EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.2.2023

COM(2023) 100 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Energiomställningen inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Energiomställningen inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor

1.Inledning

De höga energipriserna under 2022 förvärrades av Rysslands omotiverade och oprovocerade invasion av Ukraina och har påverkat såväl privatpersoner som företag i hela EU, särskilt de som är starkt beroende av energi. En del av EU:s svar på situationen utgjordes av RePowerEU-planen 1 med syftet att i) minska EU:s beroende av fossila bränslen genom energibesparingar, ii) diversifiera källorna och iii) snabbt ersätta fossila bränslen med förnybara och koldioxidsnåla alternativ.

Energi är en av de största kostnadsposterna inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor. De stigande energipriserna ledde till att priserna på marin dieselolja mer än fördubblades 2022 jämfört med genomsnittspriserna 2021. Detta ledde i sin tur till ökade driftskostnader för fiskeflottan, där energikostnaderna ökade från 13 % av intäkterna 2020 till uppskattningsvis 35 % 2022 2 , vilket utsatte den ekonomiska livskraften för EU:s fiskeflotta och vattenbruksverksamhet för enorma påfrestningar. Det uppskattas att nettovinsterna för EU:s fiskeflotta sjönk från +218 miljoner euro 2021 till –430 miljoner euro 2022, en kraftig minskning till följd av de stigande bränslepriserna. Energipriserna 2022 medförde att verksamheten blev olönsam för omkring 40 % av flottan för småskaligt fiske , 66 % av flottan för storskaligt fiske och 87 % av fjärrfiskeflottan. Analyser visade också att en ökning av bränslepriset med 10 eurocent minskar den årliga bruttovinsten för hela EU:s fiskerisektor med 185 miljoner euro.

Till följd av detta bränsleberoende kunde en betydande del av EU:s fiskeflotta inte täcka driftskostnaderna 3 2022, vilket ledde till att många fartyg stannade i hamn. Även för vattenbruket utgör de ökade energipriserna ett hot mot lönsamhet och livskraft – både direkt genom ökade energikostnader och indirekt genom högre foderpriser och andra insatskostnader. En stor del av fiskeri- och vattenbrukssektorn var tvungen att förlita sig på ekonomiskt stöd från EU:s medlemsstater och de finansiella verktyg som gjordes tillgängliga på EU-nivå 4 för att fortsätta verksamheten.

Dessa exceptionella omständigheter synliggjorde den strukturella sårbarheten när det gäller den ekonomiska resiliensen och hållbarheten inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor. Denna sårbarhet orsakas av sektorns höga energiintensitet och beroende av fossila bränslen. Med tanke på den nuvarande osäkra geopolitiska situationen förväntas energipriserna förbli både höga och instabila. Återigen hotas sektorns sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhet. Situationen visar också på behovet av att minska beroendet av fossila bränslen och övergå till förnybara och koldioxidsnåla energikällor så snabbt som möjligt, vilket även är i linje med en av ambitionerna i den europeiska gröna given 5 att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050.

Fiskare och vattenbrukare började minska sin energiintensitet mellan 2009 och 2014, men framstegen har stagnerat under de senaste åren 6 . Det finns därför ett behov av att påskynda energiomställningen genom en bättre samordnad EU-strategi och därigenom också bidra till de bredare målen i den europeiska gröna given och strategierna för den, inbegripet från jord till bord-strategin 7 och meddelandet om en hållbar blå ekonomi 8 .

Denna energiomställning är dessutom en integrerad del av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken 9 och är helt anpassad till kommissionens strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk (riktlinjerna för vattenbruk) 10 . Den kommer också att minska fiskeri- och vattenbruksverksamhetens övergripande påverkan på marina ekosystem, föroreningar och klimatförändringar genom att utsläppen av växthusgaser minskar inom fiskeri- och vattenbrukssektorn 11 . I meddelandet om hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar 12 , som offentliggörs tillsammans med detta meddelande 13 , påpekas att en av de viktigaste drivkrafterna för ett effektivt genomförande av hållbar och lönsam fiskeri- och vattenbruksverksamhet är att uppnå resurs- och energieffektivitet.

Kommissionen strävar i samarbete med alla berörda parter efter att intensifiera de gemensamma insatserna för energiomställningen med en mer övergripande och samordnad strategi. Denna strategi omfattar också ett av de förslag om klimatförändringar och miljö som lades fram av EU-medborgarna vid konferensen om Europas framtid 14 . Strategin beaktar även de åsikter som samlats in i samband med inbjudan att lämna synpunkter 15 .

I detta meddelande föreslås därför en sammanhängande strategi för åtgärder som syftar till att

·stärka de socioekonomiska resultaten och resiliensen inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor,

·uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål att säkerställa socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart fiske i EU,

·utveckla en hållbar, klimatneutral och konkurrenskraftig vattenbrukssektor i enlighet med målen i de riktlinjer för vattenbruk som kommissionen antog i maj 2021,

·säkerställa att sektorn bidrar till EU:s ambitioner om klimat, biologisk mångfald, hälsa och minskning av föroreningar för 2030 och 2050 16 och kan utnyttja de marknadsmöjligheter som blir resultatet av detta.

För att uppnå detta krävs en sammanhängande och systematisk EU-strategi där fokus ligger på ett partnerskap som sammanför alla berörda parter och anpassar sig till den pågående utvecklingen inom teknik, energikällor och infrastruktur.

Detta meddelande utgör en stödjande ram för energiomställningen inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor genom att identifiera och ta itu med hinder samt inrätta strukturer för långsiktigt samarbete på detta område.

2. Energiberoende inom fiskeri- och vattenbrukssektorn

För närvarande är de flesta fiskefartyg beroende av marin dieselolja, även om mindre fartyg kan använda bensin. År 2020 förbrukade EU:s fiskeflotta totalt över 1,9 miljarder liter marin dieselolja för att fånga och landa 4,05 miljoner ton fisk som värderades till 6,3 miljarder euro vid den första försäljningen. Denna bränsleförbrukning ledde till direkta utsläpp på cirka 5,2 miljoner ton koldioxid. Innan bränslepriserna nådde rekordhöga nivåer under de första nio månaderna 2022 uppgick energikostnaderna till omkring 13 % av intäkterna från EU:s fiske i genomsnitt, om än med betydande skillnader mellan de olika flottsegmenten 17 , 18 . I vissa segment, såsom trålare, uppgick energikostnaderna till mer än en fjärdedel av intäkterna 2019, vilket gjorde dem särskilt sårbara för bränsleprisökningar. Sedan 2009 har EU:s fiskeflotta minskat bränsleförbrukningen per kg landad fisk med över 15 %, men utvecklingen har stagnerat under de senaste åren och förbrukningen uppgår nu till omkring 0,5 liter bränsle per kg landningar 19 .

Beroende på typ av vattenbruk behövs energi för olika ändamål. Inom det marina vattenbruket kan energi behövas i form av bränsle till servicefartyg. I vattenbruk i sötvatten behövs energi i form av elektricitet för matningssystem, vattenpumpar, fjärrstyrningsverktyg, övervakning av odlingsförhållandena och återcirkulering/rengöring av vattnet 20 . Energikostnadernas andel varierar kraftigt beroende på vilken art som odlas och vilken produktionsteknik som används. Energikostnaderna för vattenbruk med musslor i EU varierar till exempel från 3 % av de totala kostnaderna när det gäller flottodling till 14 % av de totala kostnaderna när det gäller långlineodling. I vattenbruket med regnbåge i EU, som står för mer än hälften av fiskodlingen i sötvatten i EU, varierar kostnaderna från en nästan försumbar procentandel för verksamhet som använder burar till 8 % av de totala kostnaderna för verksamhet som använder odlingsrännor och tankar 21 . För enskilda anläggningar kan andelen kostnader för energianvändning vara betydligt högre. Energibehovet och växthusgasutsläppen härrör dock inte bara direkt från produktionsanläggningar eller tjänstefartyg, utan också indirekt från råvaror såsom foder och andra insatsvaror. Vattenbruket är alltså också utsatt för ökade foderkostnader på grund av stigande energipriser.

3.En vision för klimatneutralt fiske och vattenbruk

Som ordförande Ursula von der Leyen konstaterade i talet om tillståndet i unionen 2022 22 är vägen framåt för energiomställningen i EU:s ekonomi inte bara att hitta ”en snabblösning utan [att] genomgå ett paradigmskifte, ta ett språng in i framtiden”. Det är nu dags att påskynda omställningen till klimatneutralitet inom fiskeri- och vattenbrukssektorn genom energiomställningen.

Senast 2050 måste EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor vara hållbar, ekonomiskt lönsam och ett globalt exempel på god förvaltning med ett neutralt koldioxidavtryck. Genom att uppnå detta kan sektorn också spela en nyckelroll i ett hållbart och hälsosamt europeiskt livsmedelssystem och minska föroreningar och annan negativ påverkan på marina ekosystem och människors hälsa.

I enlighet med den gemensamma fiskeripolitiken bör alla skördade bestånd fiskas på nivåer som ger maximal hållbar avkastning 23 . Detta bör i sin tur bidra till att förhindra överdriven energianvändning, förbättra sektorns ekonomiska resultat och minska den negativa påverkan på de marina ekosystemen. Fiskemetoder och fiskeredskap måste bli moderna, energieffektiva och selektiva och får inte ha någon – eller bara obetydlig – negativ påverkan på hälsan och den biologiska mångfalden i det bredare ekosystemet. Energieffektiviteten kan ökas ytterligare med ändringar av fartygskonstruktionen, användning av energieffektiv ombordutrustning och energieffektiva fiskemönster, som stöds av extra kraftkällor såsom vindkraft eller solenergi. Dessa förändringar kommer att stödjas ytterligare av nya former av digitalisering som ger operatörerna information i realtid och hjälper dem att fatta beslut i fiskestrategin inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, såsom optimering av rutter och hastighet. Detta kommer att leda till avsevärt mindre energianvändning och optimerade kostnader inom sektorn, vilket ökar dess hållbarhet och resiliens mot externa chocker.

Förnybara och koldioxidsnåla bränslen och energikällor kommer att vara alternativ för fiskefartyg, beroende på fiskeflottans egenskaper. Dessa bränslen och energikällor omfattar el, ammoniak, förnybar vätgas, hållbar biogas, syntetiska bränslen samt hållbara biobränslen 24 (inbegripet drop-in-bränslen såsom biobränslen från alger) och andra innovativa förnybara och koldioxidsnåla energikällor. Fiskefartyg för småskaligt fiske och vattenbruksfartyg skulle kunna elektrifieras, med huvud- eller hjälpmaskineri som drivs med förnybar energi från solpaneler eller andra källor med inga eller låga koldioxidutsläpp. 25 Om möjligt kan befintliga motorer modifieras, medan det i vissa segment kan vara en lösning att förvärva nya (hybrid-) motorer och (hybrid-) fartyg med låga koldioxidutsläpp. Sektorn kommer att gynnas av en väl utbyggd infrastruktur för laddning och tankning i hamnar. Med hjälp av en övergripande strategi kommer det att bedrivas ett nära samarbete inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor för att där så är möjligt utnyttja ”inbyggda synergier” 26 , särskilt när det gäller teknikutnyttjande, energiproduktion och energianvändning. Detta kräver ett starkt inledande samarbete mellan alla berörda parter för att säkerställa synergier mellan i) fiskeri- och vattenbrukssektorn, ii) skeppsbyggare, iii) infrastruktur i hamnar, iv) forskare, v) havsbaserade system och producenter för förnybar energi, vi) vattenvägstransportsektorn och vii) andra alternativa energisystem. Detta samarbete kommer att göra det möjligt att utnyttja hela potentialen hos både produktion och användning av förnybar och koldioxidsnål energi och utnyttjande av innovativ kompatibel teknik.

Vattenbruket i EU kommer att utvecklas till en ännu mer konkurrenskraftig, innovativ och resilient sektor, i linje med riktlinjerna för vattenbruk. Sektorn kommer också att spela en avgörande roll i att försörja människorna med näringsrika, hållbara och hälsosamma livsmedel. Sektorn kommer till fullo att utnyttja förnybara och koldioxidsnåla energikällor för att driva servicefartyg och anläggningar och kommer också att säkerställa användningen av hållbara foderalternativ för att avsevärt minska sitt koldioxidavtryck. Hållbara vattenbruksalternativ och nya metoder (såsom algodling, integrerat multitrofiskt vattenbruk och marin permakultur) kan ytterligare minska sektorns energianvändning, växthusgasutsläpp och bredare miljöpåverkan. Sektorns utveckling kommer, med stöd av energiomställningen, att skapa ekonomiska möjligheter och arbetstillfällen, särskilt i landsbygds- och kustsamhällen. Utvecklingen kommer även att leda till att sektorn blir en global referens för hållbarhet.

Fiskerisektorn i EU uppmuntras att fortsätta den positiva trend som observerats för perioden 2009–2019 mot att minska bränsleintensiteten genom att minska förbrukningen av fossilt bränsle per kg landad produkt med minst ytterligare 15 % under perioden 2019–2030. Vattenbrukssektorn i EU uppmuntras också att minska förbrukningen av fossila bränslen och icke-förnybara energikällor. Detta mål kommer att diskuteras ytterligare i samråd med berörda parter och på grundval av övervakningen av data från de årliga ekonomiska rapporterna från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen 27 och från nytt insamlat vetenskapligt underlag.

4.Innovativ teknik och praxis för energiomställningen

Förändringar i fiskemetoderna och införandet av ny innovativ teknik och nya verksamhetssätt bör utgöra ryggraden i energiomställningen mot klimatneutralitet inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor. Det finns två huvudsakliga förändringsriktningar, nämligen 1) en ökning av energieffektiviteten, inbegripet en minskning av bränsleintensiteten och den totala bränsleförbrukningen i sektorn på kort till medellång sikt, och 2) en övergång från fossila bränslen till förnybara och koldioxidsnåla energikällor.

4.1 Förbättra energieffektiviteten

Att förbättra energieffektiviteten är ett första steg mot att minska energiberoendet, särskilt på kort till medellång sikt. Detta bör leda till en totalt sett lägre efterfrågan på energi inom sektorn.

Att återuppbygga och upprätthålla livskraftiga fiskbestånd som kan ge maximal hållbar avkastning är ett centralt mål för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är också en viktig drivkraft för att minska energianvändningen på grund av den mindre fiskeansträngning som krävs per fångstenhet vid goda biomassanivåer.

Fiskare kan dessutom avsevärt öka sin energieffektivitet genom anpassningar av fartyg, redskap och fiskemönster, bland annat genom att i) byta till redskap med lägre motstånd eller modifiera skrovet, till exempel genom att eftermontera en bulbstäv, ii) byta till mer energieffektiva och miljömässigt hållbara fiskemetoder, iii) effektivare välja fiskeområden och fiskerutter samt minska marschfarten till fiskeområden med hjälp av digitala verktyg och iv) byta till mer energieffektiva framdrivningssystem (t.ex. montering av bränslebesparande propellrar eller mindre energikrävande ombordutrustning).

Havsbruksanläggningar kan också öka energieffektiviteten genom att anpassa sina servicefartyg. I andra segment kan aktörerna anpassa anläggningarna genom att använda energieffektiv utrustning (t.ex. pumpar och uppvärmnings-/luftnings-/filtreringssystem) och byta till annan mer energieffektiv teknik eller andra mer energieffektiva driftsätt. Vattenbruksanläggningar kan övergå till mer hållbara foderalternativ, bland annat genom att begränsa användningen av fiskmjöl och olja från vilda bestånd som fiskfoder (t.ex. genom att använda alternativa proteiningredienser såsom alger eller insekter eller biprodukter från andra industrier) 28 . Hållbara vattenbruksalternativ och nya metoder, såsom algodling och marin permakultur, kan ytterligare minska sektorns energianvändning, växthusgasutsläpp och miljöpåverkan 29 .

Flera anläggningar för fiske och vattenbruk har redan börjat anpassa sina fartyg, anläggningar, redskap och verksamheter för att öka energieffektiviteten 30 . Till följd av detta har de minskat driftskostnaderna, energiintensiteten och beroendet av fossila bränslen. Det räcker dock inte alltid att använda energieffektiv teknik eller energieffektiva fiskemetoder, och i vissa fall kan vissa energieffektiva fiskeredskap och fiskemetoder ha oönskade effekter på fiskbestånden eller de marina ekosystemen. För att förebygga dessa negativa sidoeffekter krävs en övergripande strategi som är i linje med de bredare målen för den gemensamma fiskeripolitiken och handlingsplanen för att skydda och återställa marina ekosystem för ett hållbart och resilient fiske 31 .

4.2. Övergång till förnybara energikällor och energikällor med inga eller låga koldioxidutsläpp

Att enbart öka energieffektiviteten kommer inte att göra det möjligt att nå det slutliga målet om en klimatneutral fiskeri- och vattenbrukssektor i EU. I slutändan kräver energiomställningen också en övergång till förnybara och koldioxidsnåla energikällor. Därför måste sektorn eftersträva de två ömsesidigt förstärkande målen och å ena sidan minska energiintensiteten och å andra sidan gå över till förnybara och koldioxidsnåla energikällor.

Det finns potential att byta ut eller uppgradera de nuvarande förbränningsmotorerna som drivs av marin dieselolja i fiskefartyg och servicefartyg för vattenbruk. Dessa motorer skulle till exempel kunna ersättas med elektrisk framdrivningsteknik och med motorer som drivs med alternativa bränslen 32 , såsom förnybar vätgas, ammoniak 33 , metanol eller andra hållbara syntetiska bränslen och biobränslen 34 , 35 . Vissa alternativa energikällor och bränslen kan redan användas i befintliga dieselmotorer efter vissa modifieringar av motorn 36 .

Även om stora framsteg har gjorts när det gäller att utveckla alternativa bränslen och framdrivningssystem för andra typer av marina fartyg har användningen av dessa system hittills varit begränsad på fiske- och vattenbruksfartyg. Inom fisket har sporadiskt införts bland annat vätgasdrivna fiskefartyg, hybridframdrivningssystem som kombinerar elektrisk framdrivning med effektiva dieselmotorer och vinddriven framdrivning. Inom marint vattenbruk visar framgångsrika tester av elektriska pråmar och fartyg för vattenbruk att det finns en stor potential för ett bredare införande på marknaden. I linje med strategin för hållbar och smart mobilitet 37 måste EU skapa rätt miljö för att vidareutveckla innovativ teknik för att få ut utsläppsfria fartyg på marknaden. När det gäller fiske måste sådana ”framtidens fartyg” också anpassas för att säkerställa att de fungerar väl på andra viktiga områden, bland annat genom att förbättra säkerheten och bekvämligheten ombord samt minimera påverkan på ekosystemen.

Hamnar och annan landinfrastruktur kommer också att behöva anpassas, eftersom de är viktiga tjänsteleverantörer för fiske och havsbruk och därför kommer att spela en avgörande roll för att möjliggöra sektorns energiomställning. EU:s 55 %-paket 38 kommer att öka tillgången till och användningen av förnybara och koldioxidsnåla marina bränslen. I paketet ingår i) förslaget FuelEU Maritime 39 , ii) förslag om översyn av förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen 40 , iii) ett förslag om översyn av direktivet om förnybar energi 41 , iv) ett förslag om översyn av energiskattedirektivet 42 och v) förslaget om att utöka utsläppshandelssystemet till att omfatta sjötransport 43 . Tillsammans kommer dessa förslag att bidra till att utveckla marknadsklar teknik med nollutsläpp – även sådan teknik som är lämplig för eller kan användas på fiske- och vattenbruksfartyg. I linje med EU:s strategi för att utnyttja potentialen hos havsbaserad förnybar energi 44 är det också viktigt att säkerställa synergier mellan en energieffektiv fiskeri- och vattenbrukssektor och havsbaserade system för förnybar energi.

Med tanke på att EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor är relativt liten måste energiomställningen vara väl anpassad till både i) bredare initiativ såsom när det gäller hamninfrastruktur och ii) vidareutveckling av alternativa förnybara och koldioxidsnåla energikällor, bränslen och teknik för vattenvägstransporter. För fartyg som konstrueras och byggs under de kommande åren bör syftet därför inte bara vara att använda befintlig energieffektiv och alternativ framdrivningsteknik, utan också att säkerställa att de kan anpassas till framtida teknik under sin livstid.

5.EU:s regelverk för fiske och vattenbruk och energiomställningen

Den gemensamma fiskeripolitiken utgör en vägledande ram för den europeiska fiskeriförvaltningen som kan stödja energiomställningen. Det gör det möjligt att bygga eller renovera fiskefartyg inom kapacitetstaken och under förutsättning att all ny fiskekapacitet som kommer in i fiskeflottan kompenseras genom att samma kapacitet dras tillbaka 45 . Detta säkerställer att de nationella fiskeflottornas kapacitet är i balans med tillgängliga fiskemöjligheter och kan bidra till en lönsam och energieffektiv drift. Dessa kapacitetsregler anses ibland utgöra ett hinder för användningen av rena, förnybara eller koldioxidsnåla energikällor. Detta beror på att denna teknik kan kräva mer utrymme och fartygskapacitet än konventionella dieselmotorer, vilket också framhölls av vissa berörda parter i samband med inbjudan att lämna synpunkter avseende detta initiativ 46 . I de flesta medlemsstater finns dock inaktiv fiskekapacitet tillgänglig 47 . Medlemsstaterna skulle kunna tilldela denna inaktiva kapacitet till fiskefartyg som behöver den för energiomställningen. Genom effektiv förvaltning av inträde i och utträde ur fiskeflottan kan medlemsstaterna använda den tillgängliga kapaciteten för att investera i och införa ny teknik för dessa fartygs energiomställning.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 48 kan användas för modernisering och innovation inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. EHFVF kan stödja investeringar i insatser som kan stödja energiomställningen, såsom i) förbättrad energieffektivitet och minskat koldioxidavtryck (t.ex. hydrodynamisk optimering, redskapseffektivitet, alternativa bränslen och bryggsystem för motorstyrning), ii) utbyte/modernisering av motorer för fartyg upp till 24 meter på vissa villkor 49 , iii) modernisering av fiskefartyg upp till 24 meter för efterföljande installation av energieffektiva motorer som kräver en ökning av fartygets bruttodräktighet 50 , 51 och iv) kompetensutveckling 52 .

EHFVF omfattar skyddsåtgärder genom villkor för stödberättigande för de flottsubventioner som nämns ovan för att förhindra överkapacitet och därmed överfiske. Dessa skyddsåtgärder omfattar i) stöd endast till fartyg inom ett flottsegment där fiskekapaciteten är i balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet och ii) begränsningar för att öka ett fartygs maskinstyrka. EHFVF tillhandahåller riktat stöd för en ökning av ett fartygs bruttodräktighet för i) efterföljande installation eller renovering av en motor eller ett framdrivningssystem som ökar energieffektiviteten eller minskar koldioxidutsläppen och ii) montering eller renovering av en bulbstäv som kan öka energieffektiviteten. Inget av dessa alternativ får dock leda till en ökning av den totala flottkapaciteten eller överfiske.

Vissa berörda parter har efterlyst större flexibilitet i EHFVF för att testa och utveckla innovativa lösningar för användning av förnybara och koldioxidsnåla energikällor. EHFVF kan dock redan stödja utvecklingen av koldioxidsnål och energieffektiv teknik. Den kan till exempel göra detta genom att finansiera i) genomförbarhetsstudier av ny teknik, ii) tester och försök för ny teknik (t.ex. demonstrationer, prototyper), iii) energieffektivitetsrevisioner och iv) spridning och överföring av teknik och innovation, även för fartyg över 24 meter. Dessutom ger finansieringen genom lokalt ledd utveckling (LLU) 53 möjligheter att främja energiomställningen och samarbete med berörda parter på lokal nivå, till exempel genom att bygga upp färdigheter och sprida kunskap.

Dessutom har statligt stöd möjliggjort sektorns utveckling. Kommissionen håller på att avsluta arbetet med att se över den ram för statligt stöd som är tillämplig på fiskeri- och vattenbrukssektorn 54 för att se till att den ligger i linje med EU:s prioriteringar och mål, inbegripet målen för den gemensamma fiskeripolitiken. Till exempel kommer de nyligen godkända nya riktlinjerna för statligt stöd i synnerhet att tillåta stöd på samma villkor som inom ramen för EHFVF. Den nya gruppundantagsförordningen för fiske 55 kommer att tillåta stöd till exempelvis energieffektivitet, koldioxidreduktion, begränsning av klimatförändringarnas effekter och omställning till grön energi, genom att förenkla förfarandet för att införa åtgärder för små och medelstora företag.

När det gäller EU:s yttersta randområden kan dessa regioner, med tanke på de specifika utmaningar de står inför på grund av avlägsen belägenhet, topografi och klimat, omfattas av en högre stödnivå inom EHFVF för många typer av investeringar i modernisering och innovation, med undantag för vissa flottsubventioner 56 . Dessutom kommer de nyligen antagna riktlinjerna för statligt stöd 57 att fortsätta att tillåta statligt stöd för förnyelse av fiskeflottan inom balanserade flottsegment i de yttersta randområdena, vilket i princip också kan bidra till att förbättra den flottans energieffektivitet och påskynda energiomställningen.

Kommissionen strävar efter att säkerställa att regelverket fortsätter att vara lämpligt för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, samtidigt som energiomställningen möjliggörs. För att uppnå detta kommer kommissionen regelbundet att bedöma de möjligheter som ges enligt den befintliga rättsliga ramen, vilket också föreslås i meddelandet om hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar. Som tillkännagavs i från jord till bord-strategin är det också viktigt att fortsätta arbetet med det initiativ för ett hållbart livsmedelssystem som kommissionen planerar att föreslå under 2023 för en harmoniserad EU-strategi för hållbar livsmedelsproduktion.

Beskattning spelar också en viktig roll för att främja miljövänligare metoder. Det är därför som kommissionens förslag till översyn av energiskattedirektivet 58 i) på ett bättre sätt anpassar beskattningen av energiprodukter till EU:s energi- och klimatpolitik, ii) främjar rena energikällor och iii) slopar föråldrade skattebefrielser i flera ekonomiska sektorer, däribland fiske och vattenbruk. Dessa förslag kommer att hjälpa fiskeri- och vattenbrukssektorn i utfasningen av fossila bränslen.

6.Utmaningar för energiomställningen

Trots att det finns tekniska och operativa innovationer för energieffektivitet och det vore möjligt att övergå till framdrivningsteknik med inga eller låga koldioxidutsläpp, används sådan teknik endast i begränsad omfattning inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor. Ett av de viktigaste omedelbara stegen för att främja energiomställningen i sektorn är att identifiera de hinder som stoppar berörda parter från att införa dessa innovationer och därefter gemensamt ta itu med dessa hinder.

6.1. Tekniska hinder

Tekniska hinder kan göra det svårt att införa ny teknik, särskilt med tanke på att en betydande del av fiskeflottan är relativt gammal eller verkar inom det småskaliga kustfisket. Denna oro uttrycktes också av berörda parter i deras återkoppling vid inbjudan att lämna synpunkter. Dessa tekniska hinder kan förhindra eftermontering av dagens förnybara och koldioxidsnåla kraftkällor på fartyg. En av huvudorsakerna till dessa hinder är installationens vikt eller storlek, som kan orsaka säkerhetsproblem, särskilt på mindre fartyg. Alternativa framdrivningssystem kan till exempel kräva mer utrymme ombord, orsaka problem med fartygets stabilitet eller minska fartygets räckvidd och därmed dess autonomi. Dessutom innebär bristen på lämplig serviceinfrastruktur för både fartyg som använder alternativa bränslen (t.ex. ammoniak, metanol) och elfartyg som använder laddningsinfrastruktur att det för närvarande i många fall blir omöjligt att använda sådan framdrivningsteknik.

Innovation kan bidra till att övervinna dessa tekniska hinder, men innovationsprocessen kan ställas inför egna hinder, och de berörda parterna nämner bland annat i) bristen på kunskapsöverföring och samarbete mellan sektorn och forskare, ii) bristen på vetenskaplig validering av ny teknik genom vetenskapliga tester och pilotprojekt och iii) bristen på förtroende för innovationer bland vissa berörda parter 59 .

6.2. Kunskaps- och färdighetshinder

Beslutsfattandet kan försvåras av kunskapshinder, till exempel hos fiskeri- och vattenbruksaktörer, fartygsägare och beslutsfattare. Kunskapshindren utgörs bland annat av brist på data eller bristande teknisk kunskap om exempelvis bränsleförbrukning, motordrift och alternativ teknik. De berörda parter som svarade på inbjudan att lämna synpunkter bekräftade att de saknar energieffektivitetsdata, till exempel från bränsleövervakningsverktyg på fartyg, vilket begränsar möjligheten att mäta och spåra utsläpp. De berörda parterna uppgav att dessa kunskapshinder gör det svårt att bilda sig en uppfattning om potentialen hos energieffektiv teknik och kan stå i vägen för övergången till en mer energieffektiv verksamhet. Spridningen av ny teknik äventyras också av bristen på information och kunskap om kompatibiliteten mellan befintliga lösningar och miljövänliga redskap för i) fartyg av olika typ, längd och ålder och ii) olika fiskemetoder. De berörda parter som inkom med synpunkter framhöll även att det behövs mer forskning både på dessa tekniska områden och om nya affärsmodeller. De framhöll dessutom behovet av ytterligare genomförbarhetsstudier på området.

Ökade kunskaper måste också användas för att utveckla praktiska färdigheter som kan underlätta ett bredare införande av innovationer och nya fiskeri- och vattenbruksmetoder, såsom användning av olika redskap, fiskemetoder, teknik och framdrivningssystem. Utvecklingen av relevanta färdigheter hos många olika typer av aktörer i sektorn, särskilt de som arbetar till havs, i vattenbruksanläggningar, i hamnar och i stödjande sektorer, är därför av mycket stor vikt. För närvarande finns det ett begränsat antal praktikplatser, arbetsplatsförlagda utbildningsplatser och lärlingsplatser där det går att skaffa sig de praktiska färdigheter som krävs för att arbeta med ny och alternativ framdrivningsteknik. Ett annat hinder är den åldrande arbetskraften och svårigheten att locka nya talanger och unga till sektorn. Dessutom kommer det sannolikt att uppstå hinder för att förvärva färdigheter i värdekedjans olika steg. Bland dessa hinder ingår bristen på lämpliga platser för att bedriva utbildning och avsaknaden av program för att ”utbilda utbildarna” för en rad olika jobb som behövs för att underlätta energiomställningen i sektorn.

6.3. Finansiella hinder

Det finns en oro för att de relativt höga investeringskostnaderna för att införa energieffektiv teknik och koldioxidsnål framdrivningsteknik – jämfört med intäkterna för de flesta fartygen i fiskeflottan – kan bromsa införandet av ny teknik och innovationer. Det har i sin tur lett till oro över bristen på marknadsmöjligheter för att utveckla energieffektiva lösningar och ren framdrivningsteknik, vilket kan hämma de privata investeringarna. Med tanke på att de flesta vattenbruksföretag i EU är mikroföretag, finns samma hinder för införandet av kostnadseffektiva energistyrningssystem i vattenbruksanläggningar och på fartyg som används inom vattenbruket. Den begränsade tillgången till kommersiellt bärkraftiga alternativa energikällor och bränslen hindrar också införandet av alternativ framdrivningsteknik. Det är mycket viktigt att fortsätta att utveckla investeringsvillkoren för att locka nya privata investeringar till sektorn, vilket i sin tur är avgörande för det sektorsövergripande införandet av ny teknik för energiomställningen.

Såsom förklaras i kapitel 5 finns det redan möjligheter att få offentlig finansiering via EHFVF för energieffektiviseringsåtgärder i samband med omställningen. Dessa åtgärder kan stödja en rad olika verksamheter, däribland utbildningsprojekt samt utveckling, testning, utredning och spridning av energieffektiv teknik. Man bör dock reflektera ytterligare över hur tillgången till ett bredare urval av EU-finansieringsmöjligheter kan underlättas i de olika skedena för forskning, innovation, spridning och investeringar. Man bör särskilt satsa på investeringslösningar för en omställning som minskar både växthusgasutsläppen och beroendet av fossila bränslen för fiskefartyg med en längd på över 24 meter, som förefaller vara ett av de flottsegment som förbrukar mest bränsle. Flera av EU:s finansieringsinstrument utöver EHFVF kan redan hjälpa till att finansiera energiomställningen. De steg som de sökande måste gå igenom för att få tillgång till medlen kan dock utgöra en betydande flaskhals i finansieringsprocessen. Dessutom förekommer det att tillgänglig finansiering inte specifikt riktar sig till sektorn, eller att den åtföljs av villkor som hindrar eller begränsar investeringar i fiskeri- och vattenbrukssektorns energiomställning.

I samband med inbjudan att lämna synpunkter bekräftades det att finansiering av och investeringar i innovation och forskning om ny teknik och nya fartyg är en av de frågor som de berörda parterna oroar sig mest för. Att fortsätta att identifiera och ta itu med dessa hinder för energiomställningen, genom en stegvis genomförd strategi, är det första steget mot en energiomställning inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

7.Att möjliggöra energiomställningen i EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor fram till 2050

De utmaningar som nämns i kapitel 6 i detta meddelande gör det svårare att uppnå de dubbla målen energieffektivitet och användning av förnybara och koldioxidsnåla energikällor inom sektorn. Eftersom dessa dubbla mål är centrala för omställningen till en klimatneutral fiskeri- och vattenbrukssektor i EU är det viktigt att arbetet på detta område utförs tillsammans med många olika berörda parter. För att påskynda energiomställningen föreslår kommissionen 27 åtgärder med inriktning på fyra huvudsakliga åtgärdsområden och det internationella sammanhanget. De fyra huvudområdena är följande:

a) Förbättra styrningsramen samt samordningen och samarbetet mellan berörda parter.

b) Åtgärda teknik- och kunskapsluckorna genom forskning och innovation (FoI).

c) Utveckla färdigheter och skapa en arbetskraft som är redo för energiomställningen.

d) Förbättra företagsklimatet, inbegripet när det gäller finansieringsmöjligheter och medvetenhet.    

7.1. Förbättra styrningsramen samt samordningen och samarbetet mellan berörda parter

Arbetet med och diskussionerna om energiomställningen i sektorn äger rum i ett antal olika intressentforum. Till följd av detta saknas ett centralt samarbets- och samordningsnav där berörda parter i EU kan verka tillsammans för energiomställning i sektorn. Det begränsar förmågan att i) göra det mesta av sektorns styrkor, ii) ta fram en gemensam strategi, iii) utbyta bästa praxis och iv) föra ett nära samarbete i frågan med många olika berörda parter.

Kommissionen har varit i kontakt med berörda parter, bland annat genom regionala grupper, rådgivande nämnder, arbetsmarknadsparternas organisationer och lokala aktionsgrupper inom ramen för lokalt ledd utveckling. Samordningen med medlemsstaterna står också i centrum för omställningsprocessen, och medlemsstaterna måste spela en aktiv roll i dessa dialoger. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta aktivt för att underlätta dialogen om energiomställningen, men den uppmanar även alla berörda parter och nationella myndigheter att ta en aktiv del i denna process.

För att underlätta samarbete och samordning mellan berörda parter kommer kommissionen att lansera ett nytt och brett flerpartspartnerskap om energiomställningen inom EU:s fiske och vattenbruk: energiomställningspartnerskapet för EU:s fiske och vattenbruk (partnerskapet).

Detta partnerskap kommer att fungera som ett centralt forum för samarbete och samordning mellan berörda parter i frågor som gäller sektorns energiomställning. Det kommer att sammanföra alla berörda parter – även små företag – som bör delta i att påskynda omställningen, särskilt från fiskeri- och vattenbrukssektorn, sektorn för stödjande verksamheter, beredningssektorn, hamnmyndigheter, varvsindustrin, redskapstillverkare, icke-statliga organisationer, forskningsorganisationer, finansinstitut, energisektorn samt nationella och regionala offentliga myndigheter. I enlighet med ett förslag som framkom vid konferensen om Europas framtid är allmänheten också en viktig part. Partnerskapet kommer att ge medborgarna möjlighet att engagera sig i och lära sig mer om i) fiskets och vattenbrukets roll i EU:s livsmedelssystem och ii) hur EU ska bli klimatneutralt senast 2050.

Partnerskapets arbete kommer att inriktas på att identifiera ytterligare hinder för energiomställningen och undersöka sätt att gemensamt ta itu med dem. Det kommer att underlätta diskussioner och utveckla en kunskapsbas genom att utbyta information och bästa praxis på områden såsom i) tillgängliga finansieringsverktyg för omställningen, ii) kvarstående brist på kunskap och färdigheter och iii) gemensamma forskningsprioriteringar. Partnerskapet kommer också att spela rollen som samordnare för att knyta energiomställningen i sektorn till EU:s bredare initiativ för energiomställning (t.ex. för sjötransporter och marin infrastruktur, såsom det europeiska forumet för hållbar sjöfart 60 , eller för utveckling av alternativa bränslen och energikällor). Kommissionen kommer att uppmana partnerskapet och dess berörda parter att lägga fram konkreta, praktiska och hållbara förslag om sätt att påskynda energiomställningen inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor.

Partnerskapet kommer att inrättas under 2023, och kommissionen kommer att uppmuntra samtliga berörda parter och nationella myndigheter att utarbeta och godkänna en förklaring om att de kommer att samarbeta när det gäller energiomställningen i sektorn. Det europeiska blå forumet, som tillkännagavs i 2021 års meddelande om en hållbar blå ekonomi 61 , kommer att tillhandahålla inledande tekniskt stöd och sekretariatstjänster åt partnerskapet. Forumet kommer att hjälpa till att samordna partnerskapets dialog och samarbetet mellan berörda parter och mellan olika användare av havet. Det kommer att bidra till att främja överväganden och diskussioner när det gäller inbyggda synergier för energiomställningen i sektorn.

7.2. Åtgärda teknik- och kunskapsbristerna genom FoI

Det är mycket viktigt att öka kunskapen och medvetenheten om befintlig teknik och praxis för energiomställning (exempelvis sådan som nämns i kapitel 4). Det är också mycket viktigt att främja testning och vetenskaplig validering av ny och befintlig teknik för användning inom fiske och vattenbruk. Detta kommer att underlätta spridningen av denna teknik/praxis och påskynda omställningen.

Viss teknik är ännu inte färdig för marknaden – eller kan inte användas inom sektorn på ett tekniskt/ekonomiskt bärkraftigt sätt – och behöver därför vidareutvecklas. Det gäller särskilt teknik som krävs för att förnybara och koldioxidsnåla energikällor ska kunna införas på bred front. För att underlätta omställningen krävs innovation inom varvsindustri, utformning av fiskeredskap, framdrivningsmetoder, hamninfrastruktur samt rena/förnybara energikällor och bränslen. För att uppnå detta bör innovation inom sektorn kopplas bättre till befintliga ramar för FoI, till exempel inom sjötransportsektorn. I detta sammanhang har man i EU:s strategi för hållbar och smart mobilitet 62 redan slagit fast att utsläppsfria oceangående fartyg ska vara klara att släppas ut på marknaden senast 2030. Samtidigt finns det ett behov av att stärka processen för utveckling av ny teknik, som börjar med FoI och slutar med att tekniken tillämpas i nya och befintliga typer av fiskefartyg och vattenbruksanläggningar som till fullo uppfyller säkerhetskraven och är ändamålsenliga. Samarbete på regional, nationell och sektoriell nivå är ett viktigt verktyg för att möjliggöra denna process.

Arbetet för innovation pågår visserligen redan, men det finns utrymme för fler innovativa projekt som är inriktade på fiskeri- och vattenbrukssektorn. Energieffektiva redskap, solpaneler, segel, vindturbiner och eftermontering av fartyg används redan inom sektorn. Det finns också fartygsägare som ersätter dieselmotorer med hybridlösningar eller med alternativ som batterier eller motorer som drivs med ammoniak eller vätgas.

För att inspirera till spridning i hela EU kommer kommissionen att lansera en virtuell plattform för kunskapsutbyte inom ramen för partnerskapet, där den första publikationen blir ett kompendium med fallstudier och bästa praxis om i) energiomställningsinnovationer inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor och ii) inbyggda synergier mellan olika sektorer. I framtiden kommer kompendiet att utvecklas till en ”levande” publikation med de bästa fallstudierna och bästa praxis inom branschen. Kompendiets innehåll kommer att väljas ut av en expertgrupp som företräder flera branscher med anknytning till fiskeri- och vattenbrukssektorn, och denna grupp kommer att ledas av partnerskapet.

Dessutom kommer kunskapsbasen att stärkas genom en bedömning av de beräknade kostnaderna, fördelarna och effekterna av energiomställningen i sektorn. Kommissionen kommer att genomföra en EU-omfattande studie om tillgänglig teknik för energiomställning inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och kostnader och fördelar förknippade med respektive teknik. Den kommer också att utvärdera relevanta indikatorer (t.ex. återbetalningsperioden och avkastningen på investeringar) för de olika flottsegmenten och för olika vattenbruksmetoder. Dessutom kommer kommissionen att lansera ett användarvänligt webbverktyg på EU:s observatorium för den blå ekonomin 63 , som ska göra det möjligt att bedöma bränsleprisernas inverkan på flottans och sektorns resultat. För att förbättra övervakningskapaciteten kommer kommissionen att bedöma behovet av ytterligare regelbunden datainsamling om energianvändning och utsläpp inom sektorn, till exempel genom pilotprojekt.

Särskilt när det gäller vattenbruk innehåller riktlinjerna för vattenbruk redan planer på att utarbeta ett vägledningsdokument om miljöprestanda 64 . Detta dokument kommer delvis att inriktas på att hjälpa vattenbrukssektorn att ytterligare minska sitt miljö- och koldioxidavtryck. Vägledningsdokumentet kommer att innehålla en förteckning över god praxis för energieffektivitet och minskning av koldioxidavtrycket inom vattenbruket, i relevanta fall kompletterad med data från studien om tillgänglig teknik för sektorns energiomställning och kostnader och fördelar förknippade med respektive teknik. Den nyligen inrättade EU-mekanismen för stöd till vattenbruket 65 kommer också att säkerställa en bred spridning av detta och andra vägledningsdokument samt ge tekniskt stöd.

EU driver ett stort antal innovationsprogram som syftar till att påskynda energiomställningen inom EU:s ekonomi och som kan mobiliseras för att stödja energiomställningen i fiskeri- och vattenbrukssektorn. Investeringar i FoI inom ramen för Horisont Europa 66 fortsätter att stödja omvandlingen till en hållbar blå ekonomi. Partnerskapet kommer i synnerhet att främja insatser för att utveckla, införa och testa teknik i samverkan med andra forskningsområden och branscher, särskilt utveckling av hållbar teknik för vattenvägstransporter genom Horisont Europa. Att skapa rätt förutsättningar för FoI, särskilt genom kontakter med andra partnerskap, såsom det europeiska partnerskapet för vattenvägstransporter med nollutsläpp (European Partnership for Zero Emission Waterborne Transport, ZEWT) 67 och Batteries4EU-partnerskapet 68 eller det gemensamma företaget för förnybar vätgas 69 , som utvecklar tekniska komponenter för användning inom sektorn för vattenvägstransporter, kan skapa synergier med innovationsbehoven för energiomställningen inom fisket och vattenbruket. Det finns även allianser inom branschen, där offentliga och privata partner har gått samman för att stödja en storskalig utbyggnad av ren teknik 70 . Kommissionen kommer, tillsammans med berörda parter i energiomställningspartnerskapet, att undersöka sätt att skapa synergier och maximera fördelarna för sektorn från dessa befintliga initiativ.

EU:s digitala strategi ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” 71 kommer dessutom att verka för digitalisering av sektorn för vattenvägstransporter, och digitalisering måste också ingå som en del av energiomställningen i EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor.

Genom det nya energiomställningspartnerskapet kommer kommissionen också att främja potentialen till specialisering på nationell och regional nivå, för att underlätta spridning och acceptans av innovation till förmån för sektorn. Kommissionen underlättar och stöder redan maritimt regionalt samarbete på havsområdesnivå och makroregional nivå, bland annat genom strategier för smart specialisering. Sådana strategier berör också energiomställningen, genom att identifiera strategiska insatsområden med brett deltagande av berörda parter och regionalt/interterritoriellt samarbete. Kommissionen har inrättat en ny tematisk plattform för strategier för smart specialisering i den hållbara blå ekonomin 72 som omfattar fem ämnen: fiske, vattenbruk, havsbaserad förnybar energi, blå bioteknik och havs- och kustturism. Denna tematiska plattform tillhandahåller kapacitetsuppbyggande verksamhet (t.ex. utbildning) för aktörer i den blå ekonomin och ger möjlighet till interregionalt samarbete på gemensamma prioriterade områden för smart specialisering. Den tillhandahåller också know-how för inrättande av interregionala partnerskap och andra stödtjänster. Den tematiska plattformen kommer att bidra till att i) skapa synergier mellan de olika finansieringsinstrumenten på innovationsområdet och ii) ytterligare mobilisera offentliga och privata berörda parter i den blå ekonomin på regional nivå.

Kommissionen hjälper EU:s medlemsstater och regioner att utveckla, genomföra och se över sina strategier för smart specialisering och att genomföra innovativa projekt genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf 73 ), EHFVF, Europeiska socialfonden (ESF 74 ) och andra EU-fonder. Den kommer även att överväga att inrätta en innovativ samarbetsgrupp för berörda parter om energiomställningen i EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor, inom ramen för den tematiska plattformen för strategier för smart specialisering i den hållbara blå ekonomin.

Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att skapa synergier med nätverk och program för att utveckla EU-omfattande innovationsekosystem i verkliga miljöer (”levande laboratorier”) 75 , bland annat tillsammans med Europeiska investeringsbanken. Kommissionen uppmanar också regioner och berörda parter att inrätta regionala levande laboratorier med deltagande av olika berörda parter (inklusive varvsindustrin, hamnar, energileverantörer och investerare) för att gemensamt skapa, utveckla prototyper för och skala upp innovativa lösningar för sektorns energiomställning.

Potentialen hos EU-uppdraget ”Återställa våra hav och vatten senast 2030” 76 , särskilt genom dess s.k. fyrtornsprojekt, bör utnyttjas fullt ut. Detta EU-uppdrag är en möjlighet att ta itu med de hinder för innovation som orsakas av bristande samarbete mellan innovationsutvecklare och slutanvändare, liksom de hinder som uppstår på grund av bristande vetenskapligt stöd. Kommissionen uppmanar regioner, medlemsstater och andra berörda parter att godkänna stadgan för initiativet ”Återställa våra hav och vatten senast 2030” och undersöka om det går att inrätta ytterligare regionala fyrtornsprojekt inom ramen för uppdraget. Det kommer att förbättra samarbetet mellan offentliga och privata aktörer genom FoI-verksamhet som syftar till ett bredare samhälleligt utnyttjande av innovationer som i) påskyndar energiomställningen i sektorn och ii) kan spridas till resten av EU. Likaså behövs samarbete med det europeiska partnerskapet för en klimatneutral, hållbar och produktiv blå ekonomi 77 som inrättades 2022 inom ramen för Horisont Europa.

7.3. Utveckla färdigheter och skapa en arbetskraft som är redo för energiomställningen

Kommissionen är medveten om vikten av betydande omskolning och fortbildning inom alla ekonomiska sektorer, delvis för att påskynda uppnåendet av EU:s mål för sysselsättning och kompetens fram till 2030 78 . Detta underströks av ordförande Ursula von der Leyens tillkännagivande att 2023 skulle bli Europaåret för kompetens.

Särskilt inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor kommer energiomställningen att kräva nya kunskaper, färdigheter och kvalifikationer, så att arbetstagarna kan börja använda ny teknik och nya metoder. Fiskeri- och vattenbrukssektorn behöver dynamiska och kunniga arbetstagare, särskilt yngre människor, som kan hjälpa till att föra sektorn in i en hållbar framtid. Inom fisket är detta en särskilt stor utmaning på grund av arbetskraftens åldrande, som kan leda till att sektorn förlorar kvalificerade arbetstagare.

Kommissionen har redan möjliggjort inrättandet av kompetenspartnerskap (med berörda parter) inom ramen för kompetenspakten 79 , en av den europeiska kompetensagendans viktigaste åtgärder. I likhet med vad som redan har gjorts inom andra sektorer inom EU:s ekonomi, bör fiskeri- och vattenbrukssektorn överväga att inrätta relevanta storskaliga kompetenspartnerskap mellan berörda parter där man kan arbeta för att främja kompetensutveckling.

Moderna system för utbildning och yrkesutbildning som kan användas för att utbilda och omskola arbetstagare för nya, hållbara verksamheter kommer att vara avgörande för att locka nya arbetstagare och förbättra bilden av sektorn och dess sysselsättningsmöjligheter och attraktionskraft för nya arbetstagare, däribland yngre personer och kvinnor. Kompetensbrist, särskilt när det gäller omställningen till förnybar och koldioxidsnål alternativ energi, kommer sannolikt att uppstå i hela sektorn i takt med att den påbörjar omställningen. Många delsektorer kommer att behöva investera i kunskap och utbildning om förnybar och koldioxidsnål energi och locka till sig välutbildade arbetare som kan hjälpa till att omvandla fiskeri- och vattenbrukssektorn. Dessa delsektorer omfattar bland annat energiteknik för fartyg, energileverantörer, hamnar med flera. Dessutom – såsom betonas i kompetens- och talangpaketet 80 – kan laglig migration också bidra till att åtgärda bristen på arbetskraft och säkerställa likabehandling och rättvisa villkor för sektorns arbetskraft. Slutligen kan en anpassning av sektorn till energiomställningen också skapa möjligheter och arbetstillfällen i landsbygds- och kustsamhällen.

För att driva på denna förändring anordnade kommissionen en ny ansökningsomgång för ”blå karriärer” inom ramen för EHFVF, där sammanlagt 7,5 miljoner euro 81 kan ges i stöd till innovativa kompetensprojekt inom den blå ekonomin. Under 2022 anordnades även en ansökningsomgång på temat ”kvinnor i den blå ekonomin” 82 , för att hjälpa till att öka kvinnors deltagande i den blå ekonomins olika sektorer, däribland fiske och vattenbruk. Som en del av en strategisk framsynsstrategi kommer kommissionen också att inleda ett projekt om framtidens fiskare för att i) identifiera trender, kompetensbehov, sysselsättningsmöjligheter, kompetens- och utbildningsbrister, möjligheter samt hot som sektorn står inför och ii) ta fram profiler för hur fiskarnas arbete kan komma att se ut 2050 83 .

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ytterligare integrera kunskaper och färdigheter om den teknik och praxis som krävs för energiomställningen i yrkesutbildningar för fiskeri- och vattenbrukssektorn liksom för hela dess värde- och leveranskedja. Detta kan stödjas av EHFVF eller andra EU-program, särskilt Erasmus+, ESF+ och faciliteten för återhämtning och resiliens. Kommissionen kommer också att undersöka möjligheten att inrätta en virtuell akademi om energiomställningen för sektorn på en EU-plattform online, samtidigt som den bygger vidare på befintliga program för ”blå kompetens” inom EU:s byråer.

Slutligen spelar kunskap och relevanta data om sektorns energianvändning en viktig roll för att hjälpa berörda parter och beslutsfattare att fatta väl underbyggda beslut. EU:s observatorium för den blå ekonomin 84 , som lanserades i maj 2022, kommer att vara en central del av insamlingen och spridningen av kunskap och data. Det kommer också att analysera och rapportera om framstegen i omställningen till förnybara och koldioxidsnåla energikällor inom fisket och vattenbruket.

7.4. Förbättra företagsklimatet och öka medvetenheten om finansieringsmöjligheter

Lämpliga investeringsramar, fonder och finansieringsmöjligheter är avgörande för att möjliggöra energiomställningen. Att se till att dessa finns på plats kommer att kräva en betydande ekonomisk insats, särskilt inom en sektor som är mycket diversifierad och främst kännetecknas av små företag. Investeringar måste också mobiliseras inom i) FoI, ii) testning och vetenskaplig validering av teknik, iii) uppskalning och iv) ett eventuellt införande av teknik i hela sektorn. Dessutom krävs investeringar även utanför fisket och vattenbruket, i den bredare värdekedjan, som omfattar hamnar, varvsindustrin, energileverantörer, fiskberedningsindustrin och fiskauktioner.

Offentliga medel och finansieringsinstrument på både EU-nivå och nationell nivå kan mobilisera privata investeringar och bidra till att övervinna befintliga investeringshinder genom att täppa till finansieringsluckor. Det är emellertid också nödvändigt att ta itu med andra hinder som står i vägen för utbredda privata investeringar, bland annat när det gäller att främja marknadsutveckling och att uppmuntra små företag att använda teknik i större utsträckning.

För att stödja energiomställningen i sektorn har EU ett brett spektrum av finansieringsverktyg som gjorts tillgängliga genom offentliga medel, privata investeringar som stöds av offentlig finansiering samt EU:s finansieringsinstrument och bidrag. För att mobilisera dessa medel för energiomställningen måste medlemsstaterna utnyttja de befintliga möjligheterna bättre, bland annat genom att anslå medel för energiomställningen i sin programplanering. Privata parter skulle också kunna dra nytta av större medvetenhet och mer hjälp med att få tillgång till dessa medel.

EHFVF kan i) fortsätta att stödja innovation och ny teknik i förmarknadsstadiet och ii) ge ekonomiskt stöd för införande och spridning av mogen teknik. EHFVF kan ge stöd i dessa stadier och samtidigt säkerställa anpassning till den gemensamma fiskeripolitikens mål, såsom förklaras i kapitel 5. De flesta medlemsstater har inkluderat energiomställningsåtgärder i sina EHFVF-program och är redo att stödja sektorn i dess energiomställning genom skräddarsydda insatser via fonden. Kommissionen kommer att hjälpa medlemsstaterna att omvandla åtagandena i sina EHFVF-program till konkreta investeringar för att stödja energiomställning och energieffektivitet i sina nationella fiskeri- och vattenbrukssektorer.

Kommissionen uppmanar även medlemsstaterna att, i samarbete med sektorn, utnyttja flexibiliteten inom fiskekapacitetstaken för att hjälpa till att omfördela kapaciteten dit den behövs och för att möjliggöra användning av teknik för energiomställning ombord på fartyg 85 . All omfördelning av kapacitet i detta sammanhang bör bli föremål för ett krav om tillförlitlig övervakning av kapaciteten, inbegripet maskinstyrkan 86 .

EU:s viktigaste FoI-program, Horisont Europa, erbjuder verktyg för att underlätta samarbete och stärka FoI:s inverkan på utveckling, stöd och genomförande när det gäller sjöfartsindustrins omställning till förnybar energi. En del av detta stöd till sjöfartsindustrin är också tillgängligt för vissa stora fiskefartyg. Både uppdraget ”Återställa våra hav och vatten” 87 och dess fyrtornsprojekt fortsätter att ge ekonomiskt stöd för att skapa ett klimatneutralt fiske och vattenbruk. Detta stöd ges särskilt inom ramen för det specifika fyrtornsprojektet i Östersjön och Nordsjön, där man arbetar med att utveckla en hållbar och klimatneutral blå ekonomi. Innovativa projekt för energiomställning kan också finansieras inom de strategier för smart specialisering 88 som regionerna behöver vidareutveckla. Eruf och innovationsfonden 89 kan stödja projekt som inbegriper innovativ, koldioxidsnål teknik genom kommersiella demonstrationer, samtidigt som de hela tiden följer den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Slutligen kan medlemsstaterna också ge statligt stöd under vissa särskilda omständigheter, såsom förklaras i kapitel 5. Den nya gruppundantagsförordning som kommissionen har antagit för fiskerisektorn kommer även fortsättningsvis att tillåta investeringsstöd som är kopplat till grön energi och energiomställning. 

EU har lanserat flera initiativ som svar på covid-19-pandemin och Rysslands oprovocerade aggression mot Ukraina. Bland dessa ingår REPowerEU, faciliteten för återhämtning och resiliens 90 och det senaste tillkännagivandet om en vätgasbank för EU 91 . Tillsammans kan dessa initiativ påskynda finansieringen av omställningen till alternativa energikällor. EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor kan gynnas direkt av dessa initiativ. Men den kan också dra nytta av spridningseffekterna av både efterfrågan på ren energi och utveckling/användning av teknik för ren energi inom andra branscher, till exempel sjöfarten. För att följa upp den nya förordningen om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna 92 kommer kommissionen att i) göra en bedömning av investeringsbehovet för att påskynda omställningen till ren energi och ii) lägga fram ett förslag för att stärka REPowerEU:s finansiella kapacitet. Vissa medlemsstater har redan inkluderat marina och havsrelaterade investeringar i sina REPowerEU-planer. Dessa investeringar omfattar i) miljöanpassning och innovation inom fiske och vattenbruk, ii) miljöanpassning och digitalisering av hamnar och varv och iii) grön sjöfart. För detta ändamål uppmanar kommissionen medlemsstaterna att i sina nationella planer för återhämtning och resiliens inkludera reformer och investeringar som rör energiomställning och ren energi i sektorn.

För att verka för enklare tillgång till information om finansiering, och för att bättre identifiera vilka fonder som kan användas för att stödja energiomställningen, och på vilket sätt, kommer kommissionen att utarbeta en särskild vägledning och databas om EU:s fonder och finansieringsinstrument för energiomställningen i fiskeri- och vattenbrukssektorn. Kommissionen har också som mål att underlätta offentliga och privata parters tillgång till och användning av befintliga fonder som kan stödja energiomställningen. Den kommer därför att främja särskilt stöd på regional och gränsöverskridande nivå för att matcha specifika projekt med de fonder som är mest relevanta för energiomställningen i EU:s fiske och vattenbruk. Det kommer att göras genom de stödmekanismer som redan finns tillgängliga inom de olika havsområdesstrategierna 93 . För att underlätta för offentliga och privata parter inom EU:s vattenbrukssektor att använda befintliga fonder som kan stödja energiomställningen kommer det även att krävas samarbete med den nyligen inrättade mekanismen för stöd till vattenbruket 94 som har som syfte att i) fungera som en enda kontaktpunkt för spridning av kunskap, teknisk expertis och information om hållbart vattenbruk (inklusive en vägledning om EU-finansiering och en databas över EU-finansierade projekt inom sektorn) och ii) utbyta god praxis om hållbart vattenbruk i EU.

Energiomställningen måste också drivas på och stödjas av privata investeringar: Det gäller särskilt för projekt som har begränsad eller otillräcklig tillgång till offentlig finansiering. På senare år har kommissionen utvecklat finansieringsprogram och finansieringsverktyg för att locka privata investerare, minska riskerna och göra det lättare att få tillgång till innovativa investeringar. Exempel på dessa är InvestEU-programmet 95 och fonden BlueInvest, som inrättats i samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF) 96 .

InvestEU-programmet 97 möjliggör privat finansiering via finansiella garantier för att stödja utformningen av instrument för riskdelning med den privata sektorn och därigenom öka de resurser som står till buds för investeringar i klimat, miljö och teknik för ren energi, inbegripet på fartyg och vattenbruksanläggningar. Samtliga fyra politikområden i detta program 98 kan redan användas för att stödja energiomställningen.

Under 2022 lanserade kommissionen och EIF en produkt speciellt för den blå ekonomin 99 : InvestEU Blå ekonomi. Detta initiativ kommer att mobilisera 500 miljoner euro under sju år (2021–2027) som, tillsammans med privat kapital, kommer att resultera i upp till 1,5 miljarder euro i riskfinansiering för innovativa och investeringsbara små och medelstora företag i den blå ekonomin från intermediärer, till exempel riskkapitalfonder. Initiativet står öppet för olika projekt och företag, däribland företag som arbetar med nya typer av rena fartyg eller med att eftermontera utsläppssnål och utsläppsfri teknik på befintliga fartyg.

Dessutom kommer EU:s plattform BlueInvest 100 att arbeta för att stödja projektförteckningen 101 , hjälpa små och medelstora företag att hitta rätt bland de många finansieringsalternativen och stärka finansieringsekosystemet. Plattformen BlueInvest kommer att göra detta genom att fortsätta att tillhandahålla riktat stöd för investeringsberedskap och tillgång till finansiering till små och medelstora företag och nystartade företag. Detta stöd kommer att inriktas på i) att påskynda innovativ och hållbar teknik samt innovativa och hållbara lösningar och affärsmodeller och ii) att stödja sektorns omvandling. Det kommer att synliggöra energiomställningen och därmed sammanhängande investeringsmöjligheter, inbegripet energiomställningen i fiskeri- och vattenbrukssektorn. Plattformen BlueInvest kommer att uppnå detta genom i) presentations- och matchningsevenemang, tematiska workshoppar och webbinarier, ii) en onlinegemenskap och iii) kapacitetsuppbyggnadsprogram för investerare. Plattformen BlueInvest har som mål att nå 1 miljard euro i investeringar för en hållbar blå ekonomi senast 2024.

Kommissionen kommer också att offentliggöra en investerarrapport om BlueInvest i början av 2023 med information om viktig teknik till stöd för den gröna och den digitala omställningen och relaterade investeringsmöjligheter för private equity-investerare i små och medelstora företag och nystartade företag som ingår i BlueInvests projektförteckning 102 . I september 2022 genomfördes en undersökning bland 87 riskkapital- och private equity-investerare för att samla in data för denna investerarrapport. Redan när undersökningen genomfördes kunde man konstatera att investerarna hade för avsikt att investera totalt 2,14 miljarder euro fram till 2030 103 , däribland i företag som erbjuder lösningar och teknik för energiomställningen i fiskeri- och vattenbrukssektorn 104 .

8.Energiomställningen i ett internationellt sammanhang

EU kan spela en ledande roll i energiomställningen inom fisket och vattenbruket på internationell nivå. De åtgärder som EU vidtar kommer att bli ett ytterligare bevis på trovärdigheten i EU:s engagemang för internationella klimatåtgärder. De är konkreta exempel på hur vi kan främja hållbart och ansvarsfullt fiske och vattenbruk i linje med våra åtaganden i viktiga internationella forum.

Vidare spelar havsområdesstrategier och makroregionala strategier med en maritim komponent inom regionala havskonventioner också en avgörande roll. Dessa strategier är särskilt viktiga för att främja en hållbar och resilient ”blå ekonomi”, eftersom de framhåller innovation och forskning som viktiga verktyg för utvecklingen av kustsamhällen och hållbart fiske och vattenbruk. EU bör därför främja energiomställningen inom fisket och vattenbruket, i bilateralt och multilateralt samarbete med länder utanför EU, däribland inom de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

Kommissionen kommer också att ägna särskild uppmärksamhet åt energiomställningen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn i länderna i grannskapet och, i synnerhet, i utvidgningsländerna. Kommissionen kommer att informera om möjligheterna att gå vidare med energiomställningen, och när det gäller utvidgningsländerna kommer den att ta upp hur energiomställningen kan integreras i utvidgningsprocessen. Verktyg för energiomställningen som håller på att utvecklas ska göras tillgängliga för grannskaps- och utvidgningsländer, exempelvis den planerade vägledningen och databasen om EU:s fonder och finansieringsinstrument för energiomställning i fiskerisektorn.

På global nivå finns det redan ett regelverk från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om nya fartygs energieffektivitet 105 . Arbete pågår också för att utarbeta dels en ny uppsättning konkreta åtgärder på medellång sikt för att minska växthusgasutsläppen, dels riktlinjer för fartyg som använder alternativa bränslen.

På kort sikt bör dock kostnaderna för att investera i energiomställningen inte missgynna EU:s aktörer i förhållande till konkurrenter som omfattas av mindre krävande policyer och bestämmelser för energiminskning. På internationell nivå kommer EU, i linje med agendan för internationell världshavsförvaltning 106 , att fortsätta att förespråka i) högre ambitioner i IMO:s strategi för att minska växthusgasutsläppen vid den kommande översynen för att främja dess ambitiösa mål att fasa ut utsläppen senast 2050 och ii) en kombination av en global standard för växthusgasutsläpp från bränslen och en marknadsbaserad åtgärd för förnybara, utsläppssnåla och utsläppsfria bränslen.

Med OECD:s ram för samstämmig politik 107 som vägledning kommer EU att främja samstämmighet mellan energiomställningen inom fisket och vattenbruket å ena sidan och viktiga utvecklingspolitiska strategier å andra sidan. De viktigaste områdena där samstämmighet måste säkerställas är i) energiomställningen, ii) EU:s politik för fattigdomsminskning och tryggad livsmedelsförsörjning i utvecklingsländer och iii) EU:s biologiska mångfald samt handlingsplanen för nollförorening av luft, vatten och mark 108 och miljömålen i planen. Detta kommer att upprätthålla principen om sammanhållning i den europeiska gröna given. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt utveckling av biobränslen och strategier som främjar biobränsle som alternativt bränsle inom fiske och vattenbruk, samtidigt som man ser till att undvika negativa effekter på den globala livsmedelstryggheten och den biologiska mångfalden. Detta kommer också att stödjas av åtgärderna inom ramen för EU:s nya alginitiativ 109 , som gäller utveckling av industristandarder och ytterligare forskning om algbiobränslen inom ramen för Horisont Europa.

Kommissionen kommer att fortsätta att främja arbete och utbyte av bästa praxis om energiomställningen för fiskeri- och vattenbrukssektorn inom viktiga internationella organisationer (OECD, IMO och FAO). Mer specifikt kommer den att samarbeta med OECD:s fiskerikommitté för att förbättra de analytiska grunderna för debatten inom den internationella fiskeri- och vattenbrukspolitiken. Den kommer att göra detta genom att föra särskilda strategiska diskussioner och genom att tillhandahålla data, politisk analys och råd, särskilt om lönsamhetsanalyser för ny teknik. 

9.Slutsatser

Nu är rätt tid att börja bygga upp framtidens fiskeri- och vattenbrukssektor och att sätta upp djärva ambitioner. Den exempellösa energikrisen har visat hur viktigt det är att påskynda energiomställningen och säkerställa sektorns hållbarhet och ekonomiska resiliens. Detta meddelande är förenligt med både handlingsplanen för att skydda och återställa marina ekosystem för ett hållbart och resilient fiske och meddelandet om hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar. Meddelandet innehåller kommissionens vision och förslag för att främja hållbarhetsomställningen i fiskeri- och vattenbrukssektorn. Omställningen i sektorn kommer också att bidra till EU:s mål för hållbar energi, strategiskt oberoende och en klimatneutral, föroreningsfri EU-ekonomi senast 2050.

Hittills har incitamenten för sektorn att påskynda energiomställningen varit otillräckliga. Det har bland annat berott på i) en brist på utbredd och mogen teknik till rimliga priser som kan ersätta det nuvarande beroendet av fossila bränslen, ii) osäkerhet i fråga om valet av teknik i samband med långlivade och kostsamma tillgångar (fartyg och bunkringsinfrastruktur) och iii) bristande privat och offentlig finansiering för denna förändring inom sektorn. Att agera kräver nu ett enat och extraordinärt samarbete och insatser från alla berörda parter i sektorn, däribland nationella och regionala myndigheter.

Energiomställningen i fiskeri- och vattenbrukssektorn kan lyckas endast genom tillräckligt engagemang och ett nära samarbete för att uppnå denna nya vision. Kommissionen kommer att samarbeta nära med alla berörda parter genom det nya energiomställningspartnerskapet, bland annat med branschen (inklusive små företag), varvsindustrin, hamnar, energileverantörer, forskningscentrum, den akademiska världen, medlemsstaternas myndigheter på alla förvaltningsnivåer, nationella institutioner, icke-statliga organisationer och den breda allmänheten. Kommissionen är redo och angelägen om att utveckla ett närmare samarbete på detta område med Europaparlamentet, rådet och övriga EU-institutioner.

Tillsammans med de berörda parterna kommer kommissionen att arbeta vidare med att föreslå milstolpar för energiomställningen i sektorn utifrån data och vetenskapligt underlag. Kommissionen kommer årligen att utvärdera genomförandet av åtgärderna enligt detta meddelande och kommer vid behov att föreslå kompletterande åtgärder för att ytterligare stödja energiomställningen i sektorn, inbegripet på områden där det fortfarande finns brister eller där den pågående utvecklingen kräver nya åtgärder för att stödja omställningen.

(1) COM(2022) 230 final.

(2) I ett antal segment av EU:s fiskeflotta, särskilt de som använder energiintensiva fiskemetoder, utgjorde bränslekostnaderna mer än hälften av landningarnas värde 2022.

(3) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, The 2022 Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet (STECF 22-06), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, doi:10.2760/120462.

(4) Tillfälliga krisramen för statligt stöd (C/2022/1890), förordning (EU) 2022/1278 och kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/500.

(5) COM(2019) 640 final.

(6) Data som samlats in enligt EU:s ram för insamling av data visar att fisket i EU minskade bränsleintensiteten (dvs. bränsleförbrukning per ton landningar) med mer än 15 % mellan 2009 och 2014, men denna trend har stagnerat sedan dess.

(7) COM(2020) 381 final.

(8) COM(2021) 240 final.

(9) Förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.

(10) COM(2021) 236 final. De strategiska riktlinjerna för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU för 2021–2030 omfattar åtgärder som rör sektorns energiomställning, såsom i) identifiering av en referensmetod för att fastställa vattenbrukets koldioxidavtryck och påverkan på ekosystemen eller ii) kartläggning av god praxis på förvaltnings- och branschnivå som omfattar energieffektivitet och minskade koldioxidavtryck.

(11) Gephart, J.A., Henriksson, P.J.G., Parker, R.W.R. et al., ”Environmental performance of blue foods”, Nature, vol. 597, 2021, s. 360–365, https://doi.org/10.1038/s41586-021-03889-2 .

(12) COM(2023) 103 final.

(13) Och tillsammans med rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen om en samlad marknadsordning (COM(2023) 101) och EU:s handlingsplan om att skydda och återställa marina ekosystem för ett hållbart och resilient fiske (COM(2023) 102).  

(14) Bilaga till COM(2022) 404 final om de sex förslagen från konferensen om klimatförändringar och miljö, där kommissionen föreslog att initiativet skulle övervägas som ett nytt åtgärdsområde.

(15) Synpunkter kunde lämnas mellan den 7 november 2022 och den 5 december 2022 https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13619-EU-fisheries-and-aquaculture-energy-transition_sv .  

(16) I linje med den europeiska gröna given, REPowerEU, 55 %-paketet med klimatlagstiftning, strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin.

(17) Baserat på de ekonomiska data för 2019 som samlats in enligt EU:s ram för insamling av data (förordning (EU) 2017/1004). Priserna på marint bränsle steg med 48 % från 2020 till 2021 och steg ytterligare till rekordhöga nivåer 2022, med toppar på långt över 1,00 euro per liter. Under de första nio månaderna 2022 var det genomsnittliga priset på marint bränsle omkring 1,00 euro per liter, vilket är mer än dubbelt så mycket som det genomsnittliga priset 2021.

(18) Vetenskapliga uppgifter visar att de totala koldioxidutsläppen från fiskeri- och vattenbruksprodukter varierar från så litet som 1,09 kg koldioxid till 20,31 kg koldioxid per kg ätbar produkt (Gephart m.fl., 2021).

(19) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, The 2021 Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet (STECF 21-08), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021, doi:10.2760/60996.

(20) Utformningen av EU-datainsamling om vattenbruk inom EU:s ram för insamling av data (förordning (EU) 2017/1004) håller fortfarande på att utvecklas. Den nuvarande datatäckningen gör det inte möjligt att urskilja EU-omfattande trender för energianvändningen inom vattenbruket.

(21) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, The 2020 Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet (STECF 20-12), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2020, doi:10.2760/441510.

(22)   Tillståndet i unionen 2022 – tal av ordförande Ursula von der Leyen (europa.eu) .

(23) I enlighet med de mål som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.

(24) Samtidigt som man förhindrar de negativa effekterna av påverkan av efterfrågan på biodrivmedel på den globala livsmedelstryggheten på grund av indirekt ändrad markanvändning och konkurrens mellan grödor som produceras för livsmedel och biodrivmedel, i linje med den ram som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001.

(25) T.ex. för bogsering, navigering, utrustning för lokalisering av fisk, kök och kabinkraft.

(26) Utforma system, processer och verksamheter på förhand för att identifiera samspel mellan de olika sektorer inom den blå ekonomin som kompletterar och ömsesidigt förstärker varandra, samtidigt som en övergripande strategi för energiomställning säkerställs.

(27) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), https://stecf.jrc.ec.europa.eu/reports/economic .

(28)  COM(2021) 236 final.

(29)  COM(2022) 592 final.

(30) Inbegripet användning av ”flygande” eller lättare tråldörrar som minskar motståndet, demonstration av vindassisterad framdrivningsteknik, skrovmodifieringar och lättare och tunnare nät som avsevärt minskar bränsleförbrukningen.

(31) COM(2023) 102 final.

(32) I linje med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen: COM(2021) 559 final.

(33)  Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Potential of Ammonia as Fuel in Shipping 2022, Emsa, Lissabon, 2022 https://emsa.europa.eu/publications/reports/download/7322/4833/23.html .

(34)

Det är osannolikt att biobränslen från alger blir kommersiellt bärkraftiga – eller tillgängliga – under det närmaste årtiondet. Kommissionen har identifierat de framtida behoven på detta område i det nyligen framlagda EU-alginitiativet (COM(2022)592 final) och inkluderat två särskilda åtgärder som rör utvecklingen av branschstandarder och ytterligare forskningsinsatser genom Horisont Europa.

(35) Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Update on Potential of Biofuels for Shipping 2022, Emsa, Lissabon 2022 https://emsa.europa.eu/publications/reports/download/7321/4834/23.html .

(36) I dag är det till exempel möjligt att omvandla vissa dieselmotorer till drift även med hjälp av vätgas.

(37) COM(2020) 789 final.

(38) COM(2021) 550 final.

(39) COM(2021) 562 final.

(40) COM(2021) 559 final.

(41) COM(2021) 557 final.

(42) COM(2021) 563 final.

(43) COM(2021) 551 final.

(44) COM(2020) 741 final.

(45) Till exempel genom att ta ett gammalt fartyg ur drift utan offentligt stöd.

(46)   https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13619-EU-fisheries-and-aquaculture-energy-transition_sv .

(47) Dvs. skillnaden mellan kapacitetstaken och fiskeflottans faktiska aktiva kapacitet.

(48) https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/funding/emfaf_en.

(49) I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2021/1139 om EHFVF.

(50) I enlighet med artikel 22.2 i förordning (EU) 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken på villkor som syftar till att kompensera för en ökning genom ett tidigare tillbakadragande av minst samma mängd fiskekapacitet utan offentligt stöd från samma flottsegment eller från ett flottsegment för vilket den senaste rapporten om fiskekapacitet har visat att fiskekapaciteten inte är i balans med de fiskemöjligheter som är tillgängliga för det segmentet.

(51) I enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2021/1139 om EHFVF.

(52) Stöd till rådgivningstjänster, samarbete mellan forskare och fiskare, yrkesutbildning, livslångt lärande, främjande av dialog mellan arbetsmarknadens parter, kunskapsutbyte och diversifiering av verksamheten.

(53)   https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/funding/local-partnerships_en .

(54)   https://competition-policy.ec.europa.eu/sectors/agriculture/legislation_en .

(55) Förordning (EU) nr 2022/2473 (EUT L 327, 21.12.2022, s. 82).

(56) Artiklarna 17, 18 och 19 i förordning (EU) 2017/1004.

(57) Riktlinjer för statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn C(2022) 8995.

(58) COM(2021) 563 final.

(59) Europeiska kommissionen, Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö, Bastardie, F., Feary, D., Kell, L., m.fl., Climate change and the common fisheries policy: adaptation and building resilience to the effects of climate change on fisheries and reducing emissions of greenhouse gases from fishing: final report, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022, https://data.europa.eu/doi/10.2926/155626 .  

(60)   https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/sustainable-transport/european-sustainable-shipping-forum_en .

(61) COM(2021) 240 final.

(62) COM(2020) 789 final.

(63)   https://blue-economy-observatory.ec.europa.eu/index_en .

(64) Detta vägledningsdokument kommer att omfatta i) identifiering av en referensmetod för att fastställa vattenbrukets koldioxidavtryck och ii) insamling och förtecknande av god praxis på statlig nivå och branschnivå som omfattar energieffektivitet och minskning av koldioxidavtryck (bilagan till COM (2021) 236 final).

(65) https://cinea.ec.europa.eu/news-events/news/new-aquaculture-assistance-mechanism-support-eu-sustainable-aquaculture-2022-07-29_en .

(66)   https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/find-funding/eu-funding-programmes/horizon-europe_en .

(67)   https://waterborne.eu/partnership/partnership .

(68)   https://bepassociation.eu/ .

(69)   https://www.clean-hydrogen.europa.eu/index_en .

(70) T.ex. den europeiska alliansen för ren vätgas, den europeiska batterialliansen och den europeiska industrialliansen för förnybara och koldioxidsnåla bränslen.

(71)   https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/europe-fit-digital-age_sv .

(72)   https://s3platform.jrc.ec.europa.eu/sustainable-blue-economy .

(73) https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/find-funding/eu-funding-programmes/european-regional-development-fund-erdf_en; https://ec.europa.eu/environment/archives/life/funding/life.htm .

(74)   https://ec.europa.eu/european-social-fund-plus/sv .

(75) Enligt European Network of Living Labs är levande laboratorier öppna innovationsekosystem i verkliga miljöer som använder iterativa återkopplingsprocesser och anlägger ett livscykelperspektiv på innovationer, med målet att skapa varaktig påverkan: https://enoll.org/about-us/what-are-living-labs/ .

(76)   https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/eu-missions-horizon-europe/restore-our-ocean-and-waters_en .

(77)   https://maritime-spatial-planning.ec.europa.eu/fundings/european-partnership-climate-neutral-sustainable-and-productive-blue-economy .

(78) Dessa föreslås i den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft från 2020. https://ec.europa.eu/migrant-integration/library-document/european-skills-agenda-sustainable-competitiveness-social-fairness-and-resilience_en .

(79)   https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1517&langId=sv .

(80)   COM(2022) COM(2022) 657 final .

(81)   https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/emfaf/wp-call/2023/call-fiche_emfaf-2023-bluecareers_en.pdf .

(82)   https://cinea.ec.europa.eu/news-events/news/women-blue-economy-call-proposals-now-open-2022-05-17_en . I februari 2023 tilldelades två projekt 2,5 miljoner euro, https://cinea.ec.europa.eu/news-events/news/eur-25-million-awarded-two-emfaf-projects-women-blue-economy-2023-02-06_en .

(83) Såsom föreslås i meddelandet Den gemensamma fiskeripolitiken i dag och i morgon (COM(2023) 103 final).

(84)   https://blue-economy-observatory.ec.europa.eu/index_en .

(85) Denna möjlighet förklaras mer ingående i kapitel 5 i detta meddelande.

(86) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för havsfrågor och fiske, Study on engine power verification by Member States: Final report, Publikationsbyrån, 2019, https://data.europa.eu/doi/10.2771/945320 .

(87)   https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/eu-missions-horizon-europe/restore-our-ocean-and-waters_en .

(88)   https://ec.europa.eu/regional_policy/en/funding/erdf/ .

(89)   https://climate.ec.europa.eu/eu-action/funding-climate-action/innovation-fund_en .

(90) https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/find-funding/eu-funding-programmes/recovery-and-resilience-facility_en .

(91) Såsom föreslogs i Tillståndet i unionen 2022: avsiktsförklaring, 14.9.2022.

(92) COM(2022) 473 final.

(93)   https://maritime-spatial-planning.ec.europa.eu/projects/black-sea-assistance-mechanism ; https://atlantic-maritime-strategy.ec.europa.eu/en/contact-us/assistance-mechanism-atlantic-action-plan ; https://westmed-initiative.ec.europa.eu/assistance-mechanism/ .

(94)   https://cinea.ec.europa.eu/news-events/news/new-aquaculture-assistance-mechanism-support-eu-sustainable-aquaculture-2022-07-29_en .

(95)   https://investeu.europa.eu/index_en .

(96)   https://www.eif.org/what_we_do/equity/news/2022/commission-and-eif-agree-to-mobilize-500-million-with-new-equity-initiative-for-blue-economy.htm .

(97)   https://investeu.europa.eu/index_en .

(98) Sociala investeringar och kompetens, hållbar infrastruktur, små och medelstora företag samt forskning, innovation och digitalisering.

(99) Inom ramen för InvestEU:s gemensamma egetkapitalprodukt för små och medelstora företag och forskning, utveckling och innovation.

(100)   https://webgate.ec.europa.eu/maritimeforum/en/frontpage/1451 .

(101)   https://webgate.ec.europa.eu/maritimeforum/en/pipeline/projects/4361 .

(102) Denna omfattar över 330 innovativa företag med stor potential inom den blå ekonomin.

(103) Siffrorna håller fortfarande på att konsolideras och kommer att inkluderas i investerarrapporten om BlueInvest, som kommer att offentliggöras på BlueInvest-dagen den 9 mars 2023. Rapporten, som spänner över tio sektorer inom den blå ekonomin, kommer också att omfatta fördjupad forskning om grön sjöfart och eftermontering av fartyg.

(104) Fiske, vattenbruk, blå bioteknik, varvsindustri och eftermontering, sjöfart och hamnar, blå förnybar energi, blå teknik och havsobservation, kust- och havsturism, havsföroreningar och vattenförvaltning, skydd och återställande av kuster och miljö.

(105)   https://www.imo.org/en/ourwork/environment/pages/technical-and-operational-measures.aspx .

(106) JOIN(2022) 28 final.

(107)   https://www.oecd.org/gov/pcsd/pcsd-framework.htm .

(108) COM(2021) 400 final.

(109) COM(2022) 592 final.