aktuellt alternativ för varje berörd part.

Alternativ 1 – Inrättande av ett gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist samt gemensam rapportering

Enligt detta alternativ skulle medlemsstaterna kunna fortsätta att tillämpa sina nuvarande system (dvs. förfaranden för källskattelättnad och/eller återbetalning), men de bör införa följande nya inslag:

·Ett gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist (med ett gemensamt innehåll och format) som skulle utfärdas och verifieras digitalt av alla medlemsstater.

·En gemensam rapporteringsstandard för att öka transparensen eftersom alla finansförmedlare i hela den finansiella kedjan skulle rapportera en fastställd uppsättning uppgifter till ursprungsmedlemsstaten. Detta skulle åtföljas av standardiserade förfaranden för kundkontroll, ansvarsregler och gemensamma återbetalningsformulär som på ett automatiserat sätt ska lämnas in för kunders och skattebetalares räkning.

Alternativ 2 – Genomförande av ett system för källskattelättnad

Det andra alternativet bygger på de delar som ingår i alternativ 1. Enligt alternativ 2 blir det dock obligatoriskt för medlemsstaterna att införa ett system för källskattelättnad som gör det möjligt att tillämpa reducerade skattesatser enligt dubbelbeskattningsavtal eller nationella regler direkt vid tidpunkten för betalningen. Enligt alternativ 2 skulle skatteförvaltningarna behöva övervaka de skatter som ska betalas efter betalningen.

Alternativ 3 – Genomförande av ett system för snabb återbetalning inom en fastställd tidsram och/eller källskattelättnad

Detta alternativ omfattar alternativ 1 med ett ytterligare krav att medlemsstater som tillämpar ett återbetalningssystem ska se till att ansökan om återbetalning handläggs inom en på förhand fastställd tidsram, ett så kallat system för snabb återbetalning. Medlemsstaterna kan införa eller fortsätta att genomföra ett system för källskattelättnad (som huvudsakligt system eller för vissa lågriskbetalningar).

Alternativen har jämförts med hjälp av följande kriterier: ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och proportionalitet.

Av alla alternativ är alternativ 3 det rekommenderade alternativet. Alternativ 3 är mycket effektivt för att hantera de problem som identifierats i EU när det gäller snabbhet, enklare och mer digitaliserade förfaranden. Alternativ 2 skulle leda till ännu större kostnadsbesparingar för investerare, medan alternativ 3 ger medlemsstaterna möjlighet att bibehålla en förhandskontroll över ansökningar om återbetalning, vilket är en lösning som bör vara politiskt genomförbar i alla medlemsstater. Bekämpning av fusk är särskilt relevant för medlemsstater som har drabbats hårt av cum-cum- och cum-ex-metoder under de senaste åren. Av politiska skäl kan dessa medlemsstater vara mer ovilliga att införa ett system för källskattelättnad på kort sikt, eftersom ett sådant system ger finansförmedlare en mer framträdande roll.

Ekonomiska konsekvenser

Fördelar

Det föreslagna initiativet kommer att leda till kostnadsbesparingar för investerare, som uppskattas till cirka 5,17 miljarder euro per år, varav 730 miljoner euro per år till följd av en minskning av pappersarbetet (409 miljoner euro för investerare i EU). Detta beror på att investerarnas efterlevnadskostnader kommer att bli lägre, att fallen av dubbelbeskattning kommer att bli färre och att de kommer att kunna återinvestera de återbetalade pengarna i tid. Detta initiativ kommer således att bidra till att komma till rätta med ett strukturellt och långvarigt hinder för gränsöverskridande investeringar. Det kommer också att hjälpa EU-företag att anskaffa kapital från en bredare investerarbas, vilket är ett centralt mål för kapitalmarknadsunionen.

Även om finansförmedlare skulle ådra sig betydande kostnader på kort sikt för att införa de system som krävs för att följa det nya direktivet, förväntas de på längre sikt dra nytta av kostnadsbesparingar (uppskattningsvis cirka 13,5 miljoner euro per år) på grund av förenklade förfaranden, särskilt tack vare digitaliseringen av vissa aspekter av initiativet, såsom användning av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist eller begäran om flera skattelättnader på en gång.

Skatteförvaltningarna kommer dessutom att vara bättre rustade för att bekämpa skattefusk, vilket så småningom bör ha en positiv inverkan på skatteintäkterna. BNP förväntas påverkas positivt av detta initiativ, med ungefär 0,025 %.

Kostnader

Finansförmedlare kommer att få genomförandekostnader och årliga återkommande kostnader på 75,9 miljoner euro respektive 13 miljoner euro. Skatteförvaltningarna kommer också att få it-utvecklingskostnader för genomförandet av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist (uppskattningsvis 4,9–54 miljoner euro i utvecklingskostnader och 0,97–10,8 miljoner euro i återkommande kostnader) och de rapporteringssystem som behövs för att ta emot uppgifter (uppskattade till en engångskostnad på 18,2 miljoner euro och 3,5 miljoner euro per år i återkommande kostnader). Med tanke på att antalet fall av dubbelbeskattning kommer att minska kommer medlemsstaternas skatteintäkter att minska med uppskattningsvis 2,2 miljarder euro.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ett av förslagets viktigaste mål är införandet av digitalisering av källskatteförfarandena för att uppnå helt automatiserade sätt att utfärda elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, rapportering av information, inlämning av begäran om skattelättnad eller återbetalning och kontroll av uppgifterna. Ett annat mål som eftersträvas med initiativet är att undvika spridning av olika system i medlemsstaterna genom att standardisera vissa delar av källskatteförfarandena.

När det gäller principen principen ”en in och en ut” kommer initiativet att leda till kostnadsbesparingar för investerare till följd av en minskning av pappersarbetet (409 miljoner euro per år) och kostnadsbesparingar för finansförmedlare i samband med rationalisering av förfarandena (13,5 miljoner euro per år). Samtidigt kommer finansförmedlarna att bära genomförandekostnader på 75,9 miljoner euro i engångskostnader och 13 miljoner euro i återkommande kostnader.

Genom förslaget införs rapporteringsskyldigheter för finansförmedlare. Att inhämta detaljerad information är avgörande för att skatteförvaltningen i ursprungsmedlemsstaten ska kunna bedöma och tillämpa lämpliga reducerade källskattesatser och effektivt identifiera fusk och därmed uppnå ett av initiativets mål. För att begränsa rapporteringsbördan har den information som ska rapporteras av finansförmedlare begränsats till vad som är nödvändigt för att medlemsstaterna ska kunna rekonstruera betalningskedjan för utdelningar och ränta i den mån sådan information finns tillgänglig för rapporterande finansförmedlare. Rapporteringen kommer att ske med hjälp av standardiserade elektroniska formulär och gemensamma krav för de kommunikationskanaler som kommissionen ska fastställa genom genomförandeakter.

För enkelhetens skull och för att förenkla beskattningskraven för små investerare har en de minimis-regel införts för rapporteringsskyldigheterna och förfarandet för kundkontroll. Regeln innebär att det inte begärs information om finansiella arrangemang eller minsta innehavsperiod för investerare med betalningar av utdelning som understiger ett tröskelvärde på 1 000 euro.

•Grundläggande rättigheter och jämlikhet

De grundläggande rättigheterna skyddas, särskilt kraven på skydd av personuppgifter enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Personuppgifterna kommer endast att behandlas i syfte att kontrollera att korrekt källskattesats tillämpas på skattebetalaren och minska risken för skattebedrägeri och skattefusk. Personuppgifter kommer endast att överföras mellan enheter som deltar i förfarandena för källskattelättnader enligt detta direktiv. Den mängd personuppgifter som ska överföras kommer i enlighet med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen att begränsas till vad som är nödvändigt för att upptäcka underrapportering, utebliven rapportering eller skattebedrägeri eller skattefusk. Personuppgifter kommer endast att lagras så länge som det är nödvändigt för detta ändamål.

Jämlikhet, inbegripet jämställdhet, påverkas inte i någon större utsträckning av detta initiativ.

•Övriga effekter

Inga andra betydande effekter. Initiativet förväntas dock ha begränsade positiva sociala effekter, eftersom det skulle säkerställa en mer rättvis beskattning samt en begränsad positiv miljöpåverkan, med tanke på den förväntade minskningen av pappersbaserade återbetalningsförfaranden. Det nuvarande initiativet är därför förenligt med uppnåendet av det klimatneutralitetsmål som krävs i den europeiska klimatlagen.

Förslaget upprätthåller principerna om att inte orsaka betydande skada och ”digitalt som standard” och bidrar till att uppnå det europeiska sättet att skapa ett digitalt samhälle och en digital ekonomi.

De relevanta mål för hållbar utveckling som delvis tas upp i initiativet är nr 8 (anständigt arbete och ekonomisk tillväxt), nr 9 (industri, innovation och infrastruktur) och nr 16 (fred, rättvisa och starka institutioner) enligt bilaga 3 till konsekvensbedömningen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Detaljerad redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

i)Gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist

Det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist ska införas av alla medlemsstater och kommer att tillhandahålla en snabb, enkel och säker administrativ process för att bekräfta EU-skattebetalarnas skatterättsliga hemvist.

Enligt artikel 4 kommer intyget om skatterättslig hemvist att ha ett gemensamt innehåll, oavsett utfärdande medlemsstat, dvs. bosättningsmedlemsstat. De faktorer som i punkt 2 fastställs som gemensamt innehåll för det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist identifierar de ansökande skattebetalarna och bekräftar att de har sin hemvist i en av medlemsstaterna enligt den medlemsstatens nationella regler.

Riktade samråd med medlemsstaterna visade att när det gäller fastställande av investerares hemvist tillämpas samma regler för att anse investeraren som bosatt eller inte i en viss medlemsstat, oavsett i vilket land investeringen görs. Därför behöver inte den medlemsstat där investeringen görs anges i det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist. Sådan information kommer dock att ingå i ansökan om skattelättnad för att fastställa tillämplig minskad skattesats.

Eftersom syftet är att inrätta ett standardiserat elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som kan användas för att rationalisera förfarandena för källskatt, men även för andra ändamål, är det enligt förslaget möjligt att lägga till information för dessa ändamål.

Med tanke på att ett av målen med detta initiativ är att minska den administrativa bördan för skatteförvaltningar, investerare och finanssektorn föreslås att det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist ska omfatta åtminstone hela det kalenderår under vilket det begärs. Om omständigheterna i slutet av året inte motsvarar innehållet i det elektroniska intyg som utfärdats under året, kan den utfärdande medlemsstaten eller en annan berörd medlemsstat dock bedöma intyget som ogiltigt. Den minimiperiod som ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist omfattar (ett kalenderår) bör inte tolkas som att medlemsstaterna inte kan utfärda ett elektroniskt intyg med längre täckningsperiod, beroende på varje medlemsstats begrepp om skatterättslig hemvist samt interna beslut. Medlemsstaterna ska erkänna elektroniska intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats av en annan medlemsstat som tillräckligt bevis på att en skattebetalare har hemvist i den andra medlemsstaten, i den mån den utfärdande medlemsstaten fortsätter att anse intyget giltigt.

Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att utfärda ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist inom en dag om de har erhållit vissa specifika uppgifter och förutsatt att inga exceptionella omständigheter uppstår som motiverar en försening. I fall där intyget inte kan utfärdas på en dag ska den berörda medlemsstaten underrätta den anmodade parten. För att uppfylla kravet på utfärdande på en dag bör medlemsstaterna införa ett helautomatiskt system för utfärdande av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, som gör det möjligt att begära ett intyg via en onlineportal som finns tillgänglig för skattebetalarna och godkända parter (t.ex. finansförmedlare som ansöker om ett intyg för sina kunders räkning).

Det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist kommer att säkras med hjälp av en elektronisk stämpel i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen) 23 . Den planerade metoden ger möjlighet till versioner av det gemensamma elektroniska intyget om skatterättslig hemvist som kan läsas av både människor och maskiner i form av pdf-dokument eller liknande format som kan användas av automatiserade system.

ii)Medlemsstaternas nationella register

För att dra nytta av de förfaranden för källskattelättnad som står i centrum för direktivet måste investerare kunna samarbeta med finansförmedlare som är certifierade för att tillhandahålla dessa tjänster. Det finns två grunder för att certifieras som certifierad finansförmedlare och därmed få tillgång till förfarandena i detta direktiv:

–Obligatoriskt: för 1) stora institut enligt definitionen i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 575/2013 24 och 2) värdepapperscentraler som omfattas av förordning (EU) nr 909/2014 25 och som tillhandahåller källskatteombudstjänster och som därför måste registrera sig i de medlemsstater där värdepappersemittenterna är etablerade och som någon av deras kunder har investerat i.

–Frivilligt: för alla andra enheter (inbegripet enheter som är etablerade inom ett tredjelands jurisdiktion) som agerar som finansförmedlare och uppfyller särskilda krav genom att registrera sig i ett eller flera av de nationella register som upprättats i enlighet med detta direktiv, enligt den berörda förmedlarens gottfinnande. Finansförmedlarna förväntas registrera sig i de medlemsstater där deras kunder har investeringar.

Medlemsstater som inte behöver bevilja skattelättnad för överskjutande källskatt, på grund av ett undantag för källskatt på betalningar av utdelning eller om den relevanta nationella skattesatsen alltid är lägre än eller lika med den skattesats som skulle kunna tillämpas enligt ett dubbelbeskattningsavtal, behöver inte ha ett nationellt register. Medlemsstater som väljer att bevilja källskattelättnad eller snabb återbetalning av överskjutande skatt som innehållits på ränta på obligationer i enlighet med detta direktiv bör automatiskt använda det nationella register som redan inrättats för att bevilja skattelättnad för överskjutande skatt som innehållits på utdelningar, eller på annat sätt upprätta ett nationellt register.

Certifierade finansförmedlare som inte uppfyller kraven, inklusive registreringskraven, kommer att avregistreras från de nationella registren och/eller påföras sanktioner.

iii)Gemensam rapportering

Detta direktiv syftar till att bidra till kampen mot skattebedrägeri och skattefusk när det gäller förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt och till att göra dessa förfaranden effektiva. Att införa insyn i den finansiella kedjan tjänar dessa två mål, eftersom det gör det möjligt för ursprungsmedlemsstaten att få den information som behövs för att kontrollera att korrekt källskattesats tillämpas och för att bedöma om reglerna mot skattefusk behöver tillämpas. Inrättandet av en gemensam standard för rapportering i hela EU medför minskade efterlevnadskostnader för investerare och finansförmedlare och möjliggör snabbare och säkrare förfaranden för skattelättnad för källskatt.

Vem ska rapportera och till vem?

Rapporteringsskyldigheterna härrör från registreringen i ett av de nationella registren. Alla certifierade finansförmedlare som ingår i ett eller flera av de nationella registren ska rapporteras till den myndighet som för registret och, i tillämpliga fall, till källskattombudet, oavsett i vilket land de har sin hemvist (EU eller utanför EU, eller i en medlemsstat med eller utan ett eget nationellt register).

Certifierade finansförmedlare som är registrerade i ett nationellt register måste rapportera var deras kunders investeringar äger rum i en medlemsstat som har ett nationellt register. En sådan ursprungsmedlemsstat kommer att behöva tillhandahålla skattelättnader och måste därför rekonstruera betalningskedjan för värdepapper och identifiera den slutliga investeraren. Direktivet utesluter inte möjligheten att certifierade finansförmedlare lägger ut rapporteringsskyldigheten på en annan finansförmedlare i förvaringskedjan, i den mån respektive certifierad finansförmedlare förblir ansvarig för att rapporteringen är fullständig och korrekt.

Underlåtenhet att uppfylla rapporteringsskyldigheten kommer att leda till påföljder.

Vad ska rapporteras?

I direktivets bilaga II fastställs en gemensam uppsättning rapporteringsuppgifter.Varje certifierad finansförmedlare ska endast rapportera om den del av transaktionen som är synlig för den, dvs. från vilken den erhåller utdelningen eller räntan och till vilken den betalar utdelningen eller räntan. Mottagaren av den fullständiga rapporteringen, antingen ursprungsskatteförvaltningen eller ett källskatteombud som utsetts för dennes räkning, kommer således att ha all den information som behövs för att rekonstruera transaktionens finansiella kedja från investeraren till emittenten av värdepappren.

De uppgifter som rapporteras till skatteförvaltningen kommer att göra det möjligt för den att fastställa den slutliga investerarens identitet och dennes eventuella rätt till den reducerade källskattesatsen. Risken för dubbla återbetalningar minskas därför och skatteförvaltningarnas kapacitet att identifiera och bekämpa andra otillbörliga och bedrägliga metoder, såsom cum-cum, förstärks.

Rubrik E i bilaga II innehåller två rapporteringskrav som syftar till att bidra till att bekämpa skattefusk i samband med källskatt, främst system för cum-cum-fusk: i) information om innehavsperioden för underliggande värdepapper och ii) information om finansiella arrangemang kopplade till de värdepapper för vilka skattebetalaren begär skattelättnad.

Den första delen syftar till att få information om huruvida de underliggande värdepappren har köpts inom två dagar före ex-dagen, detta för att hjälpa till att förhindra ytterligare bedrägeri- eller fusksystem för flerfaldig ansökan om återbetalning av samma källskatt när endast en enda ansökan om återbetalning är tillämplig (cum-ex-system).

Den andra delen syftar till att få information om huruvida den rapporterande finansförmedlaren känner till något finansiellt arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen, detta för att hjälpa skatteförvaltningen att upptäcka skattefusk (cum-cum-system). Ett finansiellt arrangemang kan till exempel vara ett repoavtal eller värdepapperslån, men även derivatprodukter som enskilda aktieterminer. Ett repoavtal innebär försäljning av värdepapper till ett visst pris med ett åtagande att återköpa samma eller liknande värdepapper till ett fast pris vid en viss tidpunkt i framtiden. Värdepapperslån innebär att äganderätten till ett värdepapper överförs i utbyte mot säkerhet, vanligtvis ett annat värdepapper, på villkor att äganderätten till värdepappret eller liknande värdepapper återgår till den ursprungliga ägaren vid ett visst framtida datum. Definitionen är bred för att kunna omfatta olika typer av arrangemang.

Eftersom ovanstående system endast har observerats när det gäller betalningar av utdelning krävs inte rapporteringselementen under rubrik E när det gäller ränta som betalas på obligationer. Samma tillvägagångssätt tillämpas när det gäller mycket låga utdelningsbelopp, som anses vara lågriskfall som inte kan motivera den relevanta rapporteringsbördan för certifierade finansförmedlare. Detta hindrar dock inte medlemsstaterna från att tillämpa lämpliga konsekvenser när de faktiskt identifierar fusk, även till ett lågt belopp.

Hur kommer rapporteringen att ske?

Rapporteringen kommer att ske via ett standardiserat XML-format som kommer att fastställas i en genomförandeakt som ska antas av kommissionen. Den automatiska kanalen för att lämna informationen från de ekonomiska aktörerna till motsvarande skatteförvaltning eller källskatteombud som agerar för dess räkning kommer att standardiseras och anges i denna genomförandeakt.

När uppstår rapporteringsskyldigheten?

Tidsfristen för att rapportera informationen i bilaga II är 25 dagar senast från registreringsdagen. Rapporteringen bör ske så snart som möjligt efter registreringsdagen, såvida inte en avvecklingsinstruktion för någon del av en transaktion är under behandling på registreringsdagen, i vilket fall rapporteringen för den transaktionen bör ske så snart som möjligt efter avvecklingen. I praktiken avvecklas alla positioner normalt inom 10–15 dagar från registreringsdagen. Om detta inte har skett senast den 20:e dagen kräver direktivet, för att uppnå en effektiv skattelättnad för överskjutande källskatt, att certifierade finansförmedlare, inom de följande 5 dagarna, fortfarande ska rapportera situationen per den 20:e dagen.

I medlemsstater där källskattelättnad kommer att tillämpas och dagen för betalning av utdelning infaller tidigare än 25 dagar från registreringsdagen bör finansförmedlarna ha en mekanism för att i god tid förse källskatteombudet med information om den skattesats som ska tillämpas.

iv) System för skattelättnad

I förslaget föreskrivs a) ett system för källskattelättnad och b) ett system för snabb återbetalning. I ett system för källskattelättnad tillämpar källskatteombudet rätt skattebelopp när utdelningen eller räntan betalas (artikel 12). I ett system för snabb återbetalning innehålls skatten enligt den högre skattesats som tillämpas i ursprungslandet, men den överskjutande skatten återlämnas inom en fastställd tidsfrist på högst 25 dagar från dagen för begäran eller från den dag då den föreskrivna rapporteringen är uppfylld, beroende på vilket som inträffar senast. Detta bör ske inom 50 kalenderdagar från betalningsdagen (artikel 13). I båda fallen skulle de relevanta aktörerna i förfarandena vara certifierade finansförmedlare som agerar för sina investerares räkning. I artiklarna 10 (begäran om källskattelättnad eller snabb återbetalning) och 11 (förfaranden för kundkontroll) fastställs delar som är gemensamma för båda systemen.

Vid tillämpningen av förfarandena för skattelättnad kan den behöriga skatteförvaltningen besluta att lägga ut relevanta uppgifter på entreprenad till ett utsett källskatteombud i stället för att ensam sköta uppgifterna.

Varje medlemsstat som tillämpar förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt får besluta att tillämpa systemet för källskattelättnad eller systemet för snabb återbetalning, eller båda, samt huruvida medlemsstaten ska använda ovannämnda utkontrakteringsmöjlighet eller inte. Sådana medlemsstater måste dock se till att minst ett av de två systemen är tillgängligt för alla investerare och faktiskt aktiverat och, i samtliga fall, att de villkor som fastställs i detta direktiv är uppfyllda. Inom dessa två system har medlemsstaterna exempelvis möjlighet att endast tillåta skattebetalare med låg risk att begära källskattelättnad, medan andra skattebetalare endast kan begära snabb återbetalning. Medlemsstater som inte använder förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt på grund av att de inte alls föreskriver källskatt eller inte föreskriver olika källskattesatser under olika omständigheter berörs inte av dessa system och är inte skyldiga att vidta åtgärder.

När det gäller bevis på investerarnas hemvist bör medlemsstaterna alltid i första hand förlita sig på elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, enligt definitionen i artikel 4, eller ett lämpligt bevis på skatterättslig hemvist från ett land utanför EU.

Ett viktigt mål med detta direktiv är att förhindra otillbörliga eller bedrägliga skattemetoder, särskilt cum-ex- och cum-cum-system. Medlemsstaternas skatteförvaltningar som vill ha mer tid på sig att göra vissa kontroller innan de går med på att bevilja skattelättnad har möjlighet att inte tillämpa de system för källskattelättnad eller snabb återbetalning som ska införas enligt detta direktiv under vissa särskilda omständigheter. Denna möjlighet är särskilt avsedd vid en begäran om undantag och när den information som lämnas under rubrik E i bilaga II visar att de underliggande värdepappren har förvärvats inom två kalenderdagar från ex-dagen och/eller att finansförmedlaren har kännedom om ett finansiellt arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen.

Om de system för källskattelättnad och snabb återbetalning som fastställs i detta direktiv inte är tillämpliga kommer ett standardåterbetalningsförfarande att tillämpas, om skattebetalaren eller dennes utsedda ombud, som inte nödvändigtvis måste vara ett finansinstitut, direkt kan begära återbetalning till skatteförvaltningen. Genom detta direktiv säkerställs också att åtminstone innehållet i de upplysningar som ska rapporteras till skatteförvaltningen kommer att omfatta de upplysningar som avses under rubrik E i bilaga II.

Allmänna bestämmelser

Kapitel 4 handlar om allmänna bestämmelser och slutbestämmelser, särskilt genomförandeakter, utvärdering och övervakning, dataskyddsregler, införlivande och ikraftträdande. När detta förslag har antagits bör det införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 31 december 2026. Det bör träda i kraft två år efter det att genomförandeakterna har antagits, vilket förväntas ske senast den 1 januari 2027.

2023/0187 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, 26  

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, 27  

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Att säkerställa rättvis beskattning på den inre marknaden och en väl fungerande kapitalmarknadsunion är politiska prioriteringar för Europeiska unionen (EU). I detta sammanhang är det mycket viktigt att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar, samtidigt som skattebedrägeri och skattefusk bekämpas. Sådana hinder finns till exempel genom ineffektiva och oproportionerligt betungande förfaranden för att bevilja skattelättnad för överskjutande skatt som innehålls vid källan på utdelnings- eller ränteinkomster som betalas på aktier eller obligationer som handlas offentligt till investerare utan hemvist i landet. Dessutom har status quo visat sig vara otillräckligt för att förhindra återkommande risker för skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, vilket framgår av den senaste tidens cum-ex- och cum-cum-skandaler. Syftet med detta förslag är att effektivisera EU:s källskatteförfaranden och samtidigt stärka dem mot risken för skattebedrägeri och skattefusk. Den bygger på relevanta tidigare åtgärder på EU-nivå och internationell nivå, såsom kommissionens rekommendation från 2009 om förenkling av källskatteförfaranden och OECD:s initiativ för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad (Treaty Relief and Compliance Enhancement, Trace) 28 .

(2)För att stärka medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa potentiella bedrägerier eller fusk, vilken för närvarande hämmas av fragmentering och en allmän brist på tillförlitlig och aktuell information om investerare, är det därför nödvändigt att inrätta en gemensam ram för skattelättnad för överskjutande källskatt på gränsöverskridande investeringar i värdepapper som är resilient mot risker när det gäller skattebedrägeri eller skattefusk. Denna ram bör leda till konvergens mellan de olika skattelättnadsförfaranden som tillämpas i EU och samtidigt säkerställa transparens och säkerhet när det gäller investerarnas identitet för emittenter av värdepapper, källskatteombud, finansförmedlare och medlemsstater, beroende på vad som är tillämpligt. I detta syfte bör ramen bygga på automatiserade förfaranden, såsom digitaliseringen av intyget om skatterättslig hemvist (i fråga om förfarande och form), vilket är en förutsättning för att investerare ska ha tillgång till alla förfaranden för skattelättnad eller återbetalning. En sådan ram bör också vara tillräckligt flexibel för att ta vederbörlig hänsyn till de olika system som tillämpas i olika medlemsstater och samtidigt säkerställa större konvergens och tillhandahålla lämpliga verktyg för att motverka fusk för att minska riskerna för skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt.

(3)För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör regler om förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt vara bindande endast för de medlemsstater som tillämpar källskatt på utdelningar med olika skattesatser beroende på den specifika investerarens skatterättsliga hemvist. I detta fall måste medlemsstaterna bevilja skattelättnader om en högre skattesats har tillämpats i en situation där en lägre skattesats kan tillämpas. Dessutom bör medlemsstaterna ha möjlighet att införa liknande förfaranden när det gäller räntebetalningar till personer som inte är bosatta i landet på börsnoterade obligationer, för att effektivisera det relevanta skattelättnadsförfarandet och säkerställa en högre grad av efterlevnad av skattebetalarnas regler. Medlemsstater som inte behöver skattelättnadsförfaranden i fråga om överskjutande källskatt på utdelning och ränta berörs inte av de förfaranden som fastställs i detta direktiv och är därför inte bundna av dessa regler. Med tanke på att investerare kan befinna sig i vilken medlemsstat som helst bör reglerna för ett gemensamt och elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist gälla i alla medlemsstater, och detsamma gäller för allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.

(4)För att säkerställa att alla skattebetalare i EU har tillgång till ett gemensamt, lämpligt och effektivt bevis på sin skatterättsliga hemvist bör medlemsstaterna använda automatiserade förfaranden för utfärdande av intyg om skatterättslig hemvist i samma igenkännliga och godtagbara digitala form och med samma innehåll. För att öka effektiviteten bör intyget vara giltigt åtminstone för hela det år under vilket det har utfärdats och erkänts av andra medlemsstater för den perioden. Medlemsstaterna kan återkalla ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats om skatteförvaltningen har bevis på motsatsen när det gäller den skatterättsliga hemvisten för det året. För att möjliggöra en effektiv identifiering av EU-företag bör intyget innehålla information om dess europeiska unika identifieringskod (EUID).

(5)För att uppnå målet om effektivare skattelättnad för överskjutande källskatt bör gemensamma förfaranden införas som gör det möjligt att snabbt få tydlig och säker information om investerarens identitet, särskilt när det gäller stora investerarbaser, dvs. när det gäller investeringar i börsnoterade värdepapper, där det är svårt att identifiera de enskilda investerarnas identitet. Sådana förfaranden bör också, som ett andra steg, möjliggöra tillämpning av den lämpliga skattesatsen vid tidpunkten för betalningen (källskattelättnad) eller snabb återbetalning av eventuellt överskjutande skattebelopp. Med tanke på att gränsöverskridande investeringar vanligtvis inbegriper en betalningskedja av finansförmedlare bör relevanta förfaranden också möjliggöra spårning och identifiering av kedjan av förmedlare och därmed av intäktsflödet från emittenten av värdepappret till slutmottagaren, dvs. den enda investeraren eller den registrerade ägaren. Relevanta medlemsstater, dvs. de som tillämpar källskatt på inkomst av värdepapper och beviljar skattelättnader för överskjutande skatt, bör därför inrätta och upprätthålla ett nationellt register över de finansförmedlare som har en betydande roll i betalningskedjan, och när de väl har registrerats kräva att de rapporterar information som de har tillgång till om utdelningar eller räntebetalningar, i tillämpliga fall, de hanterar. Den information som krävs bör begränsas till information som är avgörande för att rekonstruera betalningskedjan och därför vara användbar för att förhindra risken för bedrägeri eller fusk, i den mån sådan information är tillgänglig för den rapporterande förmedlaren. Medlemsstater som tillämpar källskatt på ränta enligt olika räntesatser och behöver tillämpa liknande skattelättnadsförfaranden kan också överväga att använda det etablerade nationella registret, beroende på vad som är tillämpligt.

(6)Eftersom de finansförmedlare som oftast deltar i betalningskedjorna för värdepapper är stora institut enligt definitionen i kapitalkravsförordningen (CRR) 29 samt värdepapperscentraler som tillhandahåller källskattetjänster, bör dessa enheter vara skyldiga att begära registrering i de nationella register i medlemsstaterna som inrättats enligt ovan. Andra finansförmedlare bör ha rätt att begära registrering efter eget gottfinnande. Registrering bör begäras av finansförmedlaren själv genom att lämna in en ansökan till den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaten, inklusive bevis på att finansförmedlaren uppfyller vissa krav. Syftet med kraven är att kontrollera att den begärande förmedlaren uppfyller kraven i den relevanta EU-förordningen och övervakas med avseende på efterlevnaden av denna. Om finansförmedlaren är etablerad utanför EU måste den omfattas av lagstiftning i det tredjeland där den är bosatt som är jämförbar vid tillämpningen av detta direktiv och det tredjeland där finansförmedlaren är bosatt varken finns med i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner eller i EU:s förteckning över högrisktredjeländer (förteckning mot penningtvätt). En finansförmedlare i tredjeland uppfyller de relevanta EU-kraven endast för de ändamål som anges i detta direktiv och påverkar inte utövandet eller tillämpningen av andra rättigheter och skyldigheter enligt annan EU-lagstiftning. När de har registrerats bör finansförmedlare betraktas som ”certifierade finansförmedlare” i respektive medlemsstat och omfattas av de relevanta rapporterings- och anmälningsskyldigheterna enligt detta direktiv, samtidigt som de ges rätt att begära tillämpning av de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv. De medlemsstater som för ett nationellt register bör också vidta åtgärder för att avlägsna certifierade finansförmedlare som begär detta eller inte längre uppfyller respektive krav. Dessutom kan dessa medlemsstater besluta att avregistrera certifierade finansförmedlare som konstaterats ha brutit mot sina skyldigheter från sina nationella register flera gånger. Om en medlemsstat vidtar en sådan avregistrering bör den informera andra medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med detta, så att de kan bedöma om samma certifierade finansförmedlare har avregistrerats från sitt eget nationella register. Den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna är tillämplig på de berörda parternas rättigheter och skyldigheter, inbegripet vid överklagande, i samband med beslut som fattas av en medlemsstat i samband med registrering och avregistrering från deras nationella register.

(7)För att säkerställa större transparens när det gäller identiteten och omständigheterna för den investerare som mottar en utdelning eller räntebetalning samt om betalningsflödet från emittenten bör certifierade finansförmedlare rapportera relevant information till den myndighet som utsetts för att föra det nationella registret inom särskilda tidsramar. Denna information bör också rapporteras till källskatteombudet, om källskattelättnad är möjlig. Dessa uppgifter bör omfatta information om den berörda investerarens berättigande, men bör begränsas till den information som är tillgänglig för den rapporterande certifierade finansförmedlaren. Finansförmedlare som inte är skyldiga att registrera sig som certifierade finansförmedlare och som också har valt att inte registrera sig som sådana har inga rapporteringsskyldigheter enligt detta direktiv. Information om betalningar som hanteras av förmedlare som inte är certifierade finansförmedlare förblir dock relevant och kan anses vara nödvändig av en medlemsstat, efter eget gottfinnande, för att säkerställa transparens och möjliggöra en korrekt rekonstruktion av betalningskedjan innan de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv tillämpas (källskattelättnad eller snabb återbetalning). Medlemsstaterna får därför begära att certifierade finansförmedlare erhåller denna information från sådana förmedlare och rapporterar i enlighet med detta för att de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv ska vara tillämpliga.

(8)För att kapitalmarknadsunionen ska bli mer effektiv och konkurrenskraftig bör förfarandena för skattelättnad för överskjutande källskatt på intäkter från värdepapper underlättas och påskyndas, om relevanta certifierade finansförmedlare har tillhandahållit tillräcklig information, inbegripet om investerarens identitet. De relevanta certifierade finansförmedlarna består av alla certifierade finansförmedlare i betalningskedjan mellan investeraren och emittenten av värdepappren, som också kan vara skyldiga att lämna information om betalningar som gjorts av icke-certifierade finansförmedlare i kedjan, i enlighet med varje medlemsstats val av policy. Med hänsyn till de olika tillvägagångssätten i medlemsstaterna planeras två typer av förfaranden: i) källskattelättnad genom direkt tillämpning av den tillämpliga skattesatsen vid tidpunkten för innehållandet och ii) snabb återbetalning inom högst 50 dagar från den dag då utdelningen betalades eller, i förekommande fall, från den dag då emittenten av obligationen ska betala ränta till obligationsinnehavaren (kupongdatum). Medlemsstaterna bör ha frihet att införa något av de två eller en kombination av båda förfarandena, på det sätt de anser lämpligt, samtidigt som de ser till att minst ett är tillgängligt för alla investerare, om kraven i detta direktiv har uppfyllts. För att säkerställa att de berörda medlemsstaterna genomför dessa förfaranden korrekt och i tid är det lämpligt att tillämpa ränta på försenade återbetalningar av överskjutande källskatt som omfattas av detta direktiv och som uppfyller villkoren för att omfattas av dessa förfaranden. Om relevanta krav inte uppfylls, eller om den berörda investeraren så önskar, bör medlemsstaterna tillämpa sina befintliga standardåterbetalningsförfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt. Registrerade ägare, särskilt icke-professionella investerare, och deras auktoriserade representanter bör under alla omständigheter behålla rätten att ansöka om återbetalning av överskjutande källskatt som betalats i en medlemsstat där de kan styrka att de uppfyller villkoren i nationell lagstiftning.

(9)För att skydda systemen för skattelättnad för överskjutande källskatt bör de medlemsstater som för ett nationellt register också kräva att certifierade finansförmedlare kontrollerar att investerare som vill ansöka om skattelättnad är berättigade. I synnerhet bör certifierade finansförmedlare samla in den berörda investerarens intyg om skatterättslig hemvist och en försäkran om att investeraren är den faktiska betalningsmottagaren i enlighet med lagstiftningen i ursprungsmedlemsstaten. De bör också kontrollera den tillämpliga källskattesatsen på grundval av investerarens särskilda omständigheter och ange om de känner till eventuella finansiella arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen. Certifierade finansförmedlare bör hållas ansvariga för skatteintäktsförluster som har uppstått på grund av att dessa skyldigheter inte uppfyllts i tillräcklig utsträckning, i den mån detta föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där förlusten uppkommit. För att säkerställa proportionalitet i den börda och det ansvar som åläggs certifierade finansförmedlare bör minskade kontrollskyldigheter gälla för alla skattelättnadsförfaranden, om risken för fusk är låg och i synnerhet om det totala utdelningsbelopp som betalas till investeraren för ett aktieinnehav i ett företag är lägre än 1 000 euro. Om sådant fusk bevisas på annat sätt kan medlemsstaterna emellertid tillämpa påföljder enligt nationell lagstiftning, inbegripet förnekande av de system för skattelättnad som föreskrivs i detta direktiv, men de kan inte hålla certifierade finansförmedlare ansvariga för avsaknad av kontroll.

(10)Det erkänns att finansiella arrangemang kan användas för att helt eller delvis överlåta det ekonomiska ägandet av ett värdepapper och/eller relevanta investeringsrisker. Det har också framgått att sådana arrangemang har använts i system för utdelningsarbitrage och företagsplundring såsom cum-ex- och cum-cum-system, där det enda syftet var att erhålla återbetalning när det inte fanns någon rätt till återbetalning eller att öka det återbetalningsbelopp som en investerare egentligen hade rätt till. Information om sådana finansiella arrangemang, som omfattar normalt legitima värdepapperstransaktioner såsom repoavtal eller värdepapperslån, och även derivatprodukter såsom enskilda aktieterminer, är därför nödvändig för att skatteförvaltningarna ska kunna bekämpa skattefusk. För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör rapportering av denna information endast krävas av de certifierade finansförmedlare som på grund av sin position i kedjan kan ha varit direkt involverade i det relevanta finansiella arrangemanget. Sådan rapportering krävs inte när det gäller obligationer och räntebetalningar.

(11)För att säkerställa effektivitet bör medlemsstaterna införa sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(12)Ett korrekt genomförande och verkställande av de föreslagna reglerna i varje berörd medlemsstat är avgörande för främjandet av kapitalmarknadsunionen som helhet samt för skyddet av medlemsstaternas skattebas och bör därför övervakas av kommissionen. Medlemsstaterna bör därför regelbundet förse kommissionen med specifik information, inklusive statistik, om genomförandet och kontrollen av efterlevnaden inom sina territorier av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv. Kommissionen bör göra en utvärdering på grundval av information från medlemsstaterna och andra tillgängliga uppgifter för att utvärdera hur effektiva de föreslagna nya reglerna är. I detta sammanhang bör kommissionen överväga behovet av att uppdatera de regler som införs genom detta direktiv.

(13)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller i) intyget om elektronisk skatterättslig hemvist, ii) finansförmedlares rapportering och iii) begäran om skattelättnad enligt detta direktiv, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta standardformulär med ett begränsat antal komponenter, inbegripet språkordningen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 30 .

(14)Kommissionens behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 31 . Finansförmedlare och medlemsstater får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att tjäna allmänintresset, närmare bestämt för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, trygga skatteintäkterna och främja rättvis beskattning, vilket ökar möjligheterna till social, politisk och ekonomisk delaktighet i medlemsstaterna. För att detta mål ska kunna uppnås på ett effektivt sätt är det nödvändigt att begränsa vissa rättigheter för enskilda personer som föreskrivs i ovannämnda förordning, särskilt rätten att bli underrättad om behandlingen av deras uppgifter och dess räckvidd samt rätten till samtycke till vissa typer av uppgiftsbehandling.

(15)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av på grund av de berörda transaktionernas gränsöverskridande karaktär och behovet av att minska efterlevnadskostnaderna på den inre marknaden som helhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(16) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 32 .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

I detta direktiv fastställs regler för medlemsstaternas utfärdande av ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist och förfarandet för att bevilja skattelättnad för eventuell överskjutande källskatt som kan innehållas av en medlemsstat på utdelning från börsnoterade aktier och, i tillämpliga fall, ränta från börsnoterade obligationer som betalas ut till registrerade ägare med skatterättslig hemvist utanför den medlemsstaten.

Artikel 2
Tillämpningsområde

Kapitlen I och IV ska tillämpas på alla medlemsstater. Kapitel II ska tillämpas på alla medlemsstater med avseende på alla personer som har skatterättslig hemvist i deras jurisdiktion.

De förfaranden som fastställs i kapitel III ska tillämpas på alla medlemsstater som beviljar skattelättnad för överskjutande källskatt på utdelning som betalas för börsnoterade aktier. Medlemsstater som beviljar skattelättnad för överskjutande källskatt på ränta som betalas för börsnoterade obligationer får tillämpa kapitel III.

Artikel 3
Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(1)överskjutande källskatt: skillnaden mellan den källskatt som en medlemsstat tar ut på betalningar av utdelningar eller ränta från värdepapper till ägare utan hemvist i landet genom tillämpning av den allmänna inhemska skattesatsen och den lägre källskatt som medlemsstaten tillämpar på samma utdelning eller ränta i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal eller specifik nationell lagstiftning, allt efter omständigheterna.

(2)börsnoterad aktie: aktie som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.21 och 4.22 i direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 33 .

(3)börsnoterad obligation: en obligation som tagits upp till handel på en reglerad marknad, multilateral handelsplattform eller organiserad handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.21, 4.22 och 4.23 i direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014.

(4)finansförmedlare: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 34 , ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 35 eller ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU eller en juridisk person i tredjeland som har auktoriserats att tillhandahålla tjänster som är jämförbara med dem som tillhandahålls av en värdepapperscentral, ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag enligt jämförbar lagstiftning i ett hemvisttredjeland, som ingår i betalningskedjan för värdepapper mellan den enhet som emitterar värdepapper och den registrerade ägare som tar emot betalningar för sådana värdepapper.

(5)EUID: den europeiska unika identifieringskod för företag som avses i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132  36 .

(6)skatteregistreringsnummer eller TIN: en registrerad ägares unika identifikationskod för skatteändamål i en medlemsstat.

(7)förfarande för källskattelättnad: ett förfarande genom vilket en registrerad ägare som erhåller utdelning eller ränta från värdepapper som kan bli föremål för överskjutande källskatt beviljas skattelättnad eller återbetalas för sådan överskjutande skatt.

(8)behörig myndighet: den myndighet som har utsetts av en medlemsstat i enlighet med artikel 5, inbegripet varje person som i enlighet med nationella regler auktoriserats av en sådan myndighet att agera på dess vägnar vid tillämpningen av detta direktiv.

(9)värdepapper: en börsnoterad aktie eller börsnoterad obligation.

(10)kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013.

(11)källskatteombud: en enhet som av ursprungsmedlemsstaten bemyndigats att ta på sig ansvaret för avdrag av källskatt på utdelningar eller ränta på värdepapper och överföring av sådan källskatt till skatteförvaltningen i ursprungsmedlemsstaten.

(12)registreringsdag: det datum som fastställs av emittenten av ett värdepapper, då identiteten på innehavaren av värdepappret och de rättigheter som följer därav, inbegripet, i förekommande fall, rätten att delta och rösta på en bolagsstämma, ska fastställas på grundval av de avvecklade positioner som registrerats i finansförmedlarens bokföring genom registrering i slutet av företagets verksamhet enligt definitionen i artikel 1.7 i förordning (EG) nr 2018/1212 37 .

(13)avveckling: slutförande av en värdepapperstransaktion där den genomförs i syfte att fullgöra förpliktelsen för parterna i transaktionen genom överföring av kontanter eller värdepapper eller bådadera, enligt definitionen i artikel 2.7 i förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014.

(14)registrerad ägare: varje fysisk eller juridisk person som har rätt att erhålla utdelning eller ränteintäkter från värdepapper som är föremål för källskatt i en medlemsstat.

(15)investeringskonto: det eller de konton som finansförmedlare tillhandahåller registrerade ägare via vilket deras värdepapper innehas eller registreras och till vilket betalningarna avseende dessa värdepapper görs.

(16)ex-dag: det datum från och med vilket aktierna handlas utan de rättigheter som följer av aktieinnehavet, däribland rätten att delta i och rösta vid en bolagsstämma, i förekommande fall.

(17)finansiellt arrangemang: varje arrangemang eller avtalsenlig förpliktelse genom vilken någon del av äganderätten till en börsnoterad aktie, på vilken utdelning betalas, överförs eller kan överföras, antingen permanent eller tillfälligt, till en annan part.

(18)betalningskedja för värdepapper: den sekvens av finansförmedlare som hanterar betalning av utdelningar eller ränta på värdepapper mellan emittenten av värdepappren och en registrerad ägare till vilken utdelningar eller ränta på sådana värdepapper betalas.

(19)dubbelbeskattningsavtal: ett avtal eller avtal som föreskriver undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst och, i tillämpliga fall, kapital, som gäller mellan två (eller flera) länder.

(20)ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där emittenten av det värdepapper som betalar utdelning eller ränta har sin hemvist.

(21)system för snabb återbetalning: ett system där en utbetalning av utdelning eller ränta görs med beaktande av den allmänna inhemska källskattesatsen följt av en begäran om återbetalning av den överskjutande källskatten inom den tidsfrist som anges i artikel 13.

(22)system för källskattelättnad: ett system där den lämpliga källskattesatsen, i enlighet med tillämpliga nationella regler och/eller internationella avtal, såsom det relevanta dubbelbeskattningsavtalet, tillämpas vid tidpunkten för utbetalning av utdelning eller ränta.

(23)standardåterbetalningssystem: ett system där utdelning eller ränta betalas med beaktande av den allmänna inhemska källskattesatsen följt av en begäran om återbetalning av den överskjutande källskatten utanför det förfarande som anges i artikel 13.

(24)den korta euroräntan: enligt definitionen i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2019/1265 av den 10 juli 2019 38 .

KAPITEL II

ELEKTRONISKT INTYG OM SKATTERÄTTSLIG HEMVIST

Artikel 4
Elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist

1.Medlemsstaterna ska föreskriva en automatiserad process för att utfärda elektroniska intyg om skatterättslig hemvist till personer som anses ha sin skatterättsliga hemvist i deras jurisdiktion.

2.Medlemsstaterna ska utfärda de elektroniska intygen inom en arbetsdag från inlämnandet av en begäran, om inte annat följer av punkt 4. Intyget ska uppfylla de tekniska kraven i bilaga I och ska innehålla följande information:

(a)Skattebetalarens för- och efternamn samt födelsedatum och födelseort, om skattebetalaren är en enskild person, eller dess namn och dess europeiska unika identifieringskod (EUID), om skattebetalaren är en enhet.

(b)Skatteregistreringsnummer.

(c)Skattebetalarens adress.

(d)Datum för utfärdande.

(e)Den period som omfattas.

(f)Identifiering av den skatteförvaltning som utfärdar intyget.

(g)Eventuell ytterligare information som kan vara relevant om intyget utfärdas för andra ändamål än källskattelättnad enligt detta direktiv eller information som måste ingå i ett intyg om skatterättslig hemvist enligt EU-lagstiftningen.

3.Ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist ska omfatta åtminstone hela det kalenderår under vilket begäran om ett sådant intyg görs och ska vara giltigt för en sådan täckningsperiod, såvida inte och till dess att den medlemsstat som utfärdar intyget har bevis för att den person som intyget avser inte är bosatt inom dess jurisdiktion.

4.Om det krävs mer än en arbetsdag för att kontrollera en viss skattebetalares skatterättsliga hemvist ska medlemsstaten informera den person som begär intyget om den ytterligare tid som behövs och orsakerna till förseningen.

5.Medlemsstaterna ska erkänna ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats av en annan medlemsstat som tillräckligt bevis på att en skattebetalare har hemvist i den andra medlemsstaten i enlighet med punkt 3.

6.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade datoriserade formulär, inbegripet språkordningen, samt tekniska protokoll, inbegripet säkerhetsstandarder, för utfärdande av ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

KAPITEL III

FÖRFARANDE FÖR KÄLLSKATTELÄTTNAD

AVSNITT 1

CERTIFIERADE FINANSFÖRMEDLARE

Artikel 5
Nationellt register över certifierade finansförmedlare

1.Medlemsstater som tar ut källskatt på utdelningar från börsnoterade aktier som betalas till registrerade ägare med skatterättslig hemvist utanför den medlemsstaten och som beviljar skattelättnad för överskjutande källskatt ska upprätta ett nationellt register över certifierade finansförmedlare. Medlemsstaterna får välja att använda detta nationella register även när det gäller skattelättnad för överskjutande källskatt på ränta från börsnoterade obligationer, i tillämpliga fall.

2.Medlemsstater som tar ut källskatt på ränta från börsnoterade obligationer men inte tar ut källskatt på utdelning från börsnoterade aktier kan välja att upprätta ett nationellt register.

3.Medlemsstater som upprättar ett nationellt register i enlighet med punkterna 1 och 2 ska utse en behörig myndighet som ska ansvara för att föra och uppdatera registret.

4.Det nationella registret ska innehålla följande information om de certifierade finansförmedlarna:

(a)Den certifierade finansförmedlarens namn.

(b)Registreringsdatum.

(c)Kontaktuppgifter och eventuell befintlig webbplats för den certifierade finansförmedlaren.

(d)EUID eller, om den certifierade finansförmedlaren inte har något sådan kod, identifieringskoden för juridiska personer (LEI-koden) eller ett registreringsnummer för juridiska personer som utfärdats av dess hemvistland.

5.Det nationella registret ska göras tillgängligt för allmänheten på en särskild webbplats i medlemsstaten och uppdateras minst en gång i månaden.

Artikel 6
Krav på registrering som certifierad finansförmedlare

1.Medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5 ska kräva att alla stora institut som avses i artikel 3.10 och som hanterar betalningar av utdelningar och, i förekommande fall, ränta på värdepapper med ursprung i deras jurisdiktioner, och värdepapperscentraler enligt artikel 3.4 som tillhandahåller källskattetjänster för samma betalningar, registrerar sig i sitt nationella register.

2.Medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5 ska på begäran möjliggöra registrering i det registret av alla finansförmedlare som uppfyller kraven i artikel 7.

Artikel 7
Registreringsförfarande

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en finansförmedlare är registrerad i sitt nationella register över certifierade finansförmedlare inom tre månader från inlämnandet av en begäran från finansförmedlaren som styrker samtliga följande krav:

(a)En skatterättslig hemvist i en medlemsstat eller jurisdiktion i ett tredjeland som inte ingår i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet 39 eller i tabell I i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/1675 40 .

(b)Om den begärande finansförmedlaren är ett kreditinstitut, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen att bedriva förvaringsverksamhet enligt punkterna (12) eller (14) i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland. Om den begärande finansförmedlaren är ett värdepappersföretag, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen att bedriva förvaringsverksamhet enligt avsnitt B (1) i bilaga I till direktiv 2014/65/EU eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland, eller om den begärande finansförmedlaren är en värdepapperscentral, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen enligt förordning (EU) 909/2014 eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland där den har sin hemvist.

(c)En förklaring om överensstämmelse med bestämmelserna i rådets direktiv 2014/107/EU 41 eller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 42 beroende på vad som är tillämpligt, eller med en jämförbar lagstiftning i en jurisdiktion i ett tredjeland som inte ingår i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet eller i tabell I i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/1675.

2.Finansförmedlare ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i medlemsstaten om alla ändringar av den information som lämnas enligt leden a–c.

Artikel 8
Avregistrering från det nationella registret

1.Medlemsstaterna ska avföra en certifierad finansförmedlare från sina nationella register, om förmedlaren

(a)begär en sådan avregistrering, eller

(b)inte längre uppfyller kraven i artikel 7.

2.Medlemsstaterna får från sitt nationella register stryka en certifierad finansförmedlare som vid upprepade tillfällen och avsiktligt har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt något av följande instrument:

(a)detta direktiv,

(b)rådets direktiv 2014/107/EU eller

(c)direktiv 2018/843/EU eller

(d)jämförbar lagstiftning i ett tredjeland med skatterättslig hemvist.

3.Den medlemsstat som avlägsnar en certifierad finansförmedlare från sitt nationella register ska utan dröjsmål informera alla andra medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5.

4.Medlemsstaterna ska se till att den finansförmedlare som har avförts från det nationella registret i enlighet med punkt 1 omregistreras om bristande efterlevnad av bestämmelserna i detta direktiv har åtgärdats, inbegripet betalning av utestående belopp på grund av bristande efterlevnad.

AVSNITT 2

RAPPORTERING

Artikel 9
Rapporteringsskyldighet

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att certifierade finansförmedlare i sina nationella register rapporterar den information som avses i bilaga II till den behöriga myndigheten så snart som möjligt efter registreringsdagen, såvida inte en avvecklingsinstruktion avseende någon del av en transaktion är under behandling på registreringsdagen, i vilket fall rapporteringen av transaktionen ska ske så snart som möjligt efter avvecklingen. Om avvecklingen av någon del av transaktionen fortfarande pågår 20 dagar efter registreringsdagen, ska certifierade finansförmedlare inom de närmaste fem kalenderdagarna rapportera om den del för vilken avveckling pågår.

2.Medlemsstaterna ska föreskriva att certifierade finansförmedlare inte behöver rapportera den information som avses i bilaga II, rubrik E, om den totala utdelning som betalas till den registrerade ägaren på ägarens aktieinnehav i ett bolag inte överstiger 1 000 euro.

3.Medlemsstater som väljer att använda ett nationellt register som upprättats i enlighet med artikel 5 för räntebetalningar ska kräva att certifierade finansförmedlare rapporterar den information som ingår i bilaga II, men ska inte kräva rapportering av uppgifter under rubrik E.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade elektroniska formulär, inbegripet språkordningen, och krav för kommunikationskanalerna för rapportering av den information som avses i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

5.Medlemsstaterna ska kräva att certifierade finansförmedlare i sina nationella register sparar den dokumentation som stöder den information som rapporterats i fem år och ger tillgång till all annan information samt tillträde till sina lokaler för revisionsändamål och ska kräva att certifierade finansförmedlare raderar eller anonymiserar alla personuppgifter som ingår i sådan dokumentation så snart revisionen har slutförts och senast fem år efter rapporteringen.

AVSNITT 3

SYSTEM FÖR SKATTELÄTTNAD

Artikel 10
Begäran om källskattelättnad eller snabb återbetalning

1.Medlemsstaterna ska kräva att en certifierad finansförmedlare som förvaltar investeringskontot för en registrerad ägare som erhåller utdelning eller ränta ansöker om skattelättnad i enlighet med artikel 12 och/eller artikel 13, för en sådan registrerad ägares räkning, om följande villkor är uppfyllda:

(a)Den registrerade ägaren har auktoriserat den certifierade finansförmedlaren att begära skattelättnad för dennes räkning.

(b)Den certifierade finansförmedlaren har kontrollerat och fastställt den registrerade ägarens behörighet i enlighet med artikel 11. En sådan kontroll kan också omfatta en riskbedömning som tar hänsyn till kreditrisken och bedrägeririsken.

2.Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna inte bevilja skattelättnad enligt de system som föreskrivs i artiklarna 12 och 13 för en begäran, om

(a)utdelningen har betalats ut på en börsnoterad aktie som den registrerade ägaren förvärvat inom två dagar före ex-dagen,

(b)betalningen av utdelningen på det underliggande värdepapper för vilket skattelättnad begärs är kopplad till ett finansiellt arrangemang som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt upphört att gälla vid ex-dagen.

3.Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna undanta ansökningar från skattelättnad enligt artiklarna 12 och 13 om

(a)minst en av finansförmedlarna i betalningskedjan för värdepappren inte är en certifierad finansförmedlare och en efterföljande certifierad finansförmedlare i kedjan inte har lämnat den information till den behöriga myndigheten som finansförmedlaren bör rapportera enligt detta direktiv om den är en certifierad finansförmedlare, eller

(b)ett undantag från källskatten begärs.

Artikel 11
Kontroll av den registrerade ägarens behörighet

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att den certifierade finansförmedlare som ansöker om skattelättnad enligt artikel 12 och/eller 13 för en registrerad ägares räkning erhåller en förklaring från en sådan registrerad ägare om att den registrerade ägaren

(a)är den som har rätt till utdelningen eller räntan enligt definitionen i ursprungsmedlemsstatens nationella lagstiftning, och

(b)inte har ingått ett finansiellt arrangemang kopplat till den underliggande börsnoterade aktien som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att certifierade finansförmedlare som ansöker om skattelättnad enligt artikel 12 och/eller 13 för en registrerad ägares räkning kontrollerar följande:

(a)Den registrerade ägarens elektroniska intyg om skatterättslig hemvist och/eller lämpligt bevis på skatterättslig hemvist i ett tredjeland.

(b)Den registrerade ägarens deklaration och skatterättsliga hemvist mot uppgifter från de interna kontrollmekanismer som används av den certifierade finansförmedlaren för att uppfylla skyldigheterna i samband med penningtvätt och finansiering av terrorism enligt direktiv (EU) 2015/849 43 eller jämförbar information som krävs i tredjeländer.

(c)Den registrerade ägarens rätt till en specifik reducerad källskattesats i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal mellan ursprungsmedlemsstaten och de jurisdiktioner där den registrerade ägaren har sin skatterättsliga hemvist eller särskild nationell lagstiftning i ursprungsmedlemsstaten.

(d)Vid betalning av utdelning och på grundval av den information som den certifierade finansförmedlaren har tillgång till, den eventuella förekomsten av finansiella arrangemang som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen, såvida inte den utdelning som betalas till den registrerade ägaren för varje grupp av identiska aktier som innehas inte överstiger 1 000 euro.

3.Medlemsstaterna ska se till att certifierade finansförmedlare har lämpliga förfaranden för att utföra kontroller i enlighet med punkt 2.

Artikel 12
System för källskattelättnad

Medlemsstaterna får tillåta certifierade finansförmedlare som driver en registrerad ägares investeringskonto att begära källskattelättnad för en registrerad ägares räkning i enlighet med artikel 10 genom att förse källskatteombudet med följande information:

(a)Den registrerade ägarens skatterättsliga hemvist.

(b)Den tillämpliga källskattesatsen på betalningen i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal eller särskild nationell lagstiftning.

Artikel 13
System för snabb återbetalning

1.Medlemsstaterna får tillåta certifierade finansförmedlare som driver en registrerad ägares investeringskonto att begära snabb återbetalning av den överskjutande källskatten, för en sådan registrerad ägares räkning i enlighet med artikel 10, om den information som avses i punkt 3 i denna artikel lämnas så snart som möjligt efter betalningsdagen och senast inom 25 kalenderdagar från den dag då utdelningen eller räntan betalades.

2.Medlemsstaterna ska behandla en begäran om återbetalning som gjorts i enlighet med punkt 1 inom 25 kalenderdagar från dagen för en sådan begäran eller från den dag då alla relevanta certifierade finansförmedlare har uppfyllt rapporteringsskyldigheterna enligt detta direktiv, beroende på vilket som inträffar sist. Medlemsstaterna ska tillämpa ränta i enlighet med artikel 14 på återbetalningsbeloppet för varje dag som förseningen infaller efter den 25:e dagen.

3.En certifierad finansförmedlare som begär snabb återbetalning ska lämna följande information till den berörda medlemsstaten:

(a)Uppgift om utdelning eller räntebetalning enligt bilaga II, rubrik B.

(b)Den rättsliga grunden för den tillämpliga källskattesatsen och det totala skattebelopp som ska återbetalas.

(c)Den registrerade ägarens skatterättsliga hemvist.

(d)Den registrerade ägarens deklaration i enlighet med artikel 11.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade elektroniska formulär, inbegripet språkordningen, och krav för kommunikationskanaler för inlämning av begäranden enligt denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

Artikel 14
Dröjsmålsränta

Medlemsstaterna ska tillämpa ränta i enlighet med artikel 13.2 till en räntesats som är lika med den ränta eller motsvarande avgift som medlemsstaten tillämpar på försenade inbetalningar av inkomstskatt från registrerade ägare eller, om detta inte ingår i medlemsstaternas nationella lagstiftning, till den korta euroräntan plus 50 räntepunkter eller den motsvarande räntesats som används av deras centralbank plus 50 räntepunkter, om de inte ingår i den europeiska växelkursmekanismen.

Artikel 15
Standardåterbetalningssystem

Om artikel 12 och artikel 13 inte är tillämpliga på utdelning på grund av att villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda, ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en registrerad ägare eller dennes befullmäktigade ombud som begär återbetalning av den överskjutande källskatten på sådan utdelning lämnar åtminstone den information som krävs enligt rubrik E i bilaga II, såvida inte den totala utdelning som betalas till den registrerade ägaren på ägarens aktieinnehav i ett bolag inte överstiger 1 000 euro och denna information redan har lämnats i enlighet med skyldigheterna i artikel 9.

Artikel 16
Civilrättsligt ansvar

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att om en certifierad finansförmedlare uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt artiklarna 9, 10, 11, 12 och 13, kan den certifierade finansförmedlaren hållas ansvarig för hela eller delar av den förlust av källskatt som medlemsstaten ådragit sig i samband med en begäran enligt artikel 12 eller 13.

Artikel 17
Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 44 .

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 19
Utvärdering

1.Kommissionen ska vart femte år undersöka och utvärdera hur detta direktiv fungerar, efter det att de nationella bestämmelser som införlivar direktivet börjar gälla. En rapport om utvärderingen av direktivet, inbegripet ett eventuellt behov av att ändra särskilda bestämmelser i direktivet, kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast i december 2031 och vart femte år.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna relevant information för utvärderingen av direktivet när det gäller att förbättra förfarandena för källskattelättnad för att minska dubbelbeskattning och bekämpa skattefusk, i enlighet med punkt 3.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera vilka uppgifter som medlemsstaterna ska lämna för utvärderingen samt i vilket format och på vilka villkor denna information ska lämnas.

4.Upplysningar som har lämnats till kommissionen i enlighet med punkt 2 ska behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsinstitutioner.

5.Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt artikel 2, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater. Sådana lämnade upplysningar ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell rätt i den mottagande medlemsstaten.

Artikel 20
Skydd av personuppgifter

1.Medlemsstaterna ska begränsa registrerades rättigheter enligt artiklarna 15–19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 45 endast i den utsträckning och endast så länge det är strikt nödvändigt för deras behöriga myndigheter att minska risken för skattebedrägeri, skatteundandragande eller skatteflykt i medlemsstaterna, särskilt genom att kontrollera att den korrekta källskattesatsen tillämpas på den registrerade ägaren, eller genom att kontrollera att den registrerade ägaren erhåller skattelättnaden, om ägaren har rätt till denna, i rätt tid.

2.Vid behandling av personuppgifter ska certifierade finansförmedlare och medlemsstaternas behöriga myndigheter betraktas som personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 inom ramen för sin respektive verksamhet enligt detta direktiv.

3.Information, inbegripet personuppgifter, som behandlas i enlighet med detta direktiv ska lagras endast så länge som det är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, i enlighet med varje registeransvarigs nationella regler om preskription, men under inga omständigheter längre än 10 år.

Artikel 21
Anmälan

En medlemsstat som upprättar och upprätthåller ett nationellt register i enlighet med artikel 5 ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta och om eventuella senare ändringar av reglerna för ett sådant register. Kommissionen ska offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning och vid behov uppdatera informationen.

Artikel 22
Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2026 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2027.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 23
Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24
Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Ett nytt EU-system för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skattefusk på området källskatt, det så kallade FASTER (Faster and Safer Tax Excess Relief).

1.2Berörda politikområden

Skattepolitik

1.3Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål

1) Underlätta gränsöverskridande investeringar i EU genom att ge skattebetalarna ordentlig och faktisk tillgång till skatteförmåner som härrör från dubbelbeskattningsavtal och EU-direktiv.

2) Förebyggande av skattefusk när det gäller källskatt.

3) Ekonomisk nytta.

1.4.2Specifikt/specifika mål

1) Förkorta tiden för skattelättnad för eller återbetalning av överskjutande källskatt. 

2) Se till att finansförmedlare följer kraven på kundkontroll och rapporterar om detta till skatteförvaltningarna.

3) Förebyggande av skattefusk i samband med källskatt (cum-ex och cum-cum).

4) Utrusta medlemsstaternas skatteförvaltningar med verktyg för att hantera förfaranden för återbetalning eller källskattelättnad på ett säkert sätt och i rätt tid. 

5) Förslagets inverkan på ekonomin

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

De fastställda tidsfristerna i förslaget skulle säkerställa att ansökningar om återbetalning av källskatt skulle beviljas återbetalning snabbare eller att en lägre tillämplig källskattesats skulle tillämpas vid tidpunkten för betalningen. Rapporteringsskyldigheterna skulle säkerställa att information rapporteras till skatteförvaltningarna för att möjliggöra större transparens och att sådan information effektivt används för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt i system för ansökan om återbetalning av eller skattelättnad för källskatt i EU, samtidigt som systemets effektivitet säkerställs. Ett sekundärt mål är att ha en positiv effekt på ekonomiska indikatorer som BNP, löner och sysselsättning.

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning