52011DC0206

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Inremarknadsakten Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 2

2. Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet 5

2.1. Tillgång till finansiering för små och medelstora företag 5

2.2. Den enskilda individens rörlighet 6

2.3. Immateriella rättigheter 8

2.4. Konsumenterna – inre marknadens aktörer 9

2.5. Tjänster 10

2.6. Nätverken 11

2.7. Den digitala inre marknaden 12

2.8. Socialt företagande 14

2.9. Beskattning 16

2.10. Social sammanhållning 17

2.11. Regelverket för företag 18

2.12. Offentlig upphandling 19

3. Ökad styrning – förutsättning för en framgångsrik inre marknaden 20

4. Nästa etapp och slutsatser 22

1. Inledning

Gemensamma marknaden, numera inre marknaden , har sedan starten utgjort kärnpunkten i det europeiska projektet . I mer än femtio år har den skapat solidaritet mellan Europas kvinnor och män samt nya tillväxtmöjligheter för mer än 21 miljoner europeiska företag. Inre marknaden – ett område för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital – har sedan 1993 stärkts genom att den ekonomiska integrationen befästs och gemensamma valutan och solidaritets- och sammanhållningspolitiken införts. Inre marknaden utgör i större utsträckning än någonsin tidigare en del av EU-befolkningens vardagsliv . Den är till nytta både på det privata planet och i yrkeslivet och den verkliga drivkraften för den europeiska ekonomins tillväxt och för företagens utveckling.

Inre marknaden har dock fortfarande en del brister. De belyses bland annat i Mario Montis rapport En ny strategi för den inre marknaden och i Europaparlamentets betänkande av Louis Grech om En inre marknad för konsumenter och medborgare [1].

En handlingsplan för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden

För att komma till rätta med bristerna är det nödvändigt att ta tillvara inre marknadens fulla potential. Människorna ska på nytt kunna skapa en gemensam levnadssfär och förutsättningarna för att offentliga och privata initiativ lyckas ska förbättras. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att utarbeta en proaktiv och övergripande strategi . Marknadsfragmenteringen måste motverkas och hindren för den fria rörligheten av tjänster, innovation och kreativitet måste avlägsnas. Allmänhetens förtroende för inre marknaden måste stärkas. Samtidigt måste konsumenterna kunna dra full nytta av alla de fördelar som inre marknaden har att erbjuda. Målsättningen är en bättre integrerad inre marknad som till fullo fungerar som en plattform för att skapa kollektiv konkurrenskraft för både kvinnor och män, företag och de europeiska regionerna – även de mest avlägsna och minst utvecklade[2]. Brådskande insatser krävs . Trots att EU snabbt reagerat på krisen och inlett ett antal reformer, framför allt vad gäller finansmarknaderna och den ekonomiska styrningen, kan krisen få varaktiga konsekvenser för den potentiella tillväxten och arbetslösheten, vilket påverkar EU-befolkningens levnadsvillkor och dess framtid[3]. EU har i detta syfte antagit strategin Europa-2020 med nya ambitiösa mål för smart och hållbar tillväxt för alla [4] . Dessa kan dock enbart uppnås om EU och medlemsstaterna så snart som möjligt vidtar strukturreformer . Åtgärder som främjar tillväxten och sysselsättningen ska prioriteras. Kommissionen har i sin årliga tillväxtöversikt [5] betonat att det krävs samlade insatser mot krisen. Inre marknadens fulla potential ska utnyttjas för att främja tillväxten. Detta bekräftas i Europeiska rådets slutsatser från mötet den 24–25 mars 2011. ”Inre marknaden spelar en nyckelroll i arbetet med att skapa tillväxt och sysselsättning och främja konkurrenskraft… Särskild tonvikt bör läggas på sådana åtgärder som skapar tillväxt och sysselsättning och ger påtagliga resultat för människor och företag.”[6] Inre marknaden ger de ramar och verktyg som krävs för att genomföra dessa reformer.

En livlig och stimulerande offentlig debatt

För att bemöta dessa utmaningar lägger kommissionen i sitt meddelande På väg mot en inremarknadsakt [7] fram 50 förslag för diskussion.

Den offentliga debatten har ägt rum på EU-nivå och på det nationella och lokala planet. Mer än 800 bidrag har kommit in genom det offentliga samrådet om inremarknadsakten. Dessa återspeglar de synpunkter som förts fram av medlemsstaterna, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter både på nationell och EU-nivå, samt av lokala och regionala myndigheter, näringslivs- och branschorganisationer, fackföreningar, företag, konsumentorganisationer, tankesmedjor, universitet och ett stort antal enskilda personer[8]. Resultaten av samrådet visar att det finns stora förväntningar hos det civila samhället . Dessa gäller både inre marknadens möjligheter att främja tillväxten och sysselsättningen , inre marknadens sociala dimension och skyddet av offentliga tjänster. Aktörerna inom ekonomin bekräftar att man starkt stödjer det gemensamma målet att uppnå en social marknadsekonomi med stor konkurrenskraft .

I slutsatserna av den 10 december 2010[9] bekräftar rådet att man ställer sig bakom de allmänna riktlinjerna i inremarknadsakten, vars syfte är att ge den inre marknaden en fast ekonomisk och social bas för att kunna skapa en verkligt konkurrenskraftig ekonomi. Rådet har åtagit sig att ytterligare granska inremarknadsakten för att så snart som möjligt fastställa, i samarbete med Europarlamentet och kommissionen, vilka prioriterade frågor som bör åtgärdas före utgången av 2012. I sin resolution av den 6 april 2011, som grundar sig på betänkandet av ledamöterna Sandra Kalniete, Cristian Silviu Busoi och Antonio Fernando Correia de Campos[10], presenterar Europaparlamentet sina prioriteringar för att i en anda av partnerskap och styrning utveckla inre marknaden så att den gynnar EU:s befolkning, företagen och tillväxten.

Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka allmänhetens förtroende

Kommissionen har beslutat om tolv åtgärder som ska fungera som hävstänger , vilka fastställts på grundval av resultaten av det offentliga samrådet, Europaparlamentets betänkanden, rådets slutsatser och yttranden från regionkommittén[11] samt ekonomiska och sociala kommittén[12]. För att främja tillväxten och stärka allmänhetens förtroende har kommissionen föreslagit att EU fram till 2012 fastställer en nyckelåtgärd för var och en av dessa åtgärder.

Kommissionen kommer under 2011 att lägga fram de lagstiftningsförslag som krävs för att genomföra dessa nyckelåtgärder så att parlamentet och rådet kan leva upp till Europeiska rådets uppmaning att anta ett första paket med prioriterade åtgärder för att vid utgången av 2012 kunna lansera en ny strategi för inre marknaden [13] .

Prioriteringarna innebär dock inte att man kommer att avstå från att fortsätta arbetet med de övriga åtgärder som fastställs i meddelandet På väg mot en inremarknadsakt . Dessa bidrar till att den inre marknaden kommer att fungera som en plattform för tillväxt och för att öka sysselsättningen. Snabba åtgärder för att främja tillväxten och skapa fler arbetstillfällen är absolut nödvändiga. Denna handlingsplan utgör enbart ett första steg i denna riktning.

Arbetet måste fortsätta och nästa etapp förberedas redan nu. Kommissionen kommer att föreslå ytterligare åtgärder för att bemöta dessa utmaningar och vinnlägga sig om att ge inre marknaden en nystart. I slutet av 2012 kommer man att redogöra för framstegen med den nuvarande handlingsplanen och presentera programmet för nästa etapp. Hela åtgärdspaketet leder till ett samlat agerande för att komma till rätta med inre marknadens brister genom en modell för smart och hållbar tillväxt för alla som ett led i strategin Europa-2020.

Hållbar tillväxt

Reformpaketet ska bidra till hållbar tillväxt baserad på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft [14] , sociala framsteg, ökad sysselsättning , bättre miljö och till att bekämpa klimatförändringarna . Reformerna ska stärka inre marknadens yttre dimension och leda till kännbara förbättringar för den enskilda människan . Det gäller att vinna allmänhetens stöd och förtroende för det europeiska integrationsprojektet.

Smart tillväxt

Reformpaketet kommer att konsolidera och reformera den inre marknaden och anpassa den till 2000-talets utmaningar , framför allt det digitala samhället . Våra företag kommer att kunna hävda sig bättre i den internationella konkurrensen och EU kommer att få de infrastrukturer som krävs för den fria rörligheten för personer och varor. Innovation och nyskapande ska främjas, vilket bidrar till att på nytt skapa en stabil näringslivsbas i EU och ett konkurrenskraftigt tjänstesamhälle.

Tillväxt för alla

Reformpaketet kommer att göra det lättare att starta och utveckla små och medelstora företag, vilka utgör stommen i de nationella samhällsekonomierna och i EU:s ekonomi . Smart reglering och minskad byråkrati kommer att vara centrala aspekter av dessa reformer. Målsättningen är att lösa de praktiska problem som den enskilda människan i EU ställs inför och se till att integrationen inte sker på bekostnad av sociala rättigheter utan att reformpaketet i stället bidrar till ett mer solidariskt samhälle.

Kommissionen kommer att lägga ytterligare tonvikt vid den sociala aspekten i de konsekvensanalyser som ska åtfölja alla lagstiftningsförslag som rör inre marknaden. Lagstiftningsförslagen kommer att hänvisa till socialpolitiska aspekter och sociala rättigheter, om de motiveras av utredningarna. Kommissionen kommer att beakta artiklarna 8 och 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa grundläggande rättigheter föreskriver att arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis har rätt att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk [15].

Tillväxt för alla innebär även att särskild hänsyn tas till funktionshindrades behov så att även de ska kunna dra nytta av inre marknaden. Det ska bli lättare för rörelsehindrade att resa och synskadade ska få bättre möjligheter att läsa.

En integrerad strategi

Kommissionen har redan vidtagit flera viktiga åtgärder genom de sju flaggskeppsinitiativen i strategin Europa-2020. Alla initiativ syftar till blåsa nytt liv i ekonomin på viktiga områden, däribland handlingsplanen för energieffektivitet 2011[16] och översynen av initiativet för att främja små företag ( ”Small Business Act” )[17] som successivt förbereder vägen mot ny tillväxt. Finansmarknaderna spelar en viktig roll i detta sammanhang och reformerna av regleringen av finansiella tjänster för att skapa hållbar tillväxt[18] kommer att fortsätta.

2. Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet

2.1. Tillgång till finansiering för små och medelstora företag

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som gör det lättare för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav. Tanken är att små och medelstora företag, som vill få tillgång till riskkapital, ska kunna vända sig till fonder som kan erbjuda kapital till attraktiva priser[19] och har nödvändig kunskap inom sektorn. |

EU:s 21 miljoner små och medelstora företag utgör en enorm tillgång när det gäller att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning. Finansieringsfrågan är ofta ett av de största hindren för att små och medelstora företag ska kunna lansera nya produkter, förbättra sina infrastrukturer och anställa ytterligare personal[20]. Både etablerade, innovativa och snabbt expanderande små och medelstora företag drabbas av detta problem.

De flesta små och medelstora företag i EU har tagit banklån. Finanskrisen har dock lett till kreditåtstramningar. Detta är anledningen till att kommissionen i samband med översynen av initiativet för att främja små företag ( ”Small Business Act” ), som antogs i februari, åtagit sig att utvärdera hur små och medelstora företag påverkas av alla lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster (till exempel kapitalkravet för banker) och anpassa dem på ett lämpligt sätt.

Att snabbt expanderande små och medelstora företag lättare ska få tillgång till finansiering utgör ett av de viktigaste målen eftersom dessa företag – i synnerhet innovativa små och medelstora företag – spelar en avgörande roll för att skapa en innovativ och hållbar samhällsekonomi. För att få tillgång till de medel som krävs för att saluföra innovativa produkter söker dessa företag ofta finansiering utanför banksfären. Riskkapitalmarknaderna kan tillhandahålla kapital, men de är ännu inte tillräckligt utvecklade i Europa. På grund av olikheter i ländernas nationella lagstiftning och skattehinder drabbas riskkapitalfonder ofta av stora svårigheter när de ska låna pengar i utlandet och bedriva verksamhet över gränserna. Denna nyckelåtgärd kommer att genomföras i nära samarbete med finansieringsforumet för små och medelstora företag.

En handlingsplan kommer att utarbetas för finansiering av små och medelstora företag. Förutom olika finansieringskällor kommer den även att omfatta direkta finansieringsverktyg för små och medelstora företag och skapa gynnsamt klimat för små och medelstora företags utveckling och tillväxt.

Öppenhetsdirektivet, tillämpningsförordningen för prospektdirektivet och marknadsmissbruksdirektivet måste också ändras för att de skyldigheter som åläggs börsnoterade små och medelstora företag ska bli mer rimliga, samtidigt som investerarskyddet bevaras. Vid översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) är det dessutom nödvändigt att införa speciella villkor för förhandlingsplattformer för små och medelstora företag för att dessa marknader ska kunna få en kvalitetsstämpel och för att underlätta nätverkssamarbetet.

2.2. Den enskilda individens rörlighet

Nyckelåtgärd: Modernisering av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer[21]. Syftet är att förenkla förfarandena för ömsesidigt erkännande av rörliga arbetstagares yrkeskvalifikationer, modernisera lagstiftningen, se över de reglerade yrkesgrupperna och stärka förtroendet och samarbetet mellan medlemsstaterna. Genom att införa ett europeiskt yrkeskort skulle man framför allt kunna uppmuntra ökad rörlighet bland olika yrkesgrupper, samtidigt som det skulle skapa förtroende mellan medlemsstaternas berörda myndigheter, vilket i slutänden skulle gagna konsumenterna och arbetsgivarna. |

Arbetstagarnas rörlighet och yrkeskvalifikationer utgör en förutsättning för att ge Europa ny tillväxtkraft. Den europeiska ekonomin blir mer konkurrenskraftig om vi ökar arbetskraftens rörlighet. Det finns fortfarande alltför många hinder i Europa för att arbetstagare ska kunna arbeta var som helst i unionen. Detta leder till att många kvalificerade poster inte blir tillsatta. Om rörligheten skulle värdesättas i större utsträckning och reglerna vara klarare skulle samhällsekonomin dra större nytta av tillfällig rörlighet på arbetsmarkanden. Fortsatta ansträngningar bör göras inom de icke reglerade områdena för att genom den europeiska ramen för kvalifikationer skapa enhetlighet mellan de nationella systemen för erkännande av yrkeskvalifikationer. Syftet är att göra det lättare att jämföra yrkeskvalifikationer när arbetskraft flyttar över gränserna.

Dagsläget på arbetsmarknaden präglas av den ekonomiska krisen och en åldrande befolkning. Det råder arbetskraftsbrist och arbetsgivarna har svårt att finna arbetskraft med rätt kompetens. Det är därför viktigt att snabbt kunna byta till ett arbete i en annan medlemsstat. Följaktligen måste yrkeskvalifikationer och yrkeserfarenhet erkännas i samtliga EU-länder.

För att främja rörligheten måste de anställda även kunna bygga upp och bevara rätten till tilläggspension (överförbarhet) även om de senare byter till annat arbete i ett annat EU-land. Europarlamentets och rådets fulla engagemang är absolut nödvändigt om man fram till 2012 vill kunna leva upp till allmänhetens stora förväntningar i denna fråga.

Kommissionen kommer därför på grundval av grönboken från 2010[22] att publicera en vitbok om pensioner, som bland annat kommer att behandla frågan om skyddet av pensionsrättigheter. Medlemsstaterna ska uppmuntras till att inrätta pensionsövervakningstjänster som hjälper människorna att få en överblick av sina pensionsrättigheter. Därefter kommer man att lägga fram lagstiftningsförslag för att under 2012 förbättra skyddet av pensionsrättigheter. Samtidigt kommer kommissionen att se över direktivet om tjänstepensionsinstitut för att arbetstagare och arbetsgivare ska kunna dra större nytta av den inre marknaden.

I kommissionens flaggskeppsinitiativ En agenda för ny kompetens och nya jobb föreslås också ett antal åtgärder för att förbättra rörligheten, däribland ett europeiskt kompetenspass som ger varje individ möjlighet att förteckna den kompetens och de kunskaper som de förvärvat[23].

Ungdomars rörlighet bör också underlättas. Detta gäller framför allt de som gått ut skolan utan betyg. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till rekommendation till rådet för att främja icke-formellt och informellt lärande [24].

2.3. Immateriella rättigheter

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd för största möjliga antal medlemsstater samt ett enhetligt tvistlösningssystem. Målsättningen är att 2013 utfärda de första EU-patenten[25]. |

Immateriella rättigheter är en äganderätt som erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna[26]. Detta är precis lika viktigt som råvaror eller industribasen. 45–75 % av storföretagens tillgångar är kopplade till immateriella rättigheter[27]. Företag som i stor omfattning använder sig av sådana rättigheter intar en strategisk roll för samhällsekonomiernas hållbara tillväxt. De bidrar både till innovation och ett betydande ekonomiskt mervärde, samt erbjuder stabila och högkvalificerade arbetstillfällen. Lönerna inom denna sektor är i genomsnitt 60 % högre än inom andra sektorer.

Skyddet av immateriella rättigheter uppmuntrar till investeringar i utveckling av nya produkter och innovativa tjänster och säkerställer god avkastning på investeringarna. Därför bör man utarbeta en lagstiftningsram som effektivt skyddar immateriella rättigheter och som respekterar de grundläggande rättigheterna. Denna ram, som ska bidra till att förmedla information, varor och tjänster samt garantera efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen, bör utgöra en av EU:s främsta prioriteringar.

Dagens situation med ett stort antal patentsystem och olika nationella tvistlösningssystem är dyrbart, ineffektivt och skapar rättslig osäkerhet. Det är således absolut nödvändigt att inrätta ett harmoniserat patentskydd och ett enhetligt tvistlösningssystem inom detta område. Ett enhetligt patentskydd skulle minska kostnaderna med 80 %.

Ett instrument för att främja immateriella rättigheter skulle underlätta inrättandet av en verklig EU-marknad för patent och licenser . Vidare vore det önskvärt att de immateriella tillgångar som ett företag har i form av immateriella rättigheter ska kunna tjäna fullt ut som lånegaranti.

Dagens system för att bevilja upphovsrättslicenser för lagligt utbud på nätet bör också förenklas och bli mer transparent[28]. I internets tidsålder bör den kollektiva förvaltningen utvecklas mot en europeisk modell som underlättar utfärdandet av licenser vilka täcker flera länder och ett flertal on-line-tjänster, samtidigt som rättighetshavarna garanteras ett fullgott skydd. Den ökade flexibiliteten i den uppdaterade lagstiftningen möjliggör nya företagsmodeller som bidrar till en bredare och mer riktad spridning av kreativt innehåll till mer rörliga konsumenter. Skapande av digitala versioner av europeiska kulturinstitutioners kataloger, däribland verk av okända upphovsmän (anonyma verk), måste underlättas.

Förbättrad tillgång till lagliga tjänster måste åtföljas av EU-lagstiftning som skärper kampen mot piratkopiering och varumärkesförfalskning , framför allt genom att stärka Europeiska observationscentrumet mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning och förbättra samarbetet med myndigheterna[29]. Tullmyndigheterna bör kunna förbättra skyddet av immateriella rättigheter genom att lagstiftningen ses över. Företagens årliga kostnad för piratkopiering och varumärkesförfalskning beräknas uppgå till 250 miljarder euro[30].

Europeiska varumärkessystemet måste också moderniseras för att förbättra varumärkesskyddet och skapa större samstämmighet mellan EU:s system och de nationella systemen, vilket kommer att förenkla förfarandena, minska kostnaderna och bidra till att systemen kan dra full nytta av nya tekniker som underlättar sökningar.

Dessa frågor kommer att behandlas i kommissionens meddelande om strategin för immateriella rättigheter som ska antas under 2011.

2.4. Konsumenterna – inre marknadens aktörer

Nyckelåtgärd: Lagstiftning om alternativ tvistlösning. Syftet är att inrätta verktyg för reglering av konsumenttvister utanför domstol som resulterar i enkla, snabba och billiga lösningar för konsumenterna och skyddar relationerna mellan företag och deras kunder. Denna åtgärd omfattar även e-handeln. |

Inre marknaden utgör en del av konsumenternas vardag när de reser, gör inköp eller utför betalningar. Alltför ofta stöter de dock på problem och har därför ännu inte full tilltro till att de kan klaga om de får problem. För en nylansering av inre marknaden, och i synnerhet den digitala inre marknaden, är det nödvändigt att öka konsumenternas tilltro till att de kan hävda sina rättigheter. En bättre tillämpning av bestämmelserna kan förhindra att konsumenterna gör avsevärda förluster – uppskattningsvis 0,16 % av EU:s BNP. Ökat förtroende bland konsumenterna för e-handel över gränserna kommer att leda till besparingar på cirka 0,02 % av EU:s BNP, vilket motsvarar 2,50 miljarder euro[31].

Utöver alternativ tvistlösning kommer kommissionen, på grundval av resultaten av det samråd som inletts, att arbeta på ett koncept för kollektiva prövningsmöjligheter.

För att stärka konsumenternas förtroende för inre marknaden måste även andra konkreta åtgärder vidtas. Konsumenterna måste kunna vara säkra på att de varor de köper är säkra, oavsett var de tillverkas. Direktivet om allmän produktsäkerhet måste därför ses över. Företagen förväntar sig dessutom att EU-länderna tillämpar samma skyddsregler inom hela EU. En flerårig handlingsplan för marknadsövervakning , bland annat vid de yttre gränserna, ska därför utarbetas av kommissionen i samarbete med tullmyndigheterna och marknadsövervakningsmyndigheterna och tillämpas av medlemsstaterna. För att säkerställa att konsumenterna får tillförlitlig information om produkters miljöprestanda ska kommissionen, inom ramen för handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion, lägga fram ett initiativ om produkters ekologiska fotavtryck .

Passagerares rättigheter måste också tillämpas på ett korrekt sätt inom alla olika transportmedel, även när det gäller rörelsehindrade. Ett meddelande som redogör för alla gällande EU-regler avseende passagerares rättigheter inom alla transportmedel (flyg, tåg, båt och buss) kommer att publiceras. För att förbättra konsumentskyddet kommer kommissionen inom snar framtid att göra en översyn av direktivet om paketresor, framför allt resor som köpts via internet.

Man kommer att fortsätta arbetet med konsumentskyddet i samband med finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, framför allt när det gäller insyn i bankernas avgifter samt förbättrat skydd för låntagare på hypotekslånemarknaden.

2.5. Tjänster

Nyckelåtgärd: Det europeiska standardiseringssystemet måste ses över och utvidgas till att även omfatta tjänster och standardiseringsförfarandena måste bli effektivare, mer dynamiska och bättre förankrade[32]. |

Standardisering är ett ytterst viktigt verktyg för den fria rörligheten för varor eftersom den garanterar att produkter är driftskompatibla, säkra och av god kvalitet. Standardisering tillämpas även i allt större utsträckning inom tjänstesektorn – idag huvudsakligen på det nationella planet. Detta kan leda till att integrationen av den inre marknaden för tjänster kan försvåras. För att undvika nya hinder och underlätta tillhandahållandet av tjänster över gränserna – framför allt tjänster till företag , exempelvis logistik eller stödtjänster för företag (”facility management”), är det nödvändigt med en standardisering av tjänster på EU-nivå som fullt ut beaktar marknadens behov. Detta bör vara en av huvudmålsättningarna med översynen av det europeiska standardiseringssystemet. Att skapa ett system som är effektivare, mer dynamiskt och mer välförankrat är en annan viktig målsättning. Standardiseringssystemet bör tillåta att man snabbt antar standarder och anpassar dem till ny teknik, bland annat på informations- och kommunikationsområdet. Vidare bör man förbättra små och medelstora företags och andra berörda parters deltagande och se till att standarderna är tillgängliga för alla berörda användare.

Att den inre marknaden för tjänster fungerar väl är rent allmänt sett en grundförutsättning för att öka tillväxten och sysselsättningsnivån i EU. Under perioden 1998–2008 låg den årliga ekonomiska tillväxten i EU på cirka 2,1 %. Tjänstesektorn växte dock i genomsnitt med 2,8 % per år. Sysselsättningen inom sektorn ökade med 2 % per år jämfört med 1 % för ekonomin i dess helhet[33]. Fullständig tillämpning av tjänstedirektivet i alla medlemsstater, däribland inrättandet av en enda kontaktpunkt, är den främsta prioriteten för att förverkliga en inre marknad för tjänster. Utöver tillämpningen av tjänstedirektivet kommer kommissionen, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, att i samarbete med medlemsstaterna genomföra effektivitetskontroller för att mer ingående utvärdera hur EU:s lagstiftning fungerar i praktiken inom vissa nyckelsektorer som tjänster till företag, byggnads- och anläggningssektorn och turistnäringen . Man kommer att titta närmare på olika verksamhetsreserver, kapitalägande, rättsliga former och försäkringskrav, vilka alla utgör hinder för utvidgningen av den inre marknaden för tjänster[34]. Kommissionen kommer på grundval av resultaten av dessa olika initiativ att under 2012 fatta beslut om de nästa etapperna. Handel och distribution är områden som också bör uppmärksammas eftersom de bidrar till tillväxten och till att skapa sysselsättning. Åtgärder kommer även att vidtas för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder mellan företag. Syftet är att fastställa vilken typ av problem som uppstår mellan olika yrkesmässiga aktörer längs hela leverantörsledet och hur pass omfattande de är. Man kommer vidare att göra en översyn av medlemsstaternas nationella lagar, kontrollera deras genomförande och därefter fastställa vilka olika alternativ som står till buds. Målsättningen är att stoppa otillbörliga affärsmetoder som hotar företags existens och stimulera konkurrenskraften hos olika aktörer i leveranskedjan för att skapa en effektivare och mer rättvis handel och distribution, samtidigt som konsumenterna och tillverkarna erbjuds konkurrenskraftiga priser. Med tanke på den stora betydelse som tjänsterna till företagen har kommer kommissionen att inrätta en högnivågrupp för att närmare identifiera vilka brister som finns på marknaden för tjänster.

Utan att det inverkar på erkännandet av yrkeskvalifikationer måste man närmare titta på frågan om hur man ska upprätthålla kvaliteten på den utbildning som tillhandahålls inom ramen för den fria rörligheten för tjänster med tanke på att franchising inom utbildning tilltar.

2.6. Nätverken

Nyckelåtgärd: Lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att fastställa och utveckla strategiska projekt av intresse för EU och garantera driftskompatibilitet och intermodalitet. |

Stommen i den inre marknaden är energi-, transport- och ITK-näten. Välfungerande infrastrukturer främjar snabb rörlighet av personer, varor, olika typer av energi och data till en rimlig kostnad (om tillräckligt med radiospektrum frigörs). Förutsättning för effektiv ekonomisk integration är integration av välfungerande infrastrukturnät.

Det krävs en ny EU-strategi för energiinfrastruktur [35] för att ändra det sätt på vilket EU:s nät planeras och utvecklas. Viktiga felande förbindelser måste upprättas och näten måste bli smartare för att energin ska kunna transporteras på ett bättre sätt. Ny lagstiftning måste antas för att kunna bygga upp enhetliga smarta nät som inte bara säkerställer energiförsörjningen och marknadsintegrationen utan även energieffektiviteten och användningen av förnybar energi. Effektivare och mer transparenta tillståndsförfaranden krävs för att de nationella energinäten ska kunna integreras i ett enda EU-nät. Snabba åtgärder krävs på detta område eftersom tillståndsförfarandena för nya projekt ofta är mycket långdragna (ofta upp till 10 år).

Inom transportsektorn måste man fram till 2050 vidta de åtgärder som rekommenderas i vitboken om transportpolitiken[36], som framför allt syftar till att avveckla hindren för genomförandet av en verklig inre marknad som omfattar alla transportmedel och samtliga nationella system (däribland smarta transportsystem) och utveckla ett multimodalt cabotage- och transportnät. EU har fortfarande inte ett tillräckligt sammankopplat, driftskompatibelt och effektivt gränsöverskridande infrastrukturnät. Översynen av de gemensamma riktlinjerna för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) under 2011 bör göra det möjligt att få bort de värsta flaskhalsarna, upprätta de felande förbindelserna och koppla samman olika transportmedel genom förbättrad projektplanering och bättre uppföljning av beslut. De nya riktlinjerna kommer att fastställa ett basnät för strategisk EU-infrastruktur som kopplar samman de östra och västra delarna av EU och utgör ett europeiskt mobilitetsnät och ett gemensamt europeiskt transportområde.

Radiospektrum är viktigt för det digitala samhället, snabba trådlösa tjänster, ekonomisk återhämtning, tillväxt, högkvalitativa jobb och ett EU med en på lång sikt hållbar konkurrenskraft. Med hänsyn till hur viktig tillgänglighet till och effektiv användning av radiospektrum är för att inrätta en inre marknad för elektronisk kommunikation och för andra EU-policyområden har Europaparlamentet och rådet uppmanats att utan dröjsmål anta förslaget till beslut om ett program för radiospektrumpolitik för strategisk planering och harmonisering av användningen av radiospektrum inom EU .

2.7. Den digitala inre marknaden

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering inom hela EU och översyn av direktivet om elektroniska signaturer. Syftet är att skapa säker och problemfri elektronisk interaktion mellan företag, enskilda personer och offentliga myndigheter och därmed förbättra effektiviteten när det gäller offentliga tjänster och offentlig upphandling, tillhandahållandet av tjänster och e-handel – även i ett gränsöverskridande sammanhang. |

Att stärka förtroendet för elektroniska transaktioner är en absolut nödvändighet för att den digitala inre marknaden ska kunna byggas ut, vilket gagnar allmänheten, företagen och myndigheterna. Vad som krävs är elektroniska betrodda tjänster som beaktar principen om skydd för privatlivet, ger rättslig säkerhet, garanterar att transaktioner är säkra, fungerar över gränserna och accepteras inom alla verksamhetsområden, men som samtidigt är billiga, användarvänliga och strikt kontrolleras av parterna i en transaktion.

Kommissionen kommer därför att föreslå en ny lagstiftningsram för att skapa förtroende för elektroniska transaktioner. Detta kommer att innebära översyn av direktivet om elektroniska signaturer i syfte att tydliggöra olika begrepp, förenkla användningen av e-signaturer och avlägsna hindren för driftskompatibilitet. Den nya ramen kommer också medföra ömsesidigt erkännande av e-identifierings- och e-autentiseringstjänster . Vid utarbetandet av ramen kommer man även att beröra hur vissa andra betrodda tjänster av gränsöverskridande slag fungerar. De verktyg som föreslås i ramen ska vara av allmänt slag och inte kopplade till en viss sektor, i synnerhet när det gäller elektronisk identitet. Ramen ska vara teknikneutral och öppen för alla kommunikationsmedel som Internet och mobila kommunikationer.

Utvecklingen av digital teknik utgör en av de viktigaste faktorerna för att inom EU främja tillväxten och sysselsättningen inom olika sektorer, exempelvis ITK-teknik (som 2007 skapade ett mervärde för EU:s ekonomi på cirka 600 miljarder euro[37]), det ökade antalet personer som regelbundet eller dagligen använder Internet (siffrorna för 2010 var 65 % respektive 53 %[38]), en bredbandsmarknad som 2010 var världsledande[39], en marknad för information från den offentliga sektorn som uppgick till 27 miljarder euro[40] – för att bara nämna några exempel. Flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa [41] är ett komplett åtgärdspaket som i slutänden ska leda till en digital inre marknad.

Talöverföring och dataöverföring är tjänster som i allt större utsträckning används av allmänheten. När det gäller roamingavgifter har de åtgärder som EU vidtagit sedan 2007 helt klart lett till minskade telefonkostnader och ökad insyn för konsumenterna. Roamingkostnaderna för slutanvändaren är dock fortfarande alldeles för höga, vilket gör att många personer och en stor del av företagen inte använder sig av dessa tjänster i utlandet.

Utvecklingen av den digitala inre marknaden hindras av konsumenternas bristande förtroende, vilket framför allt beror på osäkerhet i fråga om betalningssäkerheten och konsumenternas rättigheter i samband med gränsöverskridande transaktioner[42], i synnerhet vad gäller produktsäkerhet och varumärkesförfalskning.[43] Det bristande konsumentförtroendet och problemen i samband med e-handel över gränserna förklarar varför e-handeln endast uppgår till 5 % av den totala detaljhandeln och att enbart 9 % av EU:s befolkning hittills handlat via nätet i ett annat EU-land[44]. Utmaningen är att skapa en verklig inre marknad som är till för alla, även de mest utsatta och de som bor i de mest avlägsna områdena. Kommissionen kommer därför att lägga fram en handlingsplan för utveckling av e-handeln . I det meddelandet kommer man att utvärdera tillämpningen av direktivet om elektronisk handel och analysera vad som måste göras inom följande områden: mikrobetalningar, säkerhet vid e-betalning, skyddet av personuppgifter, kamp mot varumärkesförfalskningar, leverans av beställningar, internettjänsteleverantörers ansvar och i vad mån den EU-lagstiftning som rör e-handeln är konsekvent[45]. Kommissionen kommer även att föreslå åtgärder för att främja utvecklingen av ett gemensamt område för betalkort och andra innovativa betalningsformer.

Diskriminering på grundval av geografiska aspekter, i synnerhet i samband med e-handel, måste elimineras. Kommissionen kommer att lägga fram riktlinjer [46] för att åtgärda otillbörlig diskriminering som grundar sig på nationalitet eller bosättningsort, framför allt i samband med e-handel.

Genom direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[47] har man infört grundvillkor för återanvändning av det stora antal uppgifter som offentliga myndigheter producerar, vilket kan bidra till utvecklingen av marknaden för datainnehåll och tjänstemarknaden om de görs tillgängliga på ett transparent och icke-diskriminerande sätt[48]. Översynen av detta direktiv kommer att bidra till att information från den offentliga sektorn kan erbjuda många nya möjligheter och leda till tillväxt inom ett antal andra innovativa sektorer.

2.8. Socialt företagande

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som inrättar en EU-ram för att främja utvecklingen av solidariska investeringsfonder och stärker effekterna av nationella initiativ genom att bereda dessa fonder tillgång till de möjligheter som inre marknaden har att erbjuda (investeringsmöjligheter och tillgång för investerare från alla medlemsstater). |

Inre marknaden grundar sig på en ”social marknadsekonomi med stark konkurrenskraft” som återspeglar utvecklingen mot en miljömässigt hållbar tillväxt med ökad social rättvisa för alla. När sådana samhällsekonomiska överväganden får företräde framför strikt profittänkande uppstår nya ekonomiska modeller. Denna trend bör kunna få genomslagskraft på inre marknaden. Lika konkurrensvillkor bör skapas och projekt som leder till större ekonomisk rättvisa bör understödjas, samtidigt som social utestängning måste förebyggas. Den enorma ekonomiska drivkraft som finns hos kapitalförvaltningsindustrin (7 000 miljarder euro 2009) måste tas tillvara för att främja utvecklingen inom de företag – som utöver en rimlig önskan att göra ekonomiska vinster – har valt att satsa på mål av allmänt intresse och på social, etisk och miljömässig utveckling. För att säkerställa att samma regler gäller för alla kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ökad öppenhet vad gäller den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer tillhandahåller.

Den sociala företagssektorn inom inre marknaden måste, för att kunna utvecklas och uppnå sina mål, dra nytta av nya organisationsformer med särskild rättslig ställning. Den kooperativa sektorn är till exempel aktivare än någonsin[49]. Något måste dock göras åt den bristande efterlevnaden av stadgan för europeiska kooperativa föreningar. Ömsesidiga bolag är verksamma inom nyckelsektorer (till exempel hälso-, bank-, försäkringssektorn), men vanligtvis tillhandahåller de inte sina tjänster i andra medlemsstater. Dessa bolag utgör idag 25 % av försäkringsmarknaden och 70 % av det totala antalet företag inom sektorn och därför kan den inre marknaden inte bortse från dem. Stiftelserna bidrar i hög grad till finansiering av innovativa initiativ av allmänt intresse. Problem uppstår dock fortfarande när stiftelser vill etablera sig i andra medlemsstater eller önskar slå samman tillgångar som de har på olika sidor gränserna. För att komma till rätta med dessa svårigheter avser kommissionen att lägga fram ett förslag till förordning om en stadga för europeiska stiftelser.

En del företag har dessutom satsat på att bekämpa utestängning utan att därför avstå från ekonomiska vinster. Det rör sig ofta om mycket små företag som verkar lokalt, men vissa har en verklig potential för tillväxt och för att skapa och arbetstillfällen[50]. De rättsliga instrumenten[51] ska bidra till att inre marknaden blir grogrunden för dessa företag och ökar deras tillväxtmöjligheter i stället för att begränsa dem till den inhemska marknaden.

Kommissionen kommer inom ramen för Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning[52] att stödja utvecklingen av social marknadsekonomi som ett verktyg för aktiv integrering genom att under 2011 föreslå ett initiativ för socialt företagande i syfte att underlätta tillgången till EU:s finansieringsprogram inom detta område.

Kommissionen kommer under 2011 även att anta ett meddelande om företagens sociala ansvar – vilket är ett vidare begrepp än socialt företagande – som ska uppmuntra företagen till att i sin dagliga verksamhet vidta åtgärder med ett socialt eller miljömässigt syfte.

2.9. Beskattning

Nyckelåtgärd: Översyn av energiskattedirektivet för att olika energikällor ska behandlas på likvärdigt sätt i syfte att bättre beakta varors energiinnehåll och deras koldioxidutsläpp. |

EU:s skattelagstiftning återspeglar inte längre de faktiska förhållandena på 2000-talets inre marknad och kraven på en hållbar utveckling. Likabehandlingen av slutkonsumenterna inom inre marknaden är inte säkerställd och de mest energibesparande och mest miljövänliga metoderna främjas inte i tillräcklig utsträckning. Det är väsentligt att man idag genom skatteåtgärder styr konsumtionen mot ett bättre utnyttjande av energikällorna och främjar framför allt ren energi.

Företag som är etablerade i mer än en medlemsstat måste lämna in skattedeklarationer hos flera skattemyndigheter. Genom att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas avser kommissionen att harmonisera metoderna för beräkning av skattebasen så att företagen omfattas av samma skatteregler oberoende av beskattningsland[53]. Kontakterna mellan företag och skattemyndigheter ska underlättas genom att man inrättar en enda kontaktpunkt för skattefrågor och leda till administrativt samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. EU:s företag kommer varje år att spara 700 miljoner euro i efterlevnadskostnader genom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och 1,3 miljarder euro på grund av konsolideringen. Företag som önskar expandera utanför det egna landets gränser kommer dessutom att göra besparingar på cirka 1 miljard euro. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen har i den årliga tillväxtstrategin betecknats som en av de åtgärder som främjar tillväxten och som måste prioriteras för att ett beslut ska kunna tas före utgången av 2012. Europaparlamentets och rådets fulla engagemang är absolut nödvändigt för att kunna leva upp till företagens stora förväntningar på förenklad administration.

Även momsskattesystemet måste ses över för att fastställa slutgiltiga bestämmelser för gränsöverskridande transaktioner och beskattningen av dessa. Syftet är att minska de administrativa kostnaderna för sådana transaktioner och säkerställa hela handelskedjan, i synnerhet vad gäller små och medelstora företag. Kommissionen har som målsättning att före utgången av 2011 fastställa en momsstrategi som resulterar i lagstiftningsförslag. Dessa kommer att granskas i samband med nästa etapp för att stärka den inre marknaden efter 2012.

Beskattning vid gränsöverskridande verksamhet skapar många problem för allmänheten . Dessa måste lösas. Kommissionen har i ett meddelande om Avskaffande av gränsöverskridande skattehinder för EU-medborgare [54] identifierat de största problemen, bland annat dubbelbeskattning, skattediskriminering och svårigheter med tillgång till information och till andra EU-länders skattemyndigheter. Man har föreslagit åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem, till exempel en bindande mekanism för tvister i dubbelbeskattningsfrågor, inrättande av en enda kontaktpunkt för myndighetskontakter och skatteregler för gränsöverskridande arv.

2.10. Social sammanhållning

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som syftar till att förbättra och stärka genomförandet, tillämpningen och den praktiska efterlevanden av direktivet om utstationering av arbetstagare[55]. Detta innebär åtgärder för att förhindra och bestraffa missbruk och kringgående av reglerna samt lagstiftning som klarlägger utövandet av etableringsrätten, rätten att tillhandahålla tjänster och de grundläggande sociala rättigheterna. |

I en social marknadsekonomi krävs det en mer integrerad tjänstemarknad för att företagen utan nivåsänkning lättare ska kunna tillhandahålla tjänster i hela EU – framför allt genom utstationering av arbetstagare – samtidigt som det skapas fler högkvalitativa arbetstillfällen och förbättrat arbetstagarskydd och de sociala rättigheterna tillgodoses.

Bestämmelserna om utstationering av arbetstagare måste förbättras för att få bättre informationsspridning mellan företagen och EU-ländernas myndigheter, stärka kontrollerna och kampen mot missbruk, framför allt vad gäller arbetstagares rättigheter.

Inremarknadsbestämmelserna måste beakta artiklarna 8 och 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som idag har samma rättsliga status som fördragen. Kommissionen kommer därför att föreslå lagstiftning som omfattar alla sektorer och klarlägger etableringsfriheten och rätten att tillhandahålla tjänster samt de grundläggande sociala rättigheterna, däribland kollektivåtgärder, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis samt EU-lagstiftningen[56].

Rent allmänt står social och territoriell sammanhållning i centrum för det europeiska projektet. Det konstateras att enbart marknadskrafterna inte i tillräcklig utsträckning kan uppfylla de kollektiva behoven. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är viktiga byggstenar för den europeiska sociala modellen. Det innebär en samhällsekonomi som både är ytterst konkurrenskraftig och socialt sett omfattar alla.

EU fastställer bland annat i artikel 14 i EUF-fördraget och i protokoll 26 till fördragen att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har stor betydelse för att främja social och territoriell sammanhållning inom EU och i medlemsstaterna. Vidare konstateras att nationella, regionala och lokala myndigheter spelar en viktig roll och har vida befogenheter när det gäller att tillhandahålla, verkställa och organisera tjänster av allmänt intresse på ett sätt som i största möjliga utsträckning tillgodoser nyttjarnas behov i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

När det gäller offentlig upphandling har kommissionen nyligen inlett diskussioner för att klarlägga förhållandet mellan reglerna för statligt stöd, reglerna för offentlig upphandling och de bestämmelser som gäller för interna tjänster.

Enligt artikel 106 i EUF-fördraget är det dessutom kommissionens skyldighet att se till att tillhandahållandet och finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse när det gäller konkurrensfrågor sker i enlighet med de principer och bestämmelser som fastställs i fördraget. Man har även inlett ett samråd om den förestående översynen av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (det så kallade post-Altmark-paketet)[57]. Den förestående reformen bör ha två målsättningar: klarläggande och ett differentierat och väl avvägt förfarande. Kommissionen avser att vid behov klarlägga flera viktiga nyckelbegrepp. Samtidigt är det viktigt att se till att granskningen av det statliga stödet står i proportion till tjänsternas art och deras omfattning.

I ett meddelande som kommissionen avser att lägga fram före slutet av 2011 kommer man att presentera åtgärder som på ett bättre sätt säkerställer att tjänster av allmänt ekonomisk intresse, däribland tjänster av allmänt socialt intresse, ges en rättslig ram som gör det möjligt att fullgöra dessa uppgifter.

Kommissionen kommer därför att utreda vilka åtgärder som krävs för att i linje med artikel 14 och protokoll 26 säkerställa att alla invånare till ett rimligt pris får tillgång till de tjänster som är nödvändiga i det dagliga livet och för ekonomisk och social integration, och med beaktande av medlemsstaternas avgörande roll när det gäller att tillhandahålla, verkställa och organisera dessa tjänster. I detta sammanhang är det viktig att ta hänsyn till att EU-befolkningens behov förändras med tiden.

Kommissionen konstaterar att den enskilda människan inte har möjlighet att på ett aktivt sätt medverka i inre marknaden. Tillgången till grundläggande banktjänster – som idag utgör en absolut nödvändighet för att kunna delta i det ekonomiska och sociala livet – är inte fullt ut tillgodosett. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett förslag om att alla ska ha tillgång till ett standardbetalkonto till en rimlig kostnad, oavsett var i EU man är bosatt.

2.11. Regelverket för företag

Nyckelåtgärd: Redovisningsdirektiven ska förenklas vad gäller finansiell rapportering och den administrativa bördan lättas, framför allt för små och medelstora företag. |

Europeiska rådet underströk i slutsatserna från mötet den 24–25 mars 2011 nödvändigheten av att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag både på EU-nivå och på det nationella planet. Kommissionen kommer att rapportera till rådet om denna fråga[58]. Hur stora fördelarna med inre marknaden kommer att bli beror på hur enkelt det är för personer, varor, tjänster och kapital att fritt röra sig mellan EU-länderna. Syftet med inremarknadspolitiken är att underlätta rörligheten, inte enbart genom att avlägsna hinder utan även genom att utforma lagstiftning som i största möjliga mån minskar byråkratin.

Huvudsyftet med översynen av redovisningsdirektiven är att reducera den administrativa bördan genom att minska de redovisningsskyldigheter som åläggs mikroföretag och små företag i form av aktiebolag eller privata aktiebolag. Förslaget beräknas ge vinster på 1,5 miljarder euro per år för 1,1 miljoner små företag och 5,2 miljarder euro per år för 5,9 miljoner mikroföretag[59]. Dessa besparingar möjliggörs främst genom att mikroföretags och små företags redovisningsskyldigheter minskas. Utöver denna förenkling kommer översynen av direktiven också att leda till ökad klarhet och jämförbarhet inom hela EU av små och stora företags ekonomiska ställning. Vidare ska kommissionens förslag om att undanta mikroföretag från bestämmelserna i redovisningsdirektiven antas av rådet och parlamentet.

Införandet av harmoniserade EU-regler ersätter 27 nationella lagstiftningar, vilket i sig minskar byråkratin. Dessutom har man vidtagit ytterligare åtgärder för att minska den administrativa börda som EU-lagstiftningen resulterar i[60]. Kommissionen har av denna anledning lagt fram ett förslag om en Europabolagsordning , som fortfarande inte antagits av rådet. Det är hög tid att rådet fattar beslut om denna fråga.

För att underlätta små och medelstora företags verksamhet har kommissionen antagit ett initiativ för att främja små företag ( Small Business Act )[61]. Den introducerar principen att ”tänka småskaligt först” inom all EU-politik och innehåller ett stort antal konkreta åtgärder för att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft inom inre marknaden.

Ett valfritt instrument för europeisk avtalsrätt bör införas för att underlätta gränsöverskridande transaktioner inom inre marknaden. Man bör även anta lagstiftning för att underlätta indrivning av fordringar i andra länder . Detta skulle ytterligare förenkla dagens regler till förmån för den enskilda människan och företagen, som önskar få större rättslig säkerhet på detta område.

2.12. Offentlig upphandling

Nyckelåtgärd: Omarbetning och uppdatering av lagstiftningen för offentlig upphandling för att få till stånd en väl avvägd politik som främjar efterfrågan på miljövänliga och innovativa varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten och utgör socialt ansvarsfulla lösningar. Denna översyn bör även resultera i enklare och mer flexibla förfaranden för offentliga upphandlare och förenkla tillträdet för företagen – framför allt små och medelstora företag[62]. |

Offentliga myndigheter använder cirka 18 % av EU:s BNP för upphandling av varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten. Genom EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning har det skapats rättvisa konkurrensförhållanden inom den offentliga upphandlingen, vilket gör att människorna får bättre kvalitet till lägre pris.

Med hänsyn till att ett mycket stort antal varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten omfattas av offentlig upphandling kan detta leda till ökad efterfrågan på varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten som är miljövänliga, innovativa och utgör socialt ansvarsfulla lösningar. Offentlig upphandling kan således bidra till att skapa en inre marknad som är miljövänligare, mer innovativ och som erbjuder mer ansvarsfulla lösningar. För att den offentliga upphandlingen ska bli effektivare är det också viktigt att förenkla förfarandena och göra dem mer flexibla. Detta får dock inte leda till att den EU-övergripande tillgången till offentlig upphandling begränsas. Tvärtom måste tillgången till marknaderna ytterligare underlättas, framför allt för små och medelstora företag liksom den gränsöverskridande handeln, till exempel i samband med gemensam upphandling av olika inköpare. Antalet offentliga kontrakt som tilldelas företag i ett annat EU-land är fortfarande ganska begränsat, framför allt om man jämför med de privata marknaderna.

Tjänstekoncessioner har stor ekonomisk betydelse[63] och utgör merparten av offentlig-privata partnerskap. Lagstiftning skulle ge större rättslig säkerhet för sådana partnerskap.

Ökad konkurrens inom offentlig upphandling ger fördelar både på det globala planet och på EU-nivå. För att detta ska ske i en anda av ömsesidighet, vara till fördel för alla parter och erbjuda europeiska och utländska företag samma möjligheter och rättvisa konkurrensförhållanden måste man även anta EU-lagstiftning som gör det möjligt för företag från tredjeländer att få tillgång till EU:s marknader för offentlig upphandling och göra åtaganden på EU-nivå.

3. ökad styrning – förutsättning för en framgångsrik inre marknaden

För att de föreslagna åtgärderna ska ge förväntade resultat i fråga om förbättrad tillväxt och ökad sysselsättning måste man uppfylla fyra förutsättningar för att åtgärderna ska kunna utvecklas och genomföras på ett effektivt sätt: 1. Förbättrad dialog med det civila samhället i dess helhet. 2. Nära partnerskap med olika aktörer. 3. Effektiv information till allmänheten och företagen. 4. Bättre kontroll av tillämpningen av inremarknadsbestämmelserna.

Involvera det civila samhället och främja regelbunden utvärdering

Det framgår klart och tydligt av det offentliga samrådet att det civila samhället önskar vara mer involverat i utvecklingen av inre marknaden än vad tidigare varit fallet[64]. För att visa att man är fast besluten att leva upp till denna målsättning kommer kommissionen att regelbundet offentliggöra en förteckning över de 20 största förväntningar som allmänheten och företagen – på grundval av sina konkreta erfarenheter – har på den inre marknaden. Förteckningen kommer att utgöra en verklig måttstock på hur den inre marknaden fungerar . Den ska presenteras för forumet för den inre marknaden , som regelbundet kommer att samla inre marknadens aktörer: företag, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, medborgarrepresentanter, offentliga myndigheter på olika förvaltningsnivåer och parlament. Man kommer att granska hur den inre marknaden fungerar och titta närmare på hur direktiven införlivats och tillämpas. Vidare kommer man att utbyta god praxis. En metod för att utvärdera inremarknadspolitiken kommer att utvecklas. Denna kommer att spela en viktig roll för uppföljningen av inremarknadsakten och för att utvärdera de faktiska resultaten. Även ombudsmannens arbete kommer att bidra till denna utvärdering. För att förbättra uppföljningen och utvärderingen kommer kommissionen att använda ett fåtal indikatorer som förtecknas i bilaga 2.

Arbetsmarknadsparterna bör också få en större roll genom att de ges möjlighet att framföra sina synpunkter vad gäller den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

Skapa partnerskap och förbättra samarbetet

Nödvändigheten att stärka och fördjupa partnerskapen mellan alla aktörer på inre marknaden, framför allt mellan medlemsstaterna och kommissionen, har poängterats av de regionala myndigheterna som uttryckt sin vilja att fullt ut delta i utformningen av inremarknadspolitiken. Detta kan ske genom att de olika aktörerna i större utsträckning involveras i samråden om kommissionens särskilda förslag. Vidare kommer man att underlätta och uppmuntra samarbetet mellan de olika nationella myndigheter som fattar de enskilda besluten – vilket ofta är på regional eller kommunal nivå. Den rättsliga säkerheten för det elektroniska informationsutbytessystemet, vilket omfattar 6 000 förvaltningar – ska förbättras. Detta system bör användas i första hand som ett partnerskapsverktyg för att genomföra inremarknadsbestämmelserna i kommissionen framtida förslag. För att underlätta informationsutbytet mellan förvaltningar bör man inrätta teknik för automatisk översättning.

Bättre information för bättre tillämpning av inremarknadsbestämmelserna

Inre marknaden skulle i större utsträckning kunna bidra till tillväxten om alla lagar (framför allt gällande EU-lagstiftning) skulle tillämpas av samtliga medlemsstater och fullt ut gagna företagen och allmänheten. De är de första som kan göra sina rättigheter gällande. Det kräver dock att man känner till sina rättigheter, att dessa kan utövas och att man kan få hjälp om det uppstår problem. Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att bygga ut sin portal Ditt Europa så att den omfattar all information och ger vägledning på EU-nivå och på det nationella planet. Det är även absolut nödvändigt att förbättra förutsättningarna för att enskilda personer och företag, vars rättigheter inte fullt ut respekterats, snabbt och kostnadsfritt ska kunna få konkreta lösningar. Det gäller att skapa förtroende för inre marknaden så att människor och företag vill ta del av den. Kommissionen och medlemsstaterna kommer därför att bygga ut problemlösningsnätverket Solvit som kopplar samman nationella myndigheter.

Lika regler för alla

Alternativa möjligheter för tvistlösning bör tillämpas systematiskt[65]. Vid bestående problem och framför allt om de beror på strukturproblem som hänför sig till nationell lagstiftning kan kommissionen tillämpa de förfaranden som föreskrivs i artikel 258 i EUF-fördraget. Olika aktörer betonade i samband med samrådet nödvändigheten av att lika regler ska gälla för alla inom inre marknaden och påpekade ett antal punkter som måste åtgärdas. Kommissionen kommer därför att tillämpa en striktare politik på detta område och uppmana medlemsstaterna att genom att fastställa konkreta mål se till att EU-lagstiftningen införlivas i nationell lagstiftning och att denna anpassas. Införlivandeunderskottet har kunnat minskas till 1 %, men det krävs ytterligare insatser. För att alla medlemsstater fram till 2012 ska tillämpa inremarknadsbestämmelserna på ett korrekt och fullständigt sätt krävs det, i enlighet med vad Europaparlamentet begärt, att 1. medlemsstaterna ställer upp jämföresletabeller som ska offentliggöras 2. konkreta mål fastställs för att begränsa införlivandeunderskottet till 0,5 %[66] och underskottet vad gäller förenligheten med nationell lagstiftning till 0,5 %[67] 3. överträdelseförfarandena blir effektivare genom att konkreta mål fastställs för de olika etapperna i förfarandet.

Om införlivandet av ett direktiv rör en enskild nyckelsektor med särskilt omfattande nationell lagstiftning kan kommissionen föreslå en inbördes utvärdering.

Globala spelregler

För att den inre marknaden ska bli framgångsrik och EU-företagen lyckas i den internationella konkurrensen krävs det att EU:s interna och externa politik är samstämmig och komplementerande. Kommissionen kommer i detta syfte att även fortsättningsvis se till att lagstiftningen tillnärmas och aktivt arbeta för att internationella standarder antas. Man kommer att förhandla fram handelsavtal med särskild tonvikt inte enbart på marknadstillträdet utan även på konvergens på lagstiftningsområdet. Särskild uppmärksamhet bör tillägnas kandidatländerna (som ska anta EU:s regelverk), men även grannländerna och EU:s strategiska partner för att främja ekonomisk integrering, förbättra ömsesidigt marknadstillträde och tillnärma lagstiftningarna, framför allt genom långtgående frihandelsavtal.

4. NÄSTA ETAPP OCH SLUTSATSER

Att fastställa prioriterade mål för de kommande 18 månaderna utesluter inte att man redan nu bör planera inför nästa etapp efter 2012. För att under de kommande tio åren kunna förverkliga de mål som uppställts i strategin Europa-2020 måste den inre marknaden få en ny inriktning och ny dynamik. Inre marknaden bör bidra till att uppnå målen för hållbarhet och effektivt utnyttjande av resurserna, innovation, social integrering, territoriell sammanhållning och sysselsättningsstrategin.

En ny etapp för utvecklingen av inre marknaden kommer att inledas i slutet av 2012. Diskussionerna kommer att ske på grundval av en omfattande ekonomisk studie som ska identifiera områden där det finns outnyttjad tillväxtpotential och eventuellt nya faktorer som kan främja tillväxten. Kommissionen kommer med hjälp av de nya styrverktygen att samråda med det civila samhället och alla aktörer på inre marknaden.

Allmänheten och företagen kommer enbart att kunna dra full nytta av inre marknaden om inremarknadsakten och de prioriterade åtgärderna genomförs snabbt och ambitiöst . Detta handlingsprogram bidrar på ett avgörande sätt till att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och bör därför ges högsta prioritet. Detta kräver att alla europeiska institutioner, medlemsstaterna och samtliga berörda parter engagerar sig.

Kommissionen kommer därför att

- uppmana Europaparlament, Europeiska rådet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén att fullt ut stödja inremarknadsakten,

- uppmana Europeiska rådet att understödja de tolv prioriterade åtgärder som fastställs i inremarknadsakten och prioritera genomförandet av dem,

- uppmana Europaparlamentet och rådet att i lagstiftningsförfarandet ge högsta prioritet åt nyckelåtgärderna i inremarknadsakten och se till att de antas så snart som möjligt, dock senast till utgången av 2012,

- rapportera till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om framstegen i fråga om genomförandet av inremarknadsakten och dess nyckelåtgärder inom ramen för ”Europeiska terminen” och i samband översynen vid Europeiska rådets vårmöte,

- samarbeta med medlemsstaterna för att underlätta ett snabb genomförande av inremarknadsakten och dess nyckelåtgärder,

- uppmana medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter att se till inremarknadsbestämmelserna genomförs och efterlevs,

- uppmana alla intressenter, Europaparlamentets och de nationella parlamentens ledamöter, företrädare för nationella, regionala och lokala myndigheter samt alla andra berörda parter att aktivt medverka i en inremarknadsdag i samband med vilken man ska diskutera de framsteg som uppnåtts och vilka frågor som bör prioriteras på det nationella planet och på EU-nivå, framför allt inom ramen för forumet för den inre marknaden.

Bilaga 1: Nyckelåtgärder

Nyckelåtgärd: | Insats | Kommissionens förslag |

1 | Lagstiftning som gör det lättare för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav. | Tillgång till finansiering för små och medelstora företag | Fjärde kvartalet 2011 |

2 | Modernisering av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer. | Den enskilda individens rörlighet | Fjärde kvartalet 2011 |

3 | Lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd för största möjliga antal medlemsstater samt ett enhetligt tvistlösningssystem. Målsättningen är att 2013 utfärda de första EU-patenten. | Immateriella rättigheter | Andra kvartalet 2011 |

4 | Lagstiftning om alternativ tvistlösning. Denna åtgärd omfattar även e-handeln. | Konsumenterna, inre marknadens aktörer | Fjärde kvartalet 2011 |

5 | Översyn av det europeiska standardiseringssystemet för att utvidga det till att även omfatta tjänster och göra standardiseringsförfarandena mer effektiva, dynamiska och välförankrade. | Tjänster | Andra kvartalet 2011 |

6 | Lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att fastställa och utveckla strategiska projekt av intresse för EU och garantera driftskompatibilitet och intermodalitet. | Nätverken | Fjärde kvartalet 2011 Tredje kvartalet 2011 |

7 | Lagstiftning som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering inom hela EU och översyn av direktivet om elektroniska signaturer. | Den digitala inre marknaden | Första kvartalet 2012 |

8 | Lagstiftning som inrättar en EU-ram för att främja utvecklingen av solidariska investeringsfonder | Socialt företagande | Fjärde kvartalet 2011 |

9 | Översyn av energiskattedirektivet för att olika energikällor ska behandlas på likvärdigt sätt i syfte att bättre beakta varors energiinnehåll och deras koldioxidutsläpp. | Beskattning | Andra kvartalet 2011 |

10 | Lagstiftning som syftar till att förbättra och stärka genomförandet, tillämpningen och den praktiska efterlevanden av direktivet om utstationering av arbetstagare[68], samt lagstiftning som klarlägger utövandet av etableringsrätten, rätten att tillhandahålla tjänster och de grundläggande sociala rättigheterna | Social sammanhållning | Fjärde kvartalet 2011 |

11 | Förenkling av redovisningsdirektiven | Regelverket för företag | Andra kvartalet 2011 |

12 | Omarbetning och uppdatering av lagstiftningen för offentlig upphandling | Offentlig upphandling | Fjärde kvartalet 2011 |

Bilaga 2: Indikatorer för inre marknaden

- Handeln inom EU med varor och tjänster: 2009 uppgick varuhandeln inom EU till 37 % av BNP (4 320 miljarder euro) och handeln med tjänster till 10,5 % av BNP (1 233 miljarder euro)[69].

- E-handeln inom EU: 2010 gjorde 9 % av EU:s befolkning inköp hos leverantörer i en annan medlemsstat[70].

- Antalet inlämnade och beviljade ansökningar om EU-patent: 2010 (preliminära siffror) lämnades 235 029 ansökningar om EU-patent till Europeiska patentverket varav 58 108 beviljades[71].

- Det gränsöverskridande samarbetet mellan EU:s offentliga myndigheter (IMI): I slutet av 2010 hade 5 737 behöriga myndigheter registrerats i IMI[72].

- EU-lagstiftningens införlivandeunderskott inom inre marknaden: Införlivandeunderskottet uppgick i slutet av 2010 till 0,9 % för hela EU[73].

- Antalet EU-medborgare som arbetar i en annan medlemsstat: 5,8 miljoner personer 2009, vilket motsvarar 2,5 % av EU:s yrkesverksamma befolkning[74].

[1] A7-0132/2010.

[2] Kommissionen har gett Pedro Solbes i uppdrag att utarbeta en rapport om situationen i regionerna.

[3] Den potentiella tillväxten på medellång sikt beräknas till 1,5 % fram till 2020. 9,6 % av den aktiva befolkningen är arbetslös. Kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt: Vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen , sida 2.

[4] KOM(2010) 2020.

[5] Kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen , KOM(2011) 11.

[6] Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, EUC0 10/11, punkt 7.

[7] KOM(2010) 608.

[8] Se bilagan till rapporten om det offentliga samrådet om inremarknadsakten.

[9] Rådets slutsatser om inremarknadsakten (17799/10).

[10] Styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden (P7TA-PROV(2011)0144), En inre marknad för européer (P7TA-PROV(2011)0145) och En inre marknad för företag och tillväxt (P7TA-PROV(2011)0146).

[11] CdR 330/2010 - ECOS-V-009.

[12] R/CESE 525/2011 (INT/548).

[13] Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, EUC0 10/11, punkt 7.

[14] Artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.

[15] Artikel 28 i stadgan.

[16] KOM(2011) 109.

[17] KOM(2011) 78.

[18] Se meddelandet av den 2 oktober 2010. Reglering av finansiella tjänster för en hållbar tillväxt – och lägesrapporten som publicerades i februari 2011 (http://ec.europa.eu/internal_market/finances/docs/110209_progress_report_financial_issues_en.pdf

[19] Se även flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen KOM(2010) 546.

[20] Enligt en Eurobarometerstudie som gjordes 2009 är finansieringen det näst största problemet som hindrar företagens tillväxt.http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_271_en.pdf

[21] Se även flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen , KOM(2010) 682.

[22] Grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU , KOM(2010) 365

[23] Se KOM(2010) 682.

[24] Se flaggskeppsinitiativet Unga på väg , KOM(2010) 477.

[25] Se även flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen , KOM(2010) 546 och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid , KOM(2010) 614.

[26] Artikel 17 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

[27] Källa: http://www.wipo.int/sme/en/documents/valuing patents.htm

[28] Se flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245.

[29] Se flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[30] OECD: Magnitude of counterfeiting and piracy of tangible products - november 2009 uppdatering, http://www.oecd.org.

[31] Kommissionens arbetsdokument Strengthening the powers of consumers in the European Union, SEK(2011) 469, som antogs den 7 april 2011 och som grundar sig på Eurobarometern 342 samt beräkningar gjorda av kommissionens avdelningar baserade på uppgifter publicerade i en studie som genomförts av YouGovPsychonomics (2009) Mystery Shopping Evaluation of Cross-Border E-Commerce in the EU .

[32] Se även flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen , KOM(2010) 546 och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid , KOM(2010) 614 och En digital agenda för Europa , KOM(2010) 245.

[33] Eurostat.

[34] Kommissionens meddelande Mot en bättre fungerande inre marknad för tjänster , KOM(2011) 20.

[35] Se kommissionens meddelande Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk, KOM(2010) 677, slutsatserna från toppmötet den 4 februari 2011, Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, KOM(2011) 21 och Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109.

[36] Se flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[37] EU-rapport om digital konkurrenskraft - SEK(2010) 627.

[38] Eurostat.

[39] Kommunikationskommitténs arbetsdokument Bredbandstillgången inom EU och läget den 1 juli 2010 .

[40] Studie MEPSIR – Measuring European Public Sector Information Resources (2006), HELM Group of Companies und Zenc, på uppdrag av EU-kommissionen.

[41] KOM(2010) 245

[42] Flash Eurobarometer nr 299 – Cross-border trade and consumer protection, september 2010, analysrapport, s. 30.

[43] Se även kommissionens meddelande om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU KOM(2009) 557, http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/COM_2009_0557_4_en.pdf)

[44] 5th Consumer Scoreboard, http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/5th_edition_scoreboard_en.pdf

[45] Initiativet om europeisk avtalsrätt är bland de åtgärder som planeras för att minska de rättsliga hindren för e-handeln.

[46] Tillämpning av artikel 20 i tjänstedirektivet.

[47] Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2003/98/EG av den 17 november 2003.

[48] Kartor och resrutter som finns tillgängliga via internet eller GPS skulle exempelvis inte ha utvecklats i samma utsträckning om direktivet om information från den offentliga sektorn inte skapat förutsättningar för att information från den offentliga sektorn kan tillgängliggöras.

[49] Enbart kooperativen står idag för 4,8 miljoner arbetstillfällen.

[50] Antalet anställda inom sociala företag och tredje sektorn uppskattas till 7 miljoner, vilket är 4 % av den betalda arbetskraften i Europa.

[51] Bestämmelser om offentlig upphandling, förhållandet mellan företag, framför allt inom handel och distribution (B to B), tillgång till finansiering (bankkrediter, särskilda investeringsfonder, styrning av privat sparande mot initiativ som Big Society Bank i Förenade kungariket).

[52] KOM(210) 758.

[53] De administrativa kostnaderna för beskattning av små och medelstora företag beräknas minska med 67 % om man inför en gemensam konsoliderad skattebas för företag.

[54] KOM(2010) 769.

[55] Se även flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen , KOM(2010) 682.

[56] Initiativet skulle kunna grunda sig på rådets förordning (EG) nr 2679/98 av den 7 februari 1998 om den inre marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna.

[57] Kommissionens meddelande av den 23 mars 2011 Reform av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse , KOM(2011) 146.

[58] Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, EUC0 10/11, punkt 7.

[59] Siffrorna har tagits fram på grundval av en studie av Center of Strategy & Evaluation Services (CSES), oktober 2010, och en rapport EU project on reference measures and lower administrative costs av Capgemini, Deloitte et Ramboll, februari 2009.

[60] Se även En strategi för förenkling av lagstiftningen , KOM(2005) 535.

[61] Se flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[62] Se även flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, KOM(2010) 546 och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[63] Enligt en försiktig uppskattning uppgick siffran till minst 138 miljarder euro under perioden 2000–2006.

[64] Av de 50 åtgärder som föreslås i inremarknadsakten fick samrådet och dialogen med det civila samhället de flesta online-svaren (312 av 740).

[65] EU-pilotnätet som kopplar samman kommissionen och vissa medlemsstater är ett effektivt sätt att lösa olika tvister utan att tillämpa överträdelseförfarandet. Det används systematiskt av kommissionen som önskar utvidga det till att omfatta samtliga medlemsstater.

[66] 2010 uppgick det genomsnittliga införlivandeunderskottet till 0,9 % och minskade till 0,5 % för en fjärdedel av medlemsstaterna.

[67] 2010 uppgick det genomsnittliga underskottet till 0,7 %.

[68] Se även flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen , KOM(2010) 682.

[69] Eurostat.

[70] Eurostat.

[71] Europeiska patentverket.

[72] Europeiska kommissionen.

[73] Europeiska kommissionen.

[74] Eurostat.