(1)

I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (1) erkänns utbildning och tillgång till yrkesutbildning och fortbildning som en grundläggande rättighet och enligt FN:s mål för hållbar utveckling ska alla kvinnor och män senast 2030 kunna ges jämlik tillgång till överkomlig och högkvalitativ teknisk utbildning, yrkesutbildning och utbildning på universitets- och högskolenivå, och man förutser en betydande ökning av antalet unga och vuxna med relevant kompetens, inbegripet teknisk och yrkesmässig kompetens, för sysselsättning, anständiga arbetstillfällen och entreprenörskap.

(2)

I den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2), som proklamerades den 17 november 2017, fastställs ett antal principer som stöd för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem, däribland den första principen om rätten till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande och den fjärde principen om aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

(3)

Ett innovativt yrkesutbildningssystem av hög kvalitet ger människor kompetens för arbete, personlig utveckling och medborgarskap, vilket hjälper dem att anpassa sig till och uppnå resultat för den digitala och den gröna omställningen, klara av nödsituationer och ekonomiska chocker och samtidigt stödja ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Det ger dem därmed kompetens som hjälper dem att få eller skapa jobb som efterfrågas på arbetsmarknaden.

(4)

Det är viktigt med en effektiv yrkesutbildningspolitik för att uppnå målet att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar, enligt artikel 145 i EUF-fördraget.

(5)

Kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (3) är EU:s nya tillväxtstrategi som syftar till att förändra både ekonomi och samhälle och leda in dem på en mer hållbar väg. Skolor, utbildningsinstitutioner och universitet är väl lämpade att engagera elever, föräldrar, företag och samhället i stort i de förändringar som krävs för att omställningen ska lyckas. Det krävs proaktiv kompetensutveckling och omskolning för att man ska kunna dra nytta av den gröna omställningen.

(6)

I kommissionens meddelande Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar (4) framhålls behovet av att sätta kompetens, anställbarhet och humankapital i fokus, genom en uppdaterad europeisk kompetensagenda för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (5), som åtföljs av ett förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning. Där aviseras även ytterligare arbete med det europeiska området för utbildning och en ny ram för utbildningssamarbete med medlemsstaterna.

(7)

I kommissionens meddelande En ny industristrategi för EU (6) efterlyses beslutsamma åtgärder för att göra livslångt lärande till verklighet för alla och säkerställa att utbildningen håller jämna steg med och uppnår resultat för de båda omställningarna. I strategin efterlyses också högre yrkesutbildning för att förse arbetsmarknaden med fler forskare, ingenjörer och tekniker. I den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (7) och EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 (8) framhålls kompetensens viktiga roll i omställningen till en grön och ren ekonomi.

(8)

I kommissionens meddelande om en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (9) betonas att tillgången till kompetent personal och erfarna chefer har blivit det största problemet för en fjärdedel av EU:s mikroföretag och små och medelstora företag och att bristen på kompetent personal är det största hindret för nya investeringar i hela EU. Yrkesutbildning är särskilt relevant för små och medelstora företag för att säkerställa att deras arbetskraft har den kompetens som behövs.

(9)

I kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi 2020–2025 (10) betonas vikten av yrkesutbildning för kvinnor och män för att säkerställa en jämn könsfördelning i yrken som traditionellt sett är manliga eller kvinnliga, i syfte att bekämpa könsstereotyper.

(10)

Kommissionens meddelande om EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen (11) innehåller en kraftfull och omfattande plan för EU:s återhämtning, som bygger på ett extraordinärt europeiskt återhämtningsinstrument (nedan kallat Next Generation EU) och en förstärkt flerårig budgetram 2021–2027. Planen bygger på solidaritet och rättvisa, och är fast förankrad i unionens gemensamma principer och värden. Den beskriver hur man ska få fart på den europeiska ekonomin, bidra till den gröna och digitala omställningen och göra ekonomin mer rättvis, motståndskraftig och hållbar för framtidens generationer.

(11)

Sedan 2013 har ungdomsgarantin (12) hjälpt ungdomar att komma in på arbetsmarknaden genom ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, fortsatt utbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller slutat skolan. Yrkesutbildningen har varit verkningsfull när det gäller att underlätta övergången till arbetsmarknaden för unga som riskerar att stängas ute från den. I framtiden kan en attraktiv yrkesutbildning med relevans för arbetsmarknaden, särskilt lärlingsutbildning, spela en ännu större roll inom ramen för ungdomsgarantin för att förhindra att unga blir arbetslösa och förbereda dem för möjligheterna på framtidens arbetsmarknad, i synnerhet som en del av den gröna och digitala omställningen.

(12)

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ syftar till att säkerställa bättre arbetsmarknadsrelevans för utbildningssystem och jämlik tillgång till möjligheter till livslångt lärande för alla, genom kompetensutveckling och omskolning.

(13)

I kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 föreskrivs att den integrerade karaktären hos programmet för 2014–2020 som omfattar lärande i alla sammanhang – formellt, icke-formellt och informellt lärande samt lärande i alla skeden av livet – bör bibehållas för att främja flexibla utbildningsvägar som gör det möjligt för enskilda personer att utveckla de färdigheter som behövs för att möta utmaningarna under 2000-talet.

(14)

Den här rekommendationen bygger på ett antal initiativ på utbildnings- och kompetensområdet som har tagits fram på EU-nivå, enligt sammanfattning i bilaga I, och kommer att bidra till den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning, det europeiska området för utbildning och den strategiska ramen för europeiskt samarbete på utbildningsområdet.

(15)

Syftet med den här rekommendationen är att uppfylla målet för det europeiska området för utbildning att skapa verkligt utrymme för lärande inom EU, där hög kvalitet och inkluderande utbildning inte hindras av gränser och där man eftersträvar att avlägsna hinder för erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt av studieperioder utomlands, och arbeta för en smidigare gränsöverskridande validering av resultat av utbildning och livslångt lärande.

(16)

Genom att bygga vidare på prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete inom yrkesutbildning (Köpenhamnsprocessen), som antogs genom en rådsresolution den 19 december 2002 (13), fortsatte målen avseende högkvalitativ och flexibel yrkesutbildning och gränsöverskridande rörlighet att vara i fokus för den globala visionen om en modernisering av yrkesutbildningen enligt de ansvariga ministrarna i Bryggekommunikén från 2010.

(17)

I Riga-slutsatserna av den 22 juni 2015 enades ministrarna med ansvar för yrkesutbildning om ett antal prioriteringar för att stödja att denna vision blir verklighet, såsom den införlivats i 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (14) och i den nya kompetensagendan för Europa från 2016 (15), vilket innebar ytterligare stöd till unionens yrkesutbildningspolitik med ett tydligare fokus på att vara attraktiv och hålla hög kvalitet.

(18)

I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet) (16) fastställdes en referensram som stöd för medlemsstaterna i arbetet med att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningssystemen och för att bidra till ökad transparens mellan medlemsstaterna vad gäller utvecklingen av yrkesutbildningspolitiken. Under tio år av genomförande har Eqavet stimulerat reformer i de nationella kvalitetssäkringssystemen, men har inte bidragit avsevärt till ökad transparens vad gäller kvalitetssäkringsåtgärder. Dessutom har Eqavet främst tillämpats i skolbaserad grundläggande yrkesutbildning. Därför bör Eqavet-ramen från 2009 integreras i denna rekommendation och utökas med delar som åtgärdar bristerna i dess genomförande i förhållande till kvaliteten på läranderesultat, certifiering och bedömning, samråd med berörda parter, lärares och utbildares roll, arbetsplatsförlagt lärande och flexibilitet i yrkesutbildningen. I syfte att förbättra det ömsesidiga lärandet, öka transparensen och konsekvensen i kvalitetssäkringsåtgärder vad gäller tillhandahållandet av yrkesutbildning och förbättra det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna bör ömsesidiga utvärderingar av kvalitetssäkring på systemnivå införas på EU-nivå.

(19)

I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) (17) fastställdes målet att förbättra erkännande, ackumulering och överföring av läranderesultat, genom att ge stöd till rörlighet och livslångt lärande samt till inrättandet av ett EU-system för yrkesutbildningsmeriter. Under de tio år som Ecvet har genomförts har rekommendationen i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av utbyteserfarenheter av högre kvalitet, genom användning och dokumentation av utbildningsmoduler. Konceptet med Ecvet-poäng har dock inte använts generellt och Ecvet har inte lett till att ett EU-system för yrkesutbildningsmeriter utvecklats. Därför bör denna rekommendation från rådet innehålla de centrala principerna i Ecvet (t.ex. utbildningsmoduler) som rör flexibilitet. Ecvet-redskapen (t.ex. lärandeavtal och samförståndsavtal), som stöder rörligheten för studerande på yrkesutbildningar, ska utvecklas ytterligare inom ramen för andra EU-instrument, såsom dem som stöds inom programmet Erasmus+. För yrkeskvalifikationer på eftergymnasial och högskole- och universitetsnivå kan det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter tillämpas, eftersom det redan är praxis.

(20)

I rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (18) fastställs 14 huvudkriterier som medlemsstaterna och berörda parter bör använda för att ta fram högkvalitativa och ändamålsenliga lärlingsutbildningar som säkerställer både lärlingarnas arbetsrelaterade kompetensutveckling och deras personliga utveckling.

(21)

Cedefop har övervakat de prioriteringar som man enades om i Riga-slutsatserna av den 22 juni 2015 och enligt övervakningen har länderna gjort framsteg på ett antal områden vad gäller moderniseringen av yrkesutbildningen, särskilt avseende lärlingsplatser och arbetsplatsförlagt lärande, kvalitetssäkring, inrättande av mekanismer för kompetensprognoser och rådgivande organ med arbetsmarknadens parter, ökade övergångsmöjligheter och flexibilitet och på senare tid ett ökat fokus på digital kompetens. Men mot bakgrund av den gröna och digitala omställningen finns det behov av att väsentligt utöka och förbättra utbudet av yrkesutbildning för både unga och vuxna, samtidigt som man gör den grundläggande yrkesutbildningen mer attraktiv och höjer kvaliteten på den.

(22)

I många länder finns initiativ i syfte att främja spetskompetens inom yrkesutbildningen och för att bättre koppla yrkesutbildningen till ekosystem för innovation och kompetens. Genom att utgå från dessa exempel har försök med yrkeskunskapscentrum gjorts, med målet att bli referenspunkter i världsklass för utbildning inom särskilda områden, både för grundutbildning och fortsatt kompetensutveckling och omskolning.

(23)

I sitt yttrande om framtidens yrkesutbildning, som antogs i december 2018, fastställde den rådgivande kommittén för yrkesutbildning en vision om en förstklassig, inkluderande och livslång yrkesutbildning som uppfyller framtidens krav till följd av såväl ekonomiska och tekniska förändringar som förändringar i samhället. Genom detta yttrande uppmanades kommissionen att upprätta ett förslag för att effektivisera och konsolidera EU:s politiska ram för yrkesutbildning, styrningen av den och befintliga instrument i form av en övergripande rekommendation från rådet.

(24)

Denna rekommendation är inte bindande och därmed förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och bör genomföras i enlighet med EU-rätten, nationell rätt och praxis. I synnerhet påverkar denna rekommendation inte direktiv 2005/36/EG (19), ändrat genom direktiv 2013/55/EU (20), om erkännande av yrkeskvalifikationer och den ordning för automatiskt erkännande som föreskrivs i detta.

Följande definition av yrkesutbildning beaktas:

I denna rekommendation avses med yrkesutbildning utbildning som syftar till att förse unga och vuxna med kunskap, färdigheter och kompetens som krävs i särskilda yrken eller mer allmänt på arbetsmarknaden (21). Den kan tillhandahållas i formella och icke-formella sammanhang, på alla nivåer inom den europeiska referensramen för kvalifikationer (nedan kallad den europeiska referensramen), även på högskole- och universitetsnivå, i tillämpliga fall.

a)

arbeta för att genomföra en yrkesutbildningspolitik som

b)

använda åtgärder och investeringar för att genomföra denna politik, i enlighet med principerna som anges nedan i punkterna 1–21, och

c)

arbeta för att senast 2025 uppnå följande mål på EU-nivå (22), som ingår i relevanta EU-ramar för övervakning, inbegripet inom utbildningsområdet och sysselsättnings- och socialpolitiken:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

Stödja hållbara partnerskap för styrningen av yrkesbildningen i överensstämmelse med de nationella förhållandena och vid behov genom offentlig-privata partnerskap. Engagera arbetsmarknadens parter och alla berörda parter, inbegripet yrkesutbildningsinstitutioner, industrier och företag av alla storlekar, offentliga och privata arbetsförmedlingar, yrkeslärare och yrkesutbildare och deras företrädare, förmedlande organ såsom industri-, handels-, och hantverkskammare, yrkes- och branschorganisationer, nationella samordnare för ungdomsgarantin, Europeiska socialfonden och andra EU-initiativ, it-sektorn, yrkeskunskapscentrum, kluster, studerande- och föräldraorganisationer samt lokala, regionala och nationella myndigheter. Främja sådana partnerskap på regional nivå och branschnivå.

23.

På bästa sätt utnyttja de europeiska verktygen för transparens, såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, Europass och Esco (europeisk klassificering av färdigheter, kvalifikationer och yrken), underlätta automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och resultaten av studieperioder utomlands (36), ge studerande möjlighet att använda de olika funktionerna i Europass (t.ex. registrera erfarenhet, kompetens och kvalifikationer i en onlineprofil som kan användas för yrkesvägledning, utbyteserfarenheter, digitalt underskrivna meriter och förslag på och sökning efter utbildnings- och jobbmöjligheter, kvalifikationer, validering, erkännande osv.).

24.

På bästa sätt utnyttja EU-fonder och EU-instrument som stöder reformer inom och/eller investeringar i yrkesutbildning, inbegripet i digitalisering och miljömässig hållbarhet, t.ex. Next Generation EU (faciliteten för återhämtning och resiliens, React-EU), Europeiska socialfonden+, SURE, Europeiska regionala utvecklingsfonden, InvestEU, Erasmus+, Horisont Europa, Interreg, programmet för ett digitalt Europa, mekanismen för en rättvis omställning, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och moderniseringsfonden. Stimulera ytterligare investeringar i yrkesutbildning från både offentlig och privat sektor.

25.

Genom att bygga vidare på relevanta befintliga nationella arrangemang och budgetramar fastställa åtgärder som ska vidtas för genomförandet av denna rekommendation på nationell nivå inom 18 månader efter dess antagande och följa upp genomförandet, inbegripet med nationell resursfördelning som är lämplig på nationell nivå och med ett tydligt fokus på att integrera digitalisering och miljömässig hållbarhet i hela yrkesutbildningssektorn med hänsyn till de nationella förhållandena.

26.

Säkerställa verkningsfull styrning av EU:s yrkesutbildningspolitik genom den rådgivande trepartskommittén för yrkesutbildning, på grundval av ett rullande arbetsprogram och i samarbete med generaldirektörerna för yrkesutbildning (37), företrädare för studerande och anordnare av yrkesutbildning.

27.

Säkerställa att EU-politiken för yrkesutbildning fullt ut återspeglas i det fortsatta arbetet med EU:s återhämtningsplan, den europeiska gröna given, den nya industristrategin för EU och SMF-strategin för ett hållbart och digitalt EU och är en konsekvent och enhetlig del av den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, handlingsplanen för digital utbildning, den övergripande ramen för europeiskt utbildningssamarbete och det europeiska området för utbildning.

28.

Ge ytterligare stöd för strukturella reformer av lärlingsutbildning genom tjänsten för stöd till lärlingsutbildning och en ny satsning på den europeiska alliansen för lärlingsutbildning tillsammans med ungdomsgarantin. Gradvis öka stödtjänsterna för yrkesutbildning i samarbete med Cedefop.

29.

Undersöka idén om och användningen av mikromeriter, även inom yrkesutbildning, tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter, bland annat inom ramen för rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer, enligt förslaget i den nya kompetensagendan för Europa.

30.

Stödja målet att gradvis inrätta och utveckla europeiska plattformar för yrkeskunskapscentrum och tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter utforska europeiska yrkesbasprofiler, som del av Europass-plattformen, som där så är möjligt kompletteras med digitalt innehåll om yrkesutbildning som har utvecklats inom ramen för de europeiska verktygen för transparens, med målet att underlätta rörligheten för studerande och arbetstagare samt tydligheten i och erkännandet av kvalifikationer.

31.

Stödja en högkvalitativ och ändamålsenlig digitalisering av tillhandahållandet av yrkesutbildning inom både skolbaserat och arbetsplatsförlagt lärande, genom att främja användningen av europeiska kompetensramar (38) och självbedömningsverktyg (39) och utforska möjligheten att genomföra en EU-övergripande enkät till yrkesskolor.

32.

Stärka den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och de koalitioner för digitala färdigheter och sysselsättning i enlighet med vad som angavs i den nya kompetensagendan för Europa.

33.

Främja europeiska yrkesutbildningssystem i ett internationellt sammanhang så att de erkänns som en världsomfattande referens för studerande på yrkesutbildningar, bland annat genom att stödja internationaliseringen av yrkesutbildningssystem, även när det gäller EU:s kandidatländer och grannskapsländer, i samarbete med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, yrkestävlingar och kommunikationskampanjer för att förbättra bilden av yrkesutbildningen och göra den mer attraktiv, och ge användarvänlig tillgång till information om yrkesutbildning och därtill hörande karriärmöjligheter, med utgångspunkt i funktionerna i Europass och genom vidareutveckling av dem.

34.

Samarbeta med internationella organisationer, särskilt OECD, ILO, Unesco och Världsbanken, inom yrkesutbildningsområdet.

35.

Stödja medlemsstaternas insatser för att genomföra denna rekommendation, genom att öka yrkesbildningsinstitutionernas kapacitet, inklusive digitalisering och miljömässig hållbarhet, och främja forskning inom yrkesutbildning på både nationell nivå och EU-nivå genom finansiering via relevanta EU-fonder och EU-program (Next Generation EU [faciliteten för återhämtning och resiliens och React-EU], Europeiska socialfonden+, SURE, Europeiska regionala utvecklingsfonden, InvestEU, Erasmus+, Horisont Europa, Interreg, programmet för ett digitalt Europa, mekanismen för en rättvis omställning, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, moderniseringsfonden).

36.

Säkerställa kvalitativ och kvantitativ övervakning i linje med de gemensamma mål som fastställs i denna rekommendation liksom andra relevanta uppgifter, inbegripet om investeringar, och använda dem i den europeiska planeringsterminen och relevanta övervaknings- och rapporteringsramar samt rapportera till rådet vart femte år om genomförandet av rekommendationen, med utgångspunkt i uppgifter som finns tillgängliga på nationell och europeisk nivå samt Cedefops årliga övervakning.