Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)

[COM(2018) 465 final — 2018/0247 (COD)]

(2019/C 110/28)

Föredragande:

Dimitris DIMITRIADIS

Remiss	Europaparlamentet, 2.7.2018 Europeiska kommissionen, 12.7.2018 Europeiska unionens råd, 18.7.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Facksektionen för yttre förbindelser
Antagande av facksektionen	23.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	181/1/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) för perioden 2021–2027.

1.2

EESK välkomnar även uttalandet om att IPA III bör sätta resultaten i centrum och på så vis möjliggöra större styrning i tilldelningen av medel för att återspegla stödmottagarnas åtaganden och framsteg i riktning mot reformer. Användningen av resultatindikatorer kommer att bidra till den övergripande bedömningen av IPA III och ligger i linje med kommitténs tidigare rekommendationer för IPA II (1).

1.3

Kommittén är övertygad om att inrättandet av instrumentet för stöd inför anslutningen är i linje med kommissionens nya strategi för västra Balkan Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan, som offentliggjordes den 6 februari 2018, och dess sex flaggskeppsinitiativ som omfattar allt från att stärka rättsstatsprincipen och säkerhets- och migrationssamarbetet till gemensamma utredningsgrupper, europeisk gräns- och kustbevakning, en utvidgning av energiunionen till västra Balkan, sänkta roamingavgifter och utbyggnad av bredband i regionen (2). Det är även förenligt med EU:s utvidgningspolitik inför Turkiets eventuella framtida anslutning till unionen.

1.4

EESK bekräftar på nytt sin hållning som baseras på artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, i vilken det anges att varje europeisk stat som respekterar värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och som förbinder sig att främja dessa värden, får ansöka om att bli medlem av unionen.

1.5

EESK välkomnar att det finansiella referensbelopp som enligt förslaget till förordning om IPA III avsätts under perioden 2021–2027 uppgår till cirka 14,5 miljarder euro enligt kommissionens förslag.

1.6

EESK välkomnar även att 25 % av EU:s utgifter kommer att bidra till klimatmålen.

1.7

EESK välkomnar att IPA III ger ökad flexibilitet genom att tilldelningen per partner inte fastställs från början. Programplaneringsramen för IPA-stöd bör grunda sig på föränderliga behov och säkerställa en balans mellan förutsägbarhet och prestationsbaserad finansiering.

1.8

EESK understryker att uttalanden som gjorts efter halvtidsutvärderingen av IPA II (3) och många av EESK:s tidigare rekommendationer (4) till fullo bör antas av såväl kommissionen som kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

1.9

EESK framhåller vikten av föranslutningsstöd för att främja ekonomiska reformer och skapa ett gynnsamt och förutsägbart affärsklimat i syfte att främja entreprenörskap och nyföretagande samt hjälpa små och medelstora företag att växa och därmed öka konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetstillfällen med anständiga villkor.

1.10

EESK betonar vikten av ekonomiska reformprogram och av att arbetsmarknadsparter och andra civilsamhällesorganisationer på ett meningsfullt sätt deltar i processen för utarbetande och genomförande av dessa program. EESK anser att mer medel, inklusive organisationsbidrag, bör anslås till kapacitetsuppbyggnad för arbetsmarknadsparter och civilsamhällesorganisationer så att de kan delta effektivt i dessa processer. Förbättringar av kvaliteten på och innehållet i den sociala dialogen i kandidatländer och potentiella kandidatländer bör uppmuntras.

1.11

EESK anser att den finansiering som tillhandahålls genom IPA III är viktig för integreringen av ekonomierna på västra Balkan i EU.

1.12

EESK välkomnar uppfattningen att IPA-stödmottagarnas framsteg mot reformer är avgörande för utnyttjandegraden (64,3–88,9 % för IPA II) och användningen av dessa medel och betonar behovet av att utveckla en kultur av samarbete mellan mottagarna på västra Balkan. När det gäller Turkiet är saker och ting betydligt mer komplicerade och känsliga. Att finansiera ett land där ytterligare försämringar när det gäller medborgerliga rättigheter fortfarande kan komma i fråga kräver försiktighet och det finns ett behov av att tillämpa principen om villkorlighet.

1.13

EESK understryker behovet av att använda föranslutningsstöd för att öka förvaltningskapaciteten i kandidatländer och potentiella kandidatländer för att förbereda dem inför den framtida användningen av strukturfonderna och för deltagande i EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

1.14

EESK anser bestämt att EU bör upprätta strikta och effektiva mekanismer för övervakning av fördelningen av föranslutningsstödet till alla kandidatländer och potentiella kandidatländer. I synnerhet i fallet Turkiet bör man fokusera mer på att stoppa de kroniska fördröjningarna i olika sektorer.

1.15

EESK påminner om att genomförandet av IPA III måste påskyndas, i synnerhet under de första åren, för att undvika strukturella eftersläpningar i kontraktering och genomförande och för att successivt åtgärda de nuvarande förseningarna. Kommissionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt indirekt förvaltning med stödmottagarna. Halvtidsutvärderingen visar på en inverkan i form av ökat egenansvar som bedöms vara positiv, men resultatet har varit svagt när det gäller kontraktering och det har förekommit betydande förseningar i genomförandet, särskilt i Turkiet.

1.16

EESK betonar att övervakningen måste ske på grundval av de indikatorer som anges i kommissionens förslag. För detta ändamål kommer tillämpliga resultatindikatorer att fastställas och tas med i programplaneringsramen för IPA-stöd, och proportionerliga rapporteringskrav kommer att ställas på mottagarna av EU-medel. Utvidgningsrapporterna kommer att fungera som referenspunkt vid bedömningen av resultaten av IPA III-stödet. Rapporteringssystemet bör säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet och resultaten samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i tid.

1.17

EESK anser att kommissionen regelbundet bör övervaka verksamheten och granska de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå resultat. Utvärderingarna kommer att bedöma instrumentets praktiska effekter på grundval av relevanta indikatorer och mål samt en detaljerad analys av i vilken utsträckning instrumentet kan anses vara relevant, effektivt och ändamålsenligt, ge tillräckligt mervärde för EU och stämma överens med EU:s övriga politik. Utvärderingarna kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.

1.18

EESK anser bestämt att riktmärken bör fastställas och att bästa praxis måste spridas i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna för att förbättra deras aktiva utnyttjande av medlen.

1.19

EESK understryker att det i det nya förslaget till förordning även fästs vikt vid ökad samordning och ökat samarbete med andra givare och finansinstitut, inbegripet den privata sektorn.

1.20

EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna till ett mer långsiktigt perspektiv vid genomförandet. Detta kommer att öka förutsägbarheten och minska tidspressen, i synnerhet i fall där betydande fördröjningar hopar sig under den aktuella perioden.

1.21

EESK ser ett behov av att förbättra den övergripande kvaliteten på (arbets)dokument som används för den sektorsinriktade planeringen samt att förtydliga den sektorsinriktade planeringen med alla berörda parter. EESK rekommenderar även, för detta ändamål, att åtgärder vidtas för att förbättra kommissionens kapacitet att integrera övergripande frågor. Det föreligger ett generellt behov av att stärka kapaciteten hos alla institutioner som deltar i genomförandet av stöd inför anslutningen. Detta bör även inbegripa en proportionerlig användning av tekniskt bistånd till stöd för dessa institutioner i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

1.22

EESK anser att IPA III bör användas för att öka förståelsen för EU:s grundläggande värderingar samt för att informera om mervärdet av föranslutningsstöd bland allmänheten i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Detta bör ske genom bidragsprogram som förvaltas av Europeiska unionens delegationer.

1.23

EESK välkomnar att föranslutningsstödet bör kopplas till a) rättsstatsprincipen, b) god samhällsstyrning och grundläggande rättigheter, c) socioekonomisk utveckling, d) antagande av EU:s politik och regelverk, e) goda grannförbindelser och försoning samt f) regionalt samarbete.

2.   Rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och grundläggande rättigheter

2.1

EESK understryker att det fortfarande är en stor skillnad mellan EU:s standarder och standarderna i alla kandidatländer och potentiella kandidatländer. Situationen verkar svårare i Turkiet än den var innan, i synnerhet efter den misslyckade statskuppen i juli 2016 och införandet av undantagstillstånd.

2.2

EESK anser att IPA III bör fortsätta med investeringarna i projekt med anknytning till rättsstatsprincipen, som har hjälpt länder att inrätta robusta och professionella brottsbekämpande och rättsliga myndigheter som är oberoende och fria från yttre påtryckningar.

2.3

EESK anser även att särskilt intresse bör ägnas åt utformningen av ett effektivt system för skydd av gränserna, hantering av migrationsflödena, förebyggande av humanitära kriser och tillhandahållande av asyl för behövande. Tekniskt stöd från EU för att stödja goda styrelseformer inom dessa områden kan visa sig mycket användbart. Vidare måste alla kandidatländer och potentiella kandidatländer utveckla mekanismer för att förhindra organiserad brottslighet och stoppa terrorism och olaglig invandring. Turkiet bör engagera sig mer i genomförandet av det avtal som slöts med EU den 28 mars 2016 för att stoppa flödet av olaglig invandring via Turkiet till Europa (5).

2.4

EESK understryker att den offentliga sektorn i alla kandidatländer och potentiella kandidatländer fortfarande dras med sådana problem som klientelism, brist på insyn, korruption och ojämlikhet.

2.5

Kommittén är medveten om att minoriteter, i alla kandidatländer och potentiella kandidatländer, fortfarande står inför en mängd problem på grund av diskriminerande beteenden och attityder.

2.6

EESK anser bestämt att föranslutningsstödet bör prioritera initiativ för reform och avpolitisering av den offentliga sektorn, främjande av insyn och ansvarsskyldighet samt förbättrande av e-förvaltningen och ledningen. I detta avseende bör föranslutningsstödet användas för att skapa meningsfulla möjligheter att involvera bredast möjliga spektrum av civilsamhällesorganisationer i utformningen av den offentliga politiken.

2.7

EESK anser bestämt att det bör erkännas att det civila samhället har en viktig funktion för säkerställande av rättsstatsprincipen, och att det civila samhällets initiativ således bör prioriteras inom ramen för programmen för stöd inför anslutningen.

2.8

EESK anser även att finansiering av institutioner som främjar jämlikhet och respekt för medborgerliga rättigheter även bör vara en prioritet inom föranslutningsstödet.

3.   Socioekonomisk utveckling

3.1

EESK erkänner att behovet av ekonomiskt stöd till dessa partner manifesteras genom den ihållande höga arbetslösheten (t.ex. 21,6 % i Fyrom, 35,3 % i Kosovo (*1) för det första kvartalet 2018) och genom att det går långsamt att komma ikapp EU-länderna när det gäller BNP per capita.

3.2

Kommittén är fullt medveten om att fattigdom, hög arbetslöshet, den informella ekonomin, låga löner, korruption, felaktiga eller olagliga handlingar, utflyttning av kvalificerade arbetstagare och kompetensflykt drabbar alla partnerländer på västra Balkan (6) samt Turkiet.

3.3

EESK anser att utbildningen, inklusive lika tillgång till utbildningssystemen, spelar en central roll i alla partnerländer på västra Balkan samt i Turkiet för att främja europeiska värderingar, bygga upp toleransen för minoriteter, öka jämställdheten, bekämpa fördomar och stärka den sociala sammanhållningen.

3.4

EESK anser också att en agenda för social sammanhållning måste genomföras i samband med IPA III genom att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i utbildningssystemen och på så sätt ta itu med kompetensunderskott och kompetensglapp samt utmaningar på arbetsmarknaden som orsakas av digitala och tekniska förändringar i ekonomin. Ökat ekonomiskt stöd till yrkesutbildningsprogram och system för lärlingsutbildningar och livslångt lärande, liksom ett närmare samarbete med arbetsmarknadsparter och andra relevanta civilsamhällesorganisationer vid utformningen av dessa, skulle bidra till att åtgärda kompetensglappet på arbetsmarknaden och minska den höga arbetslösheten samt antalet otillsatta tjänster.

3.5

EESK understryker vikten av att genom föranslutningsstödet inrätta mekanismer för att bekämpa fattigdomen och ge tillträde till arbetsmarknaden, i synnerhet för unga människor, kvinnor och minoritetsgrupper, och på så vis förhindra utflyttning och kompetensflykt.

3.6

EESK anser att en fördjupning och breddning av den sociala dialogen är en nödvändig förutsättning för den socioekonomiska utvecklingen. Arbetsmarknadsparterna måste ha en viktig roll i utformningen och genomförandet av politiken.

3.7

EESK anser bestämt att det i alla kandidatländer och potentiella kandidatländer bör vara en prioritet vid fördelningen av föranslutningsstödet att öka förmågan att stärka den makroekonomiska stabiliteten och främja framsteg i riktning mot en fungerande marknadsekonomi med förmågan att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Företagsnivån i IPA III-stödmottagarnas ekonomier kräver emellertid också särskild uppmärksamhet. Entreprenörskap, egenföretagande, små och medelstora företag och mikrofinansiering bör inte försummas.

3.8

EESK anser att särskild uppmärksamhet bör riktas mot att förbättra den privata sektorns marknadsorientering och privata företags konkurrenskraft genom fördelningen av föranslutningsstödet.

3.9

EESK anser att administrationsbidrag som omfattar minst 36 månader för organisationer i det civila samhället bör göras tillgängliga inom ramen för IPA III.

3.10

EESK anser att effekterna av små system för omfördelning av bidrag som vänder sig till civilsamhällesorganisationer på landsbygden och på gräsrotsnivå inom ramen för IPA II bör ökas ytterligare, särskilt genom att man gör civilsamhällesorganisationer mycket mer delaktiga i alla skeden av planeringen för samtliga system för omfördelning av bidrag.

3.11

EESK lyfter fram behovet av att tillhandahålla hjälp genom de institutioner som ansvarar för föranslutningsstödet när det gäller att främja digital teknik och distribution, skydda miljön och fastställa högsta tänkbara standarder för kärnsäkerhet.

3.12

EESK anser även att inrättandet av institutioner som främjar lika tillgång till utbildning i tidig ålder, utvecklar yrkesutbildning, höjer kvaliteten på högre utbildning och förbättrar det livslånga lärandet, tillsammans med införandet av mekanismer/organ som styr förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, kollektivförhandlings- och tvistlösningsförfaranden och en strukturerad dialog mellan arbetsmarknadens parter, bör prioriteras när det gäller erhållande av föranslutningsstöd.

4.   Antagande av EU:s politik och regelverk

4.1

Kommittén är medveten om att det finns en stor skillnad mellan EU:s standarder och vad som gäller för alla kandidatländer och potentiella kandidatländer.

4.2

EESK anser att det är viktigt att främja anpassningen av kandidatländernas och de potentiella kandidatländernas standarder, politik och praxis till dem som gäller i EU, inbegripet reglerna för statligt stöd.

4.3

EESK betonar att kandidatländer och potentiella kandidatländer, utöver harmonisering med lagstiftningsdelen av gemenskapens regelverk, kommer att behöva bekanta sig med och eventuellt anpassa sig till politik som för närvarande diskuteras och utvecklas inom EU, såsom den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s millennieutvecklingsmål och Agenda 2030 för hållbar utveckling liksom samarbetet mellan EU:s medlemsstater när det gäller flykting- och migrationsströmmar och integrerad gränskontroll.

5.   Goda grannförbindelser och försoning

5.1

Kandidatländer och potentiella kandidatländer på västra Balkan samt Turkiet lider fortfarande av såren från krig och konflikter, etniskt hat, återföreningsströmningar och frusna konflikter som kan väckas till liv igen. Det är nödvändigt att starkt uppmuntra en lösning av de mest akuta bilaterala frågorna före anslutningen till EU. Att insistera på att alla återstående frågor måste lösas skulle dock kunna försena denna process. Att främja återuppbyggnad av ländernas handelsförbindelser och andra ekonomiska förbindelser skulle bidra till konfliktlösning och ekonomisk tillväxt.

5.2

EESK välkomnar initiativen från statliga utbildnings- och kulturinstitutioner, den akademiska världen och det civila samhällets organisationer på områdena försoning, goda grannförbindelser och antagande av ett kritiskt förhållningssätt gentemot historien.

5.3

EESK betonar att förstärkandet av kapaciteten hos organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadens parter, inbegripet yrkesorganisationer, och uppmuntrandet av nätverkande på alla nivåer bland EU-baserade organisationer och organisationer hos stödmottagare bör underlätta integrationen.

5.4

EESK anser att IPA III bör tillhandahålla finansiering till organisationer i det civila samhället för att förbättra det civila utrymmet för engagemang och deltagande. Stödet till det civila samhällets infrastruktur och regionala tematiska plattformar och nätverk för det civila samhället bör utökas inom ramen för IPA III.

6.   Regionalt samarbete

6.1

Energi- och transportnät bör vara en faktor för utveckling och sammanlänkning i regionen. På så sätt skulle medborgarna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna på västra Balkan och Turkiet få en klar uppfattning om de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna med att ansluta sig till EU. Till exempel är energieffektivitet och energibesparingar faktorer som genererar verksamhet för företagen och som skapar inte bara gröna utan också traditionella arbetstillfällen.

6.2

EESK anser att föranslutningsstödet bör prioritera institutioner och initiativ som skapar kopplingar mellan kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna på områdena energi, kommunikation, digitalisering, innovation, transport och miljöskydd. Samarbetet mellan städerna Kula i Bulgarien och Boljevac i Serbien, där man önskade köpa in specialfordon, övervakningsdrönare och personlig skyddsutrustning för att bekämpa skogsbränder, skulle kunna vara ett exempel på god praxis (7).

6.3

EESK stöder det fördrag om transportgemenskap som undertecknades av EU och kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna på västra Balkan den 12 juli 2017, och uppmanar parterna att vidareutveckla det. I detta sammanhang bör kommissionen, Europeiska investeringsbanken och partner från västra Balkan koncentrera sina investeringar på att länka samman EU:s TEN-T-stomnät och infrastrukturen på västra Balkan. Därför behövs det nu ett gemensamt program, med fastställande av tillgängliga medel och en gemensam tidsplan.

6.4

Förbättringar av infrastrukturen kommer att minska transport- och energikostnaderna och underlätta storskaliga investeringar i området samt främja intraregional handel. Arbetet med att främja den digitala moderniseringen och en gradvis minskning av roamingavgifter i länderna på västra Balkan kommer att bidra till företagens utveckling, ökad produktivitet och förbättrad livskvalitet. Avsaknaden av infrastruktur är dock inte det främsta hindret för samarbete mellan partnerna på västra Balkan. Fientligheterna i det förflutna och de pågående, olösta konflikterna mellan dem har begränsat samarbetsområdena och deras innehåll. Detta skulle delvis kunna avhjälpas genom att man främjar gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan olika IPA-stödmottagare.

6.5

Media och andra former av kommunikation bör användas för att lyfta fram förekomsten och betydelsen av EU:s verksamhet i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Vidare bör lokala offentliganställdas kapacitet avseende förvaltning och genomförande av projekt byggas upp under hela EU-anslutningsprocessen.

7.   Särskilda kommentarer till förslaget till förordning om IPA III

7.1

EESK anser att förslaget bygger vidare på de resultat som uppnåtts och de lärdomar som dragits under de tidigare programplaneringsperioderna, och anser det vara lämpat för att uppfylla sina mål. Kommittén upprepar dock att kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna står inför helt andra utmaningar än medlemsstaterna, och att det därför är mycket viktigt med stor flexibilitet.

7.2

EESK ställer sig helt bakom de angivna målen för IPA III, men understryker att några direkta effekter är svåra att se på kort sikt. Kommittén rekommenderar därför att mervärdet hos framtida ingripanden bedöms grundligt när det gäller deltagandets omfattning, politisk vikt och påverkansarbete för de flesta mottagarna. Det bör lovordas att det budgetstöd som beviljats under den aktuella programplaneringsperioden har fungerat som en katalysator för institutionella förändringar och förbättrad politisk dialog i mottagarländerna (t.ex. Serbien, Montenegro och Albanien).

7.3

Med tanke på den svåra situationen i den stora majoriteten mottagarländer rekommenderar EESK att dokumentkraven förenklas och att man fokuserar på att stödja mottagarna och se till att de ansvarar för resultaten. För detta ändamål bör insatserna för att vidareutveckla den indirekta förvaltningen med mottagarlandet fortsätta, åtföljda av åtgärder för kapacitetsuppbyggande för att hjälpa intressenterna att på ett konstruktivt sätt delta i den övergripande programplaneringen.

7.4

EESK ser ett behov av att stärka den kompletterande karaktären hos IPA III med de åtgärder som finansierats genom andra finansieringskällor i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

7.5

EESK föreslår att särskilda åtgärder vidtas under förhandlingarna på nationell nivå i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, för att övervinna de kroniska fördröjningar, de flaskhalsar och den ineffektivitet som har vuxit fram under den aktuella programplaneringsperioden. Givetvis bör IPA-medlens relativt begränsade omfattning jämfört med nationella budgetar i vissa av mottagarländerna och behovet av en stabil samsyn mellan kommissionen och deras nationella institutioner beaktas och ligga till grund för den politiska dialogen.

8.   De bästa metoderna

8.1

Ansökningsmallar: Det finns ett behov av ytterligare förenkling och i synnerhet att uppnå enhetlighet inom instrumentet för stöd inför anslutningen, men även gentemot andra givare och nationella lagstiftningskrav. Det finns för många riktlinjer och instruktioner – det finns utrymme för att uppnå enhetlighet och de närmare detaljerna sammanfattas då i ett separat kapitel.

8.2

Kvalifikationerna, kunskapen och kompetensen hos de upphandlande myndigheterna, inbegripet kontrollorganen/revisionsorganen, bör förbättras, särskilt i fall där en fråga måste tolkas och mycket tid krävs för ett svar.

8.3

I vissa bidragssystem finns överdrivna krav rörande analysen av projektmiljön, situationen i regionerna osv., och dessa är väldigt krävande för en normal sökande. Det skulle kunna fungera tvärtom. De upphandlande förvaltningarna kan anlita experter som genomför sådana analyser och bedömer hur bärkraftigt ett projekt är.

8.4

En mer användarvänlig hållning gentemot sökande: ansökningspaket kan granskas i förväg eller läsas av handläggare från de respektive förvaltningarna (eller givare av tekniskt stöd) och det bör ges ytterligare tid för att uppfylla de administrativa kraven.

8.5

Kontraktsändringar: flexibilitet och snabbare behandling bör säkerställas. Vanligtvis avgränsas ett program över ett till två år, och därefter följer en långvarig ansökningsprocess. Flexibla sätt att göra kontraktsändringar kommer därför att vara nödvändiga.

8.6

Public relations, branding och synlighet: det finns utrymme för att förenkla och optimera kraven. Dessutom måste synligheten för de projekt som finansieras av EU ökas.

8.7

Sektorsunderlagen och projektunderlagen rörande indikatorernas målvärden bör justeras i syfte att synkronisera dem med den faktiska genomförandeperioden.

8.8

Kontrakt om sektorsreformer kommer att bidra till genomförandet av politiska reformer och till att sektorspecifika resultat uppnås. Eventuella åtgärder som ska vidtas inom ramen för IPA III är följande: anlitande av kompetent personal i den operativa strukturen, tillhandahållande av lämpligt och fortlöpande tekniskt bistånd för den operativa strukturen. De viktigaste intressenternas ansvarstagande för processen bör förbättras. Utmaningar inom programplaneringen: sekvensering av kontrakt inom ramen för programmet kan leda till att tidsfristen för kontraktet överskrids och till att många problem därefter kan uppstå under genomförandet.

8.9

Potentiella risker som uppstod under rapporteringsperioden för IPA II har visat att det finns ett behov av att säkerställa åtaganden samt effektivt interministeriellt samarbete och effektiv interministeriell samordning. Detta beror på att insatserna är komplicerade och på att ansvaret är delat mellan särskilda nationella institutioner, med tanke på att olika avdelningar inom myndigheterna ansvarar för de planerade reformerna.

8.10

Problemen med förberedelserna inför upphandling/kontraktering på projektnivå består i huvudsak av svårigheter att uppfylla de fastställda villkoren, utmaningar i samordningen och sekvensering med de andra relaterade projekten/kontrakten, men även avsaknaden av kapacitet för att i tid utarbeta upphandlingsdokument av hög kvalitet.

8.11

När det gäller upphandling bör man ytterligare beakta vissa viktiga lärdomar som dragits, nämligen följande: bristfällig kapacitet till följd av personalfluktuationer inom de mottagande institutionerna, låg kvalitet på den dokumentation som lämnats in av mottagarna, avsaknad av intern, praktiskt inriktad specialiserad sakkunskap för komplexa projekt, behovet av att öka de viktigaste intressenternas ansvarstagande för processen, utmanande sekvensering av kontrakt i programmet som kan leda till ett kontraktsbrott och/eller att tidsfristen för genomförandet överskrids, uppfyllande av villkoren i tid osv.

8.12

Ett problem som ofta uppstår avser skillnaden mellan indikatorerna i de inledande sektors-/projektunderlagen och värdena i slutet av programmets rapporteringsperiod. Dessutom är indikatorernas kvalitet och omfattning i vissa fall otillräcklig, vilket gör att genomförandet av programmet inte kan övervakas på ett effektivt sätt.

8.13

Innehållet i vissa kontrakt som förvaltas av decentraliserade myndigheter beror på resultaten av föregående kontrakt som ingåtts av centrala upphandlingsmyndigheter. Det finns därför en risk när det gäller efterlevnaden av tidsfristerna för anbudsgivningen och genomförandet av kontrakt som hanteras av decentraliserade myndigheter.

---

(1)  EESK:s yttrande om ”Instrument för stöd inför anslutningen/Ett europeiskt grannskapsinstrument” (EUT C 11, 15.1.2013, s. 77).

(2)  De grundläggande principerna i EU:s strategi för västra Balkan fastställdes av kommissionen i dess meddelande av den 6 februari 2018 om ”Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan”, COM(2018) 65 final.

(3)  https://ec.europa.eu/europeaid/evaluation-instrument-pre-accession-assistance-ipa-ii-draft-report_en

(4)  Se hänvisning i fotnot 1.

(5)  http://www.europarl.europa.eu/legislative-train/theme-towards-a-new-policy-on-migration/file-eu-turkey-statement-action-plan

(*1)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(6)  EESK:s yttrande om ”Ekonomisk och social sammanhållning och västra Balkans europeiska integration – utmaningar och prioriteringar” (EUT C 262, 25.7.2018, s. 15).

(7)  https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/3/2018/SV/C-2018-3051-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF