8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/17

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2018

[COM(2017) 453 final]

(2018/C 197/03)

Föredragande utan studiegrupp:

Juan MENDOZA CASTRO

Remiss	Europeiska kommissionen, 9.10.2017
Rättslig grund	Artikel 304 i EUF-fördraget
Ansvarig facksektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av facksektionen	18.12.2017
Antagande vid plenarsessionen	17.1.2018
Plenarsession nr	531
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	195/1/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Kommittén välkomnar 2018 års standardiseringsprogram, särskilt de sociala och miljörelaterade åtgärderna, men rekommenderar att man i framtida versioner ska ge en översikt över efterlevnaden av tidigare program.

1.2

Kommittén rekommenderar att alla åtgärder på IKT-området ska ingå i ett enda dokument.

1.3

Kommittén uppmanar kommissionen att vara vaksam för att förhindra eventuellt missbruk av patentregler och slutna standarder.

1.4

Kommittén framhåller kommissionens roll i det europeiska standardiseringssystemet, som är avgörande för den inre marknadens utveckling och gör att EU har en världsledande ställning på detta område.

1.5

Kommittén uppmanar kommissionen att bibehålla tillräckligt med budgetmedel och personal för att målen i förordning (EU) nr 1025/2012 ska kunna uppnås.

1.6

Kommittén efterlyser en noggrann uppföljning av de viktigaste standardiseringsaktörernas insatser. EESK skulle som en prioriterad åtgärd kunna skapa ett ad hoc-forum om delaktigheten i det europeiska standardiseringssystemet.

1.7

Kommittén anser på det hela taget att de 27 åtgärder som planeras för 2018 är lämpliga, men framhåller följande aspekter: — Den digitala inre marknaden: EESK uttrycker sin oro för att globala ”de facto”-standarder ofta drivs på av branschjättar från länder utanför EU, med negativa följder. — Nya standarder för etanol: EESK rekommenderar starkt att man ska beakta miljöskyddet. — Kommittén välkomnar särskilt de olika åtgärder som syftar till att avsevärt förbättra miljön och människors hälsa. — Standarder för medicintekniska produkter: EESK föreslår att även kostnadseffektiviteten ska beaktas. — Harmonisering av kriterierna för utsläpp i transportsektorn: EESK framhåller de begränsade framsteg som gjorts sedan de första åtgärderna 1995.

1.8

EESK stöder kommissionen när det gäller internationellt samarbete, men skulle vilja fästa dess uppmärksamhet på att ett växande antal standarder nu utarbetas på internationell nivå utan samordnade europeiska synpunkter.

1.9

EESK rekommenderar de europeiska standardiseringsorganisationerna att förenkla förfarandena för bilaga III-organisationernas tillträde till processen för utarbetande av standarder och på så sätt ”sänka ribban” för faktiskt deltagande.

1.10

EESK välkomnar de olika åtgärderna inom det gemensamma initiativet om standardisering, men föreslår att man även ska beakta standardiseringsarbetets indirekta effekter i frågor såsom utlokalisering av arbetstillfällen, delaktigheten i samhället, utbildning osv.

2.   Kommissionens förslag

2.1

I EU:s årliga arbetsprogram behandlas och avspeglas utmaningarna och övervägandena beträffande standardessentiella patent, IKT-standardisering, standardiseringens internationella dimension och automatiserade fordon.

2.2

Programmet avspeglar också det gemensamma initiativet om standardisering från juni 2016 (1).

2.3

Åtgärder fastställs till stöd för följande strategiska prioriteringar som syftar till att stödja relevanta initiativ inom ramen för kommissionens arbetsprogram 2017 och de standardiseringsbehov för 2018 som härrör från dessa initiativ: — Strategin för den digitala inre marknaden. — Strategin för energiunionen. — Den europeiska rymdstrategin. — EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin. — Den europeiska försvarshandlingsplanen. — En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas.

2.4

Kommissionen kommer att anordna en interinstitutionell utbildning för att öka lagstiftares och medlagstiftares förståelse av hur standarder används vid genomförandet av lagstiftning och politik.

2.5

Kommissionen uppmanar också de europeiska standardiseringsorganisationerna att fortsätta och intensifiera sina insatser för att underlätta arbetet för bilaga III-organisationerna och alla andra intressenter, med särskilt fokus på deras interna regler och förfaranden, och på arbete på internationell nivå, i synnerhet inom ISO och IEC.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar det årliga arbetsprogram för 2018 som kommissionen lagt fram, som omfattar sociala frågor och viktiga miljörelaterade frågor, bland annat viktiga ämnen som den cirkulära ekonomin, klimatförändringarna och ren energi. I framtida versioner bör man dock ge en översikt över i vilken utsträckning tidigare årliga program har genomförts.

3.2

Plattformarna och mekanismerna för samordning på IKT-området måste rationaliseras för att undvika dubbelarbete och eventuellt bristande samordning. Alla standardiseringsåtgärder på detta område bör sammanföras i ett enda dokument.

3.3

Öppna standarder är viktiga för den industriella och tekniska utvecklingen i EU. Kommittén uppmanar kommissionen att förhindra sådan användning av patentregler och standarder med sluten källkod som är otillbörlig och strider mot konkurrensprinciperna. När det gäller standardessentiella patent stöder vi principerna om rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande licenser.

3.4

Standardiseringsmodellen gör EU världsledande. EESK framhåller kommissionens arbete på detta område. De europeiska standardernas enhetlighet och samstämmighet säkerställs genom den underliggande principen om ”en standard, en provning – godtagna i hela Europa”. Detta ger företagen investeringssäkerhet samt rättslig och finansiell säkerhet.

3.5

Med tanke på det europeiska standardiseringssystemets (ESS) särskilda karaktär och betydelse för industrin, de små och medelstora företagen, konsumenterna och arbetstagarna uppmanar EESK kommissionen att bibehålla tillräckligt med budgetmedel och personal för att målen i förordning (EU) nr 1025/2012 ska kunna uppnås.

3.6

Kommittén efterlyser en noggrann övervakning av de viktigaste standardiseringsaktörernas insatser för att stärka delaktigheten i ESS. EESK skulle som en prioriterad åtgärd kunna skapa ett ad hoc-forum om delaktigheten i ESS. Detta organ skulle ansvara för att anordna ett årligt offentligt samråd i syfte att bedöma de framsteg som gjorts på detta område.

3.7

Med tanke på att det för närvarande saknas tillfredsställande åtgärder efter domstolens avgörande i målet James Elliott (2), som för första gången erkänner att europeiska standarder är en del av EU:s lagstiftning, vill EESK betona vikten av att kommissionen utövar sina nödvändiga befogenheter att kontrollera standardiseringsarbetet i nära samarbete med de övriga EU-institutionerna, och efterlyser en interinstitutionell diskussion om denna fråga.

3.8

EESK föreslår att kommissionen ska undersöka samrådsprocessen om det preliminära utkastet till unionens årliga arbetsprogram, eftersom den inte resulterat i någon strategisk vision, någon struktur, någon kontext eller någon förklaring av skälen till de förslag som lagts fram.

4.   Kommentarer om de åtgärder som ska vidtas under 2018

En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

4.1   Fastställa standardiserade regler för tillverkning av gödselmedel (även organiska) (3)

Kommittén har redan konstaterat att vissa definitioner av och standarder för gödselmedel från returråvaror inte är tydliga. För att förbättra genomförandet av den nya förordningen rekommenderar EESK en mer ingående integration och harmonisering med det gällande avfallsdirektivet (4) och att man även beaktar vikten av miljöhänsyn i fråga om gödselmedel.

Den digitala inre marknaden

4.2   Förbättra kvaliteten på fasta och trådlösa mobila tjänster (5)

4.2.1

Standardisering spelar en obestridligt viktig roll på detta område och förhindrar en fragmentering av marknaden som kan leda till konkurrenshämmande metoder (6).

4.2.2

EESK stöder till fullo kommissionen när det gäller strategin för den digitala inre marknaden, men vill påpeka att den har betydande konsekvenser för organisationen av den europeiska arbetsmarknaden, eftersom ett ökande antal ”crowd-arbetare” arbetar för plattformar i ofta mycket kortlivade och ”flyktiga” anställningsförhållanden.

4.2.3

Digitaliseringen av industrin är en världsomfattande tendens som bara kommer att öka under de närmaste åren. IKT-standarder är nödvändiga vid utvecklingen av digital teknik inom många industrisektorer. Globala ”de facto”-standarder drivs dock ofta på av branschjättar från länder utanför EU.

4.2.4

De officiella standardiseringsorganens (CEN, Cenelec, Etsi) utarbetande av nationella, europeiska eller internationella standarder tar för lång tid för den snabbt föränderliga digitala tekniken. Företagen utvecklar därför sina egna standarder på mycket kortare tid och med sina egna regler.

4.2.5

Det finns en risk för att utvecklingen av standarder kommer att bli icke-transparent och exklusiv.

4.3   Fastställa regler som underlättar utvecklingen av 5G-teknik på 26 GHz-bandet (24,25–27,50 GHz) och andra band med högre våglängder (7)

EESK betraktar denna åtgärd som nödvändig för att EU ska kunna behålla sin ledande ställning i införandet av 5G-teknik.

4.4   Fastställa gemensamma standarder för bättre radiokommunikationssystem, utbyte av passageraruppgifter och tidtabeller samt it-säkerhet (8)

EESK föreslår att tekniska förändringar och nya affärsmodeller som uppstår inom turismsektorn också ska standardiseras samt att utvecklingen av integrerade smarta biljett- och informationstjänster ska främjas.

4.5   Driftskompatibilitet och datautbyte mellan operatörer för att uppmuntra effektivare transport- och logistiktjänster (9)

Kommissionen föreslår ”kompletterande åtgärder” när det gäller fastställande av standarder. Det är dock viktigt att komma ihåg de stora kommande utmaningarna i denna bransch med tanke på den rådande situationen: upprepad uppgiftslämning till olika system pga. en mosaik av inkompatibla standarder; bristande sammankoppling mellan system och otillräckligt förtroende för skyddet av känsliga data; e-transportdokument som inte erkänns av myndigheter, banker, försäkringsbolag; avsaknad av en kritisk massa av aktörer som delar data och utforskar nya affärsmöjligheter (10).

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

4.6   Skapa nya sensorer och mätmetoder för att bedöma luftkvalitet (11) ; övervaka utsläppen av ammoniak (NH3), klor och klordioxid till luften och utsläppen av vätefluorid (eller alla gasformiga fluorider) från industrisektorer (12) ; skydda hälsan från polycykliska aromatiska kolväten (13)

Kommittén välkomnar de föreslagna förbättringarna, som bidrar avsevärt till att förbättra miljön och människors hälsa. Allmänhetens exponering för polycykliska aromatiska kolväten, varav många är kända carcinogener, har sedan länge erkänts som en källa till oro och genom flera EU-rättsakter begränsas redan förekomsten av dessa ämnen i vissa livsmedel, i vattnet och i luften.

4.7   Ekodesign: minska många produkters förbrukning (datorer osv.) (14); energieffektivitetsmärkning av centraliserade system (15) ; grön infrastruktur (16)

EESK betonar motståndskraften hos viktig infrastruktur i EU mot bakgrund av klimatförändringarnas oundvikliga påverkan och standardiseringssystemets långsamma reaktion när det gäller att ta itu med denna viktiga fråga. Standarder kan stärka utvecklingen av grön infrastruktur och bidra till en förbättrad resurseffektivitet inom byggsektorn och bättre motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna.

4.8   Utveckla standarder för en andel etanol i bensin på 20/25 % (nu 10 %) (17)

Om kommissionen beslutar att ge CEN mandat i denna fråga rekommenderar EESK starkt att man ska beakta den ekologiska inverkan av monokulturplantager; skadorna på vatten och mark av användningen av bekämpningsmedel och gödselmedel; jorderosion; läckage av näringsämnen; ökad användning av färskvattenresurser; minskad biologisk mångfald och förlust av vilda djurs och växters livsmiljöer (18).

4.9   Harmonisering av kriterierna för utsläpp i transportsektorn (19)

EESK anser att kommissionen bör lägga fram mer konkreta förslag om denna åtgärd, som det finns ett tydligt behov av. Det är värt att notera att det första steget mot att minska utsläppen i transportsektorn vidtogs 1995 (20).

Den inre marknaden

4.10   Stärka rollen för den europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni) (21)

Åtgärder krävs med tanke på det mycket stora antalet nuvarande krav på närsjöfarten (22), men EESK anser att förslaget bör vara mer konkret.

4.11   Färdplan för nedströmsstandardisering i det europeiska globala systemet för satellitnavigering och genomförande av färdplanen och ökad driftskompatibilitet för Galileos tjänster med luftfartsmarknaden (23)

EESK ställer sig till fullo bakom detta förslag, och noterar att den globala marknaden för GNSS-baserade produkter och tjänster – kallad ”nedströmsmarknaden” – var värd 200 miljarder euro 2013 (24).

4.12   E-upphandling (25)

Harmonisering är ett viktigt steg på vägen mot demokratisering av en marknad som är avsedd att vara öppen och tillgänglig, med sikte på en omfattande användning av offentliga medel. Samtidigt är det viktigt att hålla kostnaderna låga för att utforma, anpassa och underhålla befintliga plattformar. Standardiseringen är med andra ord ytterst viktig (26).

4.13   Utveckla standarder för skrivare och annan utrustning (27)

EESK instämmer i behovet av nya harmoniserade standarder eftersom konsumenterna förväntar sig att nya och innovativa produkter såsom 3D-skrivare, robotar och självkörande fordon ska vara lika säkra som mer traditionella produkter. Det är ytterst viktigt att nya produkter inte utgör något hot mot konsumenternas säkerhet.

4.14   Uppdatera kraven på säkerhet och prestanda för medicintekniska produkter (28)

EESK håller med kommissionen om att den nya förordningen stärker kraven på säkerhet och prestanda för medicintekniska produkter i syfte att hålla jämna steg med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Detta är det huvudsakliga målet, men eftersom ny teknik är den främsta orsaken till de kraftigt stigande hälso- och sjukvårdsutgifterna föreslår EESK att kostnadseffektivitet också ska beaktas.

4.15   Uppdatera säkerhets- och hygienkraven för byggprodukter i kontakt med dricksvatten (29)

EESK beklagar att man efter hela tio år av diskussioner ännu inte har tagit fram europeiska standarder på detta område. Genom beslutet om att ändra det nuvarande mandatet (M/136) (30) åläggs standardiseringsorganen att lägga fram de inledande resultaten före slutet av 2018.

4.16   Stödja arbete med väsentliga krav för obemannade luftfartygssystem (UAS) (31)

EESK noterar att den offentliga debatten om användningen av drönarteknik för fritidstillämpningar och kommersiella tillämpningar, inklusive dess säkerhetsrisker, har ökat. Internationella standarder är avgörande för att skapa en global kommersiell marknad. Det är mycket viktigt att dessa standarder leder till ett globalt harmoniserat luftrum för rutinmässigt UAS-tillträde som ökar de kommersiella möjligheterna utan att göra avkall på säkerheten och luftrummets övergripande effektivitet. Avgörande standarder som för närvarande tas fram omfattar ”upptäck och undvik” och ”styrning och kontroll” (32).

4.17   Översyn av de harmoniserade kriterierna för explosiva varor för civilt bruk (särskilt detonatorer) (33)

Syftet med denna åtgärd är att öka säkerheten för explosiva varor för civilt bruk, men allmänt använda produkter (särskilt elektroniska detonatorer) omfattas inte alls av de befintliga harmoniserade standarderna. Kommittén anser naturligtvis att förslaget är fullt tillräckligt.

4.18   Driftskompatibilitet: nya tekniska specifikationer för driftskompatibilitet i järnvägssystemet (34)

EESK välkomnar detta förslag som ytterligare ett steg på den långa vägen mot järnvägsintegration i Europa. I detta fall främjar standarderna för rullande materiel för 1 520 mm spårvidd förhållandet till den europeiska spårvidden 1 435 mm.

4.19   Skydd av arbetstagarnas hälsa mot risker på grund av explosiva omgivningar (Atex) (35)

EESK instämmer helt i detta eftersom det nya Atex-direktivet kräver en uppdatering av mandatet i enlighet med den nya lagstiftningsramen.

4.20   Förbättra konsumentsäkerheten (36)

EESK hoppas att de nya standarderna är förenliga med principen om att konsumentskydd förutsätter att de varor och tjänster som tillhandahålls konsumenterna inte utgör någon fara för konsumenternas hälsa när de används under normala eller förutsebara förhållanden, och att de om de skulle utgöra en fara dras tillbaka från marknaden med hjälp av snabba, enkla förfaranden (37).

Ett område med rättvisa och grundläggande rättigheter

4.21   Standardisering: fastställa krav för detektionsutrustning för skydd mot terroristattacker (inom andra områden än luftfarten) (38)

EESK stöder visserligen helt och hållet denna åtgärd, men understryker att samarbete mellan EU och Förenta staterna är nödvändigt, med tanke på att båda lider av terrorismens gissel (39). Det är värt att ta itu med bl.a. frågor som rör it-säkerhet och hot som är specifika för transportsektorn.

EU som en starkare aktör på den internationella scenen

4.22   Utveckling: stödja medlemsstaternas insatser för att utveckla gemensamma europeiska försvarsresurser (minimistandarder) (40)

I väntan på mer information om den studie som håller på att utarbetas av kommissionen och dess efterföljande beslut stöder EESK utarbetandet av gemensamma standarder för både vapen och produkter med dubbla användningsområden, samtidigt som man undviker dubblering av befintliga standarder, framför allt Natostandarder (41).

5.   Internationellt samarbete

5.1

EESK stöder kommissionens initiativ för att intensifiera den politiska dialogen med de internationella standardiseringsaktörerna, men skulle vilja fästa dess uppmärksamhet på att ett växande antal standarder nu utarbetas på internationell nivå utan samordnade europeiska synpunkter.

5.2

Denna internationalisering av standardiseringen har konsekvenser: samhällsintressenter, små och medelstora företag och marknadstillsynsmyndigheter kan inte längre delta eftersom de saknar tillräckliga resurser för att aktivt påverka den internationella standardiseringsmiljön.

5.3

Eftersom dessa internationella standarder kan övertas direkt på nationell nivå, utan de europeiska standardiseringsorganisationernas deltagande, finns det en växande risk för avharmonisering av den inre marknaden.

6.   Delaktighet

EESK välkomnar kommissionens åtgärder för att övervaka framstegen i genomförandet av ett verkligt inkluderande europeiskt standardiseringssystem. EESK uppmuntrar med eftertryck de europeiska standardiseringsorganisationerna att förenkla förfarandena för bilaga III-organisationernas tillträde till processen för utarbetande av standarder och på så sätt ”sänka ribban” för faktiskt deltagande.

7.   Genomförande av det gemensamma initiativet om standardisering

7.1

EESK välkomnar de olika åtgärderna inom det gemensamma initiativet om standardisering. När det gäller en ”undersökning om de ekonomiska och samhälleliga effekterna, liksom åtkomst till standarder i EU och Efta” på EU-nivå föreslår kommittén också att man ska beakta standardiseringsarbetets indirekta effekter, med fokus på frågor såsom utlokalisering av arbetstillfällen, delaktigheten i samhället, utbildning osv.

7.2

EESK välkomnar initiativen för att påskynda processen för att leverera standarder, men befarar att detta ska ske till priset av minskad ”synlighet” för det förberedande arbete som leder till standarder.

---

(1)  COM(2015) 550 final.

(2)  C-613/14 – James Elliott Construction.

(3)  COM(2016) 157 final.

(4)  EUT C 389, 21.10.2016, s. 80.

(5)  COM(2016) 176 final.

(6)  Berec (Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation), ”Report on Enabling the Internet of Things”, 12.2.2016.

(7)  Direktiv 2014/53/EU (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).

(8)  Direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

(9)  COM(2011) 144 final, COM(2009) 8 final, COM(2013) 913 final, SWD(2013) 524 final, C(2015) 2259 final.

(10)  Se ”Digital Transport and Logistics Forum – Background”, 2015.

(11)  Direktiv 2008/50/EG (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1), direktiv 2004/107/EG (EUT L 23, 26.1.2005, s. 3).

(12)  Direktiv 2010/75/EU (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

(13)  Förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(14)  Direktiv 2009/125/EG (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

(15)  Direktiv 2009/28/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

COM(2016) 767 final.

(16)  COM(2013) 249 final; COM(2013) 216 final; COM(2014) 445 final.

(17)  Direktiv 2009/28/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(18)  Project: Biofuel Marketplace. Maj 2006.

(19)  Direktiv 2003/87/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(20)  COM(95) 302 final.

(21)  Direktiv (EU) 2016/1629 (EUT L 252, 16.9.2016, s. 118).

(22)  European Standard laying down Technical Requirements for Inland Navigation vessels. Edition 2015/1.

(23)  COM(2016) 705 final.

(24)  Galileo Services Position Paper on the main priorities of the Horizon 2020 Space Work Programme 2018–2020.

(25)  COM(2013) 453 final; direktivet om offentlig upphandling (2014/24/EU); COM(2015) 0192 final.

(26)  EUT C 67, 6.3.2014, s. 96.

(27)  Direktiv 2006/42/EG, direktiv 95/16/EG (omarbetning) (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

(28)  Förordning (EU) 2017/745 (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1), förordning (EU) 2017/746 (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

(29)  Förordning (EU) nr 305/2011 (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5), rådets direktiv 98/83/EG (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).

(30)  Reviderat mandat för CEN/Cenelec.

(31)  COM(2015) 613 final.

(32)  ISO. How standards will target the drone industry.

(33)  Direktiv 2014/28/EU (EUT L 96, 29.3.2014, s. 1).

(34)  Direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

(35)  Direktiv 2014/34/EU (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).

(36)  Direktiv 2001/95/EG (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).

(37)  EUT C 271, 19.9.2013, s. 81.

(38)  COM(2014) 247 final; COM(2015) 624 final; COM(2012) 417 final.

(39)  The Benefits of U.S.-European Security Standardisation. National Institute of Standards and Technology. Förenta staternas handelsministerium, juni 2012.

(40)  COM(2016) 950 final.

(41)  EUT C 288, 31.8.2017, s. 62.

---