18.5.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 128/69

---

Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Konsekvenserna av sociala nätverkssajter”

(initiativyttrande)

(2010/C 128/12)

Föredragande: Jorge PEGADO LIZ

Vid sin plenarsession den 26 februari 2009 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande på eget initiativ om

”Konsekvenserna av sociala nätverkssajter”.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av arbetet, antog sitt yttrande den 12 oktober 2009.

Vid sin 457:e plenarsession den 4–5 november 2009 (sammanträdet den 4 november) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 108 röster för, 2 röster emot och 10 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK erkänner den kulturella, politiska och sociala betydelsen som sociala nätverkssajter på internet har som kommunikationsinstrument och kontaktforum för människor inom ramen för den grundläggande rätten till åsiktsfrihet.

1.2   EESK konstaterar samtidigt att det finns ett ekonomiskt intresse att utveckla dessa sajter, och särskilt deras potential att sprida kommersiella budskap och reklam av olika slag.

1.3   EESK vill betona de positiva aspekterna med att utveckla sociala nätverkssajter, och då särskilt att de ger möjlighet att utöva åsiktsfrihet i vissa politiska sammanhang, att det uppstår intresseforum online eller att man (åter)knyter kontakter med vänner och familj, att de spelar en riskförebyggande roll för minderåriga och ger dem möjlighet att få hjälp via nätverkssajten samt att där sprids information i hälsofrågor.

1.4   Samtidigt instämmer EESK i den oro som organisationer och föreningar i det civila samhället, familjer och vanliga medborgare gett uttryck för när det gäller riskerna för en olaglig användning och missbruk av sociala nätverkssajter när grundläggande mänskliga rättigheter inte respekteras.

1.5   EESK vill särskilt varna för riskerna med att dessa sajter används av minderåriga eller andra sårbara grupper, till exempel människor som inte är vana vid att använda digitala hjälpmedel och som ofta blir utnyttjade av andra som begår brottsliga handlingar som kränker den mänskliga värdigheten och utsätter såväl deras kroppsliga eller mentala hälsa som deras liv för risker.

1.6   EESK välkomnar kommissionens initiativ på senare tid, särskilt dem som GD Informations samhället och medier och GD Rättvisa, frihet och säkerhet har genomfört för att samordna dessa sajter genom uppförandekoder och exempel på bästa praxis.

1.7   EESK anser dock att det är nödvändigt att förstärka EU:s och medlemsstaternas åtaganden för att ge medborgarna i allmänhet bättre information om riskerna med att använda sociala nätverkssajter samt att införa försiktighetsåtgärder.

1.8   EESK anser också att ytterligare ansträngningar bör göras för att ge de unga en grundligare utbildning på området redan från de första skolåren, ge familjerna ökat stöd eftersom det är viktigt att föräldrarna kontrollerar barnens användning av internet, utveckla tekniska instrument som kan blockera och filtrera tillträde samt vidta bättre förebyggande åtgärder och effektivare bekämpa brottsliga och skadliga beteenden i detta sammanhang.

1.9   EESK har uppfattningen att ungdomar måste bli direkt involverade i framtagandet av operativa modeller, i att avgränsa och reglera problem som rör sajterna, med tanke på att det antagligen är de som är snabbast och bäst på att förstå problemen som uppstår där och kan föreslå lämpliga lösningar.

1.10   EESK uppmanar kommissionen att arbeta vidare med sin fördjupade analys av fenomenet sociala nätverkssajter för att samla bred kunskap om denna företeelse, särskilt när det gäller deras kulturella, sociala och ekonomiska konsekvenser och deras potential att få till stånd en utvidgad debatt om sådana viktiga teman som klimatförändringarna eller initiativet ”kommunicera Europa”.

1.11   EESK rekommenderar kommissionen att, som ett komplement till bra exempel på själv reglering, granska möjligheten att inrätta mekanismer för samreglering som möjliggör en effektiv kontroll av de avtal om förhållningsregler som ingås, i syfte att garantera att avvikelser och överträdelser motverkas och att regelbrott straffas effektivt. Med beaktande av att informationstekniken gör det möjligt att begå brott samtidigt i alla medlemsstater, skulle EU kunna överväga ett harmoniserat åtals- och sanktionssystem som på ett samordnat sätt förvaltas av de ansvariga nationella myndigheterna.

1.12   Följaktligen föreslås kommissionen att som en uppföljning av det öppna samråd som slutfördes i juli 2008 utarbeta en grönbok om sociala nätverkssajter som presenterar huvud alternativen i det fortsatta arbetet samt analyser av olika konsekvenser. Under utarbetandet bör berörda organisationer och föreningar i det civila samhället konsulteras.

1.13   EESK rekommenderar att man studerar möjligheten att utvidga och integrera befintliga gemenskapsorgans behörighet och inrätta en ombudsman på gemenskapsnivå för alla frågor som rör skyddet av den mänskliga värdigheten, privatlivet och personliga uppgifter inom sektorn elektronisk och audiovisuell kommunikation, med särskild behörighet på området för sociala nätverkssajter.

1.14   EESK rekommenderar medlemsstaterna att de förbättrar samordningen av sin politik på nationell nivå, i syfte att upprätta en konsekvent lagstiftningsram för att hantera dessa frågor, genom att befintliga nationella regleringsorgan ges behörighet som de tillämpar på ett samordnat sätt eller att adekvata regleringsmekanismer inrättas.

1.15   EESK uppmanar särskilt ledamöterna av Europaparlamentet att föra upp denna prioriterade fråga på sin politiska dagordning och därmed uppmärksamma den allt större oro som den väcker i det civila samhället.

2.   Inledning

2.1   Syftet med initiativyttrandet är att undersöka vilket inflytande de sociala nätverkssajterna har på medborgarna/konsumenterna. Dessa nätverk är huvudsakligen online-tjänster som har som mål att skapa och knyta samman grupper av människor med samma aktiviteter och intressen eller som helt enkelt vill veta mer om andra människors intressen och aktiviteter. Nätverken erbjuder en rad funktioner som ger användarna möjligheter att kommunicera med varandra (http://www.saferinternet.org/ww/en/pub/insafe/safety_issues/faqs/social_networking.htm).

2.2   De sociala nätverkssajterna växer snabbt (cirka 211 miljoner människor, och omkring tre fjärdedelar av internetanvändarna – som uppskattas till 282,7 miljoner – beräknas använda dessa tjänster regelbundet). Användarna är i första hand ungdomar från 16 år och uppåt, men när det gäller vissa av tjänsterna är användarna inte särskilt ”trogna”. Kommissionen (1) beräknar att cirka 40 miljoner människor regelbundet besöker de sociala nätverkssajterna, men det bör noteras att användningen förra året ökade med cirka 35 %. Man förutspår att antalet användare kommer att mer än fördubblas och uppgå till 107,4 miljoner år 2012.

2.3   Samtidigt har de stora multinationella firmorna börjat utnyttja detta nya medium till att göra reklam för sina produkter och tjänster, ibland på ett illojalt sätt. Att döma av Barack Obamas kampanj har även de politiska partierna börjat utnyttja dessa nya tjänster, något som man också kunde se exempel på vid det senaste valet till Europaparlamentet. Självaste Vatikanen finns på Facebook (Pope2you.net).

2.4   Kort sagt kan det fastslås att de sociala nätverkssajterna först och främst kännetecknas av att tjänsterna i princip är gratis, att antalet användare ökar snabbt och exponentiellt, att de erbjuder utomordentligt stora ekonomiska fördelar, att de är lätta att använda, samt att de erbjuder funktioner som ger användarna möjlighet att kommunicera med varandra.

2.5   I detta yttrande granskas de senaste EU-initiativen och de befintliga rättsliga ramarna kartläggs, liksom möjligheter och risker när det gäller användning av sociala nätverkssajter. Slutligen föreslås åtgärder för att förbättra säkerheten och användarnas förtroende för dessa medier.

3.   De sociala nätverkssajternas genomslagskraft och befintliga risker

3.1   De sociala nätverkssajternas tjänster på internet är ett relativt nytt socialt fenomen vars tekniska komponenter hela tiden utvecklas, och det är ett känt faktum att detta har förändrat människors sätt att ta kontakt och interagera på internet.

3.2   För att få en uppfattning om fenomenets utbredning kan det nämnas att en undersökning som genomförts av ComScore visar att Facebook ensamt, som är en social nätverkstjänst och ligger på sjätte plats på listan över världens mest besökta sajter, har cirka 275 miljoner besökare per månad. I februari 2009 loggade cirka 100 miljoner européer in på Facebook. Detta innebär att ungefär fyra av 100 minuter online används på Facebook, vilket utgör över 30 % av all den tid som används till sociala nätverkssajter, i motsats till knappt 12 % året innan.

3.3   Det finns otvivelaktigt positiva aspekter när det gäller utvecklingen av de sociala nätverks sajterna, särskilt deras bidrag till följande faktorer:

i)	Att säkra yttrandefriheten i vissa bestämda sociala och politiska situationer.

ii)	Att skapa och knyta samman gemenskaper på nätet.

iii)	Att (åter)knyta kontakter med vänner och familj och erbjuda möjligheter att kommunicera med varandra.

iv)	Att avvärja situationer som kan innebära en fara för barn och ungdomar och göra det möjligt för dem att söka hjälp via dessa sajter.

v)	Att främja varor och tjänster och stimulera den elektroniska handeln.

3.4   Trots ovannämnda positiva aspekter måste man uppmärksamma de risker som är förbundna med användandet av sociala nätverkssajter i olagliga eller skadliga syften, särskilt med avseende på minderårigas sunda uppväxtförhållanden (2), bland annat följande faktorer:

i)	Psykiska trauman förorsakade av förolämpande tillmälen som skickas via dessa tjänster.

ii)	Sexuella trakasserier gentemot barn och ungdomar.

iii)	Foton och videofilmer av nakna eller halvnakna ungdomar som läggs ut på nätet av dem själva eller av andra personer.

iv)	Öppen annonsering av prostitution eller eskortservice.

v)	Kränkande av privatlivet och den personliga hedern och värdigheten.

vi)	Övergrepp mot brukarnas fysiska och mentala hälsa.

vii)	Uppmaning till våld, rasism och främlingsfientlighet.

viii)

Spridande av totalitära ideologier av fascistisk eller nazistisk karaktär.

ix)	Självmord bland ungdomar som ett resultat av att vissa intima detaljer spridits via dessa nätverk.

3.5   Man måste även uppmärksamma den nya generation webbapplikationer som används på de sociala nätverkssajterna, särskilt applikationer som gör det möjligt att lokalisera användarna av nätverken, teknik för igenkännande av ansikten så att dessa kan knytas till nätverks sajterna, samt nya möjligheter till interaktion med den senaste generationens mobiltelefoner.

3.6   Dessutom kan dessa nätverk lätt användas för att sprida virus, som exempelvis det virus som drabbade Twitter veckoslutet 11–12 april 2009 och automatiskt genererade över 100 000 meddelanden som skadade ett okänt antal användarkonton.

3.7   Inom ramen för initiativet ”Safer Internet Forum 2008” (3) höll kommissionen en offentlig hearing (4) på basis av ett frågeformulär om de sociala nätverkssajterna. Av svaren (5) framgår att nätmobbning, kränkning av den personliga integriteten och ”grooming” anses vara de allvarligaste och oftast förekommande faror som minderåriga kan utsättas för då de använder dessa sajter.

3.8   När det gäller nätmobbning (6) har man konstaterat att 54 % av föräldrarna i Europa oroar sig över att deras barn kan utsättas för detta. Över 80 % av föräldrarna i Frankrike, Grekland och Portugal oroar sig över att deras barn kan bli mobbade då de använder internet eller mobiltelefoner. I vissa länder med en stark tradition när det gäller att skydda barns rättigheter och deras uppfostran, exempelvis Danmark, Sverige och Finland, tycks föräldrarna ha större tilltro till att barnen använder internet på ett säkert sätt och 69 % är inte särskilt oroliga över möjligheten att barnen kan utsättas för nätmobbning.

3.9   I Storbritannien har man på grundval av en nyligen genomförd undersökning bland 2 000 ungdomar mellan 11 och 18 år dragit slutsatsen att var tredje tonåring blivit utsatt för nätmobbning via de sociala nätverkssajterna eller textmeddelanden, och risken att bli offer för denna typ av övergrepp var fyra gånger högre för flickorna än för pojkarna.

3.10   Skyddet av privatlivet är ett av de andra stora problemen i samband med sociala nätverks sajter. Vid den 30:e internationella konferensen om dataskydd och skydd av privatlivet den 15–17 oktober 2008 i Strasbourg antogs en resolution om skydd av personuppgifter och privatliv på sociala nätverkssajter (7), vars rekommendationer förtjänar speciell uppmärksamhet.

3.11   I avtalet om självreglering, ”Safer Social Networking principles for the EU”, som under tecknades den 10 februari 2009 (8) av operatörerna av de viktigaste sociala nätverkssajterna i Europa, och som i dag har 20 underskrifter, framhålls tydligt de potentiella risker som unga människor under 18 år som använder dessa nätverk utsätts för, nämligen trakasserier (trakasserier av barn på internet eller via textmeddelanden), ”grooming” (en vuxen person vinner barnets förtroende i avsikt att utnyttja barnet sexuellt), samt riskbeteenden, exempelvis avslöjande av personuppgifter i olagliga syften.

4.   Den EESK-stödda hearingen

4.1   De sociala nätverkssajternas natur och snabba utveckling innebar att en hearing tycktes lämplig som en del i arbetet med yttrandet. Hearingen ägde rum i EESK:s lokaler med deltagande av de mest representativa aktörerna vad avser driften och användningen av sociala nätverkssajter – icke-statliga organisationer och konsumenter samt företrädare för rådet, kommissionen, Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa), Europeiska datatillsynsmannen och berörda nationella myndigheter.

4.2   De skriftliga svaren på det frågeformulär som hade skickats ut på förhand, de olika åsikter som kom till uttryck och det livliga utbytet av idéer och förslag (en sammanfattning återfinns på EESK:s webbsida http://www.eesc.europa.eu/sections/ten/index_en.asp? id =7000tenen) utgjorde ett avgörande och mycket givande bidrag till arbetet med yttrandet och visade tydligt på vikten av denna typ av evenemang, som baseras på direkt samråd med berörda aktörer i det civila samhället, när det gäller att ta fram förslag och rekommendationer till de politiska beslutsfattarna och dessutom – för sociala nätverkssajter – operatörerna och användarna.

4.3   Det är värt att understryka det stöd som företrädare för kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen gav de flesta av de förslag som presenterades i kommitténs yttrande, och de avsevärda framsteg som kommissionen redan gjort i fråga om att definiera vissa av målen på ett tydligare sätt och omsätta andra i praktiken, med avseende på initiativ som har inletts eller som befinner sig i planeringsstadiet, vilket innebär goda förutsättningar för ett mycket produktivt samarbete mellan institutionerna i framtiden.

5.   Nödvändiga åtgärder och väntade resultat

5.1   Kommittén erkänner och välkomnar kommissionens arbete i fråga om att skydda barn som använder internet, och påminner på nytt om de centrala punkterna i kommitténs yttrande från 2008 om det förslag som då behandlades om ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder internet och annan kommunikationsteknik (9).

5.2   Kommittén konstaterar också att det värdefulla initiativet om självreglering som nämndes ovan kommer i rätt tid, i synnerhet den uppsättning åtgärder som det innehåller och som syftar till att minimera de största riskerna.

5.3   När det gäller genomförandet av programmet för ett säkrare internet (2009–2013) vill EESK understryka behovet av att stärka dialogen med huvudaktörerna i fråga om sociala nätverkssajter, nämligen ungdomarna, och uppmuntra dem att delta när det gäller att diskutera, utforma och ta fram lösningar som gör det säkrare att använda internet.

5.4   Kommittén anser att ungdomar bör vara direkt engagerade i att skapa operativa modeller och att övervaka och delta i beslut i frågor som har samband med sociala nätverkssajter, med tanke på att det antagligen är de som är bäst och snabbast på att förstå problemen som uppstår där.

5.5   Kommittén föreslår också att man studerar möjligheten att inrätta en internationell eller europeisk kurs för att utbilda specialiserade rådgivare och terapeuter som ska kunna ge stöd till personer som blivit utsatta för t.ex. mobbning eller övergrepp i online-miljö. EESK föreslår att programmet för ett säkrare internet inbegriper initiativ för rådgivning i allmänhet, särskilt rådgivning online, och program som är inriktade på barn och ungdomar i syfte att bidra till att förhindra att sådana situationer uppstår.

5.6   EESK understryker också i samband med genomförandet av programmet för ett säkrare internet (2009–2013) vikten av att inleda initiativ för att förbättra de grundläggande datorkunskaperna, i synnerhet säker användning av sociala nätverkssajter, med inriktning inte bara på barn och ungdomar utan också den bredare allmänheten, särskilt föräldrar, som ansvarar för sina barns fostran, och även äldre användare.

5.7   Kommittén anser vidare att operatörer som driver sociala nätverk bör använda självreglering, i synnerhet för att skydda minderåriga, men med kravet att efterlevnaden ska övervakas av oberoende organ. Dessutom bör möjligheten finnas att fastställa miniminormer för skyddet genom lagstiftning.

5.8   Kommittén förespråkar att system för självreglering utvecklas i syfte att säkerställa samreglering på både gemenskapsnivå och nationell nivå, med deltagande av tillsynsmyndigheter för att säkerställa fullständig efterlevnad av eventuella överenskommelser, förhindra missbruk, bestraffa överträdelser och se till att de som bryter mot bestämmelserna bestraffas av de övriga deltagande aktörerna.

5.9   EESK noterar och accepterar de flesta av de rekommendationer som läggs fram i resolutionen om skydd av privatlivet i sociala nätverkstjänster som antogs vid den 30:e internationella konferensen för tillsynsmyndigheter för uppgiftsskydd och skydd av privatlivet (10) den 17 oktober 2008 och som presenterades i yttrandet från arbetsgruppen för tillämpningen av artikel 29 om sociala nätverk online (11), och uppmanar kommissionen att ställa sig bakom dessa rekommendationer och se till att operatörerna antar dem.

5.10   Kommittén anser också att ytterligare insatser behövs för att stärka information och utbildning, från den tidiga skolåldern och uppåt, i syfte att förbättra dels riskförebyggandet, dels det sätt på vilket dessa sociala nätverkssajter används. I detta syfte bör medvetande höjande kampanjer genomföras på gemenskapsnivå och i de olika medlemsstaterna. I detta avseende, och i syfte att komplettera de initiativ som genomförs inom ramen för programmet för säkrare internet, vore det värdefullt att framställa en handledning, en ”eYouGuide”, särskilt inriktad på användare av sociala nätverkssajter: En portal för de rättigheter som användarna av sociala nätverk har, med möjligheter att anmäla missbruk och lösa tvister på alleuropeisk nivå, eller med andra ord en central sajt där man kan hantera användarrättigheter, bedöma samordningen inom gemenskapen, diskutera olika typer av åtgärder och politiska insatser samt utvärdera samarbetet mellan de nationella myndigheterna.

5.11   EESK anser också att programmen för forskning och utveckling på nationell och europeisk nivå och operatörerna själva bör investera mer i utveckling och finslipning av tekniska instrument för filtrering och blockering av tillträde som gör det möjligt för familjerna att förnuftigt men också konsekvent tillämpa försiktighetsprincipen.

5.12   Väl medveten om att detta fenomen är föränderligt och dynamiskt skulle kommittén välkomna en grönbok från kommissionen, som behandlar resultaten från det offentliga samråd som genomfördes i juli 2008 och som fastställer de viktigaste alternativen för den framtida utvecklingen genom en analys av deras respektive inverkan och ett utökat samråd med olika företag, fackfolk, forskare och berörda organisationer och sammanslutningar inom det civila samhället.

5.13   I sammanhanget borde man överväga möjligheten att upprätta en över hela EU enhetlig rättslig ram med utgångspunkt i ett ökat samarbete och en bättre samordning mellan de nationella politikinsatserna. En aspekt som förtjänar särskild uppmärksamhet är avtals villkoren för tillträde till nätverken, där oskäliga villkor tillhör regeln, särskilt vad gäller tillämplig lagstiftning och domstolsbehörighet.

Eftersom det rör sig om ett huvudsakligen globalt fenomen, där de viktigaste sociala nätverkssajterna faller under rättsskipningen i länder utanför EU, anser EESK det viktigt att med kraft vidta följande åtgärder:

5.14.1   Fastställande av internationella principer och uppföranderegler för sociala nätverkssajter, särskilt för tjänster som riktar sig till minderåriga.

5.14.2   Införande av mekanismer för övervakning av att reglerna efterlevs, som med tanke på tjänsternas art med nödvändighet måste vara gränsöverskridande.

5.14.3   Stärkt och flexiblare samarbete mellan EU och tredjeländer, såväl inom som utanför Europa, på politisk och operativ nivå, i syfte att kartlägga risker och problem i samband med användning av sociala nätverkssajter, att finna de bästa lösningarna för att hantera sådana situationer, och att när den internationella lagstiftningen så tillåter effektivt avvärja situationer då medborgarnas/konsumenternas rättigheter kränks.

5.15   EESK understryker också behovet av ett effektivt samarbete och internationell samordning mellan de olika berörda parterna för att uppnå en så god effekt som möjligt av de åtgärder som krävs för en säkrare internetanvändning (12). Det krävs nämligen ett mer proaktivt globalt angreppssätt för att säkerställa spridning och utbyte av kunskap, samordnad utformning och tillämpning av lagstiftningen. Dessutom krävs finansiering för att genomföra de nödvändiga åtgärderna, såväl inom som utanför EU.

5.16   EESK anser vidare att medlemsstaterna måste ratificera Europarådets konventioner om internetbrottslighet och skydd av barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (13), vilket skulle innebära ett viktigt steg mot en Europeisk union som kan agera på enad front i internationella sammanhang.

5.17   EESK frågar sig slutligen om man vid sidan av ovannämnda initiativ inte borde överväga möjligheten att utvidga och integrera den behörighet som i dag är utspridd på olika organ och inrätta en ombudsman på gemenskapsnivå för alla frågor som rör det audiovisuella området – privatliv och uppgiftsskydd, den mänskliga värdigheten, rätt till genmäle, yttrandefrihet – och som också skulle omfatta de sociala nätverken. Med utgångspunkt i jämförande rätt skulle förebilden kunna vara Kanadas dataskyddstjänsteman, som inom ramen för sina betydande befogenheter ingrep mot Facebook för påstått orättmätigt innehav av personuppgifter, något som skapade stora rubriker (14).

---

(1)  IP/09/232, Bryssel den 10 februari 2009.

(2)  Se rapporten från ENISA (European Network and Information Security Agency) ”Security Issues and Recomendations for Online Social Networks”, som finns tillgänglig på www.enisa.europa.eu/doc/pdf/deliverables/enisa_pp_social_networks.pdf.

(3)  http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/events/forum/forum_sepet_2008/index_en.htm.

(4)  http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/policy/consultations/ageverif_sns/index_en.htm.

(5)  http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/pub_consult_age_rating_sns/summaryreport.pdf.

(6)  Se Flash Eurobarometer-undersökningen från 2008: ”Towards a Safer Use of the Internet for children in the EU - a parents' perspective”, http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_248_en.pdf.

(7)  Resolution om ”Privacy Protection in Social Network Services”, http://www.privacyconference2008.org./adopted_resolutions/STRASBOURG2008/resolution_social_networks_en.pdf.

(8)  ”Safer Social Networking principles for the EU”, tillgänglig på http://ec.europa.eu/information_society/activities/social_networking/eu_action/selfreg/index_en.htm#self_decl.

(9)  EUT C 224, 30.8.2008, s. 61.

(10)  Rekommendationerna finns tillgängliga på: http://www.privacyconference2008.org/adopted_resolutions/STRASBOURG2008/resolution_social_networks_en.pdf.

(11)  Yttrande (2009 om sociala nätverkssajter online; antogs den 12 juni 2009).

(12)  Ståndpunkt framförd av Janos Tóth, ordförande i EESK:s TEN-sektion, vid EESK:s offentliga presentation den 5 maj 2009 av yttrandet om att skydda barn som använder internet (se http://www.eesc.europa.eu/sections/ten/index_en.asp?id=4300003tenen).

(13)  http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=201&CL=ENG.

(14)  Se http://www.priv.gc.ca/aboutUs/mm_e.cfm#contenttop angående den kanadensiske dataskyddsombudsmannen. Vad gäller ingripandet nyligen mot Facebook se http://www.priv.gc.ca/media/nr/-c/2009/nr-c_090716_e.cfm.

---