EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.12.2021

COM(2021) 770 final

2021/0402(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet

{SWD(2021) 367 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

(1)Utmaningar som ska hanteras genom den föreslagna rekommendationen

Med en snabbt föränderlig arbetsmarknad i Europa måste människor kontinuerligt uppdatera sina kunskaper, färdigheter och kompetenser för att överbrygga klyftan mellan sin utbildning och efterfrågan på marknaden.

Covid-19-krisen har lett till en snabb ökning av efterfrågan på korta, skräddarsydda utbildningar 7 . Denna efterfrågan på nya former av lärande har lett till en motsvarande ökning av intresset för ”mikromeriter” som intyg på resultaten av dessa mindre utbildningar.

Denna efterfrågan förväntas fortsätta under återhämtningen från pandemin och under de följande åren. Den gröna och den digitala omställningen, som underlättas av finansieringsprogrammet Next Generation EU, har också skapat ny efterfrågan på kompetenshöjning och omskolning bland inlärare, arbetstagare och arbetssökande. Dessa människor vill säkerställa sin anställbarhet och karriärutveckling. De vill också få tillgång till ytterligare studier och främja sin egen personliga utveckling.

Lärandemöjligheter av mindre omfattning än för traditionella kvalifikationer utvecklas snabbt i Europa och i världen av en mängd olika offentliga och privata tillhandahållare som svar på efterfrågan på mer flexibla och elevinriktade utbildningsformer. Dessa olika slags utbildningar bygger på livslångt lärande och äger rum i olika miljöer (på arbetet, hemma, bland personer som redan arbetar och bland dem som för närvarande inte arbetar 8 ). Mikromeriter gör det möjligt att på ett riktat och flexibelt sätt förvärva och erkänna kunskaper, färdigheter och kompetenser för att tillgodose nya och framväxande behov i samhället och på arbetsmarknaden. Mikromeriter ersätter inte traditionella kvalifikationer. De kompletterar traditionella kvalifikationer och möjliggör livslångt lärande för alla. Eftersom mikromeriter är flexibla kan de utformas och ges av olika tillhandahållare i många olika formella, icke-formella och informella lärandemiljöer.

Det saknas ännu en gemensam definition av mikromeriter och normer för att beskriva och erkänna dem. Detta ger upphov till oro över deras värde, kvalitet, erkännande, transparens och ”portabilitet” (portabilitet mellan och inom utbildningssektorer, portabilitet på arbetsmarknaden och portabilitet mellan länder) 9 . Detta begränsar förtroendet, förståelsen, den bredare acceptansen och utnyttjandet, vilket i sin tur begränsar mikromeriternas möjligheter att främja flexibla utbildnings- och karriärvägar.

Mikromeriter kan också användas som en del av riktade åtgärder för att stödja inkludering och underlätta tillgången till utbildning och karriärmöjligheter för fler olika inlärare. Dessa omfattar missgynnade och utsatta grupper (till exempel personer med funktionsnedsättningar, de äldre, lågkvalificerade/lågutbildade, minoriteter, personer med invandrarbakgrund, flyktingar och personer som har begränsade möjligheter på grund av geografiskt läge och/eller sin socioekonomiskt missgynnsamma situation). Mikromeriter kan också användas på ett riktat sätt för att hantera utmaningar inom utbildningssystemen och arbetsmarknaderna, däribland könsspecifika och andra diskriminerande stereotyper (t.ex. när det gäller studieval och inom utbildningsmetoder och utbildningsmaterial), så att övergångarna mellan skola och arbete blir smidigare.

Förslagets mål och räckvidd:

·göra det möjligt att förvärva de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs på en föränderlig arbetsmarknad och i ett föränderligt samhälle för att till fullo dra nytta av både en socialt rättvis återhämtning från covid-19 och en rättvis omställning till den gröna och digitala ekonomin,

·göra det lättare för tillhandahållare av mikromeriter att öka flexibiliteten i utbildningsutbudet för att möjliggöra individanpassade utbildnings- och karriärvägar,

·främja inkluderande och lika möjligheter och bidra till motståndskraft, social rättvisa och välstånd för alla i en situation av demografiska förändringar och under de ekonomiska cyklernas alla faser.

·tillämpa en gemensam EU-definition, standarder och centrala principer för mikromeriternas utformning, utfärdande och portabilitet,

·utveckla ekosystemet för mikromeriter,

·utnyttja mikromeriternas möjligheter att främja livslångt lärande och anställbarhet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget till rådets rekommendation är anpassat till och kompletterar andra unionsinitiativ för livslångt lärande och anställbarhet.

Som uppföljning till meddelandet om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 10 och den europeiska kompetensagendan 11 antogs handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 12 den 4 mars 2021. Enligt denna handlingsplan är mikromeriter ett innovativt instrument som ”kan underlätta flexibla utbildningsvägar och stödja arbetstagare i deras arbete eller under yrkesövergångar”. Mikromeriter är också centrala för att uppnå målet att 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030. Detta är ett av EU:s tre överordnade mål, som välkomnades av EU:s ledare vid det sociala toppmötet i Porto 13 genom Portoförklaringen 14 av den 8 maj 2021 och genom Europeiska rådets slutsatser 15 av den 25 juni 2021.

Förslaget till rådets rekommendation om mikromeriter kommer att antas samtidigt med kommissionens förslag till rådets rekommendation om individuella utbildningskonton. Syftet med båda åtgärderna är att ge enskilda personer möjlighet att utveckla sina färdigheter och få dem erkända under hela livet.

Kommissionen har också antagit en rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) 16 . Syftet med denna rekommendation är att främja övergångar på arbetsmarknaden och en sysselsättningsskapande återhämtning från covid-19, särskilt genom att stödja kompetenshöjnings- och omskolningsmöjligheter. I detta sammanhang kan korta utbildningskurser – särskilt sådana som intygas genom mikromeriter – spela en viktig roll för att öka arbetstagarnas anställbarhet.

I resolutionen av den 18 februari 2021 om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) 17 efterlyser rådet följande åtgärder:

”Stärka den viktiga roll som systemen för högre utbildning och yrkesutbildningssystemen spelar när det gäller att stödja livslångt lärande och nå ut till alltmer heterogena studentgrupper. Undersöka konceptet med och användningen av mikromeriter, vilket kan bidra till att bredda lärandemöjligheterna och skulle kunna stärka den roll som högre utbildning och yrkesutbildning spelar inom ramen för livslångt lärande genom att tillhandahålla fler flexibla och modulbaserade lärandemöjligheter och erbjuda mer inkluderande utbildningsvägar.” 

I rådets slutsatser om rättvisa och inkludering inom utbildningen i syfte att främja en framgångsrik utbildning för alla 18 uppmanar rådet medlemsstaterna att

”[u]ppmuntra tillhandahållandet av lärandemöjligheter för alla inlärare så att de kan delta i flexibla utbildningsvägar under hela livet, bland annat genom validering av tidigare lärande, även i icke-formella och informella miljöer och inom ramen för flexibla strategier, inbegripet genom att undersöka konceptet med och användningen av en europeisk strategi för mikromeriter, samtidigt som man inte undergräver den centrala principen om fullständiga utbildningsprogram i den grundläggande utbildningen”.

I slutsatserna betonas också att den högre utbildningen kan ”engagera vuxna ytterligare, främja kompetenshöjning och omskolning och spela en roll i det livslånga lärandet via flexibla alternativ till fullständiga program, genom att undersöka konceptet med och användningen av en europeisk strategi för mikromeriter”.

I rådets slutsatser om initiativet Europauniversitet 19 uppmanar rådet kommissionen och medlemsstaterna att ”gemensamt utforska vilka åtgärder som krävs för att göra det möjligt att testa användningen av mikromeriter inom högre utbildning för att bidra till att bredda möjligheterna till lärande och stärka lärosätenas roll i det livslånga lärandet”.

I rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft 20 uppmanas kommissionen att ”[u]ndersöka idén om och användningen av mikromeriter, även inom yrkesutbildning, tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter, bland annat inom ramen för rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer, enligt förslaget i den nya kompetensagendan för Europa”.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

• Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner och arrangemang för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I punkterna 7–10 fastställs åtgärder för att utveckla ”ekosystem för mikromeriter” inom föränderliga utbildningssystem, arbetsmarknader och samhällen.

2021/0402 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 149, 292, 165 och 166,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Allt fler människor i Europa behöver uppdatera sina kunskaper, färdigheter och kompetenser för att överbrygga klyftan mellan sin formella utbildning och behoven i ett samhälle och en arbetsmarknad i snabb förändring. Återhämtningen från covid-19-pandemin samt den gröna och den digitala omställningen har gjort att sättet vi lever, utbildar oss och arbetar på förändras allt snabbare. Pandemin har försämrat karriärmöjligheterna för både ungdomar och vuxna. Den har också ökat arbetslösheten och försämrat det fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnandet för hundratals miljoner människor i Europa.

(2)En av de största utmaningarna för europeiska företag och arbetsgivare är den bristande tillgången på rätt kompetens på EU:s arbetsmarknad. Samtidigt står arbetstagarna inför aldrig tidigare skådade förändringar när det gäller hur arbetet organiseras. Dessutom förändras uppgiftsprofiler och kompetenskrav radikalt på grund av den gröna och den digitala omställningen. Så som anges i rådets beslut om riktlinjer för sysselsättningspolitiken 24 bör medlemsstaterna ”göra det möjligt för alla att förutse och bättre anpassa sig till arbetsmarknadens behov, framför allt genom kontinuerlig kompetenshöjning och omskolning”. Detta är nödvändigt för att arbetstagarna ska kunna möta behoven på sitt nuvarande jobb eller övergå till nya jobb och expanderande sektorer, till exempel de gröna och digitala sektorerna, särskilt mot bakgrund av den åldrande befolkningen.

(3)Människor behöver tillgång till god undervisning och utbildning som ges på olika sätt och i olika miljöer för att utveckla sin personliga, sociala, kulturella och yrkesmässiga kompetens. Utbildningssystemen måste bli flexiblare och man måste hitta lösningar för att erbjuda lärande som är mer elevinriktat, tillgängligt och inkluderande till fler olika grupper. Icke-formella utbildningsanordnare möter också detta behov genom att tillhandahålla nya och innovativa möjligheter till kompetenshöjning och omskolning.

(4)Effektivt livslångt lärande är avgörande för att alla ska ha den kompetens de behöver för att kunna utvecklas i samhället, på arbetsmarknaden och i sitt privatliv. Människor måste ha tillgång till god och relevant utbildning, kompetenshöjning och omskolning under hela livet. Möjligheter till livslångt lärande bör ingå i utbildningsinstitutionernas långsiktiga strategi så att de kan reagera snabbare på arbetsgivarnas och inlärarnas snabbt föränderliga behov. Detta skulle göra det möjligt för flera olika typer av inlärare (inklusive utexaminerade från dessa institutioner och andra vuxenstuderande) att höja sin kompetens och omskola sig. Lärosäten, yrkesutbildningsinstitutioner och andra tillhandahållare av mikromeriter måste samarbeta för att snabbt använda de senaste forskningsrönen när de utformar och uppdaterar lärandemöjligheter.

(5)Mikromeriter kan användas för att intyga resultaten av små, skräddarsydda utbildningar. De gör att människor på ett målinriktat och flexibelt sätt kan skaffa sig kunskap, färdigheter och kompetens för att möta nya behov i samhället och på arbetsmarknaden, utan att ersätta traditionella kvalifikationer. Mikromeriter kan utformas och ges av en mängd tillhandahållare i olika lärandemiljöer (både formella, icke-formella och informella).

(6)Trots att de används i allt större utsträckning finns det ingen gemensam definition eller gemensamma standarder för mikromeriter i Europa. Detta begränsar förståelsen och användningen av mikromeriter och därmed deras potential att underlätta flexibla utbildnings- och karriärvägar.

(7)I den europeiska pelaren för sociala rättigheter 25 anges som den första principen att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden, överallt i Europeiska unionen. Enligt den fjärde principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter har var och en rätt att få individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande. I denna rätt ingår rätten att få hjälp med att utbilda eller omskola sig. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter nämns mikromeriter som innovativa instrument som ”kan underlätta flexibla utbildningsvägar och stödja arbetstagare i deras arbete eller under yrkesövergångar”. Mikromeriter kan bidra till genomförandet av EU:s överordnade mål som ska ha uppnåtts 2030, inklusive målen att minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år och att en sysselsättningsgrad på minst 78 % ska uppnås. Båda dessa mål välkomnades av EU:s stats- och regeringschefer, arbetsmarknadens parter och det civila samhället på det sociala toppmötet i Porto och därefter av Europeiska rådet den 25 juni 2021 26 .

(8)Parallellt med handlingsplanen antog kommissionen en rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) 27 . Rekommendationen ger medlemsstaterna konkret politisk vägledning för att ta fram enhetliga åtgärdspaket som ska underlätta övergångar på arbetsmarknaden och främja en sysselsättningsskapande återhämtning från covid-19-krisen. Den politiska vägledningen omfattar kompetenshöjnings- och omskolningsmöjligheter samt stödåtgärder.

(9)Den europeiska kompetensagendan 28 innehåller tolv huvudåtgärder, varav en är ett nytt initiativ om en europeisk strategi för mikromeriter. Syftet med detta nya initiativ är att stödja kvaliteten, insynen och användningen av mikromeriter i hela EU. Kompetensagendan innehåller även ett initiativ om individuella utbildningskonton som ska bidra till att täppa till befintliga luckor i tillgången till utbildning för vuxna i arbetsför ålder och ge individer möjlighet att klara övergångar på arbetsmarknaden. Mikromeriter kan användas som en del av den utbildning som erbjuds individer för att stödja dessa individuella utbildningskonton.

(10)I meddelandet om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 29 tillkännagavs att kommissionen kommer att ta fram en europeisk strategi för mikromeriter, för att bidra till att bredda lärandemöjligheterna och stärka rollen för lärosäten och yrkesutbildningsinstitutioner inom ramen för livslångt lärande.

(11)I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft uppmanas kommissionen att ”undersöka idén om och användningen av mikromeriter”.

(12)I rådets slutsatser om initiativet Europauniversitet – Brobyggande mellan högre utbildning, forskning, innovation och samhället: att bana väg för en ny dimension inom den europeiska högre utbildningen 30 betonas att mikromeriter kan ”bidra till att bredda lärandemöjligheterna för att ta emot icke-traditionella inlärare, och tillgodose efterfrågan på ny kompetens på arbetsmarknaden, göra lärandet mer flexibelt och modulbaserat, stödja tillgången till högre utbildning och engagera inlärare, oavsett deras tidigare kvalifikationer eller bakgrund, samt främja möjligheter till omskolning och kompetensutveckling, samtidigt som högkvalitativ utbildning säkerställs”.

(13)Utbildningsministrarna i det europeiska området för högre utbildning åtog sig i Romkommunikén inom ramen för den mellanstatliga Bolognaprocessen 31 att hjälpa sina lärosäten att i) diversifiera sitt utbildningsutbud, och ii) förnya utbildningsinnehållet och utbildningsvägarna. Många lärosäten erbjuder eller planerar att erbjuda mindre utbildningsmoduler, utöver sina fullständiga utbildningsprogram. Dessa mindre moduler gör det möjligt för inlärare att skaffa sig nya eller djupare kulturella, yrkesmässiga och generella färdigheter och kompetenser i olika skeden i livet. Man kommer genom samarbete inom Bolognaprocessen att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa mindre, flexibla utbildningsmoduler – inklusive de som ger mikromeriter – kan fastställas, utvecklas, genomföras och erkännas med hjälp av gemensamma verktyg.

(14)Utbildningssystemen bör ta hänsyn till alla inlärares individuella behov, förmågor och kapacitet. De bör också erbjuda lärandemöjligheter för alla, inbegripet i icke-formella och informella miljöer, så som framhålls i rådets slutsatser om rättvisa och inkludering inom utbildningen 32 . Väl utformade mikromeriter kan användas som en del av riktade åtgärder för att stödja inkludering och tillgång till utbildning för flera olika typer av inlärare. Dessa omfattar missgynnade och utsatta grupper (till exempel personer med funktionsnedsättningar, de äldre, lågkvalificerade/lågutbildade, minoriteter, personer med invandrarbakgrund, flyktingar och personer som har begränsade möjligheter på grund av geografiskt läge och/eller sin socioekonomiskt missgynnsamma situation). Mikromeriter kan också användas för att förhindra att ungdomar slutar skolan i förtid och för att stödja övergången från skola till arbete. Den förväntade ökningen av antalet flyktingar och asylsökande innebär att strategier behöver tas fram för att effektivt integrera dessa grupper i utbildnings- och arbetssystemen. Vägledning och ömsesidigt lärande i hela EU avseende utformningen av mikromeriter kan främja inkludering och säkerställa att inlärare från alla samhällsgrupper kan dra nytta av fördelarna.

(15)Mikromeriter kan också stödja yrkesmässig utveckling och rörlighet för personer med atypiska anställningsformer, till exempel personer inom plattformsekonomin 33 . De som arbetar via plattformar har dålig tillgång till utbildning eftersom de räknas som egenföretagare.

(16)Mikromeriter kan aktivt bidra till genomförandet av EU:s politiska initiativ för att främja den gröna och den digitala omställningen. Mikromeriter kan i) stödja målen i den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning 34 för att tillhandahålla flexibla och tillgängliga utbildningar i digitala färdigheter, och ii) bidra till målen i kommissionens plan för den digitala kompassen 2030 om en befolkning med digital kompetens och en högkvalificerad digital yrkeskår till 2030. Mikromeriter kan också aktivt bidra till genomförandet av den europeiska gröna given 35 , vilken är EU:s tillväxtstrategi som syftar till att starta om ekonomin och samhället i EU och få in dem på en hållbar väg.

(17)Genom rådets rekommendation om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande 36 skapades en gemensam referensram för att hjälpa enskilda och organisationer att jämföra både olika kvalifikationssystem och kvalifikationsnivåerna i dessa system. I egenskap av europeisk referensram är den öppen för alla typer och nivåer av kvalifikationer. Den är också öppen för mikromeriter som ingår i de nationella referensramarna för kvalifikationer.

(18)I rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande 37 uppmanades medlemsstaterna att senast 2018, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag, och som de finner lämpligt, ha inrättat arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande. Dessa arrangemang för validering gör det möjligt för enskilda att få kunskap, färdigheter och kompetens som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande validerade. Arrangemangen innebär också att enskilda kan erhålla en fullständig kvalifikation eller, i tillämpliga fall, en partiell kvalifikation. I utvärderingen från 2020 av rekommendationen 38 fastställs att kopplingarna mellan validering och mikromeriter behöver utvecklas ytterligare.

(19)I Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) 39 läggs grunden för att tillhandahålla webbaserade verktyg som gör det möjligt för människor att styra sin karriärutveckling och sitt livslånga lärande med autentiseringstjänster för meriter som säkerställer mikromeriternas portabilitet.

(20)För att mikromeriter ska vara relevanta, utvecklade och uppdaterade krävs i) samarbete och samverkan mellan nationella myndigheter och utbildningsorganisationer, och ii) en sektorsspecifik och sektorsövergripande dialog mellan arbetsmarknadens parter (denna dialog bör inbegripa organisationer som företräder arbetstagare och arbetsgivare från såväl den privata som den offentliga sektorn, små och medelstora företag samt tjänstemän och chefer).

(21)Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Mål

1.Medlemsstaterna rekommenderas att anta en europeisk strategi för mikromeriter med målsättningen att

(a)göra det möjligt för enskilda att förvärva den kunskap, de färdigheter och den kompetens som de behöver för att ha framgång på arbetsmarknaden och i samhället, för att dra full nytta av en socialt rättvis återhämtning och en rättvis omställning till en grön och digital ekonomi,

(b)hjälpa tillhandahållare av mikromeriter att vid behov göra sitt utbildningsutbud mer transparent och flexibelt så att enskilda har möjlighet att välja personanpassade utbildnings- och karriärvägar,

(c)främja inkludering och lika möjligheter och bidra till att skapa resiliens, social rättvisa och välstånd för alla, mot bakgrund av de demografiska förändringarna och under alla faser av konjunkturcykeln.

2.Medlemsstaterna bör använda mikromeriter för att uppnå målet att 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år, vilket fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och har välkomnats av EU:s stats- och regeringschefer.

Tillämpningsområde

3.Denna rekommendation omfattar mikromeriter samt politik som kan stödja en ändamålsenlig utformning och användning av dem.

4.Mikromeriter kan användas för att komplettera och förbättra ekosystem för utbildning, livslångt lärande och anställbarhet. De åtgärder som beskrivs i denna rekommendation är inte avsedda att ersätta eller stå i vägen för grundläggande högre utbildning, yrkesutbildning eller traditionella kvalifikationer. Genom förslaget fastställs en gemensam europeisk strategi för befintligt och nytt tillhandahållande av mikromeriter i Europeiska unionen samt en definition och vägledning för utformning, utfärdande och beskrivning av mikromeriter, i syfte att öka deras kvalitet, transparens och användning.

Definitioner

5.I denna rekommendation gäller följande definitioner:

(a)mikromerit: uppgift om läranderesultat som en inlärare har uppnått efter en mindre utbildning. Dessa läranderesultat har bedömts mot transparenta och tydligt beskrivna standarder. Kurser som leder till mikromeriter är utformade för att ge inlärare särskilda kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar samhälleliga, personliga, kulturella eller arbetsmarknadsrelaterade behov. Mikromeriter ägs av inläraren, kan delas och är portabla. De kan vara fristående eller kombineras till större meriter. De stöds av kvalitetssäkring enligt överenskomna standarder inom relevant sektor eller verksamhetsområde.

(b)tillhandahållare av mikromeriter: varje aktör, inklusive utbildningsinstitutioner och utbildningsorganisationer, arbetsmarknadens parter (dvs. organisationer som företräder arbetstagare och arbetsgivare), arbetsgivare och industri, det civila samhällets organisationer och nationella myndigheter, som utformar, tillhandahåller och utfärdar mikromeriter för formellt, icke-formellt och informellt lärande.

(c)lärandemiljöer: de olika fysiska, onlinebaserade, blandade 40 , virtuella och digitala platser, sammanhang och kulturer där människor lär sig, vilket omfattar alla miljöer där formellt, icke-formellt och informellt lärande kan äga rum.

(d)formellt lärande: lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad miljö, särskilt avsedd för lärande, och som vanligtvis leder till en kvalifikation, för det mesta i form av ett intyg eller utbildningsbevis; detta omfattar systemen för allmän utbildning, grundläggande och tertiär yrkesutbildning och högre utbildning 41 .

(e)icke-formellt lärande: lärande som äger rum utanför den formella utbildningen genom planerad verksamhet vad gäller mål och tid för lärande och där det finns visst stöd till lärandet.  42

(f)informellt lärande: lärande till följd av dagliga aktiviteter och upplevelser som inte är organiserade eller strukturerade vad gäller mål, tid eller lärandestöd; det kan vara oavsiktligt ur inlärarens perspektiv 43 .

(g)portabilitet: den meriterades möjlighet att lagra sin mikromerit i valfritt system och att dela meriten med valfri part (både nationella och transnationella) och förmågan för alla parter i utbytet att förstå meritens innehåll och kunna kontrollera att den är autentisk.

(h)stapelbarhet: möjligheten att kombinera olika mikromeriter och logiskt stapla dem på varandra.

(i)bedömning: den process eller metod som används för att utvärdera, mäta och slutligen beskriva individers kompetens som förvärvats i formella, icke-formella eller informella miljöer. En bedömning kan certifieras av en tredje part, inläraren själv (självbedömning) eller av båda tillsammans.

Definition och standardiserade uppgifter på unionsnivå för att beskriva en mikromerit

6. Medlemsstaterna bör anta följande:

(a)Definitionen av mikromerit som anges i punkt 5 a.

(b)Standardiserade uppgifter på unionsnivå för att beskriva en mikromerit (enligt beskrivningen i bilaga I), inklusive följande obligatoriska uppgifter:

(1)Identifiering av inläraren.

(2)Namnet på mikromeriten.

(3)Det utfärdande organets land/region.

(4)Utfärdande organ.

(5)Datum för utfärdande.

(6)Läranderesultat.

(7)Beräknad arbetsinsats för att uppnå läranderesultatet (om möjligt uttryckt i det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter).

(8)Nivå (och cykel, i tillämpliga fall) för den utbildning som leder till mikromeriten (enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer eller referensramen för kvalifikationer i det europeiska området för högre utbildning), i tillämpliga fall.

(9)Typ av bedömning.

(10)Form av deltagande i lärandeaktiviteten.

(11)Typ av kvalitetssäkring som utförts för mikromeriten.

(c)Unionsprinciperna för utformning och utfärdande av mikromeriter (enligt beskrivningen i bilaga II).

Utveckling av ekosystemet för mikromeriter

7.Medlemsstaterna bör främja befintlig och ny utveckling av mikromeriter i formella lärandemiljöer, bland annat genom att

(a)stödja lärosätenas undersökningar om hur mikromeriter kan erbjuda olika inlärare lärandemöjligheter, särskilt genom att bygga ut ett attraktivt, inkluderande och elevinriktat utbud av aktiviteter för livslångt lärande, inklusive genom de europeiska universitetsalliansernas 44 aktiviteter,

(b)stödja yrkesutbildningsanordnares undersökningar om hur mikromeriter kan användas inom fortsatt yrkesutbildning för att stödja kompetenshöjning och omskolning för vuxna, inklusive genom verksamhet vid yrkeskunskapscentrum,

(c)säkerställa att det finns offentliga medel för utveckling och tillhandahållande av små utbildningsprogram som leder till mikromeriter, på alla utbildningsnivåer, samtidigt som man tar hänsyn till institutionell autonomi för att gynna mångfald och kreativitet.

8.Medlemsstaterna bör stödja pågående och ny utveckling av mikromeriter i icke-formella och informella lärandemiljöer, bland annat genom att

(a)stödja tillhandahållandet och utformningen av mikromeriter, inklusive genom tillgång till offentliga medel, av andra tillhandahållare än de som anges i punkt 7 (dessa omfattar företag, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, lokala myndigheter och privata tillhandahållare),

(b)främja utvecklingen av mikromeriter som utformats och godkänts av arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare genom social dialog,

(c)anpassa förfaranden för erkännande av tidigare utbildning och för validering av icke-formellt och informellt lärande så att mikromeriter kan tilldelas.

9.Medlemsstaterna uppmanas arbeta för att mikromeriterna ska vara av god kvalitet och transparenta, bland annat genom att

(a)tillämpa, anpassa och utveckla kvalitetssäkringsmekanismer för mikromeriter som utfärdas av olika typer av tillhandahållare,

(b)stödja användningen av kompetensinventeringssystem för analys av arbetsmarknadens behov och demografiska förändringar så att de kan identifiera eventuella behov av att utveckla eller uppdatera mikromeriter,

(c)säkerställa att tillhandahållare offentliggör kataloger över de mikromeriter som de erbjuder, inklusive eventuella principer för erkännande av mikromeriter som utfärdas av andra tillhandahållare,

(d)integrera mikromeriter i eventuella nationella referensramar och system för kvalifikationer.

10.Medlemsstaterna bör främja och stödja effektivt samarbete, effektiv styrning och effektiva partnerskap mellan i) utbildningsinstitutioner, ii) arbetsmarknadens parter, iii) arbetsgivare och industri, iv) det civila samhällets organisationer, och v) nationella myndigheter. Ovanstående samarbete, styrning och partnerskap bör leda till identifiering av behov, gemensam utveckling och uppdatering av mikromeriter.

Frigörande av mikromeriternas potential

11.Medlemsstaterna bör integrera mikromeriter i både utbildningssystem och kompetensåtgärder, bland annat genom att

(a)ta upp mikromeriter i nationella kataloger över utbildningar som erbjuds,

(b)använda mikromeriter för att förbättra tillgången till utbildning för alla inlärare, inklusive missgynnade och utsatta grupper (till exempel personer med funktionsnedsättningar, de äldre, lågkvalificerade/lågutbildade, minoriteter, personer med invandrarbakgrund, flyktingar och personer som har begränsade möjligheter på grund av geografiskt läge och/eller sin socioekonomiskt missgynnsamma situation),

(c)använda mikromeriter för att stödja övergången från gymnasie- eller yrkesutbildning till högre utbildning och slutförandet av program som leder till examen,

(d)använda mikromeriter för att ytterligare förbättra grundläggande och avancerade digitala färdigheter och kompetenser för fler olika typer av inlärare, i enlighet med handlingsplanen för digital utbildning,

(e)använda mikromeriter för att stödja utvecklingen av utbildningsmöjligheter i miljömässig hållbarhet, som en del av det nationella genomförandet av rådets rekommendation om lärande för miljömässig hållbarhet,

(f)främja utbildningsinstitutioners och andra utbildningsanordnares användning av mikromeriter – i samverkan med deras omgivande kunskaps- och innovationsekosystem – för att öka mikromeriternas relevans och positiva effekter för ekonomin i deras städer och regioner,

(g)främja förståelsen och användningen av mikromeriter genom fortsatt yrkesmässig utveckling för såväl utbildare (t.ex. inom ramen för Erasmus+ lärarakademier) som akademiker och forskare,

(h)främja användningen av mikromeriter så att de senaste forskningsrönen snabbt omvandlas till lärandemöjligheter, för att stärka synergieffekterna mellan det europeiska området för utbildning och det europeiska forskningsområdet,

(i)undersöka användningen av mikromeriter inom det europeiska området för utbildning för att utmana könsstereotyper och andra diskriminerande stereotyper i fråga om studieval och inom utbildningsmetoder och utbildningsmaterial.

12.Medlemsstaterna bör integrera mikromeriter i sin sysselsättningspolitik och aktiva arbetsmarknadspolitik (dvs. arbetsförmedlingar, utbildningsstöd och anställningsincitament), framför allt genom att

(a)använda mikromeriter för att i) åtgärda kompetensglapp och kompetensbrister i vissa ekonomiska sektorer och regioner, och ii) höja arbetstagares kompetens eller omskola dem för färdigheter och jobb som efterfrågas på arbetsmarknaden, särskilt mot bakgrund av den gröna och den digitala omställningen,

(b)ta upp kurser som leder till mikromeriter i nationella register över erkända utbildningsmöjligheter som kan kopplas till individuella utbildningskonton och andra system för utbildningsstöd,

(c)främja användningen av mikromeriter som ett sätt att uppdatera och uppgradera färdigheterna för egenföretagare och atypiska arbetstagare, inklusive personer som arbetar via plattformar,

(d)undersöka användningen av mikromeriter i riktade initiativ för att stödja och motivera missgynnade och utsatta grupper (till exempel personer med minimiinkomst, långtidsarbetslösa och lågutbildade) att återvända till arbetsmarknaden,

(e)undersöka hur mikromeriter kan användas i system för att genomföra ungdomsgarantin till stöd för unga, inklusive i förberedande utbildning och högkvalitativa fortbildningserbjudanden,

(f)undersöka hur mikromeriter kan användas i samband med det nationella genomförandet av rekommendationen om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder),

(g)undersöka hur mikromeriter kan användas för att uppfylla lagstadgade krav på kompetenshöjning och omskolning i vissa jobb eller arbetstyper (t.ex. för licenser, obligatorisk utbildning och tillstånd).

13.Medlemsstaterna bör stödja det europeiska nätverket av nationella informationscentrum (Enic–Naric) i utvecklingen av förfaranden för erkännande av mikromeriter som utfärdas av olika typer av tillhandahållare, bland annat genom att undersöka möjligheten till automatiskt erkännande av mikromeriter 45 .

14.Medlemsstaterna bör säkerställa att information och råd om identifiering och urval av mikromeriter vid behov ingår i vägledningstjänster för livslångt lärande. Detta omfattar vägledningstjänster vid universitets karriärcentrum, offentliga arbetsförmedlingar, privata arbetsförmedlingar, socialtjänster och andra vägledningstjänster (sysselsättning, karriär, utbildning, handledning). Att låta vägledning om mikromeriter ingå i dessa tjänster bör tillgodose behoven hos alla inlärare, inklusive de från missgynnade eller utsatta grupper.

15.Medlemsstaterna bör göra följande:

(a)Fastställa åtgärder genom att bygga vidare på relevanta nationella arrangemang och finansiella ramar för att genomföra denna rekommendation. Detta bör inbegripa åtgärder med både nationell resursfördelning, i förekommande fall, och kopplingar till individuella utbildningskonton (med vederbörlig hänsyn till ansvar och autonomi för utbildnings- och arbetsmarknadsorganisationer i det nationella sammanhanget).

(b)På bästa sätt utnyttja unionens medel och instrument för att stödja de nödvändiga reformerna, från det stödjande ramverket till utveckling och användning av mikromeriter. Detta inbegriper faciliteten för återhämtning och resiliens, återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), Europeiska socialfonden+, Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Europeiska regionala utvecklingsfonden, InvestEU, Horisont Europa, programmet Interreg Europa, programmet för ett digitalt Europa, mekanismen för en rättvis omställning, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och moderniseringsfonden, samt begäran om skräddarsydd expertis genom instrumentet för tekniskt stöd.

Stöd från kommissionen

Rådet välkomnar kommissionens avsikt att göra följande:

16.Utveckla och anpassa, vid behov, befintliga unionsverktyg och unionstjänster för att stödja utvecklingen av mikromeriter från alla typer av tillhandahållare, bland annat genom att

(a)stödja utarbetandet av riktlinjer för hur man kan öka insynen och använda de nuvarande EU- och Bolognainstrumenten inom högre utbildning när det gäller intern och extern kvalitetssäkring av mikromeriter,

(b)undersöka hur användarguiden om det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter kan anpassas inom högre utbildning för att integrera mikromeriter,

(c)undersöka hur man kan anpassa och utveckla EU:s kompetens- och kvalifikationsverktyg för att integrera mikromeriter i yrkesutbildningssystemen,

(d)stärka rollen för Enic–Naric i erkännandet av mikromeriter för fortbildning och/eller sysselsättning genom att ta fram vägledning och utbildning,

(e)utarbeta anvisningar om hur mikromeriter bör ingå i nationella referensramar för kvalifikationer,

(f)stödja utvecklingen av det europeiska studentkortsinitiativet så att studerande elektroniskt kan dela sina mikromeriter på ett säkert sätt med andra utbildningsinstitutioner.

17.Stödja samarbete mellan medlemsstaterna och berörda parter, bland annat genom att

(a)främja europeiskt samarbete om kvalitetssäkring av mikromeriter,

(b)ge de europeiska universitetsallianserna och yrkeskunskapscentrumen incitament att använda mikromeriter i syfte att främja och uppmuntra utnyttjandet av mikromeriter inom utbildningssamfundet i allmänhet,

(c)främja spridningen av mikromeriter inom Erasmus + lärarakademier och andra lärarutbildningsanordnare för att möta lärarnas behov av fortsatt yrkesmässig utveckling,

(d)främja spridningen av mikromeriter inom kompetenspakten och anknutna samarbetsinitiativ, inklusive strategin för branschsamverkan kring kompetens, den stärkta europeiska alliansen för lärlingsutbildning och koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen,

(e)stödja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan offentliga arbetsförmedlingar och arbetsgivare i fråga om hur mikromeriter bör användas för att stödja anställbarhet inom ramen för nätverk för offentliga arbetsförmedlingar,

(f)underlätta samarbetsprojekt mellan arbetsmarknadens parter om hur mikromeriter bör införas och användas för att tillgodose kompetensbehoven på europeisk, nationell, lokal och regional nivå samt inom olika sektorer.

18.Stödja det tekniska genomförandet av rekommendationen genom att undersöka ytterligare utveckling av Europass-plattformen, i syfte att ge

(a)information om lärandemöjligheter som leder till mikromeriter och tillhandahållare som är anslutna till den europeiska strategin för mikromeriter,

(b)stöd för autentisering av mikromeriter genom europeiska digitala lärandeintyg,

(c)stöd för portabilitet, stapelbarhet, interoperabilitet, utbyte och delning av uppgifter om mikromeriter genom en europeisk öppen standard som anger ett gemensamt format för mikromeriter.

19.Stödja ytterligare forskning om i) användningen av den europeiska strategin för mikromeriter, inklusive om hur de används av utbildningsanordnare, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter, ii) särskilda resultat och fördelar för inlärarna, och iii) deras mervärde jämfört med och som komplement till traditionell utbildning.

20.Medlemsstaterna och kommissionen bör tillsammans arbeta för att förbättra omfattningen och relevansen av den pågående insamlingen av uppgifter om mikromeriter på unionsnivå. Detta arbete bör inriktas på i) investeringar i vuxenutbildning i nationalräkenskaperna och budgetarna, och ii) ytterligare belägg för de faktorer som påverkar människors incitament och motivation till att delta i utbildning.

Rapportering

21.Medlemsstaterna bör genomföra denna rekommendation så snart som möjligt och lägga fram en plan senast den (inför datum tolv månader efter rådets antagande) om motsvarande åtgärder som ska vidtas på nationell nivå för att bidra till uppnåendet av rekommendationens mål senast 2025.

22.Kommissionen bör bedöma och utvärdera de framsteg som görs i genomförandet av denna rekommendation via relevanta unionsramar för övervakning och rapportering, i samarbete med medlemsstaterna och efter samråd med berörda parter, och rapportera till rådet inom fem år från rekommendationens antagande.

Utfärdad i Bryssel den

(1)     https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/political-guidelines-next-commission_sv_0.pdf .    

(2)     https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/social-summit-european-pillar-social-rights-booklet_sv.pdf .

(3)     https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223#upskilling .

(4)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0625 .

(5)     https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:91ce5c0f-12b6-11eb-9a54-01aa75ed71a1.0015.02/DOC_1&format=PDF .

(6)     https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:91ce5c0f-12b6-11eb-9a54-01aa75ed71a1.0015.02/DOC_1&format=PDF .

(7)    Cedefop (2020), ”Coronavirus boosts interest in online learning” .

(8)    OECD (2021), ”Micro-credential innovations in higher education: Who, What and Why?” , OECD Education Policy Perspectives, nr. 39, OECD Publishing, Paris.

(9)    Europeiska kommissionen (2020), Final report: A European approach to micro-credentials . Output of the Micro-credentials Higher Education Consultation Group (inte översatt till svenska).

(10)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0625 .

(11)     https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223#upskilling .

(12)    C(2021) 102 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-action-plan_sv .

(13)    Pressmeddelande om Portoförklaringen: https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2021/05/08/the-porto-declaration/ .

(14)     https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2021/05/08/the-porto-declaration/ .

(15)     https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-7-2021-INIT/sv/pdf .

(16)    C(2021) 1372 final.  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=uriserv:OJ.L_.2021.080.01.0001.01.SWE .

(17)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=uriserv:OJ.C_.2021.066.01.0001.01.SWE .

(18)    EUT C 221, 10.6.2021 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52021XG0610(01) .

(19)    EUT C 221, 10.6.2021 https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8658-2021-INIT/sv/pdf .

(20)    EUT C 417, 2.12.2020, s. 1      https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32020H1202%2801%29 .

(21)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A12012E%2FTXT .

(22)    EUT C 326, 26.10.2012 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A12012P%2FTXT .

(23)    I detta förslag berörs inte erkännandet av reglerade yrken enligt direktiv 2005/36/EG.

(24)    EUT L 344, 19.10.2020, s. 4.

(25)    EUT C 428, 13.12.2017, s. 3.

(26)    ”I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet, i linje med Portoförklaringen, EU:s överordnade mål i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter”, Europeiska rådet (2021), Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 juni 2021 (EUCO 7/21).

(27)    C(2021) 1372 final.

(28)    COM(2020) 274 final.

(29)    COM(2020) 625 final.

(30)    EUT C 221, 10.6.2021, s. 9.

(31)    Ministerkommunikén från Rom av den 19 november 2020.

(32)    EUT C 221, 10.6.2021, s. 8.

(33)    Begreppet onlinebaserad plattformsekonomi avser all ekonomisk verksamhet som utförs till följd av faktiska eller planerade affärstransaktioner på den inre marknaden och som direkt eller indirekt stöds av onlineplattformar, särskilt onlinebaserade förmedlingstjänster och sökmotorer (C(2018) 2393 final, 26.4.2018, s. 1).

(34)    COM(2020) 624 final.

(35)    COM(2019) 640 final.

(36)    EUT C 189, 15.6.2017.

(37)    EUT C 398, 22.12.2012.

(38)    SWD(2020) 121 final.

(39)    EUT L 112, 2.5.2018.

(40)    Blandat lärande är när en skola, lärare eller elev i formell utbildning använder flera olika metoder i inlärningsprocessen.

(41)    Definitionen har tagits från rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (EUT C 398, 22.12.2012).

(42)    Definitionen har tagits från förordningen av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott (EUT L 189, 28.5.2021).

(43)    Definitionen har tagits från förordningen av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott (EUT L 189, 28.5.2021).

(44)    EUT C 221, 10.6.2021.

(45)    I enlighet med rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.12.2021

COM(2021) 770 final

BILAGA

till

Förslag till rådets rekommendation

om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet

{SWD(2021) 367 final}

BILAGA I

Standardiserade uppgifter på unionsnivå för att beskriva en mikromerit

Denna bilaga innehåller en förteckning över gemensamma standardiserade uppgifter på unionsnivå för att beskriva mikromeriter, vilken kan användas som hjälp i genomförandet.

Dessa standardiserade uppgifter kommer att ingå i en unionsdatamodell 1 som anger ett gemensamt format för beskrivning av mikromeriter. Datamodellen kommer att finnas tillgänglig som en öppen standard som kan användas av tillhandahållare av mikromeriter och kommer att stödja interoperabilitet och göra det lättare att utbyta uppgifter om mikromeriter.

Kommissionen kommer att utveckla datamodellen på grundval av de gemensamma standardiserade uppgifter som anges ovan. Den kommer att utveckla denna datamodell i) i samråd med medlemsstaterna och berörda parter, ii) i linje med användarnas behov och de tekniska framstegen, iii) i linje med förändringarna på arbetsmarknaden, och iv) i linje med befintliga strategier för tillhandahållande av utbildning. Denna datamodell ska stödja enhetligheten i informationen och visa ett tydligt mervärde. Datamodellen för mikromeriter kommer att regleras i enlighet med Europassbeslutet, särskilt artikel 6.1 b och d och 6.2 b, där kommissionen redan uppmanas att utveckla, testa och uppdatera öppna standarder.

(1)    Datamodeller är grafiska och/eller lexikaliska datarepresentationer som anger uppgifternas egenskaper, struktur och inbördes samband. De används som öppna standarder och är gratis att använda, transparenta och baserade på samförstånd.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.12.2021

COM(2021) 770 final

BILAGA

till

Förslag till rådets rekommendation

om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet

{SWD(2021) 367 final}

BILAGA II

Unionsprinciper för utformning och utfärdande av mikromeriter

De tio principer som presenteras nedan beskriver mikromeriter och kan användas av medlemsstaterna, offentliga myndigheter och tillhandahållare som vägledning om utformning och utfärdande av mikromeriter och system för mikromeriter. Principerna lyfter fram de viktigaste inslagen i den europeiska strategin för mikromeriter som kan möjliggöra mikromeriters tillförlitlighet och kvalitet. Principerna är universella och kan tillämpas inom alla områden och sektorer.