(-1)

Likabehandling av skattebetalare, särskilt av alla företag, i fråga om skatt är en grundläggande förutsättning för den inre marknaden. En samordnad och harmoniserad metod för genomförandet av de nationella skattesystemen är väsentlig för att den inre marknaden ska fungera väl och skulle medverka till att skatteflykt och överföring av vinster förhindras.

(-1a)

Skatteflykt och skatteundandragande, liksom system för överföring av vinster, har berövat regeringarna och folken de resurser som behövs, bland annat för att säkerställa en allmän och kostnadsfri tillgång till offentlig utbildning samt hälso- och sjukvårdstjänster och statliga sociala tjänster, och har berövat staterna möjligheten att säkerställa ett utbud av bostäder till överkomliga priser och kollektivtrafik samt utveckling av de infrastrukturer som behövs för att skapa social utveckling och ekonomisk tillväxt. Sammanfattningsvis har sådana system bidragit till orättvisa, ojämlikhet och ekonomiska, sociala och territoriella klyftor.

(-1b)

Ett rättvist och effektivt system för företagsbeskattning, som tillgodoser det brådskande behovet av en global progressiv och rättvis skattepolitik, gynnar omfördelningen av rikedomar och bekämpar ojämlikhet.

(1)

På senare år har problemet med skatteflykt vad gäller företagsinkomstskatt väsentligt ökat och blivit en viktig källa till oro i Europeiska unionen och globalt. Europeiska rådet konstaterade i sina slutsatser den 18 december 2014 att det finns ett akut behov att påskynda insatserna för att bekämpa skatteflykt både på global nivå och på unionsnivå. I sina meddelanden Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag  (16) och Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start  (17) identifierade kommissionen som en prioritering behovet av att övergå till ett system där det land där vinster uppstår också är beskattningsland. Kommissionen noterade också som en prioritering behovet att reagera på våra samhällens krav på rättvisa och skattetransparens .

(1)

Transparens är avgörande för att säkerställa en smidigt fungerande inre marknad. På senare år har problemet med skatteflykt vad gäller företagsinkomstskatt väsentligt ökat och blivit en viktig källa till oro i Europeiska unionen och globalt. Europeiska rådet konstaterade i sina slutsatser den 18 december 2014 att det finns ett akut behov att påskynda insatserna för att bekämpa skatteflykt både på global nivå och på unionsnivå. I sina meddelanden Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag  (16) och Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start  (17) identifierade kommissionen som en prioritering behovet av att övergå till ett system där det land där vinster uppstår också är beskattningsland. Kommissionen noterade också som en prioritering behovet att reagera på europeiska medborgares krav på transparens och behovet att agera som en förebild för andra länder. Vad gäller transparens är det avgörande att ömsesidighet mellan konkurrenter beaktas .

(2)

I sin resolution av den 16 december 2015 om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen (18) konstaterade Europaparlamentet att ökad transparens på området företagsbeskattning kan förbättra skatteuppbörden, effektivisera skattemyndigheternas arbete och öka allmänhetens förtroende för skattesystem och regeringar.

(2)

I sin resolution av den 16 december 2015 om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen (18) konstaterade Europaparlamentet att ökad transparens , samarbete och samstämdhet på politikområdet företagsbeskattning i unionen kan förbättra skatteuppbörden, effektivisera skattemyndigheternas arbete , stödja beslutsfattare i bedömningen av nuvarande skattesystem för att utarbeta framtida lagstiftning, öka allmänhetens förtroende för skattesystem och regeringar och förbättra beslutsfattande om investeringar baserat på mer exakta riskprofiler för företag .

(2a)

Offentlig landsspecifik rapportering är ett effektivt och lämpligt verktyg för att öka transparensen vad gäller multinationella företags verksamhet och för att göra det möjligt för allmänheten att bedöma denna verksamhets inverkan på realekonomin. Den kommer även att förbättra aktieägares möjlighet att ordentligt utvärdera de risker som tas av företag, leda till investeringsstrategier som är baserade på korrekt information och förstärka beslutsfattares förmåga att bedöma effektiviteten och inverkan av nationell lagstiftning.

(2b)

Landsspecifik rapportering kommer också att ha en positiv inverkan på anställdas rätt till information och samråd i enlighet med direktiv 2002/14/EG och, genom ökad kunskap om företagens verksamhet, på kvaliteten på en aktiv dialog inom företagen.

(4)

Till stöd för ett globalt rättvist och modernt internationellt skattesystem godkände G20 i november 2015 OECD:s handlingsplan för att bekämpa urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), vilken syftar till att förse regeringar med tydliga internationella lösningar för att komma tillrätta med luckor och skevheter i befintliga regler som låter företagsvinster överföras till platser med ingen eller låg beskattning, där inget verkligt värde skapas. Särskilt genom åtgärd 13 i BEPS införs en landsspecifik rapportering för vissa multinationella företag till nationella skattemyndigheter på konfidentiell basis. Den 27 januari 2016 antog kommissionen åtgärdspaketet mot skatteflykt. Ett av paketets mål är att i unionslagstiftningen införliva åtgärd 13 i BEPS genom ändring av rådets direktiv 2011/16/EU (20).

(4)

Till stöd för ett globalt rättvist och modernt internationellt skattesystem godkände G20 i november 2015 OECD:s handlingsplan för att bekämpa urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), vilken syftar till att förse regeringar med tydliga internationella lösningar för att komma tillrätta med luckor och skevheter i befintliga regler som låter företagsvinster överföras till platser med ingen eller låg beskattning, där inget verkligt värde skapas. Särskilt genom åtgärd 13 i BEPS införs en landsspecifik rapportering för vissa multinationella företag till nationella skattemyndigheter på konfidentiell basis. Den 27 januari 2016 antog kommissionen åtgärdspaketet mot skatteflykt. Ett av paketets mål är att i unionslagstiftningen införliva åtgärd 13 i BEPS genom ändring av rådets direktiv 2011/16/EU (20). För beskattning av vinster där värdet skapas krävs dock en mer omfattande metod för landsspecifik rapportering som är baserad på offentlig rapportering.

(4a)

International Accounting Standards Board (IASB) bör uppgradera relevanta IFRS-standarder och internationella redovisningsstandarder (IAS) för att underlätta införandet av offentliga landsspecifika rapporteringskrav.

(4b)

Offentlig landsspecifik rapportering har redan inrättats i unionen för banksektorn genom direktiv 2013/36/EU, liksom för utvinnings- och avverkningsindustrin genom direktiv 2013/34/EU.

(4c)

Unionen har genom ett unikt införande av offentlig landsspecifik rapportering visat att den har blivit världsledande inom kampen mot skatteflykt.

(4d)

Eftersom kampen mot skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering endast kan lyckas genom gemensamma åtgärder på internationell nivå, är det absolut nödvändigt att unionen, samtidigt som den fortsätter sin världsledande roll i denna kamp, samordnar sina åtgärder med internationella aktörer, till exempel inom ramen för OECD. Ensidiga åtgärder har, även om de är mycket ambitiösa, ingen verklig möjlighet att lyckas, och dessutom äventyrar sådana åtgärder europeiska företags konkurrenskraft och hämmar unionens investeringsklimat.

(4e)

Mer transparens inom finansiella upplysningar resulterar i en situation som alla vinner på eftersom skattemyndigheter kommer att bli mer effektiva, det civila samhället mer delaktigt, anställda bättre informerade och investerare mer riskbenägna. Dessutom kommer företag att gynnas av bättre relationer med sina intressenter, vilket resulterar i mer stabilitet samt lättare tillgång till finansiering tack vare en tydligare riskprofil och ett bättre rykte.

(5)

Ökad offentlig granskning av de inkomstskatter som tas ut på multinationella företag med verksamhet i unionen är grundläggande för att ytterligare uppmuntra företagens ansvarstagande , bidra till välfärden genom skatter, främja en rättvisare skattekonkurrens inom unionen genom en mer informerad offentlig debatt, och för att återupprätta allmänhetens förtroende för de nationella skattesystemen. En sådan offentlig granskning kan uppnås genom en rapport om inkomstskatteuppgifter, oavsett var det yttersta moderföretaget i en multinationell koncern är etablerat.

(5)

Utöver den ökade transparens som skapas genom landsspecifik rapportering till nationella skattemyndigheter är ökad offentlig granskning av de inkomstskatter som tas ut på multinationella företag med verksamhet i unionen grundläggande för att främja företagens ansvar och för att ytterligare uppmuntra företagens sociala ansvar , bidra till välfärden genom skatter, främja en rättvisare skattekonkurrens inom unionen genom en mer informerad offentlig debatt, och för att återupprätta allmänhetens förtroende för de nationella skattesystemen. En sådan offentlig granskning kan uppnås genom en rapport om inkomstskatteuppgifter, oavsett var det yttersta moderföretaget i en multinationell koncern är etablerat. Den offentliga granskningen måste dock genomföras utan att skada varken investeringsklimatet i unionen eller konkurrenskraften för företag i unionen, i synnerhet små och medelstora företag enligt definitionen i detta direktiv och medelstora börsnoterade företag enligt definitionen i förordning (EU) 2015/1017 (1a), som bör uteslutas från den rapporteringsskyldighet som inrättas i och med detta direktiv.

(5a)

Kommissionen har definierat företagens sociala ansvar (CSR) som företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället. CSR bör vara företagslett. Offentliga myndigheter kan spela en stödjande roll genom en smart blandning av frivilliga politiska åtgärder och, om det behövs, kompletterande lagstiftning. Företag kan bli socialt ansvarstagande antingen genom att följa lagen eller genom att integrera sociala, miljörelaterade, etiska, konsumentrelaterade eller människorättsrelaterade frågor i sin affärsstrategi och affärsverksamhet, eller genom bådadera.

(6)

Allmänheten bör ha möjlighet att granska samtliga verksamheter i en koncern när denna har vissa företag etablerade i unionen. När det gäller koncerner med verksamhet i unionen endast genom dotterföretag eller filialer, bör dotterföretag och filialer offentliggöra och göra tillgänglig det yttersta moderföretagets rapportering. I syfte att uppnå proportionalitet och effektivitet bör emellertid kravet på offentliggörande och tillgänglighet begränsas till medelstora eller stora dotterföretag som är etablerade i unionen, eller till filialer av jämförbar storlek i en medlemsstat. Tillämpningsområdet för direktiv 2013/34/EU bör därför i enlighet med detta utökas till filialer som öppnats i en medlemsstat av ett företag som är etablerat utanför unionen.

(6)

Allmänheten bör ha möjlighet att granska samtliga verksamheter i en koncern när denna har vissa företag etablerade i  och utanför unionen. Koncerner med företag inom unionen bör följa unionens principer om god förvaltning i skattefrågor. Multinationella företag bedriver verksamhet över hela världen och deras företags agerande har väsentlig inverkan på utvecklingsländer. Att ge sina medborgare tillgång till företagsrelaterad landsspecifik information skulle göra det möjligt för dem och skattemyndigheterna i deras länder att övervaka, bedöma och hålla dessa företag ansvariga. Genom att göra informationen offentlig för varje skattejurisdiktion där det multinationella företaget bedriver verksamhet skulle unionen öka sin politiska samstämmighet vad gäller utveckling och begränsa potentiella skatteflyktsplaner i länder där mobilisering av inhemska resurser har fastställts som en central del av unionens utvecklingspolitik.

(8)

Rapporten om inkomstskatteuppgifter bör ge information gällande all verksamhet för ett företag eller samtliga anknutna företag i en koncern som kontrolleras av ett yttersta moderföretag. Informationen bör grundas på rapporteringsspecifikationerna i åtgärd 13 i BEPS, och bör begränsas till vad som är nödvändigt för effektiv offentlig granskning, för att säkerställa att offentliggörande inte ger upphov till oproportionerliga risker eller nackdelar. Rapporten bör också innehålla en kort beskrivning av verksamhetens art. En sådan beskrivning kan grunda sig på den kategorisering som anges i tabell 2 i bilaga II till kapitel V i OECD:s Transfer Pricing Guidelines on Documentation. Rapporten ska omfatta en övergripande beskrivning med förklaringar till väsentliga diskrepanser på koncernnivå mellan upplupna skattebelopp och betalda skattebelopp, med beaktande av motsvarande belopp för tidigare räkenskapsår.

(8)

Rapporten om inkomstskatteuppgifter bör ge information gällande all verksamhet för ett företag eller samtliga anknutna företag i en koncern som kontrolleras av ett yttersta moderföretag. Informationen bör beakta rapporteringsspecifikationerna i åtgärd 13 i BEPS, och bör begränsas till vad som är nödvändigt för effektiv offentlig granskning, för att säkerställa att offentliggörande inte ger upphov till oproportionerliga risker eller nackdelar vad gäller konkurrenskraft eller feltolkning för företagen i fråga . Rapporten bör också innehålla en kort beskrivning av verksamhetens art. En sådan beskrivning kan grunda sig på den kategorisering som anges i tabell 2 i bilaga III till kapitel V i OECD:s Transfer Pricing Guidelines on Documentation. Rapporten ska omfatta en övergripande beskrivning med förklaringar , även till väsentliga diskrepanser på koncernnivå mellan upplupna skattebelopp och betalda skattebelopp, med beaktande av motsvarande belopp för tidigare räkenskapsår.

(9)

För att säkerställa en detaljnivå som ger medborgarna möjlighet att bättre bedöma hur multinationella företag bidrar till välfärden i varje medlemsstat bör informationen delas upp per medlemsstat. Information om multinationella företags verksamhet bör dessutom redovisas mycket detaljerat när det gäller vissa skattejurisdiktioner som utgör särskilda problem. För samtliga övriga tredjelandstransaktioner ska uppgifter lämnas i aggregerad form .

(9)

För att säkerställa en detaljnivå som ger medborgarna möjlighet att bättre bedöma hur multinationella företag bidrar till välfärden i varje jurisdiktion där de är verksamma, både i och utanför EU, utan att företagens konkurrenskraft skadas, bör informationen delas upp per jurisdiktion. Rapporteringar om inkomstskatteuppgifter kan endast tolkas och användas på ett meningsfullt sätt om informationen presenteras på ett disaggregerat sätt för varje skattejurisdiktion.

(9a)

Om den information som ska offentliggöras skulle kunna anses vara kommersiellt känslig information för företaget, bör företaget ha möjlighet att begära ett godkännande från den behöriga myndigheten där det är etablerat att inte offentliggöra den fullständiga informationen. I de fall då den behöriga nationella myndigheten inte är en skattemyndighet, bör den behöriga skattemyndigheten involveras i beslutet.

(11)

För att säkerställa att fall av bristande efterlevnad offentliggörs för allmänheten, bör lagstadgade revisorer eller revisionsfirmor kontrollera huruvida rapporten om inkomstskatteupplysningar har lämnats in och utformats i  enligheten med kraven i detta direktiv, samt gjorts tillgänglig på det relevanta företagets eller det anknutna företagets webbplats.

(11)

För att säkerställa att fall av bristande efterlevnad offentliggörs för allmänheten, bör lagstadgade revisorer eller revisionsfirmor kontrollera huruvida rapporten om inkomstskatteupplysningar har lämnats in och utformats i  enlighet med kraven i detta direktiv, samt gjorts tillgänglig på det relevanta företagets eller det anknutna företagets webbplats och att offentliggjord information stämmer överens med företagets reviderade finansiella information inom de tidsfrister som föreskrivs i detta direktiv .

(11a)

Fall av överträdelser av företag och filialer som rör rapporteringskraven om inkomstskatteuppgifter, som leder till sanktioner av medlemsstaterna, bör enligt direktiv 2013/34/EU rapporteras till ett offentligt register som förvaltas av kommissionen. Sådana sanktioner skulle bland annat kunna omfatta administrativa böter eller uteslutning från offentlig upphandling och från tilldelning av medel från unionens strukturfonder.

(13)

För att fastställa vissa skattejurisdiktioner för vilka mycket detaljerad information ska redovisas, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 FEUF delegeras till kommissionen för att upprätta en gemensam unionsförteckning över dessa skattejurisdiktioner. Denna förteckning bör upprättas på grundval av vissa kriterier som identifierats på grundval av bilaga 1 i kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016) 24 final). Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principer som fastställts i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning som godkänts av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i väntan på formellt undertecknande. För att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(13a)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 48b punkterna 1, 3, 4 och 6 samt artikel 48c.5 i direktiv 2013/34/EU, bör även kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011  (1a).

(14)

Eftersom målet för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av dess verkningar kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(14)

Eftersom målet för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av dess verkningar kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Unionsåtgärder är därför berättigade för att bemöta den gränsöverskridande dimensionen där aggressiv skatteplanering eller internprissättningsarrangemang förekommer. Initiativet bemöter de berörda parternas oro över behovet att ta itu med störningar på den inre marknaden, utan att äventyra unionens konkurrenskraft. Det bör inte orsaka någon otillbörlig administrativ börda för företagen, ytterligare skattekonflikter eller risk för dubbelbeskattning. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål , åtminstone vad gäller ökad transparens .

(15)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(15)

Omfattningen av den information som ska offentliggöras står, inom ramen för detta direktiv, generellt sett i proportion till målen att öka offentlig transparens och offentlig granskning. Detta direktiv anses därför stå i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(16)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (24) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(16)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (24) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande , exempelvis i form av ett jämförande diagram . Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat i syfte att uppnå målet med detta direktiv och undvika möjliga underlåtenheter och inkonsekvenser när det gäller medlemsstaternas genomförande i enlighet med deras nationella lagstiftning .

(a)

Det företag som öppnade filialen är antingen ett anknutet företag i en koncern som kontrolleras av ett yttersta moderföretag som inte styrs av lagstiftningen i en medlemsstat och som har en konsoliderad nettoomsättning över 750 miljoner euro, eller ett företag som inte är ett anknutet företag och som har en nettoomsättning över 750 miljoner euro.

(a)

Det företag som öppnade filialen är antingen ett anknutet företag i en koncern som kontrolleras av ett yttersta moderföretag som inte styrs av lagstiftningen i en medlemsstat och som i sin balansräkning har en konsoliderad nettoomsättning på 750 miljoner euro eller mer , eller ett företag som inte är ett anknutet företag och som har en nettoomsättning på 750 miljoner euro eller mer .

(b)

Det yttersta moderföretag som avses i led a har inte ett medelstort eller stort dotterföretag enligt vad som avses i punkt 3.

(b)

Det yttersta moderföretag som avses i led a har inte ett medelstort eller stort dotterföretag enligt vad som avses i punkt 3 som redan omfattas av rapporteringskraven .

(a)

En kort beskrivning av verksamhetens art .

(a)

Det yttersta moderbolagets namn och, om tillämpligt, en förteckning över dess samtliga dotterbolag, en kort beskrivning av arten av deras verksamhet och deras respektive geografiska område .

(b)

Antalet anställda.

(b)

Antalet anställda i heltidsekvivalenter .

(ba)

Andra fasta tillgångar än kontanter eller likvida medel.

(c)

Nettoomsättningen , inbegripet omsättning med närstående parter.

(c)

Nettoomsättningen , inbegripet en åtskillnad mellan omsättning med närstående parter och omsättning med icke-närstående parter .

(ga)

Aktiekapital.

(gb)

Uppgifter om mottagna offentliga subventioner och eventuella donationer utbetalda till politiker, politiska organisationer eller politiska stiftelser.

(gc)

Huruvida företag, dotterföretag eller filialer åtnjuter skatteförmåner från en patentbox eller likvärdiga system.

(1)

Transparens och utbyte av information, inbegripet informationsutbyte på begäran och automatiskt informationsutbyte om finansiella konton.

(2)

Rättvis skattekonkurrens.

(3)

Standarder som fastställts av G20 och/eller OECD.

(4)

Övriga relevanta standarder, inbegripet internationella standarder som fastställts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

(2a)

Följande artikel ska införas:

—

företag och filialer som är skyldiga att rapportera inkomstskatteuppgifter, särskilt huruvida det skulle vara lämpligt att utvidga detta kapitels tillämpningsområde så att det omfattar företag enligt definitionen i artikel 3.4 och stora koncerner enligt definitionen i artikel 3.7 i detta direktiv,

—

innehållet i rapporten om inkomstskatteuppgifter enligt artikel 48c,

—

det tillfälliga undantaget enligt styckena 3a–3f i artikel 48c.3.

(2b)

Följande artikel ska införas:

(3a)

I artikel 51 ska stycke 1 ersättas med följande: