EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52023PC0324

Förslag till RÅDETS DIREKTIV om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

COM/2023/324 final

Bryssel den 19.6.2023

COM(2023) 324 final

2023/0187(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

{SEC(2023) 243 final} - {SWD(2023) 215 final} - {SWD(2023) 216 final} - {SWD(2023) 217 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

I EU kan investerare ofta vara tvungna att betala skatt två gånger på den inkomst de får från innehav av värdepapper i ett gränsöverskridande sammanhang (nämligen utdelningar på aktieinnehav och ränta på innehav av obligationer).

·För det första kan skatt tas ut i det land där emittenten av värdepappren är etablerad (ursprungslandet) i form av en källskatt på bruttoinkomsten från värdepappren (källskatt).

·För det andra kan skatt tas ut i investerarens bosättningsland (hemvistland) i form av inkomstkatt.

För att undvika denna dubbelbeskattning har många länder enats om att dela beskattningsrätten mellan ursprungs- och bosättningslandet genom att ingå dubbelbeskattningsavtal. Enligt villkoren i dessa avtal kan investerare utan hemvist i landet ha rätt till lägre källskatt eller till ett undantag i ursprungslandet. Förutom skatteavtal har vissa ursprungsländer med särskilda politiska mål i åtanke infört regler som föreskriver lägre skattesatser eller undantag för specifika skattskyldiga utan hemvist i landet.

Denna nedsättning av källskatt eller detta undantag från källskatt kan beviljas på två sätt: Antingen tillämpas den reducerade skattesatsen eller undantaget direkt vid den tidpunkt då utdelningen eller räntan betalas (källskattelättnad), eller så återbetalas den överskjutande innehållna skatten på grundval av en ansökan om återbetalning från investeraren (återbetalningsförfarande).

De förfaranden för källskatt som gör det möjligt för investerare utan hemvist i landet att dra nytta av skatteavtalsförmåner eller inhemska förmåner är dock ofta betungande, kostsamma och långdragna, eftersom de varierar avsevärt mellan medlemsstaterna, både när det gäller den dokumentation som skattebetalarna ska lämna in för att beviljas källskattelättnad och medlemsstaternas digitaliseringsnivå. Källskatteförfaranden är också fortfarande riskbenägna när det gäller skattebedrägeri och skattefusk. Detta leder till inkomstförluster för medlemsstaterna, vilket framgår av en rad skatteskandaler, särskilt de så kallade cum-cum- och cum-ex-fallen. Detta beror på att skatteförvaltningarna saknar korrekt information, vilket i sin tur beror på dålig insyn i den finansiella kedjan och brist på information om förekomsten av finansiella arrangemang kopplade till underliggande värdepapper.

Förfarandena för att lämna in en återbetalningsansökan omfattar vanligtvis följande steg och krav: Skattebetalaren (dvs. mottagaren av betalningarna) måste bevisa att han eller hon har hemvist i det land med vilket ursprungsmedlemsstaten har undertecknat ett skatteavtal. För att göra detta måste skattebetalaren begära ett hemvistintyg från skatteförvaltningen i sin hemviststat. Dessutom måste ett antal ytterligare formulär och handlingar lämnas in, beroende på ursprungsland. Även om ursprungsmedlemsstaterna i EU vanligtvis kräver bevis på att skattebetalaren äger värdepappren och är mottagare av inkomsten, kan de också kräva alla möjliga handlingar som rör betalningskedjan eller särskilda bankintyg (t.ex. utdelningskuponger) innan de återbetalar den överskjutande skatt som innehållits. Till följd av mycket omfattande fall av sofistikerade bedrägerier nyligen har vissa medlemsstater infört eller arbetar med att införa ännu strängare dokumentationskrav som en del av sina förfaranden.

En av de mest uppenbara formerna av skattefusk är situationer där skattebetalare som inte har rätt till en lägre källskattesats genomför transaktioner (t.ex. värdepapperslån eller försäljning och återköp av värdepapper) med enheter som skulle ha rätt till en reducerad källskattesats (t.ex. baserat på det relevanta skatteavtalet eller på grund av en särskild status) om de vore ägare till värdepappret, så att de kan dela besparingarna mellan sig.

Denna typ av fusk kallas även utdelningsarbitrage eller ”cum-cum”. En annan form av fusk är cum-ex-systemen, som fungerar som bedrägerisystem för att göra flera ansökningar om återbetalning: genom avsiktlig blankning kring utdelningsdagen försöker man skapa förvirring mellan den ekonomiska och den lagliga ägaren av värdepappren, vilket gör det möjligt för båda parterna att begära skatteåterbetalningar som överstiger det belopp som ursprungligen innehållits av källskatteombudet.

Det nuvarande läget avskräcker från gränsöverskridande investeringar inom EU, särskilt icke-professionella investerare: i en nyligen genomförd undersökning 1 uppgav nästan 70 % av de icke-professionella investerare som skulle ha rätt till en reducerad källskattesats att de inte begärde detta. Huvudorsaken var långdragna, kostsamma och alltför komplicerade förfaranden, vilket ledde till att 31 % bestämde sig för att sälja sina utländska EU-aktier. I grunden strider detta mot målen för kapitalmarknadsunionen och paketet för icke-professionella investerare, som antogs den 24 maj 2023 2 , och undergräver EU-marknadens konkurrenskraft i allmänhet. Förutom att skatteförvaltningarna blir tvungna att lägga stora resurser på detta har den ständiga risken för bedrägeri eller fusk också en negativ inverkan på medlemsstaternas skatteintäkter och, i slutändan, på skatterättvisan.

Europeiska kommissionen och internationella organisationer har i årtionden analyserat och försökt komma till rätta med ineffektiviteten och risken för bedrägeri eller fusk i samband med källskatteförfaranden. Kommissionen lade 2009 fram en rekommendation till medlemsstaterna om förenkling av förfarandena för källskatt 3 . År 2017 offentliggjorde kommissionen en uppförandekod om källskatt 4 , där medlemsstaterna uppmanades att göra ett frivilligt åtagande. På internationell nivå godkände Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 2013 genomförandepaketet för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad, (Treaty Relief and Compliance Enhancement, Trace), som även syftar till att komma till rätta med ineffektiviteten i källskatteförfarandena 5 .

Dessa åtgärder på EU-nivå och internationell nivå har visserligen lett till vissa förbättringar, men betungande källskatteförfaranden avskräcker fortfarande från gränsöverskridande investeringar, särskilt av icke-professionella investerare, utgör fortfarande ett hinder för en välfungerande kapitalmarknad i EU och är fortfarande riskbenägna när det gäller bedrägeri eller fusk. De totala kostnaderna för källskatteförfaranden uppskattas till 6,62 miljarder euro 6 .

Det är av dessa skäl som kommissionen under 2020 i handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin 7 och i handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion för människor och företag 8 tillkännagav ett lagstiftningsinitiativ om källskatteförfaranden. I mars 2022 välkomnade Europaparlamentet handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning och stödde ett grundligt genomförande av den 9 . Parlamentet välkomnade även kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag om att införa ett gemensamt och standardiserat system för källskatter, tillsammans med en mekanism för informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar 10 . I sin resolution från 2020 om handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion framhöll Europaparlamentet behovet av att minska skattehindren för gränsöverskridande investeringar, även förfaranden för gränsöverskridande återbetalning till investerare, inbegripet icke-professionella investerare 11 .

Syftet med detta förslag är dubbelt: att stödja en väl fungerande kapitalmarknadsunion genom att underlätta gränsöverskridande investeringar och säkerställa rättvis beskattning genom att förebygga skattebedrägeri och fusk.

För att uppnå målen införs genom detta förslag effektivare förfaranden för källskatt samtidigt som medlemsstaterna förses med de verktyg som krävs för att på ett ändamålsenligt sätt bekämpa skattebedrägeri och skattefusk. De föreslagna ändringarna kommer också att få mycket praktiska och användbara konsekvenser för investerarna och leda till mycket stora kostnadsbesparingar för investerarna, som uppskattas till cirka 5,17 miljarder euro per år 12 .

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta initiativ är helt och hållet förenligt med andra initiativ som kommissionen har tagit under de senaste åren för att uppnå den viktigaste prioriteringen, dvs. att bekämpa skattebedrägeri och skattefusk.

År 2016 antogs direktivet mot skatteflykt 13 för att säkerställa ett samordnat genomförande i medlemsstaterna av viktiga åtgärder mot skatteflykt som härrör från det internationella projektet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

Direktivet om administrativt samarbete (DAC) 14 har sedan det antogs 2011 reviderats och utvidgats vid flera tillfällen för att möjliggöra ett storskaligt och snabbt utbyte av skatterelaterad information inom EU. I DAC2 15 fastställs i synnerhet en ram för ökad skattetransparens inom EU när det gäller information om finansiella konton.

Enligt DAC6 16 ska förmedlare informera skatteförvaltningarna om gränsöverskridande arrangemang som skulle kunna utnyttjas för aggressiv skatteplanering.

År 2021 antog kommissionen ett förslag till direktiv för att bekämpa missbruk av skalbolag (dvs. enheter i Europeiska unionen som inte bedriver någon ekonomisk verksamhet eller bedriver minimal ekonomisk verksamhet) 17 för att undvika eller smita från skatt.

De befintliga EU-instrumenten innehåller dock inga särskilda åtgärder för att ta itu med skattefusk när det gäller källskatteförfaranden. De befintliga reglerna innehåller inga bestämmelser om rapportering av information om värdepapperstransaktioner till skatteförvaltningarna i ursprungsmedlemsstaterna (inbegripet uppgifter om betalningskedjan när det gäller finansförmedlares betalning av utdelningar eller ränta).

Detta innebär att problemet med fusk inte avhjälps med de befintliga reglerna. Detta direktiv kommer att bidra till att öka transparensen så att medlemsstaterna kan kontrollera om källskattesatsen tillämpas korrekt på alla skattskyldiga personer. Direktivet kommer att säkerställa att transparens uppnås snabbt för att motivera och möjliggöra snabb och effektiv handläggning av tillämpliga ansökningar om återbetalning eller skattelättnad.

Eftersom detta förslag handlar om källskatteförfaranden kommer det endast att komplettera moder- och dotterbolagsdirektivet 18 och direktivet om räntor och royaltyer 19 . Enligt dessa direktiv undantas aktieutdelningar och andra vinstutdelningar respektive betalningar av ränta och royaltyer från dotterbolag till moderbolag från källskatt, och de eliminerar dubbelbeskattning av sådana inkomster på moderbolagsnivå. Moder- och dotterbolagsdirektivet och direktivet om räntor och royaltyer kan vara tillämpliga på de börsnoterade värdepapper som omfattas av detta förslag, och detta förslag kommer inte att begränsa medlemsstaternas efterlevnad av moder- och dotterbolagsdirektivet och direktivet om räntor och royaltyer, utan snarare göra det enklare i fråga om förfaranden.

   Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är helt och hållet förenligt med kapitalmarknadsunionen och kommer att bidra till att den fungerar väl. Kapitalmarknadsunionen syftar till att göra finansiering mer tillgänglig för EU-företag, underlätta enskilda personers och företags investeringar och integrera nationella kapitalmarknader i en verklig inre marknad. Skiljaktiga, betungande och långdragna källskatteförfaranden ger upphov till betydande kostnader som avskräcker från gränsöverskridande investeringar och undergräver kapitalmarknadsunionen. Snabbare, effektivare och billigare källskatteförfaranden kommer att stödja gränsöverskridande investeringar och bidra till att skapa en verklig inre kapitalmarknad i EU.

Genom att ta itu med ett stort hinder för icke-professionella investerares gränsöverskridande investeringar kompletterar detta förslag den investeringsstrategi för icke-professionella investerare som antogs den 24 maj 2023 20 för att ge konsumenterna möjlighet att fullt ut utnyttja EU:s kapitalmarknader.

Detta direktiv kompletterar också direktivet om aktieägares rättigheter 21 , eftersom de båda har som mål att det ska råda transparens i förhållande till den slutliga investeraren. Direktivet om aktieägares rättigheter underlättar identifiering av aktieägare och informationsflöden mellan aktieägare och emittenter av värdepapper. Företag har rätt att identifiera sina aktieägare och få information om aktieägarnas identitet från alla förmedlare som har denna information.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för ändringar av lagstiftningen om beskattning är artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Även om ingen uttrycklig hänvisning till direkt beskattning görs, hänvisas det i artikel 115 till direktiv om tillnärmning av nationell lagstiftning, som har direkt inverkan på den inre marknadens upprättande eller funktion. Av detta följer att direktiv enligt artikel 115 i EUF-fördraget är det lämpliga rättsliga instrumentet för EU på detta område. Enligt artikel 288 i EUF-fördraget är direktiv bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås, men det överlåts åt de nationella myndigheterna att välja form och tillvägagångssätt.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Problemets gränsöverskridande karaktär kräver ett gemensamt initiativ som omfattar hela den inre marknaden.

Orsaken till problemet beror främst på att de medlemsstater som tar ut källskatt på utdelningar eller räntebetalningar för att möjliggöra skattelättnader vid överbeskattning i gränsöverskridande situationer tillämpar olika system. Följande system används, och olika tröskelvärden eller olika krav kan gälla i olika medlemsstater: ett system för källskattelättnad, ett system för snabb återbetalning, standardåterbetalningssystemet eller en kombination av dessa.

Att bibehålla en alltmer fragmenterad ram för källskatteförfaranden i EU leder till höga efterlevnadskostnader för berörda investerare och finansförmedlare. Den aktuella frågans gränsöverskridande karaktär kräver åtgärder på EU-nivå för att förenkla de administrativa förfarandena och minska efterlevnadskostnaderna. I avsaknad av ett sådant initiativ hindrar de fragmenterade nationella källskatteförfarandena effektiva förfaranden för skattelättnad vid gränsöverskridande transaktioner och hindrar därmed en väl fungerande inre marknad. Därför krävs EU-åtgärder för att skapa lika villkor för nationella och utländska investerare och för både inhemska förmedlare och förmedlare utan hemvist i landet.

Initiativet syftar också till att ge svar på Esmas rekommendationer i slutrapporten om cum-ex, cum-cum och system för ansökan om återbetalning av källskatt, där man drog slutsatsen att det skulle behövas särskilda åtgärder på skatteområdet på EU-nivå för att bekämpa bedrägerier och fusk på ett ändamålsenligt sätt.

Ett lagstiftningsinitiativ är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

Proportionalitetsprincipen

De planerade åtgärderna går inte utöver den minsta skyddsnivån för den inre marknaden och är därför förenliga med proportionalitetsprincipen. Förslaget föreskriver inte fullständig harmonisering, utan anger endast gemensamma inslag som skulle förbättra medlemsstaternas system för källskatt och stärka dem mot bedrägerier och fusk.

Införandet av ett gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist skulle gynna investerare, finansförmedlare och skatteförvaltningar. Det nuvarande systemet, som är fragmenterat och delvis pappersbaserat, kommer att ersättas av ett helt digitalt system. Detta skulle öka digitaliseringen av de administrativa förfarandena i medlemsstaterna och skapa effektivitetsvinster, vilket i sin tur skulle göra det möjligt för finansförmedlare att förbättra sina egna förfaranden. Detta är ett viktigt första steg framåt för att uppnå effektivare förfaranden för källskatt.

Införandet av rapporteringsskyldigheter för finansförmedlare skulle medföra vissa kostnader och administrativa bördor. Dessa kostnader uppvägs dock av de positiva effekter som den mottagna informationen skulle få för skatteförvaltningarna när det gäller att förbättra källskatteförfarandenas säkerhet och ändamålsenlighet.

Denna börda bör dessutom bedömas mot bakgrund av de initiativ som vissa medlemsstater nyligen antagit eller aviserat som svar på den senaste tidens skandaler med skattebedrägerier och skattefusk när det gäller källskatteförfaranden. Genom dessa initiativ införs nya och omfattande rapporteringskrav för förmedlare.

En gemensam EU-omfattande rapporteringsstandard skulle minska efterlevnadskostnaderna för finansförmedlare som är verksamma över gränserna, eftersom det skulle finnas en enda rapporteringsstandard i hela EU i stället för en mångfald av olika rapporteringskrav.

Val av instrument

Förslaget är ett direktiv, vilket är det enda tillgängliga instrumentet som är tillåtet i enlighet med den rättsliga grunden (artikel 115 i EUF-fördraget).

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten när det gäller befintlig lagstiftning

Det finns ingen tidigare bindande lagstiftning när det gäller förfaranden för källskattelättnader, och därför har inga efterhandsutvärderingar eller kontroller av ändamålsenligheten utförts.

Samråd med berörda parter

Strategin för samråd med berörda parter för detta initiativ bestod av både offentliga och riktade samråd. En inledande konsekvensbedömning 22 offentliggjordes den 28 september 2021 med en fyra veckor lång samrådsperiod, följt av ett offentligt samråd som pågick mellan april och juni 2022, vilket ledde till 1 682 svar.

Medlemsstaterna rådfrågades via arbetsgrupp IV, bilaterala möten och två möten i Tadeus-forumet. Dessutom hölls möten med olika intressenter, såsom företrädare för finansförmedlare och icke-professionella investerare.

Av alla dessa utbyten och synpunkter från olika berörda parter kan det konstateras att det råder bred enighet om de problem som uppstår till följd av de olika källskatteförfarandena i medlemsstaterna och om behovet av EU-åtgärder för att komma till rätta med den fragmenterade och ineffektiva situationen.

De viktigaste intressentgrupperna har dock olika åsikter om möjliga alternativ för att göra detta.

Investerare och finansförmedlare ansåg helt klart att källskattelättnader skulle ge de bästa resultaten, t.ex. tidig skattelättnad för investerare och en begränsad börda för förmedlare. De ansåg också att ett system för källskattelättnad antagligen skulle behöva kompletteras med system för återbetalning av källskatt, som en reservmetod. De stödde därför ett initiativ som också skulle syfta till att standardisera de nuvarande förfarandena och formulären för återbetalning av källskatt.

Medlemsstaterna uttryckte sitt stöd för införandet av ett gemensamt EU-omfattande elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist. När det gäller rapporteringsskyldigheten och ett standardiserat förfarande

(a)skulle medlemsstater där den inhemska skattesatsen för investerare utan hemvist i landet är lägre eller densamma som källskattesatsen i dubbelbeskattningsavtalet inte påverkas direkt av en standardisering av förfarandena för eller rapporteringen av källskatt; en del av dessa medlemsstater uttryckte stöd för åtgärder på EU-nivå eftersom det kommer att förbättra investerarnas ställning,

(b)var medlemsstater där den inhemska källskattesatsen är högre än respektive källskattesats i dubbelbeskattningsavtalen i stort överens om att öka transparensen och standardisera källskatteförfarandena. Dessa medlemsstater framhöll vikten av att skapa en balans mellan åtgärderna för att effektivisera dessa förfaranden och behålla kontrollen över förfarandena för att förhindra skattefusk.

Alla ovannämnda insikter från berörda parter har noga övervägts i detta förslag, som syftar till att införa effektivare förfaranden för källskatt och samtidigt ger medlemsstaterna de verktyg som behövs för att effektivt bekämpa skattebedrägeri och skattefusk.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen genomförde omfattande samråd och fick synpunkter från olika källor under utarbetandet av förslaget. Kommissionen förlitade sig bland annat på offentligt tillgänglig information och bidrag från den privata sektorn via samtal och möten på plats för att diskutera tekniska aspekter.

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning genomfördes vid utarbetandet av detta initiativ. Utkastet till konsekvensbedömningsrapporten lämnades in till nämnden för lagstiftningskontroll den 16 november 2022. Efter mötet den 14 december 2022 avgav nämnden för lagstiftningskontroll ett negativt yttrande den 16 december 2022 och föreslog flera områden där det behövdes ytterligare förbättringar. De viktigaste förbättringsområdena var följande: Ökad tydlighet om större klarhet om avvägningen mellan initiativets två specifika mål (att förbättra effektiviteten och bekämpa skattefusk), en exakt beskrivning av alternativens innehåll, funktion och komplementaritet samt en tydlig och fullständig bild av kostnaderna och fördelarna med varje alternativ.

En reviderad konsekvensbedömningsrapport överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 20 mars 2023. med ändringar enligt nämndens tidigare yttrande. Det klargjordes särskilt att båda målen – att förbättra effektiviteten och bekämpa skattefusk – är lika viktiga. Dessutom ändrades alternativen från fyra till tre (de tidigare alternativen 1 och 2 slogs samman till det nuvarande alternativ 1. Alternativ 2 och 3 omformulerades något och ordningsföljden ändrades). Slutligen reviderades konsekvensbedömningen för att ge en mer heltäckande översikt över kostnader och fördelar, och ett sammanfattande diagram lades till för att ange nettokostnaden för och fördelarna med varje aktuellt alternativ för varje berörd part.

Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande med reservation om denna nya konsekvensbedömning den 21 april 2023. Nämnden för lagstiftningskontroll efterfrågade ytterligare förtydliganden om de tillgängliga alternativen och om kostnader och besparingar när det gäller principen ”en in och en ut”. Dessutom uppmanade nämnden att det i konsekvensanalysen skulle klargöras att det rekommenderade alternativet var att ge medlemsstaterna möjlighet att välja mellan att tillämpa systemet för källskattelättnad och/eller systemet för snabb återbetalning. De ovannämnda reservationerna togs med i den senaste versionen av konsekvensbedömningen.

I konsekvensbedömningen, som reviderats till följd av rekommendationerna från nämnden för lagstiftningskontroll, undersöktes tre politiska alternativ:

Alternativ 1 – Inrättande av ett gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist samt gemensam rapportering

Enligt detta alternativ skulle medlemsstaterna kunna fortsätta att tillämpa sina nuvarande system (dvs. förfaranden för källskattelättnad och/eller återbetalning), men de bör införa följande nya inslag:

·Ett gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist (med ett gemensamt innehåll och format) som skulle utfärdas och verifieras digitalt av alla medlemsstater.

·En gemensam rapporteringsstandard för att öka transparensen eftersom alla finansförmedlare i hela den finansiella kedjan skulle rapportera en fastställd uppsättning uppgifter till ursprungsmedlemsstaten. Detta skulle åtföljas av standardiserade förfaranden för kundkontroll, ansvarsregler och gemensamma återbetalningsformulär som på ett automatiserat sätt ska lämnas in för kunders och skattebetalares räkning.

Alternativ 2 – Genomförande av ett system för källskattelättnad

Det andra alternativet bygger på de delar som ingår i alternativ 1. Enligt alternativ 2 blir det dock obligatoriskt för medlemsstaterna att införa ett system för källskattelättnad som gör det möjligt att tillämpa reducerade skattesatser enligt dubbelbeskattningsavtal eller nationella regler direkt vid tidpunkten för betalningen. Enligt alternativ 2 skulle skatteförvaltningarna behöva övervaka de skatter som ska betalas efter betalningen.

Alternativ 3 – Genomförande av ett system för snabb återbetalning inom en fastställd tidsram och/eller källskattelättnad

Detta alternativ omfattar alternativ 1 med ett ytterligare krav att medlemsstater som tillämpar ett återbetalningssystem ska se till att ansökan om återbetalning handläggs inom en på förhand fastställd tidsram, ett så kallat system för snabb återbetalning. Medlemsstaterna kan införa eller fortsätta att genomföra ett system för källskattelättnad (som huvudsakligt system eller för vissa lågriskbetalningar).

Alternativen har jämförts med hjälp av följande kriterier: ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och proportionalitet.

Av alla alternativ är alternativ 3 det rekommenderade alternativet. Alternativ 3 är mycket effektivt för att hantera de problem som identifierats i EU när det gäller snabbhet, enklare och mer digitaliserade förfaranden. Alternativ 2 skulle leda till ännu större kostnadsbesparingar för investerare, medan alternativ 3 ger medlemsstaterna möjlighet att bibehålla en förhandskontroll över ansökningar om återbetalning, vilket är en lösning som bör vara politiskt genomförbar i alla medlemsstater. Bekämpning av fusk är särskilt relevant för medlemsstater som har drabbats hårt av cum-cum- och cum-ex-metoder under de senaste åren. Av politiska skäl kan dessa medlemsstater vara mer ovilliga att införa ett system för källskattelättnad på kort sikt, eftersom ett sådant system ger finansförmedlare en mer framträdande roll.

Ekonomiska konsekvenser

Fördelar

Det föreslagna initiativet kommer att leda till kostnadsbesparingar för investerare, som uppskattas till cirka 5,17 miljarder euro per år, varav 730 miljoner euro per år till följd av en minskning av pappersarbetet (409 miljoner euro för investerare i EU). Detta beror på att investerarnas efterlevnadskostnader kommer att bli lägre, att fallen av dubbelbeskattning kommer att bli färre och att de kommer att kunna återinvestera de återbetalade pengarna i tid. Detta initiativ kommer således att bidra till att komma till rätta med ett strukturellt och långvarigt hinder för gränsöverskridande investeringar. Det kommer också att hjälpa EU-företag att anskaffa kapital från en bredare investerarbas, vilket är ett centralt mål för kapitalmarknadsunionen.

Även om finansförmedlare skulle ådra sig betydande kostnader på kort sikt för att införa de system som krävs för att följa det nya direktivet, förväntas de på längre sikt dra nytta av kostnadsbesparingar (uppskattningsvis cirka 13,5 miljoner euro per år) på grund av förenklade förfaranden, särskilt tack vare digitaliseringen av vissa aspekter av initiativet, såsom användning av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist eller begäran om flera skattelättnader på en gång.

Skatteförvaltningarna kommer dessutom att vara bättre rustade för att bekämpa skattefusk, vilket så småningom bör ha en positiv inverkan på skatteintäkterna. BNP förväntas påverkas positivt av detta initiativ, med ungefär 0,025 %.

Kostnader

Finansförmedlare kommer att få genomförandekostnader och årliga återkommande kostnader på 75,9 miljoner euro respektive 13 miljoner euro. Skatteförvaltningarna kommer också att få it-utvecklingskostnader för genomförandet av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist (uppskattningsvis 4,9–54 miljoner euro i utvecklingskostnader och 0,97–10,8 miljoner euro i återkommande kostnader) och de rapporteringssystem som behövs för att ta emot uppgifter (uppskattade till en engångskostnad på 18,2 miljoner euro och 3,5 miljoner euro per år i återkommande kostnader). Med tanke på att antalet fall av dubbelbeskattning kommer att minska kommer medlemsstaternas skatteintäkter att minska med uppskattningsvis 2,2 miljarder euro.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ett av förslagets viktigaste mål är införandet av digitalisering av källskatteförfarandena för att uppnå helt automatiserade sätt att utfärda elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, rapportering av information, inlämning av begäran om skattelättnad eller återbetalning och kontroll av uppgifterna. Ett annat mål som eftersträvas med initiativet är att undvika spridning av olika system i medlemsstaterna genom att standardisera vissa delar av källskatteförfarandena.

När det gäller principen principen ”en in och en ut” kommer initiativet att leda till kostnadsbesparingar för investerare till följd av en minskning av pappersarbetet (409 miljoner euro per år) och kostnadsbesparingar för finansförmedlare i samband med rationalisering av förfarandena (13,5 miljoner euro per år). Samtidigt kommer finansförmedlarna att bära genomförandekostnader på 75,9 miljoner euro i engångskostnader och 13 miljoner euro i återkommande kostnader.

Genom förslaget införs rapporteringsskyldigheter för finansförmedlare. Att inhämta detaljerad information är avgörande för att skatteförvaltningen i ursprungsmedlemsstaten ska kunna bedöma och tillämpa lämpliga reducerade källskattesatser och effektivt identifiera fusk och därmed uppnå ett av initiativets mål. För att begränsa rapporteringsbördan har den information som ska rapporteras av finansförmedlare begränsats till vad som är nödvändigt för att medlemsstaterna ska kunna rekonstruera betalningskedjan för utdelningar och ränta i den mån sådan information finns tillgänglig för rapporterande finansförmedlare. Rapporteringen kommer att ske med hjälp av standardiserade elektroniska formulär och gemensamma krav för de kommunikationskanaler som kommissionen ska fastställa genom genomförandeakter.

För enkelhetens skull och för att förenkla beskattningskraven för små investerare har en de minimis-regel införts för rapporteringsskyldigheterna och förfarandet för kundkontroll. Regeln innebär att det inte begärs information om finansiella arrangemang eller minsta innehavsperiod för investerare med betalningar av utdelning som understiger ett tröskelvärde på 1 000 euro.

Grundläggande rättigheter och jämlikhet

De grundläggande rättigheterna skyddas, särskilt kraven på skydd av personuppgifter enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Personuppgifterna kommer endast att behandlas i syfte att kontrollera att korrekt källskattesats tillämpas på skattebetalaren och minska risken för skattebedrägeri och skattefusk. Personuppgifter kommer endast att överföras mellan enheter som deltar i förfarandena för källskattelättnader enligt detta direktiv. Den mängd personuppgifter som ska överföras kommer i enlighet med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen att begränsas till vad som är nödvändigt för att upptäcka underrapportering, utebliven rapportering eller skattebedrägeri eller skattefusk. Personuppgifter kommer endast att lagras så länge som det är nödvändigt för detta ändamål.

Jämlikhet, inbegripet jämställdhet, påverkas inte i någon större utsträckning av detta initiativ.

Övriga effekter

Inga andra betydande effekter. Initiativet förväntas dock ha begränsade positiva sociala effekter, eftersom det skulle säkerställa en mer rättvis beskattning samt en begränsad positiv miljöpåverkan, med tanke på den förväntade minskningen av pappersbaserade återbetalningsförfaranden. Det nuvarande initiativet är därför förenligt med uppnåendet av det klimatneutralitetsmål som krävs i den europeiska klimatlagen.

Förslaget upprätthåller principerna om att inte orsaka betydande skada och ”digitalt som standard” och bidrar till att uppnå det europeiska sättet att skapa ett digitalt samhälle och en digital ekonomi.

De relevanta mål för hållbar utveckling som delvis tas upp i initiativet är nr 8 (anständigt arbete och ekonomisk tillväxt), nr 9 (industri, innovation och infrastruktur) och nr 16 (fred, rättvisa och starka institutioner) enligt bilaga 3 till konsekvensbedömningen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Initiativets viktigaste budgetkonsekvenser för kommissionen är införandet av det gemensamma elektroniska intyget om skatterättslig hemvist och fastställandet av de format och kommunikationskanaler som finansförmedlare ska använda för att rapportera till de nationella skatteförvaltningarna. Finansieringsöversikten för rättsakten innehåller närmare uppgifter om de personalresurser och administrativa resurser som krävs.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

För att övervaka och utvärdera genomförandet av direktivet ska medlemsstaterna årligen förse kommissionen med relevanta uppgifter om hur direktivet fungerar. Den relevanta informationen ska definieras genom en genomförandeakt i enlighet med artikel 19 i direktivet.

Kommissionen ska utvärdera direktivet fem år efter det att de nationella bestämmelser som införlivar direktivet träder i kraft och därefter vart femte år.

Detaljerad redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget är uppbyggt i två delar som beskrivs i kapitel 2 respektive kapitel 3. I kapitel 2 föreskrivs inrättandet av ett EU-omfattande elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist, medan kapitel 3 behandlar förfarandena för källskattelättnad. Det omfattar ett förfarande för att inrätta nationella register för särskilda finansförmedlare (certifierade finansförmedlare) och en standardiserad rapporteringsskyldighet för sådana certifierade finansförmedlare. Det behandlar också medlemsstaternas skyldighet att inrätta ett system för källskattelättnad eller ett system för snabb återbetalning eller en kombination av båda, för att säkerställa ett snabbt och säkert förfarande för källskattelättnad baserat på dubbelbeskattningsavtal eller inhemska regler om vissa transparensvillkor är uppfyllda. Eftersom dessa förfaranden endast berör specifika medlemsstater som behöver bevilja skattelättnad för överskjutande källskatt är kapitel 3 endast bindande för dessa medlemsstater.

i)Gemensamt elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist

Det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist ska införas av alla medlemsstater och kommer att tillhandahålla en snabb, enkel och säker administrativ process för att bekräfta EU-skattebetalarnas skatterättsliga hemvist.

Enligt artikel 4 kommer intyget om skatterättslig hemvist att ha ett gemensamt innehåll, oavsett utfärdande medlemsstat, dvs. bosättningsmedlemsstat. De faktorer som i punkt 2 fastställs som gemensamt innehåll för det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist identifierar de ansökande skattebetalarna och bekräftar att de har sin hemvist i en av medlemsstaterna enligt den medlemsstatens nationella regler.

Riktade samråd med medlemsstaterna visade att när det gäller fastställande av investerares hemvist tillämpas samma regler för att anse investeraren som bosatt eller inte i en viss medlemsstat, oavsett i vilket land investeringen görs. Därför behöver inte den medlemsstat där investeringen görs anges i det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist. Sådan information kommer dock att ingå i ansökan om skattelättnad för att fastställa tillämplig minskad skattesats.

Eftersom syftet är att inrätta ett standardiserat elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som kan användas för att rationalisera förfarandena för källskatt, men även för andra ändamål, är det enligt förslaget möjligt att lägga till information för dessa ändamål.

Med tanke på att ett av målen med detta initiativ är att minska den administrativa bördan för skatteförvaltningar, investerare och finanssektorn föreslås att det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist ska omfatta åtminstone hela det kalenderår under vilket det begärs. Om omständigheterna i slutet av året inte motsvarar innehållet i det elektroniska intyg som utfärdats under året, kan den utfärdande medlemsstaten eller en annan berörd medlemsstat dock bedöma intyget som ogiltigt. Den minimiperiod som ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist omfattar (ett kalenderår) bör inte tolkas som att medlemsstaterna inte kan utfärda ett elektroniskt intyg med längre täckningsperiod, beroende på varje medlemsstats begrepp om skatterättslig hemvist samt interna beslut. Medlemsstaterna ska erkänna elektroniska intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats av en annan medlemsstat som tillräckligt bevis på att en skattebetalare har hemvist i den andra medlemsstaten, i den mån den utfärdande medlemsstaten fortsätter att anse intyget giltigt.

Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att utfärda ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist inom en dag om de har erhållit vissa specifika uppgifter och förutsatt att inga exceptionella omständigheter uppstår som motiverar en försening. I fall där intyget inte kan utfärdas på en dag ska den berörda medlemsstaten underrätta den anmodade parten. För att uppfylla kravet på utfärdande på en dag bör medlemsstaterna införa ett helautomatiskt system för utfärdande av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, som gör det möjligt att begära ett intyg via en onlineportal som finns tillgänglig för skattebetalarna och godkända parter (t.ex. finansförmedlare som ansöker om ett intyg för sina kunders räkning).

Det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist kommer att säkras med hjälp av en elektronisk stämpel i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen) 23 . Den planerade metoden ger möjlighet till versioner av det gemensamma elektroniska intyget om skatterättslig hemvist som kan läsas av både människor och maskiner i form av pdf-dokument eller liknande format som kan användas av automatiserade system.

ii)Medlemsstaternas nationella register

För att dra nytta av de förfaranden för källskattelättnad som står i centrum för direktivet måste investerare kunna samarbeta med finansförmedlare som är certifierade för att tillhandahålla dessa tjänster. Det finns två grunder för att certifieras som certifierad finansförmedlare och därmed få tillgång till förfarandena i detta direktiv:

Obligatoriskt: för 1) stora institut enligt definitionen i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 575/2013 24 och 2) värdepapperscentraler som omfattas av förordning (EU) nr 909/2014 25 och som tillhandahåller källskatteombudstjänster och som därför måste registrera sig i de medlemsstater där värdepappersemittenterna är etablerade och som någon av deras kunder har investerat i.

Frivilligt: för alla andra enheter (inbegripet enheter som är etablerade inom ett tredjelands jurisdiktion) som agerar som finansförmedlare och uppfyller särskilda krav genom att registrera sig i ett eller flera av de nationella register som upprättats i enlighet med detta direktiv, enligt den berörda förmedlarens gottfinnande. Finansförmedlarna förväntas registrera sig i de medlemsstater där deras kunder har investeringar.

Medlemsstater som inte behöver bevilja skattelättnad för överskjutande källskatt, på grund av ett undantag för källskatt på betalningar av utdelning eller om den relevanta nationella skattesatsen alltid är lägre än eller lika med den skattesats som skulle kunna tillämpas enligt ett dubbelbeskattningsavtal, behöver inte ha ett nationellt register. Medlemsstater som väljer att bevilja källskattelättnad eller snabb återbetalning av överskjutande skatt som innehållits på ränta på obligationer i enlighet med detta direktiv bör automatiskt använda det nationella register som redan inrättats för att bevilja skattelättnad för överskjutande skatt som innehållits på utdelningar, eller på annat sätt upprätta ett nationellt register.

Certifierade finansförmedlare som inte uppfyller kraven, inklusive registreringskraven, kommer att avregistreras från de nationella registren och/eller påföras sanktioner.

iii)Gemensam rapportering

Detta direktiv syftar till att bidra till kampen mot skattebedrägeri och skattefusk när det gäller förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt och till att göra dessa förfaranden effektiva. Att införa insyn i den finansiella kedjan tjänar dessa två mål, eftersom det gör det möjligt för ursprungsmedlemsstaten att få den information som behövs för att kontrollera att korrekt källskattesats tillämpas och för att bedöma om reglerna mot skattefusk behöver tillämpas. Inrättandet av en gemensam standard för rapportering i hela EU medför minskade efterlevnadskostnader för investerare och finansförmedlare och möjliggör snabbare och säkrare förfaranden för skattelättnad för källskatt.

Vem ska rapportera och till vem?

Rapporteringsskyldigheterna härrör från registreringen i ett av de nationella registren. Alla certifierade finansförmedlare som ingår i ett eller flera av de nationella registren ska rapporteras till den myndighet som för registret och, i tillämpliga fall, till källskattombudet, oavsett i vilket land de har sin hemvist (EU eller utanför EU, eller i en medlemsstat med eller utan ett eget nationellt register).

Certifierade finansförmedlare som är registrerade i ett nationellt register måste rapportera var deras kunders investeringar äger rum i en medlemsstat som har ett nationellt register. En sådan ursprungsmedlemsstat kommer att behöva tillhandahålla skattelättnader och måste därför rekonstruera betalningskedjan för värdepapper och identifiera den slutliga investeraren. Direktivet utesluter inte möjligheten att certifierade finansförmedlare lägger ut rapporteringsskyldigheten på en annan finansförmedlare i förvaringskedjan, i den mån respektive certifierad finansförmedlare förblir ansvarig för att rapporteringen är fullständig och korrekt.

Underlåtenhet att uppfylla rapporteringsskyldigheten kommer att leda till påföljder.

Vad ska rapporteras?

I direktivets bilaga II fastställs en gemensam uppsättning rapporteringsuppgifter.Varje certifierad finansförmedlare ska endast rapportera om den del av transaktionen som är synlig för den, dvs. från vilken den erhåller utdelningen eller räntan och till vilken den betalar utdelningen eller räntan. Mottagaren av den fullständiga rapporteringen, antingen ursprungsskatteförvaltningen eller ett källskatteombud som utsetts för dennes räkning, kommer således att ha all den information som behövs för att rekonstruera transaktionens finansiella kedja från investeraren till emittenten av värdepappren.

De uppgifter som rapporteras till skatteförvaltningen kommer att göra det möjligt för den att fastställa den slutliga investerarens identitet och dennes eventuella rätt till den reducerade källskattesatsen. Risken för dubbla återbetalningar minskas därför och skatteförvaltningarnas kapacitet att identifiera och bekämpa andra otillbörliga och bedrägliga metoder, såsom cum-cum, förstärks.

Rubrik E i bilaga II innehåller två rapporteringskrav som syftar till att bidra till att bekämpa skattefusk i samband med källskatt, främst system för cum-cum-fusk: i) information om innehavsperioden för underliggande värdepapper och ii) information om finansiella arrangemang kopplade till de värdepapper för vilka skattebetalaren begär skattelättnad.

Den första delen syftar till att få information om huruvida de underliggande värdepappren har köpts inom två dagar före ex-dagen, detta för att hjälpa till att förhindra ytterligare bedrägeri- eller fusksystem för flerfaldig ansökan om återbetalning av samma källskatt när endast en enda ansökan om återbetalning är tillämplig (cum-ex-system).

Den andra delen syftar till att få information om huruvida den rapporterande finansförmedlaren känner till något finansiellt arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen, detta för att hjälpa skatteförvaltningen att upptäcka skattefusk (cum-cum-system). Ett finansiellt arrangemang kan till exempel vara ett repoavtal eller värdepapperslån, men även derivatprodukter som enskilda aktieterminer. Ett repoavtal innebär försäljning av värdepapper till ett visst pris med ett åtagande att återköpa samma eller liknande värdepapper till ett fast pris vid en viss tidpunkt i framtiden. Värdepapperslån innebär att äganderätten till ett värdepapper överförs i utbyte mot säkerhet, vanligtvis ett annat värdepapper, på villkor att äganderätten till värdepappret eller liknande värdepapper återgår till den ursprungliga ägaren vid ett visst framtida datum. Definitionen är bred för att kunna omfatta olika typer av arrangemang.

Eftersom ovanstående system endast har observerats när det gäller betalningar av utdelning krävs inte rapporteringselementen under rubrik E när det gäller ränta som betalas på obligationer. Samma tillvägagångssätt tillämpas när det gäller mycket låga utdelningsbelopp, som anses vara lågriskfall som inte kan motivera den relevanta rapporteringsbördan för certifierade finansförmedlare. Detta hindrar dock inte medlemsstaterna från att tillämpa lämpliga konsekvenser när de faktiskt identifierar fusk, även till ett lågt belopp.

Hur kommer rapporteringen att ske?

Rapporteringen kommer att ske via ett standardiserat XML-format som kommer att fastställas i en genomförandeakt som ska antas av kommissionen. Den automatiska kanalen för att lämna informationen från de ekonomiska aktörerna till motsvarande skatteförvaltning eller källskatteombud som agerar för dess räkning kommer att standardiseras och anges i denna genomförandeakt.

När uppstår rapporteringsskyldigheten?

Tidsfristen för att rapportera informationen i bilaga II är 25 dagar senast från registreringsdagen. Rapporteringen bör ske så snart som möjligt efter registreringsdagen, såvida inte en avvecklingsinstruktion för någon del av en transaktion är under behandling på registreringsdagen, i vilket fall rapporteringen för den transaktionen bör ske så snart som möjligt efter avvecklingen. I praktiken avvecklas alla positioner normalt inom 10–15 dagar från registreringsdagen. Om detta inte har skett senast den 20:e dagen kräver direktivet, för att uppnå en effektiv skattelättnad för överskjutande källskatt, att certifierade finansförmedlare, inom de följande 5 dagarna, fortfarande ska rapportera situationen per den 20:e dagen.

I medlemsstater där källskattelättnad kommer att tillämpas och dagen för betalning av utdelning infaller tidigare än 25 dagar från registreringsdagen bör finansförmedlarna ha en mekanism för att i god tid förse källskatteombudet med information om den skattesats som ska tillämpas.

iv) System för skattelättnad

I förslaget föreskrivs a) ett system för källskattelättnad och b) ett system för snabb återbetalning. I ett system för källskattelättnad tillämpar källskatteombudet rätt skattebelopp när utdelningen eller räntan betalas (artikel 12). I ett system för snabb återbetalning innehålls skatten enligt den högre skattesats som tillämpas i ursprungslandet, men den överskjutande skatten återlämnas inom en fastställd tidsfrist på högst 25 dagar från dagen för begäran eller från den dag då den föreskrivna rapporteringen är uppfylld, beroende på vilket som inträffar senast. Detta bör ske inom 50 kalenderdagar från betalningsdagen (artikel 13). I båda fallen skulle de relevanta aktörerna i förfarandena vara certifierade finansförmedlare som agerar för sina investerares räkning. I artiklarna 10 (begäran om källskattelättnad eller snabb återbetalning) och 11 (förfaranden för kundkontroll) fastställs delar som är gemensamma för båda systemen.

Vid tillämpningen av förfarandena för skattelättnad kan den behöriga skatteförvaltningen besluta att lägga ut relevanta uppgifter på entreprenad till ett utsett källskatteombud i stället för att ensam sköta uppgifterna.

Varje medlemsstat som tillämpar förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt får besluta att tillämpa systemet för källskattelättnad eller systemet för snabb återbetalning, eller båda, samt huruvida medlemsstaten ska använda ovannämnda utkontrakteringsmöjlighet eller inte. Sådana medlemsstater måste dock se till att minst ett av de två systemen är tillgängligt för alla investerare och faktiskt aktiverat och, i samtliga fall, att de villkor som fastställs i detta direktiv är uppfyllda. Inom dessa två system har medlemsstaterna exempelvis möjlighet att endast tillåta skattebetalare med låg risk att begära källskattelättnad, medan andra skattebetalare endast kan begära snabb återbetalning. Medlemsstater som inte använder förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt på grund av att de inte alls föreskriver källskatt eller inte föreskriver olika källskattesatser under olika omständigheter berörs inte av dessa system och är inte skyldiga att vidta åtgärder.

När det gäller bevis på investerarnas hemvist bör medlemsstaterna alltid i första hand förlita sig på elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, enligt definitionen i artikel 4, eller ett lämpligt bevis på skatterättslig hemvist från ett land utanför EU.

Ett viktigt mål med detta direktiv är att förhindra otillbörliga eller bedrägliga skattemetoder, särskilt cum-ex- och cum-cum-system. Medlemsstaternas skatteförvaltningar som vill ha mer tid på sig att göra vissa kontroller innan de går med på att bevilja skattelättnad har möjlighet att inte tillämpa de system för källskattelättnad eller snabb återbetalning som ska införas enligt detta direktiv under vissa särskilda omständigheter. Denna möjlighet är särskilt avsedd vid en begäran om undantag och när den information som lämnas under rubrik E i bilaga II visar att de underliggande värdepappren har förvärvats inom två kalenderdagar från ex-dagen och/eller att finansförmedlaren har kännedom om ett finansiellt arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen.

Om de system för källskattelättnad och snabb återbetalning som fastställs i detta direktiv inte är tillämpliga kommer ett standardåterbetalningsförfarande att tillämpas, om skattebetalaren eller dennes utsedda ombud, som inte nödvändigtvis måste vara ett finansinstitut, direkt kan begära återbetalning till skatteförvaltningen. Genom detta direktiv säkerställs också att åtminstone innehållet i de upplysningar som ska rapporteras till skatteförvaltningen kommer att omfatta de upplysningar som avses under rubrik E i bilaga II.

Allmänna bestämmelser

Kapitel 4 handlar om allmänna bestämmelser och slutbestämmelser, särskilt genomförandeakter, utvärdering och övervakning, dataskyddsregler, införlivande och ikraftträdande. När detta förslag har antagits bör det införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 31 december 2026. Det bör träda i kraft två år efter det att genomförandeakterna har antagits, vilket förväntas ske senast den 1 januari 2027.

2023/0187 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, 26  

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, 27  

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Att säkerställa rättvis beskattning på den inre marknaden och en väl fungerande kapitalmarknadsunion är politiska prioriteringar för Europeiska unionen (EU). I detta sammanhang är det mycket viktigt att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar, samtidigt som skattebedrägeri och skattefusk bekämpas. Sådana hinder finns till exempel genom ineffektiva och oproportionerligt betungande förfaranden för att bevilja skattelättnad för överskjutande skatt som innehålls vid källan på utdelnings- eller ränteinkomster som betalas på aktier eller obligationer som handlas offentligt till investerare utan hemvist i landet. Dessutom har status quo visat sig vara otillräckligt för att förhindra återkommande risker för skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, vilket framgår av den senaste tidens cum-ex- och cum-cum-skandaler. Syftet med detta förslag är att effektivisera EU:s källskatteförfaranden och samtidigt stärka dem mot risken för skattebedrägeri och skattefusk. Den bygger på relevanta tidigare åtgärder på EU-nivå och internationell nivå, såsom kommissionens rekommendation från 2009 om förenkling av källskatteförfaranden och OECD:s initiativ för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad (Treaty Relief and Compliance Enhancement, Trace) 28 .

(2)För att stärka medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa potentiella bedrägerier eller fusk, vilken för närvarande hämmas av fragmentering och en allmän brist på tillförlitlig och aktuell information om investerare, är det därför nödvändigt att inrätta en gemensam ram för skattelättnad för överskjutande källskatt på gränsöverskridande investeringar i värdepapper som är resilient mot risker när det gäller skattebedrägeri eller skattefusk. Denna ram bör leda till konvergens mellan de olika skattelättnadsförfaranden som tillämpas i EU och samtidigt säkerställa transparens och säkerhet när det gäller investerarnas identitet för emittenter av värdepapper, källskatteombud, finansförmedlare och medlemsstater, beroende på vad som är tillämpligt. I detta syfte bör ramen bygga på automatiserade förfaranden, såsom digitaliseringen av intyget om skatterättslig hemvist (i fråga om förfarande och form), vilket är en förutsättning för att investerare ska ha tillgång till alla förfaranden för skattelättnad eller återbetalning. En sådan ram bör också vara tillräckligt flexibel för att ta vederbörlig hänsyn till de olika system som tillämpas i olika medlemsstater och samtidigt säkerställa större konvergens och tillhandahålla lämpliga verktyg för att motverka fusk för att minska riskerna för skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt.

(3)För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör regler om förfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt vara bindande endast för de medlemsstater som tillämpar källskatt på utdelningar med olika skattesatser beroende på den specifika investerarens skatterättsliga hemvist. I detta fall måste medlemsstaterna bevilja skattelättnader om en högre skattesats har tillämpats i en situation där en lägre skattesats kan tillämpas. Dessutom bör medlemsstaterna ha möjlighet att införa liknande förfaranden när det gäller räntebetalningar till personer som inte är bosatta i landet på börsnoterade obligationer, för att effektivisera det relevanta skattelättnadsförfarandet och säkerställa en högre grad av efterlevnad av skattebetalarnas regler. Medlemsstater som inte behöver skattelättnadsförfaranden i fråga om överskjutande källskatt på utdelning och ränta berörs inte av de förfaranden som fastställs i detta direktiv och är därför inte bundna av dessa regler. Med tanke på att investerare kan befinna sig i vilken medlemsstat som helst bör reglerna för ett gemensamt och elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist gälla i alla medlemsstater, och detsamma gäller för allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.

(4)För att säkerställa att alla skattebetalare i EU har tillgång till ett gemensamt, lämpligt och effektivt bevis på sin skatterättsliga hemvist bör medlemsstaterna använda automatiserade förfaranden för utfärdande av intyg om skatterättslig hemvist i samma igenkännliga och godtagbara digitala form och med samma innehåll. För att öka effektiviteten bör intyget vara giltigt åtminstone för hela det år under vilket det har utfärdats och erkänts av andra medlemsstater för den perioden. Medlemsstaterna kan återkalla ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats om skatteförvaltningen har bevis på motsatsen när det gäller den skatterättsliga hemvisten för det året. För att möjliggöra en effektiv identifiering av EU-företag bör intyget innehålla information om dess europeiska unika identifieringskod (EUID).

(5)För att uppnå målet om effektivare skattelättnad för överskjutande källskatt bör gemensamma förfaranden införas som gör det möjligt att snabbt få tydlig och säker information om investerarens identitet, särskilt när det gäller stora investerarbaser, dvs. när det gäller investeringar i börsnoterade värdepapper, där det är svårt att identifiera de enskilda investerarnas identitet. Sådana förfaranden bör också, som ett andra steg, möjliggöra tillämpning av den lämpliga skattesatsen vid tidpunkten för betalningen (källskattelättnad) eller snabb återbetalning av eventuellt överskjutande skattebelopp. Med tanke på att gränsöverskridande investeringar vanligtvis inbegriper en betalningskedja av finansförmedlare bör relevanta förfaranden också möjliggöra spårning och identifiering av kedjan av förmedlare och därmed av intäktsflödet från emittenten av värdepappret till slutmottagaren, dvs. den enda investeraren eller den registrerade ägaren. Relevanta medlemsstater, dvs. de som tillämpar källskatt på inkomst av värdepapper och beviljar skattelättnader för överskjutande skatt, bör därför inrätta och upprätthålla ett nationellt register över de finansförmedlare som har en betydande roll i betalningskedjan, och när de väl har registrerats kräva att de rapporterar information som de har tillgång till om utdelningar eller räntebetalningar, i tillämpliga fall, de hanterar. Den information som krävs bör begränsas till information som är avgörande för att rekonstruera betalningskedjan och därför vara användbar för att förhindra risken för bedrägeri eller fusk, i den mån sådan information är tillgänglig för den rapporterande förmedlaren. Medlemsstater som tillämpar källskatt på ränta enligt olika räntesatser och behöver tillämpa liknande skattelättnadsförfaranden kan också överväga att använda det etablerade nationella registret, beroende på vad som är tillämpligt.

(6)Eftersom de finansförmedlare som oftast deltar i betalningskedjorna för värdepapper är stora institut enligt definitionen i kapitalkravsförordningen (CRR) 29 samt värdepapperscentraler som tillhandahåller källskattetjänster, bör dessa enheter vara skyldiga att begära registrering i de nationella register i medlemsstaterna som inrättats enligt ovan. Andra finansförmedlare bör ha rätt att begära registrering efter eget gottfinnande. Registrering bör begäras av finansförmedlaren själv genom att lämna in en ansökan till den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaten, inklusive bevis på att finansförmedlaren uppfyller vissa krav. Syftet med kraven är att kontrollera att den begärande förmedlaren uppfyller kraven i den relevanta EU-förordningen och övervakas med avseende på efterlevnaden av denna. Om finansförmedlaren är etablerad utanför EU måste den omfattas av lagstiftning i det tredjeland där den är bosatt som är jämförbar vid tillämpningen av detta direktiv och det tredjeland där finansförmedlaren är bosatt varken finns med i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner eller i EU:s förteckning över högrisktredjeländer (förteckning mot penningtvätt). En finansförmedlare i tredjeland uppfyller de relevanta EU-kraven endast för de ändamål som anges i detta direktiv och påverkar inte utövandet eller tillämpningen av andra rättigheter och skyldigheter enligt annan EU-lagstiftning. När de har registrerats bör finansförmedlare betraktas som ”certifierade finansförmedlare” i respektive medlemsstat och omfattas av de relevanta rapporterings- och anmälningsskyldigheterna enligt detta direktiv, samtidigt som de ges rätt att begära tillämpning av de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv. De medlemsstater som för ett nationellt register bör också vidta åtgärder för att avlägsna certifierade finansförmedlare som begär detta eller inte längre uppfyller respektive krav. Dessutom kan dessa medlemsstater besluta att avregistrera certifierade finansförmedlare som konstaterats ha brutit mot sina skyldigheter från sina nationella register flera gånger. Om en medlemsstat vidtar en sådan avregistrering bör den informera andra medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med detta, så att de kan bedöma om samma certifierade finansförmedlare har avregistrerats från sitt eget nationella register. Den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna är tillämplig på de berörda parternas rättigheter och skyldigheter, inbegripet vid överklagande, i samband med beslut som fattas av en medlemsstat i samband med registrering och avregistrering från deras nationella register.

(7)För att säkerställa större transparens när det gäller identiteten och omständigheterna för den investerare som mottar en utdelning eller räntebetalning samt om betalningsflödet från emittenten bör certifierade finansförmedlare rapportera relevant information till den myndighet som utsetts för att föra det nationella registret inom särskilda tidsramar. Denna information bör också rapporteras till källskatteombudet, om källskattelättnad är möjlig. Dessa uppgifter bör omfatta information om den berörda investerarens berättigande, men bör begränsas till den information som är tillgänglig för den rapporterande certifierade finansförmedlaren. Finansförmedlare som inte är skyldiga att registrera sig som certifierade finansförmedlare och som också har valt att inte registrera sig som sådana har inga rapporteringsskyldigheter enligt detta direktiv. Information om betalningar som hanteras av förmedlare som inte är certifierade finansförmedlare förblir dock relevant och kan anses vara nödvändig av en medlemsstat, efter eget gottfinnande, för att säkerställa transparens och möjliggöra en korrekt rekonstruktion av betalningskedjan innan de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv tillämpas (källskattelättnad eller snabb återbetalning). Medlemsstaterna får därför begära att certifierade finansförmedlare erhåller denna information från sådana förmedlare och rapporterar i enlighet med detta för att de skattelättnadsförfaranden som fastställs i detta direktiv ska vara tillämpliga.

(8)För att kapitalmarknadsunionen ska bli mer effektiv och konkurrenskraftig bör förfarandena för skattelättnad för överskjutande källskatt på intäkter från värdepapper underlättas och påskyndas, om relevanta certifierade finansförmedlare har tillhandahållit tillräcklig information, inbegripet om investerarens identitet. De relevanta certifierade finansförmedlarna består av alla certifierade finansförmedlare i betalningskedjan mellan investeraren och emittenten av värdepappren, som också kan vara skyldiga att lämna information om betalningar som gjorts av icke-certifierade finansförmedlare i kedjan, i enlighet med varje medlemsstats val av policy. Med hänsyn till de olika tillvägagångssätten i medlemsstaterna planeras två typer av förfaranden: i) källskattelättnad genom direkt tillämpning av den tillämpliga skattesatsen vid tidpunkten för innehållandet och ii) snabb återbetalning inom högst 50 dagar från den dag då utdelningen betalades eller, i förekommande fall, från den dag då emittenten av obligationen ska betala ränta till obligationsinnehavaren (kupongdatum). Medlemsstaterna bör ha frihet att införa något av de två eller en kombination av båda förfarandena, på det sätt de anser lämpligt, samtidigt som de ser till att minst ett är tillgängligt för alla investerare, om kraven i detta direktiv har uppfyllts. För att säkerställa att de berörda medlemsstaterna genomför dessa förfaranden korrekt och i tid är det lämpligt att tillämpa ränta på försenade återbetalningar av överskjutande källskatt som omfattas av detta direktiv och som uppfyller villkoren för att omfattas av dessa förfaranden. Om relevanta krav inte uppfylls, eller om den berörda investeraren så önskar, bör medlemsstaterna tillämpa sina befintliga standardåterbetalningsförfaranden för skattelättnad för överskjutande källskatt. Registrerade ägare, särskilt icke-professionella investerare, och deras auktoriserade representanter bör under alla omständigheter behålla rätten att ansöka om återbetalning av överskjutande källskatt som betalats i en medlemsstat där de kan styrka att de uppfyller villkoren i nationell lagstiftning.

(9)För att skydda systemen för skattelättnad för överskjutande källskatt bör de medlemsstater som för ett nationellt register också kräva att certifierade finansförmedlare kontrollerar att investerare som vill ansöka om skattelättnad är berättigade. I synnerhet bör certifierade finansförmedlare samla in den berörda investerarens intyg om skatterättslig hemvist och en försäkran om att investeraren är den faktiska betalningsmottagaren i enlighet med lagstiftningen i ursprungsmedlemsstaten. De bör också kontrollera den tillämpliga källskattesatsen på grundval av investerarens särskilda omständigheter och ange om de känner till eventuella finansiella arrangemang som omfattar de underliggande värdepappren och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen. Certifierade finansförmedlare bör hållas ansvariga för skatteintäktsförluster som har uppstått på grund av att dessa skyldigheter inte uppfyllts i tillräcklig utsträckning, i den mån detta föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där förlusten uppkommit. För att säkerställa proportionalitet i den börda och det ansvar som åläggs certifierade finansförmedlare bör minskade kontrollskyldigheter gälla för alla skattelättnadsförfaranden, om risken för fusk är låg och i synnerhet om det totala utdelningsbelopp som betalas till investeraren för ett aktieinnehav i ett företag är lägre än 1 000 euro. Om sådant fusk bevisas på annat sätt kan medlemsstaterna emellertid tillämpa påföljder enligt nationell lagstiftning, inbegripet förnekande av de system för skattelättnad som föreskrivs i detta direktiv, men de kan inte hålla certifierade finansförmedlare ansvariga för avsaknad av kontroll.

(10)Det erkänns att finansiella arrangemang kan användas för att helt eller delvis överlåta det ekonomiska ägandet av ett värdepapper och/eller relevanta investeringsrisker. Det har också framgått att sådana arrangemang har använts i system för utdelningsarbitrage och företagsplundring såsom cum-ex- och cum-cum-system, där det enda syftet var att erhålla återbetalning när det inte fanns någon rätt till återbetalning eller att öka det återbetalningsbelopp som en investerare egentligen hade rätt till. Information om sådana finansiella arrangemang, som omfattar normalt legitima värdepapperstransaktioner såsom repoavtal eller värdepapperslån, och även derivatprodukter såsom enskilda aktieterminer, är därför nödvändig för att skatteförvaltningarna ska kunna bekämpa skattefusk. För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör rapportering av denna information endast krävas av de certifierade finansförmedlare som på grund av sin position i kedjan kan ha varit direkt involverade i det relevanta finansiella arrangemanget. Sådan rapportering krävs inte när det gäller obligationer och räntebetalningar.

(11)För att säkerställa effektivitet bör medlemsstaterna införa sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(12)Ett korrekt genomförande och verkställande av de föreslagna reglerna i varje berörd medlemsstat är avgörande för främjandet av kapitalmarknadsunionen som helhet samt för skyddet av medlemsstaternas skattebas och bör därför övervakas av kommissionen. Medlemsstaterna bör därför regelbundet förse kommissionen med specifik information, inklusive statistik, om genomförandet och kontrollen av efterlevnaden inom sina territorier av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv. Kommissionen bör göra en utvärdering på grundval av information från medlemsstaterna och andra tillgängliga uppgifter för att utvärdera hur effektiva de föreslagna nya reglerna är. I detta sammanhang bör kommissionen överväga behovet av att uppdatera de regler som införs genom detta direktiv.

(13)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller i) intyget om elektronisk skatterättslig hemvist, ii) finansförmedlares rapportering och iii) begäran om skattelättnad enligt detta direktiv, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta standardformulär med ett begränsat antal komponenter, inbegripet språkordningen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 30 .

(14)Kommissionens behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 31 . Finansförmedlare och medlemsstater får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att tjäna allmänintresset, närmare bestämt för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, trygga skatteintäkterna och främja rättvis beskattning, vilket ökar möjligheterna till social, politisk och ekonomisk delaktighet i medlemsstaterna. För att detta mål ska kunna uppnås på ett effektivt sätt är det nödvändigt att begränsa vissa rättigheter för enskilda personer som föreskrivs i ovannämnda förordning, särskilt rätten att bli underrättad om behandlingen av deras uppgifter och dess räckvidd samt rätten till samtycke till vissa typer av uppgiftsbehandling.

(15)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av på grund av de berörda transaktionernas gränsöverskridande karaktär och behovet av att minska efterlevnadskostnaderna på den inre marknaden som helhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(16) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 32 .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

I detta direktiv fastställs regler för medlemsstaternas utfärdande av ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist och förfarandet för att bevilja skattelättnad för eventuell överskjutande källskatt som kan innehållas av en medlemsstat på utdelning från börsnoterade aktier och, i tillämpliga fall, ränta från börsnoterade obligationer som betalas ut till registrerade ägare med skatterättslig hemvist utanför den medlemsstaten.

Artikel 2
Tillämpningsområde

Kapitlen I och IV ska tillämpas på alla medlemsstater. Kapitel II ska tillämpas på alla medlemsstater med avseende på alla personer som har skatterättslig hemvist i deras jurisdiktion.

De förfaranden som fastställs i kapitel III ska tillämpas på alla medlemsstater som beviljar skattelättnad för överskjutande källskatt på utdelning som betalas för börsnoterade aktier. Medlemsstater som beviljar skattelättnad för överskjutande källskatt på ränta som betalas för börsnoterade obligationer får tillämpa kapitel III.

Artikel 3
Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(1)överskjutande källskatt: skillnaden mellan den källskatt som en medlemsstat tar ut på betalningar av utdelningar eller ränta från värdepapper till ägare utan hemvist i landet genom tillämpning av den allmänna inhemska skattesatsen och den lägre källskatt som medlemsstaten tillämpar på samma utdelning eller ränta i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal eller specifik nationell lagstiftning, allt efter omständigheterna.

(2)börsnoterad aktie: aktie som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.21 och 4.22 i direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 33 .

(3)börsnoterad obligation: en obligation som tagits upp till handel på en reglerad marknad, multilateral handelsplattform eller organiserad handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.21, 4.22 och 4.23 i direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014.

(4)finansförmedlare: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 34 , ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 35 eller ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU eller en juridisk person i tredjeland som har auktoriserats att tillhandahålla tjänster som är jämförbara med dem som tillhandahålls av en värdepapperscentral, ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag enligt jämförbar lagstiftning i ett hemvisttredjeland, som ingår i betalningskedjan för värdepapper mellan den enhet som emitterar värdepapper och den registrerade ägare som tar emot betalningar för sådana värdepapper.

(5)EUID: den europeiska unika identifieringskod för företag som avses i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132  36 .

(6)skatteregistreringsnummer eller TIN: en registrerad ägares unika identifikationskod för skatteändamål i en medlemsstat.

(7)förfarande för källskattelättnad: ett förfarande genom vilket en registrerad ägare som erhåller utdelning eller ränta från värdepapper som kan bli föremål för överskjutande källskatt beviljas skattelättnad eller återbetalas för sådan överskjutande skatt.

(8)behörig myndighet: den myndighet som har utsetts av en medlemsstat i enlighet med artikel 5, inbegripet varje person som i enlighet med nationella regler auktoriserats av en sådan myndighet att agera på dess vägnar vid tillämpningen av detta direktiv.

(9)värdepapper: en börsnoterad aktie eller börsnoterad obligation.

(10)kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013.

(11)källskatteombud: en enhet som av ursprungsmedlemsstaten bemyndigats att ta på sig ansvaret för avdrag av källskatt på utdelningar eller ränta på värdepapper och överföring av sådan källskatt till skatteförvaltningen i ursprungsmedlemsstaten.

(12)registreringsdag: det datum som fastställs av emittenten av ett värdepapper, då identiteten på innehavaren av värdepappret och de rättigheter som följer därav, inbegripet, i förekommande fall, rätten att delta och rösta på en bolagsstämma, ska fastställas på grundval av de avvecklade positioner som registrerats i finansförmedlarens bokföring genom registrering i slutet av företagets verksamhet enligt definitionen i artikel 1.7 i förordning (EG) nr 2018/1212 37 .

(13)avveckling: slutförande av en värdepapperstransaktion där den genomförs i syfte att fullgöra förpliktelsen för parterna i transaktionen genom överföring av kontanter eller värdepapper eller bådadera, enligt definitionen i artikel 2.7 i förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014.

(14)registrerad ägare: varje fysisk eller juridisk person som har rätt att erhålla utdelning eller ränteintäkter från värdepapper som är föremål för källskatt i en medlemsstat.

(15)investeringskonto: det eller de konton som finansförmedlare tillhandahåller registrerade ägare via vilket deras värdepapper innehas eller registreras och till vilket betalningarna avseende dessa värdepapper görs.

(16)ex-dag: det datum från och med vilket aktierna handlas utan de rättigheter som följer av aktieinnehavet, däribland rätten att delta i och rösta vid en bolagsstämma, i förekommande fall.

(17)finansiellt arrangemang: varje arrangemang eller avtalsenlig förpliktelse genom vilken någon del av äganderätten till en börsnoterad aktie, på vilken utdelning betalas, överförs eller kan överföras, antingen permanent eller tillfälligt, till en annan part.

(18)betalningskedja för värdepapper: den sekvens av finansförmedlare som hanterar betalning av utdelningar eller ränta på värdepapper mellan emittenten av värdepappren och en registrerad ägare till vilken utdelningar eller ränta på sådana värdepapper betalas.

(19)dubbelbeskattningsavtal: ett avtal eller avtal som föreskriver undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst och, i tillämpliga fall, kapital, som gäller mellan två (eller flera) länder.

(20)ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där emittenten av det värdepapper som betalar utdelning eller ränta har sin hemvist.

(21)system för snabb återbetalning: ett system där en utbetalning av utdelning eller ränta görs med beaktande av den allmänna inhemska källskattesatsen följt av en begäran om återbetalning av den överskjutande källskatten inom den tidsfrist som anges i artikel 13.

(22)system för källskattelättnad: ett system där den lämpliga källskattesatsen, i enlighet med tillämpliga nationella regler och/eller internationella avtal, såsom det relevanta dubbelbeskattningsavtalet, tillämpas vid tidpunkten för utbetalning av utdelning eller ränta.

(23)standardåterbetalningssystem: ett system där utdelning eller ränta betalas med beaktande av den allmänna inhemska källskattesatsen följt av en begäran om återbetalning av den överskjutande källskatten utanför det förfarande som anges i artikel 13.

(24)den korta euroräntan: enligt definitionen i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2019/1265 av den 10 juli 2019 38 .

KAPITEL II

ELEKTRONISKT INTYG OM SKATTERÄTTSLIG HEMVIST

Artikel 4
Elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist

1.Medlemsstaterna ska föreskriva en automatiserad process för att utfärda elektroniska intyg om skatterättslig hemvist till personer som anses ha sin skatterättsliga hemvist i deras jurisdiktion.

2.Medlemsstaterna ska utfärda de elektroniska intygen inom en arbetsdag från inlämnandet av en begäran, om inte annat följer av punkt 4. Intyget ska uppfylla de tekniska kraven i bilaga I och ska innehålla följande information:

(a)Skattebetalarens för- och efternamn samt födelsedatum och födelseort, om skattebetalaren är en enskild person, eller dess namn och dess europeiska unika identifieringskod (EUID), om skattebetalaren är en enhet.

(b)Skatteregistreringsnummer.

(c)Skattebetalarens adress.

(d)Datum för utfärdande.

(e)Den period som omfattas.

(f)Identifiering av den skatteförvaltning som utfärdar intyget.

(g)Eventuell ytterligare information som kan vara relevant om intyget utfärdas för andra ändamål än källskattelättnad enligt detta direktiv eller information som måste ingå i ett intyg om skatterättslig hemvist enligt EU-lagstiftningen.

3.Ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist ska omfatta åtminstone hela det kalenderår under vilket begäran om ett sådant intyg görs och ska vara giltigt för en sådan täckningsperiod, såvida inte och till dess att den medlemsstat som utfärdar intyget har bevis för att den person som intyget avser inte är bosatt inom dess jurisdiktion.

4.Om det krävs mer än en arbetsdag för att kontrollera en viss skattebetalares skatterättsliga hemvist ska medlemsstaten informera den person som begär intyget om den ytterligare tid som behövs och orsakerna till förseningen.

5.Medlemsstaterna ska erkänna ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist som utfärdats av en annan medlemsstat som tillräckligt bevis på att en skattebetalare har hemvist i den andra medlemsstaten i enlighet med punkt 3.

6.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade datoriserade formulär, inbegripet språkordningen, samt tekniska protokoll, inbegripet säkerhetsstandarder, för utfärdande av ett elektroniskt intyg om skatterättslig hemvist. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

KAPITEL III

FÖRFARANDE FÖR KÄLLSKATTELÄTTNAD

AVSNITT 1

CERTIFIERADE FINANSFÖRMEDLARE

Artikel 5
Nationellt register över certifierade finansförmedlare

1.Medlemsstater som tar ut källskatt på utdelningar från börsnoterade aktier som betalas till registrerade ägare med skatterättslig hemvist utanför den medlemsstaten och som beviljar skattelättnad för överskjutande källskatt ska upprätta ett nationellt register över certifierade finansförmedlare. Medlemsstaterna får välja att använda detta nationella register även när det gäller skattelättnad för överskjutande källskatt på ränta från börsnoterade obligationer, i tillämpliga fall.

2.Medlemsstater som tar ut källskatt på ränta från börsnoterade obligationer men inte tar ut källskatt på utdelning från börsnoterade aktier kan välja att upprätta ett nationellt register.

3.Medlemsstater som upprättar ett nationellt register i enlighet med punkterna 1 och 2 ska utse en behörig myndighet som ska ansvara för att föra och uppdatera registret.

4.Det nationella registret ska innehålla följande information om de certifierade finansförmedlarna:

(a)Den certifierade finansförmedlarens namn.

(b)Registreringsdatum.

(c)Kontaktuppgifter och eventuell befintlig webbplats för den certifierade finansförmedlaren.

(d)EUID eller, om den certifierade finansförmedlaren inte har något sådan kod, identifieringskoden för juridiska personer (LEI-koden) eller ett registreringsnummer för juridiska personer som utfärdats av dess hemvistland.

5.Det nationella registret ska göras tillgängligt för allmänheten på en särskild webbplats i medlemsstaten och uppdateras minst en gång i månaden.

Artikel 6
Krav på registrering som certifierad finansförmedlare

1.Medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5 ska kräva att alla stora institut som avses i artikel 3.10 och som hanterar betalningar av utdelningar och, i förekommande fall, ränta på värdepapper med ursprung i deras jurisdiktioner, och värdepapperscentraler enligt artikel 3.4 som tillhandahåller källskattetjänster för samma betalningar, registrerar sig i sitt nationella register.

2.Medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5 ska på begäran möjliggöra registrering i det registret av alla finansförmedlare som uppfyller kraven i artikel 7.

Artikel 7
Registreringsförfarande

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en finansförmedlare är registrerad i sitt nationella register över certifierade finansförmedlare inom tre månader från inlämnandet av en begäran från finansförmedlaren som styrker samtliga följande krav:

(a)En skatterättslig hemvist i en medlemsstat eller jurisdiktion i ett tredjeland som inte ingår i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet 39 eller i tabell I i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/1675 40 .

(b)Om den begärande finansförmedlaren är ett kreditinstitut, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen att bedriva förvaringsverksamhet enligt punkterna (12) eller (14) i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland. Om den begärande finansförmedlaren är ett värdepappersföretag, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen att bedriva förvaringsverksamhet enligt avsnitt B (1) i bilaga I till direktiv 2014/65/EU eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland, eller om den begärande finansförmedlaren är en värdepapperscentral, ett tillstånd i hemvistjurisdiktionen enligt förordning (EU) 909/2014 eller jämförbar lagstiftning i ett tredjeland där den har sin hemvist.

(c)En förklaring om överensstämmelse med bestämmelserna i rådets direktiv 2014/107/EU 41 eller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 42 beroende på vad som är tillämpligt, eller med en jämförbar lagstiftning i en jurisdiktion i ett tredjeland som inte ingår i bilaga I till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet eller i tabell I i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/1675.

2.Finansförmedlare ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i medlemsstaten om alla ändringar av den information som lämnas enligt leden a–c.

Artikel 8
Avregistrering från det nationella registret

1.Medlemsstaterna ska avföra en certifierad finansförmedlare från sina nationella register, om förmedlaren

(a)begär en sådan avregistrering, eller

(b)inte längre uppfyller kraven i artikel 7.

2.Medlemsstaterna får från sitt nationella register stryka en certifierad finansförmedlare som vid upprepade tillfällen och avsiktligt har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt något av följande instrument:

(a)detta direktiv,

(b)rådets direktiv 2014/107/EU eller

(c)direktiv 2018/843/EU eller

(d)jämförbar lagstiftning i ett tredjeland med skatterättslig hemvist.

3.Den medlemsstat som avlägsnar en certifierad finansförmedlare från sitt nationella register ska utan dröjsmål informera alla andra medlemsstater som för ett nationellt register i enlighet med artikel 5.

4.Medlemsstaterna ska se till att den finansförmedlare som har avförts från det nationella registret i enlighet med punkt 1 omregistreras om bristande efterlevnad av bestämmelserna i detta direktiv har åtgärdats, inbegripet betalning av utestående belopp på grund av bristande efterlevnad.

AVSNITT 2

RAPPORTERING

Artikel 9
Rapporteringsskyldighet

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att certifierade finansförmedlare i sina nationella register rapporterar den information som avses i bilaga II till den behöriga myndigheten så snart som möjligt efter registreringsdagen, såvida inte en avvecklingsinstruktion avseende någon del av en transaktion är under behandling på registreringsdagen, i vilket fall rapporteringen av transaktionen ska ske så snart som möjligt efter avvecklingen. Om avvecklingen av någon del av transaktionen fortfarande pågår 20 dagar efter registreringsdagen, ska certifierade finansförmedlare inom de närmaste fem kalenderdagarna rapportera om den del för vilken avveckling pågår.

2.Medlemsstaterna ska föreskriva att certifierade finansförmedlare inte behöver rapportera den information som avses i bilaga II, rubrik E, om den totala utdelning som betalas till den registrerade ägaren på ägarens aktieinnehav i ett bolag inte överstiger 1 000 euro.

3.Medlemsstater som väljer att använda ett nationellt register som upprättats i enlighet med artikel 5 för räntebetalningar ska kräva att certifierade finansförmedlare rapporterar den information som ingår i bilaga II, men ska inte kräva rapportering av uppgifter under rubrik E.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade elektroniska formulär, inbegripet språkordningen, och krav för kommunikationskanalerna för rapportering av den information som avses i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

5.Medlemsstaterna ska kräva att certifierade finansförmedlare i sina nationella register sparar den dokumentation som stöder den information som rapporterats i fem år och ger tillgång till all annan information samt tillträde till sina lokaler för revisionsändamål och ska kräva att certifierade finansförmedlare raderar eller anonymiserar alla personuppgifter som ingår i sådan dokumentation så snart revisionen har slutförts och senast fem år efter rapporteringen.

AVSNITT 3

SYSTEM FÖR SKATTELÄTTNAD

Artikel 10
Begäran om källskattelättnad eller snabb återbetalning

1.Medlemsstaterna ska kräva att en certifierad finansförmedlare som förvaltar investeringskontot för en registrerad ägare som erhåller utdelning eller ränta ansöker om skattelättnad i enlighet med artikel 12 och/eller artikel 13, för en sådan registrerad ägares räkning, om följande villkor är uppfyllda:

(a)Den registrerade ägaren har auktoriserat den certifierade finansförmedlaren att begära skattelättnad för dennes räkning.

(b)Den certifierade finansförmedlaren har kontrollerat och fastställt den registrerade ägarens behörighet i enlighet med artikel 11. En sådan kontroll kan också omfatta en riskbedömning som tar hänsyn till kreditrisken och bedrägeririsken.

2.Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna inte bevilja skattelättnad enligt de system som föreskrivs i artiklarna 12 och 13 för en begäran, om

(a)utdelningen har betalats ut på en börsnoterad aktie som den registrerade ägaren förvärvat inom två dagar före ex-dagen,

(b)betalningen av utdelningen på det underliggande värdepapper för vilket skattelättnad begärs är kopplad till ett finansiellt arrangemang som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt upphört att gälla vid ex-dagen.

3.Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna undanta ansökningar från skattelättnad enligt artiklarna 12 och 13 om

(a)minst en av finansförmedlarna i betalningskedjan för värdepappren inte är en certifierad finansförmedlare och en efterföljande certifierad finansförmedlare i kedjan inte har lämnat den information till den behöriga myndigheten som finansförmedlaren bör rapportera enligt detta direktiv om den är en certifierad finansförmedlare, eller

(b)ett undantag från källskatten begärs.

Artikel 11
Kontroll av den registrerade ägarens behörighet

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att den certifierade finansförmedlare som ansöker om skattelättnad enligt artikel 12 och/eller 13 för en registrerad ägares räkning erhåller en förklaring från en sådan registrerad ägare om att den registrerade ägaren

(a)är den som har rätt till utdelningen eller räntan enligt definitionen i ursprungsmedlemsstatens nationella lagstiftning, och

(b)inte har ingått ett finansiellt arrangemang kopplat till den underliggande börsnoterade aktien som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att certifierade finansförmedlare som ansöker om skattelättnad enligt artikel 12 och/eller 13 för en registrerad ägares räkning kontrollerar följande:

(a)Den registrerade ägarens elektroniska intyg om skatterättslig hemvist och/eller lämpligt bevis på skatterättslig hemvist i ett tredjeland.

(b)Den registrerade ägarens deklaration och skatterättsliga hemvist mot uppgifter från de interna kontrollmekanismer som används av den certifierade finansförmedlaren för att uppfylla skyldigheterna i samband med penningtvätt och finansiering av terrorism enligt direktiv (EU) 2015/849 43 eller jämförbar information som krävs i tredjeländer.

(c)Den registrerade ägarens rätt till en specifik reducerad källskattesats i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal mellan ursprungsmedlemsstaten och de jurisdiktioner där den registrerade ägaren har sin skatterättsliga hemvist eller särskild nationell lagstiftning i ursprungsmedlemsstaten.

(d)Vid betalning av utdelning och på grundval av den information som den certifierade finansförmedlaren har tillgång till, den eventuella förekomsten av finansiella arrangemang som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen, såvida inte den utdelning som betalas till den registrerade ägaren för varje grupp av identiska aktier som innehas inte överstiger 1 000 euro.

3.Medlemsstaterna ska se till att certifierade finansförmedlare har lämpliga förfaranden för att utföra kontroller i enlighet med punkt 2.

Artikel 12
System för källskattelättnad

Medlemsstaterna får tillåta certifierade finansförmedlare som driver en registrerad ägares investeringskonto att begära källskattelättnad för en registrerad ägares räkning i enlighet med artikel 10 genom att förse källskatteombudet med följande information:

(a)Den registrerade ägarens skatterättsliga hemvist.

(b)Den tillämpliga källskattesatsen på betalningen i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal eller särskild nationell lagstiftning.

Artikel 13
System för snabb återbetalning

1.Medlemsstaterna får tillåta certifierade finansförmedlare som driver en registrerad ägares investeringskonto att begära snabb återbetalning av den överskjutande källskatten, för en sådan registrerad ägares räkning i enlighet med artikel 10, om den information som avses i punkt 3 i denna artikel lämnas så snart som möjligt efter betalningsdagen och senast inom 25 kalenderdagar från den dag då utdelningen eller räntan betalades.

2.Medlemsstaterna ska behandla en begäran om återbetalning som gjorts i enlighet med punkt 1 inom 25 kalenderdagar från dagen för en sådan begäran eller från den dag då alla relevanta certifierade finansförmedlare har uppfyllt rapporteringsskyldigheterna enligt detta direktiv, beroende på vilket som inträffar sist. Medlemsstaterna ska tillämpa ränta i enlighet med artikel 14 på återbetalningsbeloppet för varje dag som förseningen infaller efter den 25:e dagen.

3.En certifierad finansförmedlare som begär snabb återbetalning ska lämna följande information till den berörda medlemsstaten:

(a)Uppgift om utdelning eller räntebetalning enligt bilaga II, rubrik B.

(b)Den rättsliga grunden för den tillämpliga källskattesatsen och det totala skattebelopp som ska återbetalas.

(c)Den registrerade ägarens skatterättsliga hemvist.

(d)Den registrerade ägarens deklaration i enlighet med artikel 11.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade elektroniska formulär, inbegripet språkordningen, och krav för kommunikationskanaler för inlämning av begäranden enligt denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.

Artikel 14
Dröjsmålsränta

Medlemsstaterna ska tillämpa ränta i enlighet med artikel 13.2 till en räntesats som är lika med den ränta eller motsvarande avgift som medlemsstaten tillämpar på försenade inbetalningar av inkomstskatt från registrerade ägare eller, om detta inte ingår i medlemsstaternas nationella lagstiftning, till den korta euroräntan plus 50 räntepunkter eller den motsvarande räntesats som används av deras centralbank plus 50 räntepunkter, om de inte ingår i den europeiska växelkursmekanismen.

Artikel 15
Standardåterbetalningssystem

Om artikel 12 och artikel 13 inte är tillämpliga på utdelning på grund av att villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda, ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en registrerad ägare eller dennes befullmäktigade ombud som begär återbetalning av den överskjutande källskatten på sådan utdelning lämnar åtminstone den information som krävs enligt rubrik E i bilaga II, såvida inte den totala utdelning som betalas till den registrerade ägaren på ägarens aktieinnehav i ett bolag inte överstiger 1 000 euro och denna information redan har lämnats i enlighet med skyldigheterna i artikel 9.

Artikel 16
Civilrättsligt ansvar

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att om en certifierad finansförmedlare uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt artiklarna 9, 10, 11, 12 och 13, kan den certifierade finansförmedlaren hållas ansvarig för hela eller delar av den förlust av källskatt som medlemsstaten ådragit sig i samband med en begäran enligt artikel 12 eller 13.

Artikel 17
Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 44 .

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 19
Utvärdering

1.Kommissionen ska vart femte år undersöka och utvärdera hur detta direktiv fungerar, efter det att de nationella bestämmelser som införlivar direktivet börjar gälla. En rapport om utvärderingen av direktivet, inbegripet ett eventuellt behov av att ändra särskilda bestämmelser i direktivet, kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast i december 2031 och vart femte år.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna relevant information för utvärderingen av direktivet när det gäller att förbättra förfarandena för källskattelättnad för att minska dubbelbeskattning och bekämpa skattefusk, i enlighet med punkt 3.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera vilka uppgifter som medlemsstaterna ska lämna för utvärderingen samt i vilket format och på vilka villkor denna information ska lämnas.

4.Upplysningar som har lämnats till kommissionen i enlighet med punkt 2 ska behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsinstitutioner.

5.Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt artikel 2, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater. Sådana lämnade upplysningar ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell rätt i den mottagande medlemsstaten.

Artikel 20
Skydd av personuppgifter

1.Medlemsstaterna ska begränsa registrerades rättigheter enligt artiklarna 15–19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 45 endast i den utsträckning och endast så länge det är strikt nödvändigt för deras behöriga myndigheter att minska risken för skattebedrägeri, skatteundandragande eller skatteflykt i medlemsstaterna, särskilt genom att kontrollera att den korrekta källskattesatsen tillämpas på den registrerade ägaren, eller genom att kontrollera att den registrerade ägaren erhåller skattelättnaden, om ägaren har rätt till denna, i rätt tid.

2.Vid behandling av personuppgifter ska certifierade finansförmedlare och medlemsstaternas behöriga myndigheter betraktas som personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 inom ramen för sin respektive verksamhet enligt detta direktiv.

3.Information, inbegripet personuppgifter, som behandlas i enlighet med detta direktiv ska lagras endast så länge som det är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, i enlighet med varje registeransvarigs nationella regler om preskription, men under inga omständigheter längre än 10 år.

Artikel 21
Anmälan

En medlemsstat som upprättar och upprätthåller ett nationellt register i enlighet med artikel 5 ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta och om eventuella senare ändringar av reglerna för ett sådant register. Kommissionen ska offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning och vid behov uppdatera informationen.

Artikel 22
Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2026 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2027.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 23
Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24
Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande



FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Ett nytt EU-system för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skattefusk på området källskatt, det så kallade FASTER (Faster and Safer Tax Excess Relief).

1.2Berörda politikområden

Skattepolitik

1.3Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål

1) Underlätta gränsöverskridande investeringar i EU genom att ge skattebetalarna ordentlig och faktisk tillgång till skatteförmåner som härrör från dubbelbeskattningsavtal och EU-direktiv.

2) Förebyggande av skattefusk när det gäller källskatt.

3) Ekonomisk nytta.

1.4.2Specifikt/specifika mål

1) Förkorta tiden för skattelättnad för eller återbetalning av överskjutande källskatt. 

2) Se till att finansförmedlare följer kraven på kundkontroll och rapporterar om detta till skatteförvaltningarna.

3) Förebyggande av skattefusk i samband med källskatt (cum-ex och cum-cum).

4) Utrusta medlemsstaternas skatteförvaltningar med verktyg för att hantera förfaranden för återbetalning eller källskattelättnad på ett säkert sätt och i rätt tid. 

5) Förslagets inverkan på ekonomin

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

De fastställda tidsfristerna i förslaget skulle säkerställa att ansökningar om återbetalning av källskatt skulle beviljas återbetalning snabbare eller att en lägre tillämplig källskattesats skulle tillämpas vid tidpunkten för betalningen. Rapporteringsskyldigheterna skulle säkerställa att information rapporteras till skatteförvaltningarna för att möjliggöra större transparens och att sådan information effektivt används för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt i system för ansökan om återbetalning av eller skattelättnad för källskatt i EU, samtidigt som systemets effektivitet säkerställs. Ett sekundärt mål är att ha en positiv effekt på ekonomiska indikatorer som BNP, löner och sysselsättning.

1.4.4Prestationsindikatorer

Specifikt mål

Indikatorer

Mätverktyg

Förkorta tiden för skattelättnad för eller återbetalning av överskjutande skatt som innehållits

Huruvida betalningsdagarna för ansökningar om återbetalning av källskatt är i linje med de på förhand fastställda betalningsfristerna i förslaget och, i förekommande fall, huruvida dröjsmålsränta betalas till investerare för sena återbetalningar

Årliga uppgifter som ska lämnas till kommissionen per ursprungsmedlemsstat

Se till att certifierade finansförmedlare följer kraven på kundkontroll och rapporteringsskyldigheterna

Medlemsstatens övervakningsverksamhet för att se till att EU:s finansförmedlare (av den medlemsstat där de är registrerade i det nationella registret) och finansförmedlare utanför EU (per medlemsstat där de är registrerade)

Årsrapport som medlemsstaterna ska lämna till det nationella register där finansförmedlaren är registrerad

Förebyggande av skattefusk

Årlig bedömning av ursprungsmedlemsstaten av hur användbara de uppgifter som rapporteras av förmedlare eller källskatteombud är för att faktiskt upptäcka och förhindra skattefusk. Bedömningen kommer att omfatta användningen av och fördelarna med rapporterade uppgifter (antal fall av fusk och relaterade belopp) för att upptäcka och bekämpa skattefusk i samband med källskatt (cum-ex och cum-cum).

Årlig utvärdering som ska lämnas till kommissionen av ursprungsmedlemsstaten.

Utrusta medlemsstaternas skatteförvaltningar med verktyg för att hantera förfaranden för återbetalning eller källskattelättnad på ett säkert sätt

Riktigheten och fullständigheten i de uppgifter som finansförmedlare och källskatteombud rapporterar till ursprungsmedlemsstatens skatteförvaltning.

Årlig bedömning av ursprungsmedlemsstaten av verkställbarheten av reglerna för ansvarsfördelning på nationell nivå

Årlig utvärdering som ska lämnas till kommissionen av ursprungsmedlemsstaten.

Förslagets inverkan på EU:s ekonomi

En bedömning av förslagets ekonomiska effekter på BNP, investeringar, löner och sysselsättning. Denna bedömning kommer att omfatta den datakälla och den metod som används i JRC:s studier i bilaga 4 till den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget, inbegripet CPIS gränsöverskridande undersökning om värdepapper.

En årlig utvärdering som ska utföras av kommissionen

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Kommissionen kommer att behöva vidta följande åtgärder för att genomföra initiativet: (1) tillhandahålla tekniskt stöd för att genomföra systemet för utfärdande av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist och (2) tillhandahålla en ram för systemet med rapportering och blanketter från finansförmedlare till medlemsstaterna.

Det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist kommer att förses med ett elektroniskt sigill och överensstämma med förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen). I ett senare skede kommer medlemsstaterna att överväga att införa en kontrollprocess genom kontrollerbara referenser om EU:s tekniska krav är uppfyllda. Det förväntas att det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist och kontrollprocessen kommer att ha inrättats inom 18 månader efter det att direktivet har antagits.

Kommissionen kommer att vara skyldig att erbjuda ett register över betrodda emittenters öppna nycklar (förutsatt att öppna nycklar behöver ändras regelbundet) för medlemsstaternas genomförande av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist.

Dessutom kommer kommissionen att stödja en teknisk kommitté när det gäller eventuella ändringar av en teknisk grund för det elektroniska intyget om skatterättslig hemvist eller ny teknisk utveckling.

Finansförmedlare som omfattas av förslaget kommer att vara skyldiga att rapportera till medlemsstaterna om utdelning på börsnoterade aktier och/eller ränta som betalas på börsnoterade obligationer. De uppgifter som ska rapporteras anges i förslaget. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter om innehållet i den information som ska rapporteras. Genom en genomförandeakt kommer kommissionen dessutom att fastställa standardiserade datoriserade formulär baserade på xml eller ett likvärdigt format, inbegripet språkordningen, för rapportering av informationen. Kommissionen kommer också att fastställa krav när det gäller kommunikationskanaler/protokoll för de rapporteringssystem som finansförmedlare skulle vara tvungna att använda för att utbyta information med medlemsstaternas skatteförvaltningar inom ramen för förslaget.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

För att effektivisera förfarandet för skattelättnad för eller återbetalning av överskjutande källskatt och säkerställa snabbare återbetalningar av källskatt är det bättre att undvika en mångfald av olika krav, som ensidigt genomförs av olika medlemsstater genom olika förfaranden.

Genom att tillhandahålla ett standardiserat rapporteringssystem som är gemensamt för hela EU kommer alla medlemsstater att ha full insyn i betalningskedjan för utdelningar och ränta. Detta är för närvarande inte fallet. De insamlade uppgifterna kommer att hjälpa till att identifiera och förhindra fusk i samband med skattelättnad för eller återbetalning av källskatt (cum-ex och cum-cum).

En lösning på EU-nivå som skulle digitalisera och harmonisera centrala inslag i förfaranden för källskattelättnader, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras, skulle förväntas leda till en lägre administrativ börda och därmed besparingar i tid och kostnader för skatteförvaltningar, investerare och finansförmedlare.

       

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Initiativet är en ny mekanism på EU-nivå. Endast ett mycket begränsat antal medlemsstater har hittills infört system för snabb återbetalning, och dessa har stött på problem med genomförandet.

För närvarande är finansförmedlarnas rapportering av information begränsad och den görs vanligtvis endast av värdepappersemittenten eller källskatteombudet i den finansiella kedjan och inte av andra finansförmedlare. Initiativet skulle ge full insyn i utdelnings- och räntebetalningar i den finansiella kedjan för att identifiera och förhindra fusk när det gäller skattelättnad för eller återbetalning av källskatt.

   

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Detta direktiv återspeglar en av de åtgärder som fastställs i handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin och handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen 2.0.

För att säkerställa rättvis beskattning krävs förebyggande av skattefusk. Förslaget kommer att använda liknande förfaranden, arrangemang och it-verktyg som redan inrättats eller håller på att utarbetas inom ramen för direktivet för administrativt samarbete.

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

   

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

   

   begränsad varaktighet 

   verkan från och med [DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [DD/MM]ÅÅÅÅ

   budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

X obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad metod för genomförandet

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

   av genomförandeorganen

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer att säkerställa att det finns arrangemang för att övervaka och utvärdera hur åtgärden fungerar och utvärdera den i förhållande till de viktigaste politiska målen.

Medlemsstaterna ska årligen lämna uppgifter till kommissionen i fråga om den information som anges i tabellen ovan om resultatindikatorer, som kommer att användas för att övervaka efterlevnaden av direktivet. Eftersom övervakningsuppgifter finns tillgängliga, och om det anses lämpligt, kommer kommissionen att bedöma en översyn av vissa av dess funktioner i enlighet med det tekniska stödet för elektroniska intyg om skatterättslig hemvist och genomförandeakten för rapporteringssystemet.

En utvärdering kommer att göras fem år efter genomförandet av direktivet, vilket kommer att göra det möjligt för kommissionen att se över resultaten av politiken med avseende på dess mål och de övergripande effekterna när det gäller att förbättra systemen för återbetalning av eller skattelättnad för källskatt i EU och även för att förhindra skattefusk i samband med källskatt.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Medlemsstaternas behöriga myndigheter (skatteförvaltningar) kommer att ansvara för genomförandet av initiativet. De kommer att ansvara för finansieringen av sina egna nationella system, inbegripet genomförandet av elektroniska intyg om skatterättslig hemvist, och inrättandet av nationella system för att ta emot rapporter och förfrågningar från finansförmedlare.

Kommissionen kommer att finansiera det tekniska stödet för elektroniska intyg om skatterättslig hemvist samt inrättandet på EU-nivå av ramarna för rapporteringssystemen och ansökningsformulären.

2.2.2 Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

När det gäller att säkerställa att ansökningar beträffande källskatt leder till återbetalning eller skattelättnad inom tidsfristerna kommer medlemsstaterna att vara skyldiga att årligen rapportera statistik till kommissionen över hur många ansökningar beträffande överskjutande källskatt som har lett till återbetalning eller skattelättnad inom tidsfristerna och hur många som har gjort detta efter tidsfristerna. För det senare bör en motivering lämnas. Dessutom kommer medlemsstaterna att vara skyldiga att utan motivering betala dröjsmålsränta till skattebetalaren för återbetalning utöver tidsfristerna.

När det gäller deras certifierade finansförmedlares efterlevnad i de nationella registren kommer medlemsstaterna att lämna en årlig rapport till kommissionen om de revisioner och den verksamhet de har vidtagit för att säkerställa att deras finansförmedlare fullgör sina skyldigheter enligt direktivet, inbegripet rapporteringsskyldigheter. Vidare ska finansförmedlare hållas ansvariga för överträdelser av sina skyldigheter enligt detta direktiv om deras beteende har lett till förlorade skatteintäkter.

Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att lämna en årlig rapport till kommissionen om användningen av uppgifter som rapporterats enligt direktivet för att upptäcka och bekämpa fusk när det gäller skattelättnader eller återbetalning i samband med överskjutande källskatt.

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande:

Offentlig upphandling

Kontrollförfarandena för upphandling anges i budgetförordningen. Alla upphandlingsavtal upprättas efter det etablerade förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalning, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och stödmottagarna. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen för varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Skatter och tullars TEMPO-metod: De förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen uttryckligen. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Skatter och tullar utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Skatter och tullar utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande deras uppdragstagare. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Skatter och tullar traditionella budgetkontroller:

Förhandskontroll av åtaganden

Alla åtaganden av GD Skatter och tullar kontrolleras av chefen för enheten Personal och ekonomi. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förhandskontroll av betalningar

100 % av betalningarna är förhandskontrollerade. Minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka väljs ut slumpmässigt för ytterligare förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten Personal och ekonomi. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Vidaredelegerade utanordnare förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Genom dessa kontroller får GD Skatter och tullar en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskar risken för att reglerna inte efterlevs. De ovan nämnda kontrollåtgärderna minskar de potentiella riskerna under målet på 2 % och når alla mottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionellt höga kostnader och övervägs således inte. De övergripande kostnader som rör genomförandet av ovan nämnda kontrollstrategi – för alla utgifter inom ramen för Fiscalis-programmet – är begränsade till 1,6 % av de totala utbetalningarna. Proportionen förväntas förbli densamma för detta initiativ. Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.

   

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/964, i syfte att fastställa om det i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller avtal som finansieras enligt denna förordning, har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens finansiella intressen.



3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
utgifter

Bidrag

Antal: 03 04 0100

Diff./Icke-diff 46 .

från Efta-länder 47

från kandidat-länder 48

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering

Förbättring av skattesystemens funktionssätt

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av 
utgift

Bidrag

Nummer  

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidat-länder

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

1

Inre marknaden, innovation och digitalisering

GD: Skatter och tullar

2023

2024

2025

2026

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Driftsanslag 

Budgetrubrik 49 03.04.01

Åtaganden

(1a)

0,150

0,400

0,200

0,330

0,180

1,26

Betalningar

(2a)

0,150

0,400

0,200

0,330

0,180

1,26

Budgetrubrik

Åtaganden

(1b)

Betalningar

(2b)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 50  

Budgetrubrik

(3)

TOTALA driftsanslag 
TOTALT för GD Skatter och tullar

Åtaganden

=1a+1b+3

0,150

0,400

0,200

0,330

0,180

1,26

Betalningar

=2a+2b+3

0,150

0,400

0,200

0,330

0,180

1,26





Rubrik i den fleråriga budgetramen 

7.

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Den fleråriga budgetramen 2021–2027

GD: Skatter och tullar

   Personalresurser

0,118

0,157

0,157

0,063

0,016

0,511

• Övriga administrativa utgifter

0,004

0,004

0,002

0,002

0,001

0,013

TOTALT för GD Skatter och tullar

0,122

0,161

0,159

0,065

0,017

0,524

TOTALA driftsanslag 
för RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,122

0,161

0,159

0,065

0,017

0,524

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Den fleråriga budgetramen 2021–2027

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–7 
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

0,272

0,561

0,359

0,395

0,197

1,784

Betalningar

0,122

0,311

0,559

0,265

0,347

1,604

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–7 
i den fleråriga budgetramen
 

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output

2023

2024

2025

2026

2027

2028

TOTALT

OUTPUT

Typ 51

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 52

Specifikationer

0,150

0,100

0,250

Utveckling

0,300

0,200

0,150

0,650

Underhåll

0,100

0,100

0,100

0,300

Stöd

0,020

0,020

0,020

0,020

0,080

Utbildning

0,020

0,020

Hantering av it-tjänster

0,020

0,060

0,060

0,060

0,060

0,260

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,150

0,420

0,300

0,330

0,180

0,180

1,560

SPECIFIKT MÅL nr 2 …

– Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

0,150

0,420

0,300

0,330

0,180

0,180

1,560

3.2.3 Sammanfattning av den beräknade inverkan på de administrativa anslagen

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
2023

År 
2024

År 
2025

År 
2026

År 
2027

TOTALT

RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

0,118

0,157

0,157

0,063

0,016

0,511

Övriga administrativa utgifter

0,004

0,004

0,002

0,002

0,001

0,013

Delsumma för RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,122

0,161

0,159

0,065

0,017

0,524

Utanför RUBRIK 7 53  
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra anslag av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,122

0,161

0,159

0,065

0,017

0,524

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1 Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

0,75

1

1

0,4

0,1

3,25

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01(indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

 Extern personal (i heltidsekvivalenter)  54

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz   55

– vid huvudkontoret

– vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

0,75

1

1

0,4

0,1

3,25

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Förberedelse av möten och korrespondens med medlemsstaterna, arbete med formulär, it-format och centralkatalogen

Utkontraktering av arbete med it-systemen till externa tjänsteleverantörer

Extern personal

Ej tillämpligt

Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

   kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

   kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

   kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.5 bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

   innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

   innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
N 56

År 
+1

År 
+2

År 
+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Totalt

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

 

3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna 

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på andra inkomster

   ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 57

År 
N

År 
+1

År 
+2

År 
+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod eller formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Withholding tax on dividends, survey for investors in the European Union, Better Finance, mars 2023.
(2)     https://finance.ec.europa.eu/publications/retail-investment-package_en
(3)    Kommissionens rekommendation av den 19 oktober 2009 om förfaranden för källskattelättnad (EUT L 279, 24.10.2009, s. 8).
(4)    Europeiska (2017), Code of conduct on withholding tax, Directorate-General Taxation and Customs Union, https://taxation-customs.ec.europa.eu/system/files/2017-12/code_of_conduct_on_witholding_tax.pdf ) .
(5)    OECD (2013), TRACE implementation package for the adoption of the authorised intermediary system: A standardised system for effective withholding tax relief procedures for cross-border portfolio income ( https://www.oecd.org/ctp/exchange-of-tax-information/treatyreliefandcomplianceenhancementtrace.htm ).
(6)    Se den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.
(7)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020) 312 final).
(8)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020) 590 final).
(9)    Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2022 med rekommendationer till kommissionen om rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (parlamentets uppföljning av kommissionens handlingsplan från juli och dess 25 initiativ på området mervärdesskatt, företagsbeskattning och personbeskattning) (2020/2254(INL)) (EUT C 347, 9.9.2022, s. 211).
(10)    Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2022 om en europeisk ram för källskatt (2021/2097(INI)).
(11)    Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2020 om den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknadsunionen: bättre tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, särskilt för små och medelstora företag, och större möjligheter för icke-professionella investerare att delta, 2020/2036(INI).
(12)    Se den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.
(13)    Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).
(14)    Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).
(15)    Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).
(16)    Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, s 1).
(17)    Förslag till rådets direktiv av den 22 december 2021 om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM(2021) 565).
(18)    Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EUT L 345, 29.12.2011, s. 8).
(19)    Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 26.6.2003, s. 49).
(20)    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven (EU) 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU, 2014/65/EU och (EU) 2016/97 vad gäller unionens regler om skydd av icke-professionella investerare (COM/2023/279 final).
(21)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang.
(22)    Inledande konsekvensbedömning – Ares(2021)5900310 ( https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13031-Withholding-taxes-new-EU-system-to-avoid-double-taxation_sv ).
(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).
(26)    EUT C , , s. .
(27)    EUT C , , s. .
(28)    Kommissionens rekommendation av den 19 oktober 2009 om förfaranden för källskattelättnad (Text av betydelse för EES) (EUT L 279, 24.10.2009, s. 8).
(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(33)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (omarbetning) (EUT L 173, 2.6.2014, s. 349).
(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).
(35)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(36)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering) (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).
(37)    Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212 av den 3 september 2018 om fastställande av minimikrav för genomförandet av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter (EUT L 223, 4.9.2018, s. 1).
(38)    Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2019/1265 av den 10 juli 2019 om den korta euroräntan (€STR) (ECB/2019/19) (EUT L 199, 26.7.2019, s. 8).
(39)    Europeiska unionens råd (ekonomiska och finansiella frågor), 14094/16, Bryssel den 8 november 2016.
(40)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister (EUT L 254, 20.9.2016, s. 1).
(41)    Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).
(42)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).
(43)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(44)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(45)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1)
(46)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
(47)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(48)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(49)    Enligt den officiella kontoplanen.
(50)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(51)    Resultat som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som finansierats, antal km vägar som byggts osv.).
(52)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.
(53)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(54)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(55)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(56)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021. Detsamma för följande år.
(57)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
Top

Bryssel den 19.6.2023

COM(2023) 324 final

BILAGOR

till

förslag till rådets direktiv

om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

{SEC(2023) 243 final} - {SWD(2023) 215 final} - {SWD(2023) 216 final} - {SWD(2023) 217 final}


BILAGA I

ELEKTRONISKT INTYG OM SKATTERÄTTSLIG HEMVIST ENLIGT ARTIKEL 4

Tekniska krav

1.Intyget om elektronisk skatterättslig hemvist ska

förses med ett elektroniskt sigill i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 1 ,

erbjuda möjlighet till presentationer av det elektroniska skatterättsliga intyget som kan läsas av både människor och maskiner med PDF-dokument eller liknande andra format som kan användas i de automatiserade systemen,

kunna skrivas ut,

innehålla en öppen textruta för införande av information enligt artikel 4 g.

2.Medlemsstaterna får införa ett kontrollförfarande genom kontrollerbara referenser om de tekniska kraven i unionen är uppfyllda.

En kommitté ska stödja kommissionen i genomförandet av intyget om elektronisk skatterättslig hemvist i medlemsstaterna. Dessutom får kommittén tillhandahålla tekniskt stöd när det gäller eventuella ändringar av den tekniska grunden för intyget om elektronisk skatterättslig hemvist eller ny teknisk utveckling.

BILAGA II

RAPPORTERING ENLIGT ARTIKEL 9 och 15

Certifierade finansförmedlare ska tillhandahålla följande information i motsvarande xml-format:

Typ av information

Specifikation

A. Information om den person som lämnar informationen

Namn på finansförmedlaren

EUID, identifieringskod för juridiska personer (LEI) eller alternativ

Officiell adress

Andra relevanta uppgifter

Skatteregistreringsnummer och e-postadress

B. Uppgifter om mottagaren av utdelningen eller räntebetalningen

Identifiering av den finansförmedlare eller slutliga skattebetalare som tar emot utdelningen eller räntebetalningen

I.Fysisk person

Namn, skatteregistreringsnummer, födelsedatum, adress

II.Juridisk person

Namn, LEI-kod, skatteregistreringsnummer, adress, EUID

Placeringskontonummer

Nummer på det förvaringskonto där värdepappren innehas av den finansförmedlare eller skattebetalare som erhåller betalningen

C. Information om utbetalaren av utdelningen eller räntan

Identifiering av den finansförmedlare från vilken uppgiftslämnaren erhåller betalningen av utdelning eller ränta

I.Fysisk person

Namn, skatteregistreringsnummer, födelsedatum, adress

II.Juridisk person

Namn, LEI-kod, skatteregistreringsnummer, adress, EUID

Placeringskontonummer

Nummer på det förvaringskonto där värdepappren innehades av den finansförmedlare som skickade betalningen

D. Uppgifter om betalningen av utdelning eller ränta

Emittent

Namn, LEI-kod, skatteregistreringsnummer eller EUID, officiell adress

ISIN-nummer

Identifiering av emittenten och värdepappret

Typ av värdepapper

Kontantutdelningar, naturaförmåner, blandade natura- och kontantutdelningar samt ränta

COAF (Official Corporate Action Event Identifier)

Identifiering av händelsen (utdelning/ränteutdelning)

Relevanta datum

Ex-dag, registreringsdag, avvecklingsdag (om sådan har gjorts eller ett märke i annat fall), betalningsdag, kupongdag

Utdelnings- eller räntebelopp som mottagits/ska mottas och valuta

Bruttobelopp, nettobelopp, källskattesats som tillämpas eller ska tillämpas, belopp som hålls inne

Kontantkontonummer

Kontonummer till vilket betalningen har överförts

E. Information om tillämpningen av åtgärder mot fusk

Information om innehavsperiod för underliggande börsnoterade aktier

Två rutor: 1) för underliggande aktier som förvärvats 2 dagar eller mer före ex-dagen – antal aktier
2) för underliggande aktier som förvärvats inom 2 dagar före ex-dagen – antal aktier

(Först ska ”FIFO” användas vid regelbundna handelspositioner)

Information om finansiella arrangemang

Lämna bevis på eventuella finansiella arrangemang som omfattar underliggande börsnoterade aktier och som inte har avvecklats, löpt ut eller på annat sätt avslutats vid ex-dagen.

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
Top