—

med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 7 och 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020En EU-strategi för data (COM(2020)0066),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2018Handlingsplan för fintech – ett viktigt steg mot en mer konkurrenskraftig och innovativ europeisk finanssektor (COM(2018)0109),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 6 april 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Gemensam ram för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser (JOIN(2016)0018),

—

med beaktande av kommissionens vitbok av den 19 februari 2020Om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020)0065),

—

med beaktande av det svar som kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovski gav på kommissionens vägnar den 10 april 2017 beträffande fråga E-001130/2017,

—

med beaktande av slutrapporten i oktober 2019 från kommissionens generaldirektorat för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen Governance for a DLT/Blockchain enabled European electronic Access Point (EEAP) (4),

—

med beaktande av kommissionens studie om tillämpningen av förordningen om förmedlingsavgifter (5),

—

med beaktande av kommissionens offentliga samråd av den 17 februari 2020 i samband med översynen av regelverket för värdepappersföretag och marknadsoperatörer,

—

med beaktande av slutrapporten av den 10 juni 2020 från kommissionens högnivåforum om kapitalmarknadsunionen A New Vision for Europe’s Capital Markets (6),

—

med beaktande av slutrapporten av den 13 december 2019 från kommissionens expertgrupp för rättsliga hinder för finansiell innovation 30 recommendations on regulation, innovation and finance,

—

med beaktande av det gemensamma rådgivningsdokumentet av den 10 april 2019 från de europeiska tillsynsmyndigheterna till kommissionen som behandlar behovet av lagstiftningsförbättringar av IKT-riskhanteringskrav i EU:s finanssektor,

—

med beaktande av det gemensamma rådgivningsdokumentet av den 10 april 2019 från de europeiska tillsynsmyndigheterna till kommissionen som behandlar kostnader och fördelar av att utarbeta en cyberresilient testram för betydande marknadsdeltagare och marknadsinfrastruktur inom EU:s hela finanssektor,

—

med beaktande av de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma rapport av den 7 januari 2019FinTech: Regulatory sandboxes and innovation hubs (7),

—

med beaktande av Europeiska bankmyndighetens riktlinjer av den 29 november 2019 om IKT- och säkerhetsriskhantering,

—

med beaktande av Europeiska bankmyndighetens rapport av den 9 januari 2019 med råd till kommissionen om kryptotillgångar,

—

med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens rådgivningsdokument av den 9 januari 2019 till kommissionen som behandlar ICO:er och kryptotillgångar,

—

med beaktande av kommissionens samrådsdokument från december 2019 som behandlar en EU-ram för marknader för kryptotillgångar,

—

med beaktande av sin resolution av den 27 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2018 om distribuerad databasteknik och blockkedjor: skapa förtroende genom disintermediering (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik (11)

—

med beaktande av den studie från april 2020 som beställts av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor Crypto-assets: Key developments, regulatory concerns and responses,

—

med beaktande av den studie från februari 2014 som beställts av Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd Consumer Protection: Aspects of Financial Services,

—

med beaktande av Europeiska centralbankens rapport från juli 2019 Implications of digitalization in retail payments for the Eurosystem’s catalyst role,

—

med beaktande av Benoît Coeures huvudanförande FinTech for the People den 31 januari 2019,

—

med beaktande av Yves Merschs huvudanförande Lending and payment systems in upheaval: the FinTech challenge den 26 februari 2019 vid den tredje årliga konferensen om fintech och digital innovation,

—

med beaktande av rapporten av den 6 juni 2019 från rådet för finansiell stabilitet Decentralized financial technologies: Report on financial stability, regulatory and governance implications,

—

med beaktande av rapporten av den 14 februari 2019 från rådet för finansiell stabilitet FinTech and market structure in financial services – Market developments and potential financial stability implications

—

med beaktande av rapporten av den 16 juli 2018 från rådet för finansiell stabilitet Crypto-assets: Report to the G20 on work by the FSB and standard-setting bodies,

—

med beaktande av rapporten av den 27 juni 2017 från rådet för finansiell stabilitet Financial Stability Implications from FinTech, Revisory and Regulatory Issues that Merit Authorities,

—

med beaktande av samrådsdokumentet av den 14 april 2020 från rådet för finansiell stabilitet Addressing the regulatory, supervisory and oversight challenges raised by ”global stablecoin” arrangements,

—

med beaktande av rapporten från oktober 2019 från G7-arbetsgruppen om stablecoins Impact of global stablecoins,

—

med beaktande av riktlinjerna från juni 2019 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder Guidance for a Risk-based Approach to Virtual Assets and Virtual Asset Service Providers,

—

med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder som uppdaterades i juni 2019, särskilt rekommendation 16 om elektroniska överföringar,

—

med beaktande av analysen från januari 2020 från Banken för internationell betalningsutjämning Policy responses to FinTech: a cross-country overview,

—

med beaktande av Fernando Restoys anförande den 16 oktober 2019Regulating FinTech: what is going on, and where are the challenges? vid ASBA-BID-FELABAN XVI Banking public-private sector regional policy dialogue,

—

med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0161/2020), och av följande skäl:

A.

Digitala finanser är ett område inom den finansiella sektorn som ständigt utvecklas och som kräver fortlöpande övervakning och eftertanke både på bransch- och regleringsnivå.

B.

Unionens inre marknad kännetecknas av öppen konkurrens och syftar till att skapa lika spelregler genom en harmoniserad rättslig ram och beaktande av internationella standarder, tillsynskonvergens och tillsynssamarbete. Unionens strategi för digitala finanser bör därför baseras på samma principer.

C.

Vid regleringen av fintechbolag behövs det en balanserad ansats mellan att uppmuntra innovation och säkerställa en hög grad av investerarskydd och finansiell stabilitet.

D.

Termen kryptotillgångar används för att hänvisa till många olika digitala tillgångar, inklusive, men inte begränsat till, virtuella valutor och tokenbevis, men ibland exklusive vissa former av stablecoins och vissa tokenbevis såsom säkerhetsbevis.

E.

De två vanligaste särdragen hos de kryptotillgångar som införts är i) tillgångens privata karaktär avseende rätten till den underliggande tillgången, anspråket eller rättigheten och ii) användning av kryptering och distribuerad databasteknik (DLT) eller liknande teknik för att understödja utbytet av tillgången och dess inneboende eller uppfattade värde.

F.

För närvarande är kryptotillgångar varken emitterade eller garanterade av en centralbank eller en offentlig myndighet i unionen och de kan ha olika användningsområden, bland annat som bytesmedel, i investeringssyften och för tillgång till en vara eller tjänst.

G.

Stablecoins uppvisar liknande egenskaper som kryptotillgångar och tar inte formen av någon specifik valuta, utan bygger på en uppsättning verktyg som syftar till att minimera prisfluktuationer uttryckt i en valuta. Vissa kryptotillgångar, inklusive stablecoins och tillhörande teknik, har potential att öka effektiviteten, konkurrensen och transparensen och innebära stora möjligheter och fördelar för samhället, eftersom vissa av dem skulle kunna leda till billigare och snabbare betalningar och erbjuda nya finansieringskällor för små och medelstora företag. Den uppsättning verktyg som syftar till att minimera prisfluktuationer har inte testats i situationer där ett stort antal transaktioner utförs med stablecoins.

H.

Den offentliga debatten om privat lanserade stablecoins kan möjligen kopplas till vissa brister i unionens betalningslandskap.

I.

Stablecoins kan komma att bli ett allmänt använt betalningsmedel, vilket bör föranleda lämpliga reglerings- och tillsynsåtgärder.

J.

Digital centralbanksvaluta vilar på konceptet med en stabil tillgång, är statssuverän till sin karaktär och skiljer sig därför från kryptotillgångar. Kinas folkbank testar nu en digital centralbanksvaluta (DCEP). Parlamentet betonar att den potentiella globala användningen av DCEP skulle kunna få konsekvenser för den internationella handeln och konsumentskyddet.

K.

Möjliga initiativ för att införa digitala centralbanksvalutor övervägs, både inom unionen och på global nivå.

L.

Digitala finanser har ett starkt gränsöverskridande inslag som sträcker sig längre än unionen, och därför är internationellt samarbete och standardisering samt en effektiv och ändamålsenlig unionstillsyn på detta område av avgörande betydelse.

M.

Utvecklingen av digitalfinansiella verktyg kan ha en stark kapitalflödeskomponent som drar till sig gränsöverskridande investeringar. Parlamentet betonar att digitala finanser därför kan bidra till unionens konkurrenskraft på de globala marknaderna.

N.

Enligt marknadsdata (12) fanns det i juni 2020 mer än 5 600 olika kryptotillgångar globalt, med ett totalt marknadsvärde på över 260 miljarder USD (13), där bara bitcoin står för hela 65 %.

O.

Enligt marknadsdata har stablecoins uppnått ett totalt marknadsvärde på 10 miljarder EUR i juni 2020, upp från 1,5 miljarder EUR i januari 2018, och trots att stablecoins fortfarande har en begränsad spridning jämfört med andra kryptovalutor har de potential att snabbt nå en global räckvidd och en bred massanvändarbas, särskilt om de antas av stora teknikföretag som utnyttjar sina nät.

P.

Experter vid Europeiska centralbanken (ECB) noterade i ett offentliggörande 2019 (14) att kryptotillgångar visserligen är mycket spekulativa men att de inte utgör något direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Både Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) (15) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) (16) delar denna uppfattning. Samma slutsatser drogs av Internationella valutafonden (IMF) i dess rapport om den globala finansiella stabiliteten 2018 och av rådet för finansiell stabilitet (FSB) i dess rapport från juli 2018, men enligt FSB bör situationen även fortsättningsvis bevakas med tanke på hur snabbt dessa marknader utvecklas.

Q.

Såsom påpekas i EBA:s rapport är finansinstitutens verksamhet med kryptotillgångar relativt begränsad men deras intresse kommer sannolikt att öka, särskilt i samband med den ökande användningen av DLT-baserade lösningar. Sådan verksamhet inbegriper innehav eller ökad exponering mot kryptotillgångar, garantiverksamhet för inbjudan till finansiering av ny kryptovaluta (ICO) eller tillhandahållande av tjänster i samband med kryptotillgångar såsom tillhandahållande av förvaringstjänster eller handelsplatser. De nuvarande tillsynsreglerna är inte lämpade för att fånga upp den höga volatiliteten och de höga riskerna med kryptotillgångar.

R.

Aktuell forskning tyder på att kryptotillgångar främst används i spekulationssyfte snarare än som ett betalningsmedel för varor eller tjänster som erbjuds av en laglig näringsidkare. ESA-myndigheterna har betonat att kryptotillgångar som inte klassificeras som finansiella instrument enligt unionens finansiella reglering medför särskilda risker, nämligen i fråga om investerar- och konsumentskydd samt marknadsintegritet. Kryptotillgångar kan föra med sig höga risker när det gäller penningtvätt, bedrägerier, skatteundandragande och externa attacker.

S.

Anammandet av ny teknik kan i betydande grad till att företag som tillhandahåller finansiella tjänster kan fullgöra sina skyldigheter i fråga om tillsyn och efterlevnad.

T.

När det gäller sådana kryptotillgångar som kan klassificeras som finansiella instrument enligt unionsrätten, görs deras klassificering som sådana instrument av de nationella behöriga myndigheter som ansvarar för det nationella genomförandet av unionsrätten, vilket skapar skillnader i tillsyns- och regleringsansatser och skadar enhetligheten och spelreglerna i unionen. En sådan klassificering och integrering inom unionens rättsliga ram är inte oproblematisk, eftersom olika kryptotillgångar uppvisar olika egenskaper som också kan ändras med tiden.

U.

ICO:er skulle kunna vara en alternativ finansieringskälla för innovativa företag och startup-företag i ett tidigt skede av deras utveckling, men de exponerar också investerarna för stora förlustrisker på grund av sin mycket spekulativa karaktär och utsatthet för bedrägerier. I den årliga ekonomiska rapporten från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) för 2018 konstaterades att minst 22,5 % av alla ICO:er har visat sig vara pyramidspelsbedrägerier.

V.

Kryptotillgångar har potential att minska transaktionskostnaderna på ett säkert sätt i en alltmer digitalt övervakad värld förutsatt att de underkastas ett strikt, ändamålsenligt och riskbaserat regelverk.

W.

Digitala finanser kan på många sätt bidra till att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-utbrottet vad gäller konsekvenser för medborgare, små och medelstora företag samt andra företag och finansiella tjänster. Covid-19-utbrottet har, i varierande grad från medlemsstat till medlemsstat, visat den potential som digitala finanser kan erbjuda både konsumenterna och ekonomin.

X.

Stora teknikföretag och globala digitala plattformar erbjuder allt oftare finansiella tjänster. Om dessa stora operatörer inom den digitala sektorn kan dra nytta av konkurrensfördelar såsom stordriftsfördelar, stora gränsöverskridande användarnätverk, enkel tillgång till finansiering och möjlighet att skörda stora datamängder som användarna lämnar genom databehandlingsteknik, t.ex. stordataanalys, skapas ett enormt mervärde på många olika sätt. Teknikjättarna (bigtech) på fintech-marknaderna skulle dock kunna vara till förfång för sund konkurrens och innovation.

Y.

De bedrägerier som nyligen upptäckts i samband med företag inom fintechbranschen understryker behovet av ett helhetsperspektiv på riskerna för skyddet av konsumenter och investerare till följd av brister i den finansiella rapporteringen, bedrägerier och insolvensförfaranden.

Z.

Andelen icke-kontantbaserade betalningar har ökat avsevärt under de senaste åren. En förbättrad ram för kontantlösa transaktioner får inte underminera förmågan att använda kontanter som betalningsmedel.

AA.

Den finansiella sektorn är den största användaren av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i världen och står för ungefär en femtedel av alla IKT-utgifter.

AB.

Tillämpningen av ny teknik inom finanssektorn kan medföra nya risker som måste regleras och övervakas för att säkerställa den finansiella stabiliteten, den inre marknadens integritet och konsumentskyddet.

AC.

Den ökade användningen av artificiell intelligens inom finanstjänstbranschen kommer att leda till ett behov av starkare operativ resiliens liksom lämplig tillsyn och lämpligt personuppgiftsskydd för konsumenter i enlighet med vad som föreskrivs i unionsrätten.

AD.

Operativa problem, särskilt IKT- och säkerhetsrisker, kan skapa systemrisker för den finansiella sektorn. Sådana nya risker bör hanteras genom lämpliga åtgärder, vilket Europeiska systemrisknämnden har påpekat (17).

AE.

EU:s nuvarande regelverk för finansiella tjänster saknar en samlad strategi för att behandla frågan om bestämmelser om operativ risk.

AF.

De IKT-risker och säkerhetsrisker som finanssektorn står inför, och dess integrationsnivå på unionsnivå, kräver specifika och mer avancerade åtgärder som bygger på men går längre än Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (18) .

AG.

Cyberresiliens är en integrerad del av det arbete för finansinstituts operativa resiliens som utförs av myndigheter på global nivå.

AH.

En välfungerande, hållbar och resilient finansmarknad i unionen bör uppvisa en stark allokeringseffektivitet för kapital och risk och största möjliga finansiella inkludering av medborgare när det gäller finansiella tjänster.

AI.

Användningen av molnbaserade datortjänster kan erbjuda betydande fördelar i fråga om operativ resiliens och effektivitet för leverantörer av finansiella tjänster jämfört med existerande lokala lösningar, men det uppstår ytterligare utmaningar när det gäller säkerheten för data och processer, driftskontinuitet i händelse av driftavbrott och allmän sårbarhet när det gäller cyberbrottslighet.

AJ.

Lika spelregler för finansföretag och teknikföretag behövs för att alla företag ska kunna konkurrera på lika villkor, i enlighet med principen om ”samma risk, samma verksamhet, samma reglering”.

AK.

Införandet av digitala finansiella tjänster får varken leda till regleringsarbitrage eller till sämre kundskydd, minskad säkerhet eller risker för den finansiella stabiliteten.

AL.

Många stora finansinstitut i unionen förlitar sig på leverantörer av molntjänster från tredjeländer.

AM.

Europeiska dataskyddsstyrelsen har en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa företag att förstå sina skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen.

AN.

Kryptotillgångar har vanligtvis inte någon känd upphovsman och de skapar inte några finansiella anspråk på en underliggande tillgång, i motsats till stablecoins, säkerhetsbevis och råvarutokenbevis som alla har en känd upphovsman.

AO.

Tokenbevis som entreprenörer utfärdar i form av anspråk på ett kassaflöde, på aktier eller på en framtida produkt/tjänst kan visserligen klassificeras på flera olika sätt, men deras klassificering enligt unionsrätten bör göra det möjligt att skapa rättslig förutsebarhet och homogenitet på de europeiska marknaderna. En tekniskt relevant och funktionell reglering av tokenbevis bör ta hänsyn till möjliga hybridkonstruktioner och tillhandahålla definitioner som maximerar konsument- och investerarskyddet, ökar den rättsliga säkerheten och utnyttjar dessa instruments stora potential när det gäller att finansiera riskfyllda entreprenörsprojekt. Den bakomliggande ekonomiska funktionen hos tokenbevis är en betydande indikator för dess klassificering.

AP.

Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har antagit en bred definition av virtuell valuta och har rekommenderat att i tillämpningsområdet för skyldigheterna när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ta med alla fysiska eller juridiska personer som bedriver verksamhet såsom utbyte av kryptotillgångar, överföring av kryptotillgångar och deltagande i och tillhandahållande av finansiella tjänster i samband med ICO-erbjudanden.

AQ.

Penningtvätt är en allvarlig fara som måste förhindras på det digitalfinansiella området. Även om digitala finanser kan förbättra den finansiella inkluderingen bör det fortfarande finnas ett heltäckande system för kundkännedom och efterlevnad av penningtvättslagstiftningen, såsom föreskrivs enligt unionsrätten. Kryptovalutor kan visserligen användas för olaglig verksamhet men om deras rättsliga status är betalningsmedel snarare än ett bytesmedel kan detta förbättra övervakningen och förebyggandet av ekonomisk brottslighet.

AR.

Ökad konnektivitet, sakernas internet och samspelet mellan människor och maskiner kan skapa bättre finanstjänstupplevelser men också medföra nya risker avseende personlig integritet och skyddet av personuppgifter, kvaliteten på interaktionen, hanteringen av operativa risker och cybersäkerhetsutmaningar.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.