19.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 271/116

1.1

EESK välkomnar kommissionens initiativ. Förslaget är relevant och avspeglar en ambition att stå till både medborgarnas och webbtjänstleverantörernas tjänst inom EU genom att underlätta inrättandet av en inre marknad för webbtillgänglighet.

1.2

Däremot hyser EESK allvarliga tvivel när det gäller huruvida de föreslagna medlen är adekvata för att förverkliga denna ambition. Det krävs ett starkt rättsligt instrument för att undvika att budgetåtstramningar som genomförs till följd av den nuvarande ekonomiska krisen används som en dålig ursäkt för medlemsstaternas eventuella underlåtenhet att genomföra direktivet.

1.3

Direktivets tillämpningsområde är begränsat och minskar därför kategorierna av offentliga webbplatser som uppfyller kraven i direktivet. En möjlig konsekvens är en bristande tillgång till viktiga tjänster via de offentliga webbplatser som faller utanför direktivets tillämpningsområde.

1.4

Dessutom skulle en utvidgning av direktivets tillämpningsområde till att omfatta alla offentliga myndigheters webbplatser vara en nödvändig förutsättning för att uppnå den kritiska massa som behövs för att inrätta en europeisk marknad för webbtillgänglighet, och därmed även för att skapa en globalt konkurrenskraftig sektor för webbtillgänglighet som potentiellt skulle kunna bidra till nya arbetstillfällen för personer, med eller utan funktionshinder, i Europa.

1.5

EESK rekommenderar därför med eftertryck att direktivets tillämpningsområde utvidgas till att gradvis omfatta alla offentliga myndigheters webbplatser, varvid offentlig ordning och säkerhet samt folkhälsa och skydd av personuppgifter måste beaktas (1). Vidare rekommenderar EESK starkt kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning som leder till att även EU-institutionerna omfattas av kraven i det aktuella direktivet.

1.6

EESK rekommenderar även med kraft att ett antal stödåtgärder vidtas för att underlätta genomförandet av direktivet, t.ex. informationskampanjer, webbtillgänglighetsutbildningsprogram och utnämning av webbtillgänglighetssamordnare vid större myndigheter inom den offentliga sektorn. Medborgarna bör även ha möjlighet att rapportera om tillgängligheten till offentliga webbplatser. Arbetsmarknadens parter bör spela en mer proaktiv roll när det gäller dessa frågor.

1.7

EESK uppmanar kommissionen att noga utvärdera hur direktivet påverkar sysselsättningen inom både den offentliga och den privata sektorn, med särskild tonvikt på nettosysselsättningseffekten, skapandet av jobb av hög kvalitet, samt möjlig sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

1.8

EESK uppmuntrar de europeiska standardiseringsorganisationerna att anta den relevanta europeiska standard som det aktuella direktivet hänvisar till. Detta bör ske utan dröjsmål för att underlätta ett smidigt genomförande av direktivet. Samtidigt bör antagandet av denna europeiska standard inte leda till att genomförandet försenas, eftersom kommissionen föreslår ett fullt adekvat tillfälligt rättsligt bindande arrangemang som en integrerad del av direktivet.

2.1

Webbtillgänglighet utgör en del av många politiska initiativ på EU-nivå: EU:s handikappstrategi 2010–2020 (it-tillgänglighet), EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 (integrerade och tillgängliga e-förvaltningstjänster) och den digitala agendan för Europa (kommissionen avser att säkerställa fullständig tillgänglighet till den offentliga sektorns webbplatser senast 2015).

2.2

År 2006 åtog sig även medlemsstaterna i den s.k. Rigaförklaringen att förbättra tillgängligheten till offentliga webbplatser. Hittills har medlemsstaterna inte uppfyllt dessa åtaganden på ett tillfredsställande sätt. Detta är en viktig del av bakgrunden till kommissionens förslag till detta direktiv.

2.3

Förslaget till direktiv om offentliga webbplatsers tillgänglighet syftar till att ge medlemsstaterna stöd vid fullgörandet av de nationella åtagandena i fråga om webbtillgänglighet, och därmed även i synnerhet till att stödja medlemsstaternas åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vad avser offentliga myndigheters webbplatser. Enligt artikel 9 i FN:s konvention är medlemsstaterna och EU skyldiga att vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång – på samma villkor som andra – till bland annat informations- och kommunikationsteknik, inbegripet internet.

2.4

Bristen på harmoniserade strategier för webbtillgänglighet skapar hinder på den inre marknaden. Eftersom mindre än 10 % av webbplatserna är tillgängliga skulle den europeiska marknaden för webbtillgänglighet kunna växa betydligt. Harmoniserade strategier skulle kunna underlätta detta genom att sätta stopp för den nuvarande splittringen och bristen på tillförsikt på marknaden för webbtillgänglighet.

Webbtillgänglighet är följaktligen ett område där den inre marknaden skulle kunna stå till EU-medborgarnas tjänst i betydligt högre grad än vad den gör i dag. Samtidigt skulle lagstiftning på detta område kunna underlätta skapandet av en verklig europeisk marknad för webbtillgänglighet. Detta skulle öppna upp marknaderna i de medlemsstater där risken för rättslig osäkerhet hindrar webbutvecklare från andra medlemsstater från att vara verksamma.

2.5

I slutändan skulle en harmoniserad strategi för webbtillgänglighet i hela EU minska kostnaderna för webbutvecklingsföretag och därmed också kostnaderna för offentliga organ som upphandlar tjänster från dessa företag.

2.6

Det är också viktigt att framhålla att offentliga organ samt många andra institutioner som är betydelsefulla för medborgarna tillhandahåller viktig information och viktiga tjänster via webbplatser. Därför måste alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder, barn, äldre personer och alla andra personer, ha tillgång till dessa webbplatser och deras funktioner. Detta gäller både tekniska anpassningar (textversion, möjlighet att ändra bokstavsstorlek och kontrast, tillgång till webbplatser med hjälp av olika webbläsare och program som underlättar tillgången) och sådana aspekter som ”ett lätt språk”. Antalet webbplatser som tillhandahåller e-förvaltningstjänster, och antalet webbplatser som drivs av offentliga myndigheter mer generellt, växer snabbt. Tillgång till information och tjänster som tillhandahålls via webbplatser spelar en viktig roll för genomförandet av medborgarnas grundläggande rättigheter i framtiden, och även för tillträdet till arbetsmarknaden.

2.7

Förslaget är också relevant när det gäller att främja e-integration, eftersom webbtillgänglighet är ett verktyg som används för att nå målen om att inkludera personer med funktionshinder i samhället och att ge alla medborgare tillgång till webbtjänster.

2.8

EESK anser att tillgänglighet är en viktig del av principen om jämlikhet mellan medborgarna. Webbplatsers tillgänglighet måste därför vara en jämlikhetsåtgärd vid sidan av vissa andra avgörande förutsättningar, till exempel:

3.1

Syftet med direktivet är att genom att fastställa harmoniserade krav tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillgänglighet till offentliga myndigheters webbplatser.

3.2

I förslaget fastställs tekniska bestämmelser för hur medlemsstaterna ska göra innehållet på vissa typer av webbplatser som drivs av offentliga myndigheter tillgängligt. De berörda webbplatserna tillhandahåller information och tjänster som är nödvändiga för att medborgarna ska kunna vara delaktiga i ekonomin, inbegripet arbetsmarknaden, och samhället i stort, samt utöva sina rättigheter som EU-medborgare. De förtecknade typerna av webbplatser, som återges i bilagan till direktivet, har sammanställts på grundval av den benchmarking av e-förvaltningen som gjordes 2001 (4).

4.1.1

I artikel 1 fastställs direktivets tillämpningsområde i enlighet med bilagan, där de förtecknade webbplatserna som har sammanställts på grundval av den benchmarking av e-förvaltningen som gjordes 2001 anges. De typer av webbplatser som finns i förteckningen är viktiga. Förteckningen över webbplatserna utelämnar dock många tjänster som utgör en förutsättning för integreringen av medborgarna i ekonomin och i samhället i stort.

4.1.2

Exempel på nyckelsektorer som faller utanför direktivets tillämpningsområde:

Denna uppräkning är inte uttömmande. Den offentliga sektorns webbplatser som tillhandahåller information och tjänster inom dessa nyckelsektorer omfattas inte uttryckligen av direktivet.

4.1.3

Kommissionen hänvisar till den s.k. spridningseffekten som den mekanism genom vilken direktivet skulle påverka de offentliga myndigheters webbplatser som inte uttryckligen omfattas av direktivets tillämpningsområde.

4.1.4

Orsaken till denna spridningseffekt är att offentliga myndigheter kommer att göra de webbplatser som faller utanför direktivets tillämpningsområde tillgängliga samtidigt som eller efter det att de tjänster som uttryckligen omfattas av direktivet blir tillgängliga, och detta som en följd av det faktum att processen redan har inletts. En faktor som skulle kunna bidra till denna spridningseffekt är offentlig upphandling utförd enligt EU-lagstiftningen, varmed offentliga upphandlare skulle förväntas ha en skyldighet att hänföra sig till europeiska standarder för webbtillgänglighet i sina tekniska specifikationer. Denna faktors bidrag beror på EU-beslutfattarnas politiska vilja samt offentliga upphandlares vilja och möjlighet att ta itu med webbtillgänglighetsproblemet.

4.1.5

EESK bekymrar sig dock över att de orsakssamband som ska möjliggöra denna spridningseffekt inte är starka nog. EESK anser inte att mekanismen har visat sig fungera. Följaktligen välkomnar EESK den åtgärd i direktivet som syftar till att uppmuntra medlemsstaterna att utvidga webbtillgänglighetskraven till andra webbplaster än bara dem som uttryckligen nämns i bilagan till direktivet. Under dessa omständigheter bekymrar sig EESK fortfarande över denna åtgärds lämplighet.

4.1.6

Benchmarkingundersökningen Measuring Progress of eAccessibility in Europe (2006-2008) visade ett tydligt samband mellan det faktum att det finns lagstiftning i medlemsstaterna och webbplatsernas tillgänglighetsgrad. Lagstiftningens effekt i sig har alltså demonstrerats.

4.1.7

Kommittén är oroad över att kommissionen, genom att fastställa direktivets tillämpningsområde utifrån en benchmarkingundersökning från 2001, skapar ett glapp mellan direktivets inriktning och den situation som webbutvecklarna, de offentliga myndigheterna och medborgarna står inför i ett snabbt föränderligt informations- och kommunikationssamhälle. Sedan dess har medlemsstaterna reviderat sina strategier för digitaliseringen av den offentliga sektorn och kommer att fortsätta att göra så i framtiden.

4.1.8

Följden för medborgarna, som är beroende av webbtillgänglighet, är att de riskerar att bli delvis eller helt uteslutna från tjänster och information som tillhandahålls av webbplatser som faller utanför direktivets relativt snäva tillämpningsområde. EESK anser att denna situation strider mot principen om jämlikhet mellan medborgare (artiklarna 20 och 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna).

4.1.9

Konsekvenserna för offentliga organ är att de kommer att mötas av en politik med olika obligatoriska rättsliga krav för olika typer av webbplatser. Risken med detta är att tillämpningen av direktivet blir mer komplicerad än nödvändigt. För att minska komplexiteten rekommenderar EESK som ett minimum att direktivet uttryckligen klargör att inte bara själva tjänsten utan hela webbplatsen där en berörd tjänst tillhandahålls omfattas av direktivets tillämpningsområde.

4.1.10

En ytterligare följd för medlemsstaternas offentliga sektor är att tjänster som inte är tillgängliga för vissa medborgare måste tillhandahållas på andra sätt, vilket leder till att vissa grupper av medborgare särbehandlas. Detta kan komma att innebära ökade kostnader för personligt praktiskt bistånd till personer med funktionshinder, kostnader för speciella transportlösningar för personer med funktionshinder samt stöd för att hjälpa t.ex. äldre människor som personligen kommer till den berörda offentliga myndighetens lokaler.

4.1.11

Följden för företag inom webbsektorn är att de riskerar att fortsätta sin verksamhet på en marknad som är uppdelad i linje med de olika kravnivåerna angående webbtillgänglighet. Antalet webbplatser som drivs av offentliga myndigheter som omfattas av direktivets enhetliga krav inom EU kan förbli lågt, och medlemsstaterna kan komma att utvidga eller begränsa detta tillämpningsområde i olika utsträckning.

4.1.12

Om den fulla potentialen av en inre marknad för webbtillgänglighet inte utnyttjas skulle detta även hämma det därmed sammanhängande skapandet av arbetstillfällen inom sektorn. Det vore en förlorad chans, särskilt med tanke på möjligheterna till specialiserade arbetstillfällen för personer med funktionshinder. En tydlig och övergripande rättslig ram på EU-nivå är ett nödvändigt krav för en europeisk webbtillgänglighetssektor som kan konkurrera på global nivå, och därmed för skapandet av ytterligare arbetstillfällen inom EU.

4.1.13

På basis av detta rekommenderar EESK starkt att man åter överväger direktivets tillämpningsområde. EESK anser att man bör utvidga tillämpningsområdet till att omfatta alla offentliga myndigheters webbplatser som tillhandahåller tjänster direkt till medborgarna. En sådan utvidgning kunde åtföljas av förlängda tidsfrister för att uppfyllande av direktivets krav när det gäller webbplatser som tillhandahåller tjänster till mindre grupper, vilket skulle innebära ett successivt genomförande av direktivet.

4.1.14

EESK rekommenderar som ett minimum att man uppdaterar förteckningen över tjänster från benchmarkingundersökningen 2001 med ytterligare viktiga tjänster som nu har en framträdande plats i medlemsstaternas digitaliseringsstrategier. Ett ytterligare övervägande när man väljer sådana tilläggstjänster bör vara deras potentiella bidrag till att skapa en inre marknad för tillgängliga webbtjänster. Nackdelen med denna strategi är behovet av fortlöpande uppdateringar av förteckningen i enlighet med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av den offentliga sektorn inom EU.

4.1.15

EESK rekommenderar starkt att direktivets tillämpningsområde uttryckligen ska innefatta versioner av offentliga webbplatser som är utformade för att vara tillgängliga via mobil utrustning samt funktioner utformade för att på ett generellt sätt göra mobil tillgång lättare. Användarna föredrar i allt högre grad mobil utrustning framför annan utrustning, och direktivet bör beakta detta. Trots att de tekniska specifikationerna, enligt vilka direktivet ska tillämpas, inbegriper mobil utrustning vore det en viktig signal att erkänna denna aspekt och därmed öka direktivets framtida relevans.

4.1.16

EESK rekommenderar dessutom att funktioner som erbjuds via webbplatser utanför den offentliga myndighetens webbplats, t.ex. via webblänkar, uttryckligen täcks av direktivets tillämpningsområde. Ett sådant klargörande skulle bidra till att undvika rättslig osäkerhet när det gäller ansvaret för tillgången till en viss tjänst.

4.1.17

EESK rekommenderar dessutom kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning som innebär att EU-institutionerna omfattas av kraven i det aktuella direktivet – detta gäller även EESK, som är redo att spela en proaktiv och banbrytande roll på detta område.

4.2.1

För att göra det lättare att uppfylla kraven om webbtillgänglighet innefattar direktivet en lösning vad avser förutsatt överensstämmelse med harmoniserade standarder för webbplatser i fråga. Harmoniserade standarder möjliggör en uppdatering av relevanta standarder utan att det nödvändigtvis krävs en ändring av EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning.

4.2.2

I ett av direktivets skäl anges att framgångskriterierna och kraven för överensstämmelse på nivå AA i version 2.0 av Web Content Accessibility Guidelines (WCAG 2.0), som har utarbetats av W3C, förväntas beaktas i den europeiska standard som kommer att utarbetas till följd av mandat 376 och därefter i den harmoniserade standard som bör bygga på resultaten av detta arbete. Dessa tekniskt neutrala specifikationer utgör grundvalen för kraven avseende webbtillgänglighet i enlighet med direktivet.

4.2.3

EESK ger kommissionen en eloge för dess val av internationellt erkända specifikationer för webbtillgänglighet som referens för det föreslagna direktivet. EESK noterar att WCAG 2.0, nivå AA, utgör en referenspunkt för webbtillgänglighet och kommer att förbli det inom en överskådlig framtid. Följaktligen bör antagandet och tillämpningen av direktivet inte försenas på grund av EU:s standardiseringsprocess.

4.2.4

EESK lovordar även kommissionen för dess val att använda harmoniserade standarder, vilket möjliggör integration av framtida utvecklingar i webbtillgänglighetsspecifikationerna om teknisk eller annan utveckling gör det nödvändigt för att hålla den tillgänglighetsnivå som förutses i direktivet.

4.2.5

Samtidigt är det väsentligt att tillgången till relevanta standarder förblir öppen och kostnadsfri för alla berörda aktörer samt att ansvaret för deras tillämpning och fortsatta utveckling inte enbart bärs av standardiseringsorgan och kommersiella aktörer.

4.2.6

I en IKT-miljö i snabb utveckling är teknisk neutralitet en förutsättning för arbetet med webbtillgänglighet. Det ger möjlighet till fortlöpande innovation. Teknikneutraliteten hos WCAG 2.0 kommer därmed att bidra till direktivets relevans i framtiden.

4.2.7

Dessutom ökar valet av internationellt erkända specifikationer sannolikheten att webbutvecklare som inte bara bedriver verksamhet inom EU utan också globalt kommer att arbeta utifrån konvergerande krav på webbtillgänglighet, vilket förenklar tillämpningen i anslutning till webblösningarna. Detta är en viktig aspekt att ta hänsyn till när det gäller en marknad som till sin natur är internationell och global. Användarna behöver i sin tur också enhetliga kriterier för lika möjligheter till tillgång och deltagande och samma sak gäller också för utformningen och placeringen av andra strukturella element som gör det mycket lättare att orientera sig på webbplatser.

4.3.1

I artikel 6 uppmuntras medlemsstaterna att införa åtgärder som kan bidra till ökad medvetenhet, inrättandet av arrangemang för samarbete när det gäller webbtillgänglighet samt tillväxt inom marknaden för webbtillgänglighet.

4.3.2

EESK rekommenderar inkludering av en rättslig skyldighet för medlemsstaterna att öka medvetenheten om webbtillgänglighet bland offentliga organ, webbutvecklare samt andra berörda parter. Kunskap om ämnet och dess betydelse är en förutsättning för en effektiv tillämpning av direktivet.

4.3.3

EESK rekommenderar även inkludering av en rättslig skyldighet för medlemsstaterna att inrätta utbildningsprogram för relevant personal inom offentliga organ, i samråd med arbetsmarknadens parter, för att göra det lättare att konkret tillämpa webbtillgänglighetskraven. Mervärdet av samordningen och kvalitetssäkringen av sådana program på europeisk nivå skulle vara betydande och kunna lyfta fram befintlig god praxis.

4.3.4

EESK rekommenderar starkt att arbetsmarknadsorganisationerna är fullt delaktiga i utvecklingen och genomförandet av utbildningsprogrammen och programmen för ökad medvetenhet. De skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att vidarebefordra de berörda anställdas och chefernas idéer och problem när det gäller att säkerställa webbtillgänglighet från dag till dag. Dessutom kan arbetsmarknadens parter bidra till att föra upp webbtillgänglighetsfrågan på dagordningen.

4.3.5

Både ökad medvetenhet och utbildning av yrkesverksamma är nödvändiga – men inte tillräckliga – instrument för att den s.k. spridningseffekten, som kommissionen förutser, ska fungera.

4.4.1

Mot bakgrund av regelbundna uppdateringar av webbinnehåll bör tillgängligheten till webbplatser övervakas kontinuerligt. I enlighet med artikel 7 i direktivet ska medlemsstaterna övervaka de offentliga myndigheternas berörda webbplatser med användning av den metod som kommissionen fastställer enligt det förfarande som anges i direktivet. Medlemsstaterna ska årligen rapportera resultaten av sådan övervakning, inklusive möjliga tillägg till förteckningen över berörda typer av webbplatser samt eventuella ytterligare åtgärder som har vidtagits inom området för tillgänglighet till offentliga webbplatser. Det är inte säkert att alla medlemsstater kan uppfylla kraven före utgången av år 2015 eller att de kan se till att samtliga medborgare omfattas, något som kommissionen bör ta hänsyn till. Kommittén förespråkar att det utarbetas europeiska standarder, och Europaparlamentet kommer säkert att övervaka att de tekniska aspekterna med avseende på de delegerade akterna inte får negativa politiska konsekvenser för EU-medborgarna.

4.4.2

EESK välkomnar att kommissionen framhåller betydelsen av kontinuerlig övervakning av tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser.

4.4.3

EESK rekommenderar att man inför en skyldighet för medlemsstaterna att göra resultaten av sådan kontinuerlig övervakning, inklusive av eventuella allmänna slutsatser dragna av berörda myndigheter på basis av övervakningen, tillgängliga för allmänheten.

4.4.4

EESK rekommenderar även starkt att man inför en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta mekanismer genom vilka medborgare samt representativa organisationer kan rapportera om tillgänglighet och svårtillgänglighet till offentliga myndigheters webbplatser. Information som tillhandahålls via sådana mekanismer kan bidra till de generella övervakningsåtgärderna.

4.4.5

EESK uppmanar kommissionen att överväga att införa en skyldighet för större myndigheter inom den offentliga sektorn att utse en webbtillgänglighetssamordnare som kan se över genomförandet av direktivets krav och relaterade krav. Erfarenheterna visar att organisatoriska åtaganden är viktiga för genomförandet av tillgänglighetskraven.

4.5.1

Mot bakgrund av det faktum att EU-lagstiftning om digitala ID-lösningar håller på att antas samt att EU-lagstiftning när det gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder i andra samhällssektorer, den s.k. europeiska tillgänglighetsakten, för närvarande diskuteras, är det viktigt att säkerställa att både offentliga myndigheter och webbutvecklare ställs inför en enhetlig politik inom alla sektorer. Relevansen av detta understryks ytterligare av det faktum att lagstiftningspaketet om offentlig upphandling, som för närvarande håller på att antas på EU-nivå, även förväntas innehålla bestämmelser om tillgänglighet för personer med funktionshinder.

4.5.2

EESK rekommenderar därför starkt att förenlighet mellan kraven i det direktiv som behandlas i detta yttrande och i andra lagförslag som berör webbtillgänglighet säkerställs med hjälp av en grundlig rättslig och teknisk analys.

4.6.1

Tillgängligheten, funktionaliteten och användningen av IKT-lösningar förändras snabbt med tiden. Ett tydligt exempel på detta är det växande antal tjänster som tillhandahålls via applikationer för smarttelefoner och surfplattor, även av de offentliga myndigheterna.

4.6.2

EESK rekommenderar att applikationer för smarttelefoner och surfplattor, i den utsträckning som deras funktionalitet är integrerad i tjänsterna som tillhandahålls via offentliga myndigheters webbplatser, uttryckligen täcks av direktivets tillämpningsområde mot bakgrund av det faktum att sådana applikationer redan utgör en del av samspelet mellan medborgare och offentliga myndigheter.

4.6.3

Man bör framhålla att det finns ett direkt samband mellan tillgången till webbplatser och människors rätt att fritt tillgå information och delta i det politiska livet i egenskap av medborgare. Ett exempel på god praxis som borde förverkligas i EU är att man skapar en lättillgänglig rubrik för deltagande på alla myndigheters webbplatser.