52002PC0012

Förslag till RÅDETS BESLUT om kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Bakgrund

I oktober 1998 godkände rådet ett tredje makroekonomiskt lån till Ukraina på ett belopp upp till 150 miljoner euro. Den första tranchen av detta lån på 58 miljoner euro betalades ut i juli 1999. Utbetalningen av resten av lånet har emellertid försenats på grund av tillfälliga avbrott i IMF:s utvidgade lånemöjlighet (EFF) och förseningar i bekräftelsen från myndigheterna om att de godtar de ekonomisk-politiska villkoren för den andra tranchen.

I juli 2001, efter det att EFF hade reaktiverats i december 2000, kom Ukraina överens med sina fordringsägare i Parisklubben om skuldomläggning av ungefär 580 miljoner US-dollar på lån som ingåtts före den 31 december 1998. Som resultat av denna överenskommelse kommer Ukrainas skuldtjänst till fordringsägarna i Parisklubben att minska till ungefär en tredjedel, vilket torde hjälpa till att förstärka landets betalningsbalans. Normaliseringen av Ukrainas förbindelser med Parisklubben kan också bana väg för att landet till slut skall kunna återkomma till de internationella kapitalmarknaderna.

Ukrainas makroekonomiska situation har den senaste tiden förbättrats. Ekonomin har åter börjat växa., de offentliga finanserna och bytesbalansen har stärkts och inflationen har, efter en tillfällig ökning till följd av den kraftiga deprecieringen av hryvnian i slutet av 1999, varit på nedåtgående. Emellertid är betalningsbalansen fortfarande sårbar, trots en bättre bytesbalans, vilket återspeglar en svag kapitalbalans som karakteriseras av låga utländska direktinvesteringar, svårigheter att få tillgång till de internationella kapitalmarknaderna och en komplicerad kortsiktig skuldprofil som ledde till att Ukraina i början av 2000 ställde in betalningarna av sina skulder till Parisklubben och konverterade sina obligationsskulder till privata fordringsägare.

Efter en viss osäkerhet i början bekräftade den nya ukrainska regering som bildades i maj 2001 att den skulle fortsätta att genomföra det ekonomiska stabiliserings- och reformprogram som den tidigare regeringen och de internationella finansiella institutionerna kommit överens om. Detta i kombination med genomförandet av en rad redan beslutade åtgärder ledde till att IMF i september 2001 slutförde den femte och sjätte översynen av den utvidgade lånemöjligheten, vilket gjorde det möjligt för Ukraina att omedelbart få ut ungefär 375 miljoner US-dollar från IMF.

Mot denna bakgrund och efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén föreslår nu kommissionen att rådet skall anta ett beslut om beviljande av kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina. Detta nya stöd kommer att ges genom ett nytt lån på upp till 110 miljoner euro (inbegripet de 92 miljoner euro som beviljats genom beslutet från 1998, men som inte har utbetalats och som inte längre kommer att betalas ut under den transaktionen) som löper på 15 år.

Den makroekonomiska utvecklingen under den senaste tiden

Ukrainas BNP ökade med 6 procent i reala termer under 2000, vilket var första gången landet hade en positiv årlig tillväxt sedan det blev oberoende, och under perioden januari-juli 2001 ökade den med 10,5 procent (på årsbasis). Den snabbare tillväxt som har visat sig i år förklaras delvis av en mycket kraftig ökning av jordbruksproduktionen, som steg med 26,5 procent i januari-juli bland annat tack vare bra väder. På efterfrågesidan förklaras tillväxten både av export (som gynnas av tämligen stor efterfrågan från Ryssland) och inhemsk efterfrågan. För 2001 förutspår regeringen en BNP-ökning på 7¼ procent.

Trots de ökade ekonomiska aktiviteten har inflationen varit på nedåtgående och beräknas vid utgången av 2001 ligga på ungefär 12 procent i årstakt (jämfört med 25,8 procent i december 2000). [1] Minskningen av inflationen beror på en kombination av en rad faktorer, som den nominella stabiliteten i hryvnians växelkurs sedan mars 2000, en försiktig finanspolitik, moderata oljepriser på världsmarknaden och det faktum att skörden var god vilket gav effekter på matpriserna.

[1] Inflationen på årsbasis ökade kraftigt mellan november 1999 (18,3 procent) och juli 2000 (31,5 procent), vilket återspeglade den kraftiga deprecieringen av hryvnian i samband med presidentvalet i slutet av 1999, ökningen i oljepriserna under samma period och justeringen av de reglerade priserna.

Med beaktande av detta har centralbanken sänkt räntan flera gånger sedan början av 2001. Viss oro finns dock för att denna gynnsamma inflationsutveckling inte kan hålla i sig med tanke på den snabba ökning av penningmängden som har noterats (till exempel ökade M3 med 15,2 procent under de första sju månaderna 2001). Även om den snabba ökningen av penningmängden i stor utsträckning tycks återspegla en remonetariseringsprocess allt eftersom medborgarna återfår förtroendet för den inhemska valutan och banksystemet, finns det vissa farhågor om att penningpolitiken håller på att bli alltför expansiv och att ytterligare lättnader kan komma att genomföras inför parlamentsvalet i mars 2002.

Underskottet i den offentliga sektorns finanser (på kontantbasis och exklusive privatiseringsintäkter) minskade från 2,4 procent av BNP 1999 till 1,5 procent av BNP 2000. I budgeten för 2001 angavs ett underskott på ungefär 3 procent av BNP när privatiseringsintäkterna (5,9 miljarder hryvnia) tas upp som en finansieringspost. På grund av förseningar i genomförandet av privatiseringsprogrammet förväntas dock privatiseringsintäkterna 2001 att bli mycket lägre än budgeterat och endast uppgå till 3,5 miljarder hryvnia (ungefär 1,7 procent av BNP). För att kompensera för detta har regeringen kommit överens med IMF om att minska målet för underskottet till 1,7 procent av BNP. Detta kommer att ske genom att man skär ned på utgifter (framför allt på investeringarna) och genom högre skatteintäkter än budgeterat (till följd av den snabba ekonomiska tillväxten). I juli 2001 antogs en ny budgetlagstiftning, varigenom budgetförfarandena görs öppnare och effektivare och i vilken mellanstatliga ekonomiska förbindelser regleras. I september 2001 lämnade regeringen ett budgetförslag till parlamentet som innebär att underskottet hålls kvar på 1,7 procent av BNP, som rekommenderas av IMF, men parlamentet avvisade förslaget vid första behandlingen.

Exporten ökade kraftigt 2000, understödd av deprecieringen av hryvnian 1999 och en starkare efterfrågan från Ukrainas huvudsakliga handelspartner. Även om importen ökade som en konsekvens av återhämtningen i den inhemska efterfrågan, ökade överskottet i bytesbalansen till 4,7 procent av BNP 2000. Under 2001 har dock överskottet minskat på grund av en kombination av en stark inhemsk efterfrågan, den globala konjunkturnedgången och en appreciering av den reala växelkursen.

Trots överskottet i bytesbalansen är betalningsbalansen fortfarande sårbar. Kapitalbalansen har försvagats sedan mitten av 1998. Möjligheten att ta upp lån på de internationella kapitalmarknaderna gick förlorad i efterdyningarna av den ryska krisen 1998 och Ukraina råkade ut för betydande kapitalutflöden i samband med presidentvalet 1999. Samtidigt ökade Ukrainas skuldtjänståligganden kraftigt 1999-2001, vilket delvis berodde på de alltför stora lån på relativt korta löptider som landet tog upp under perioden 1997-1998. Samtidigt har inflödet av utländska direktinvesteringar varit fortsatt nedslående, delvis på grund av en komplicerad rättslig ram som inte gynnar investerare men också på grund av investerarnas oro för den politiska instabiliteten. I detta sammanhang har den officiella valutareserven legat på en tämligen låg nivå (ungefär 2,07 miljarder US-dollar, vilket täcker 5,5 veckors import, i mitten av september 2001). [2]

[2] Reserverna har dock uppvisat en uppåtgående trend sedan andra kvartalet 2000.

Allt detta ledde till att Ukraina slutade att betala sin skuldtjänst till Parisklubben i januari 2000. Samma månad nedgraderade Moody's Ukrainas rating från B3 till Caa1 och i april 2000 blev Ukraina tvunget att lägga om en del av sina skulder till utländska privata fordringsägare. Ungefär 2,6 miljarder US-dollar av skulden till dessa omvandlades till 7-åriga obligationer i euro eller dollar. Det gällde främst eurobonds men även en del av Ukrainas skuld till det ryska gasbolaget Gazprom. I juli 2001 gick Parisklubben med på att omvandla Ukrainas skuld som påpekas ovan.

Skuldomläggning inom Parisklubben

Den skuldomläggning som beslutades av Parisklubben i juli 2001 konsoliderar skuldtjänstbetalningar på ungefär 580 miljoner US-dollar på lån som upptagits av Ukraina före den 31 december 1998. Denna summa består av amorteringar som har förfallit eller kommer att förfalla till betalning under perioden 19 december 2000-3 september 2002. Dessa belopp skall nu betalas tillbaka på tolv år, med tre amorteringsfria år, i 18 lika stora betalningar en gång i halvåret. Dessutom har Parisklubben beviljat att räntebetalningar skjuts upp, vilket i själva verket innebär att en stor del av räntebördan för 2001 har förts över till 2002.

Omläggningsplanen förväntas minska Ukrainas skuldtjänst gentemot fordringsägarna i Parisklubben under 2001 och 2002 från det ursprungliga beloppet på 805 miljoner US-dollar till 286 miljoner, vilket framförallt omfattar räntebetalningar och amorteringar som förfaller till betalning under 2002 efter konsolideringsperioden. Detta torde bli ett viktigt bidrag till att stärka Ukrainas betalningsbalans (minskningen i skuldtjänst 2001-2002 motsvarar ungefär 1,4 procent av den beräknade BNP:n för 2001). Normaliseringen av Ukrainas förbindelser med Parisklubben kan också bana väg för att landet till slut skall kunna återkomma till de internationella kapitalmarknaderna.

Huvudinslag i det föreslagna nya lånet

I detta sammanhang föreslår kommissionen att rådet skall anta ett beslut om att ställa ytterligare makroekonomiskt stöd till Ukrainas förfogande, i form av ett lån på upp till 110 miljoner euro. Det föreslagna beloppet skulle omfatta de outbetalda medel från lånetransaktionen 1998 (92 miljoner euro) som inte längre skall utbetalas enligt rådets beslut från 1998. Med tanke på behovet av att förlänga genomsnittstidlöptiden för Ukrainas skulder och jämna ut skuldprofilen på kort sikt föreslår kommissionen ett lån med maximal löptid på 15 år, jämfört med de 10 år som var maximal löptid för det föregående lånet. Den amorteringsfria perioden utsträcks till tio år jämfört med de sju år som gällde för 1998 års lån. Genom att betala ut de medel som återstår från 1998 års lån enligt det föreslagna nya beslutet kommer man i själva verket att förlänga löptiden och den amorteringsfria perioden som gäller för dessa medel.

Det föreslagna stödet skall utbetalas i minst två trancher. Utbetalningen av varje tranche är beroende av

- att Ukraina lyckas med genomförandet av det anpassnings- och reformprogram som överenskommits med IMF i samband med EFF eller andra efterföljande arrangemang med IMF och

- att framsteg görs vad gäller ett antal strukturreformsåtgärder som kommissionen och de ukrainska myndigheterna skall komma överens om.

Antagandet av detta nya stöd innebär att ytterligare inbetalningar på cirka 1,62 miljoner euro skall göras till Garantifonden (motsvarande den föreslagna ökningen på ungefär 18 miljoner euro av lånebeloppet jämfört med vad som fanns tillgängligt i 1998 års lån).

2002/0018 (CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, [3]

[3] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, [4] och

[4] EGT C [...], [...], s. [...].

av följande skäl:

(1) Kommissionen har samrått med Ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade fram förslaget.

(2) Ukraina håller på att genomföra grundläggande politiska och ekonomiska reformer och gör betydande ansträngningar för att upprätta en marknadsekonomi.

(3) Ukraina, de europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater har ingått ett partnerskaps- och samarbetsavtal som kommer att bidra till att ett fullständigt samarbetsförhållande utvecklas.

(4) I december 2000 stängdes kärnkraftverket Tjernobyl, enligt vad som hade beslutats av de ukrainska myndigheterna, G7-gruppen och Europeiska unionen i ett samförståndsavtal som undertecknades den 21 december 1995.

(5) I september 1998 godkände Internationella valutafonden (IMF) en utvidgad lånemöjlighet (EFF) för Ukraina på ungefär 2,3 miljarder US-dollar, vilket senare ökades till ungefär 2,6 miljarder US-dollar, som stöd till ett ekonomiskt program för perioden juli 1998-juni 2001. I december 2000 utsträckte IMF denna överenskommelse till och med augusti 2002. Sedan 1998 har Världsbanken lämnat omfattande stöd till Ukrainas reformåtgärder, bland annat genom att i september 1998 godkänna ett anpassningslån för finanssektorn (FSAL) på 300 miljoner US-dollar. Världsbanken förväntas lämna omfattande ekonomiskt stöd till Ukraina under de kommande åren, bland annat genom att godkänna ett antal anpassningslån.

(6) I juli 2001 gick Parisklubbens medlemmar med på att lägga om Ukrainas skulder.

(7) Genom besluten 94/940/EG ( [5]), 95/442/EG ( [6]) och 98/592/EG ( [7]) godkände rådet makroekonomiskt stöd till Ukraina på upp till totalt 435 miljoner euro för att stödja tidigare makroekonomiska program.

[5] EGT L 366, 31.12.1994, s. 32.

[6] EGT L 258, 28.10.1995, s. 63.

[7] EGT L 284, 22.10.1998, s. 45.

(8) Omständigheterna som berättigade det makroekonomiska stödet till Ukraina i enlighet med beslut 98/592/EG har förändrats och beslutet i fråga, inklusive eventuella icke utbetalade stödbelopp, skall nu ersättas.

(9) Emellertid krävs ytterligare officiellt stöd från gemenskapen i samband med detta program för att stödja betalningsbalansen, konsolidera valutareserven och underlätta de nödvändiga strukturanpassningarna i landet.

(10) Gemenskapslånet bör förvaltas av kommissionen.

(11) För antagande av detta beslut anges i fördraget inga andra befogenheter än de som anges i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Gemenskapen skall ställa en långfristig lånefacilitet med ett kapitalbelopp på högst 110 miljoner euro med en maximal löptid på 15 år till Ukrainas förfogande i syfte att säkerställa en hållbar betalningsbalanssituation, förstärka landets valutareserv och underlätta genomförandet av de nödvändiga strukturreformerna.

2. Kommissionen skall i detta syfte vara bemyndigad att på Europeiska gemenskapens vägnar låna upp de nödvändiga medlen, vilka kommer att ställas till Ukrainas förfogande i form av ett lån.

3. Detta lån skall förvaltas av kommissionen i nära samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén på ett sätt som är förenligt med eventuella avtal mellan IMF och Ukraina.

Artikel 2

1. Kommissionen skall vara bemyndigad att efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén träffa avtal med de ukrainska myndigheterna om de villkor i fråga om den ekonomiska politiken som lånet skall vara förenade med. Dessa villkor skall vara förenliga med de avtal som avses i artikel 1.3.

2. Kommissionen skall regelbundet i samarbete med Ekonomiska och finansiella kommittén och i nära samråd med IMF kontrollera att Ukrainas ekonomiska politik överensstämmer med syftena för detta lån och att lånevillkoren uppfylls.

Artikel 3

1. Lånet skall ställas till Ukrainas förfogande i form av minst två delutbetalningar. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2 skall den första utbetalningen ske på grundval av ett tillfredsställande genomförande av Ukrainas makroekonomiska program som avtalats med IMF i samband med den befintliga utvidgade lånemöjligheten EFF eller en liknande facilitet som kan komma i dess ställe.

2. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2 skall övriga utbetalningar ske på grundval av ett fortsatt tillfredsställande genomförande av de arrangemang som anges i punkt 1 och tidigast ett kvartal efter den första utbetalningen.

3. Medlen skall utbetalas till Ukrainas centralbank.

Artikel 4

1. De upp- och utlåningstransaktioner som avses i artikel 1 skall genomföras med användande av samma valuteringsdag och får inte exponera gemenskapen för risker vad gäller omvandling av löptider, valuta- eller ränterisker eller andra kommersiella risker.

2. Kommissionen skall, om Ukraina så begär, vidta nödvändiga åtgärder för att tillse att en klausul om förtida återbetalning införs i lånevillkoren och att den får åberopas.

3. På Ukrainas begäran och i de fall omständigheterna medger en förbättring av räntesatsen på lånet, får kommissionen refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller ändra motsvarande finansiella villkor. Refinansierings- eller ändringstransaktionerna skall genomföras i enlighet med de villkor som anges i punkt 1 och får inte förlänga den genomsnittliga löptiden för upplåningen i fråga eller öka beloppet, beräknat enligt den aktuella valutakursen, av det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller ändringen av de finansiella villkoren.

4. Ukraina skall stå för alla kostnader som gemenskapen ådrar sig i samband med att avtala eller genomföra den operation som avses i detta beslut.

5. Ekonomiska och finansiella kommittén skall minst en gång om året informeras om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkt 2 och 3.

Artikel 5

Kommissionen skall minst en gång om året överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som skall innehålla en utvärdering av genomförandet av detta beslut.

Artikel 6

Rådets beslut 98/592/EG skall upphöra att gälla.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. Åtgärdens beteckning

Kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina.

2. Berörda budgetposter (nummer och beteckning)

B0-230 (Reserv för lån och lånegarantier till förmån för och i tredje land).

Rubrik B0-213 beträffande Europeiska gemenskapens garanti för upplåningsprogram som gemenskapen har ingått för att ge ekonomiskt stöd till de Nya Oberoende Staterna och Mongoliet.

3. Rättslig grund

Artikel 308 i fördraget.

4. Beskrivning av åtgärden och skäl för åtgärden

a) Beskrivning av åtgärden

Tillhandahållande av ett gemenskapslån (som skall finansieras genom att gemenskapen lånar upp medel på de internationella kapitalmarknaderna) på upp till 110 miljoner euro till Ukraina i syfte att stödja Ukrainas anpassnings- och reformansträngningar.

b) Skäl för åtgärden

Ukraina är beroende av externt finansiellt stöd från officiella källor för att upprätthålla en varaktig balans i sina utrikes affärer.

5. Klassificering av utgifterna

Obligatoriska.

6. Typ av utgifter

Budgetpost: B0-230: överföring till Garantifonden (B0-240) i enlighet med rådets förordning nr 2728/94 för att täcka riskerna i samband med lån och lånegarantier till förmån för och i tredje land.

Möjligt ianspråktagande av budgetgarantin för den gemenskapsupplåning som syftar till att finansiera lånet till Ukraina.

7. Budgetkonsekvenser

a) Beräkningsmetod

Budgetpost B0-230: beräkning enligt rådets förordning nr 2728/94.

Budgetpost B0-213: ett symboliskt anslag föreslås eftersom det förväntas att budgetgarantin inte kommer att tas i anspråk och eftersom belopp och tidpunkt för eventuella anspråk på denna budgetpost ändå inte kan beräknas i förväg.

b) Åtgärdens effekt på interventionskrediter

Endast om garantin faktiskt tas i anspråk.

c) Finansiering av interventionsutgifter

Beslutet kräver en överföring från Reserv för lån och lånegarantier till förmån för och i tredje land (B0-230) till Garantifonden (B0-240). Av de 110 miljoner euro som behövs, har 92 miljoner redan tillhandahållits. Överföringen kommer att uppgå till 1,62 miljoner euro, vilket motsvarar de 18 miljoner euro som skall tillhandahållas på basis av en 100 procentig gemenskapsgaranti och tillhandahållandegrad på 9 procent. Eftersom förslaget har endast en mindre effekt på reserven är det förenligt med den prioriterade användningen av reserven.

Om budgetgarantin tas i anspråk gäller följande:

- Ianspråktagande av den garantifond som upprättas genom rådets förordning (EG, EURATOM) nr 2728 av den 31 oktober 1994.

- Om garantifondens medel inte skulle vara tillräckliga kommer ytterligare medel att tillföras från budgeten genom överföring

- av eventuellt resterande marginal i garantireserven,

- av eventuella försenade betalningar till gemenskapens budget för vilka budgetgarantin har tagits i anspråk (enligt artikel 27.3 i budgetförordningen),

- av eventuellt tillgänglig marginal under det maximala utgiftstaket för kategori 4 i budgetplanen eller genom omfördelning inom den kategorin.

- För att fullgöra sina förpliktelser kan kommissionen provisoriskt säkerställa skuldtjänstbetalningarna genom sina egna likvida medel. I detta fall gäller artikel 12 i rådets förordning (EEG, EURATOM) nr 1552/89 av den 29 maj 1989.

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Medlen kommer att utbetalas direkt till mottagarlandets centralbank först efter det att kommissionens tjänstegrenar, i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén och i samverkan med IMF:s och Världsbankens enheter, har kontrollerat att den makroekonomiska politik som genomförs i landet är tillfredsställande och att de specifika villkor som är knutna till stödet är uppfyllda.

9. Analys av kostnadseffektivitet

a) Skäl för åtgärden och särskilda mål

Genom att stödja Ukrainas makroekonomiska reformansträngningar och komplettera den internationella finansiering som landet fått tillgång till från de internationella finansiella institutionerna kommer detta stöd att mildra landets externa finansieringsbegränsningar, förbättra dess tillväxtutsikter och underlätta dess övergång till marknadsekonomi.

b) Utvärdering och övervakning

Detta stöd är av makroekonomisk karaktär och uppföljning och utvärdering av det görs inom ramen för det IMF-stödda anpassnings- och reformprogram som Ukraina genomför.

Kommissionens tjänstegrenar kommer att övervaka åtgärden med hjälp av ett särskilt system med indikatorer för den makroekonomiska och strukturella politiken, om vilket överenskommelse skall träffas med mottagarlandets myndigheter. Kommissionen kommer även i fortsättningen att stå i nära kontakt med IMF och Världsbanken och dra nytta av deras bedömning av resultaten av mottagarlandets stabiliserings- och reformarbete.

I förslaget till rådsbeslut föreskrivs att en årlig rapport skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet, vilken skall innehålla en utvärdering av genomförandet av denna åtgärd.

10. Administrativa utgifter

Denna åtgärd är av engångskaraktär och kommer inte att innebära någon ökning av antalet kommissionsanställda.