(1)

Kultur, konst, kulturarv och kulturell mångfald är av stort värde för det europeiska samhället ur kulturell, utbildningsmässig, demokratisk, miljömässig, social, människorättsrelaterad och ekonomisk synvinkel och bör främjas och stödjas. I Romförklaringen av den 25 mars 2017 och vid Europeiska rådets möte den 14 och 15 december 2017 fastslogs att utbildning och kultur är centrala i arbetet med att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen för alla, liksom för att upprätthålla Europas konkurrenskraft.

(2)

Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa värden bekräftas och formuleras ytterligare i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), som har samma rättsliga värde som fördragen enligt artikel 6 i EU-fördraget. Särskilt yttrandefriheten och informationsfriheten och friheten för konsten och vetenskapen fastställs i artiklarna 11 respektive 13 i stadgan.

(3)

I artikel 3 i EU-fördraget anges vidare att unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd och att den, bland annat, ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

(4)

I kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 med titeln En ny europeisk agenda för kultur beskrivs mål för de kulturella och kreativa sektorerna. Syftet är att ta tillvara potentialen hos kulturen och den kulturella mångfalden för att bidra till sammanhållning och samhällelig välfärd genom att främja de kulturella och kreativa sektorernas gränsöverskridande aspekter och stödja deras förmåga att växa och att uppmuntra kulturbaserad kreativitet inom utbildning och innovation, samt för att främja sysselsättning och tillväxt, och att stärka de kulturella förbindelserna mellan olika länder. Tillsammans med unionens övriga program och fonder kommer programmet Kreativa Europa (programmet) att stödja denna nya europeiska agenda för kultur. Kulturens och det konstnärliga uttryckets inneboende värde bör bevaras och främjas och konstnärligt skapande bör stå i centrum för programmet. Detta överensstämmer också med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och som unionen och dess medlemsstater är parter i.

(5)

För att främja det gemensamma området med kulturell mångfald för Europas befolkning är det viktigt att man gynnar spridning över gränserna av konstnärliga och kulturella verk, samlingar och produkter, och därmed uppmuntrar dialog och kulturella utbyten samt gränsöverskridande rörlighet för konstnärer och yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna.

(6)

Genom att skydda och främja kulturarvet underlättas fritt deltagande i kulturlivet i enlighet med Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Därför spelar kulturarvet en viktig roll för uppbyggnaden av ett fredligt och demokratiskt samhälle, för hållbar utveckling och för att främja kulturell mångfald.

(7)

Främjandet av den kulturella mångfalden i Europa utgår från den konstnärliga yttrandefriheten, konstnärernas och kulturaktörernas förmåga och kompetens samt förekomsten av framgångsrika och motståndskraftiga kulturella och kreativa sektorer och konstnärernas och kulturaktörernas förmåga att skapa, förnya och framställa verk och sprida dem till en större och mer heterogen europeisk publik. Därigenom utvidgar man de kulturella och kreativa sektorernas kommersiella potential, ökar tillgången till och främjandet av kreativt innehåll, konstnärlig forskning och kreativitet och bidrar till hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen. När kreativitet och ny kunskap gynnas bidrar det dessutom till att konkurrenskraften ökar och innovation stimuleras inom de industriella värdekedjorna. Unionens rika kulturella och språkliga mångfald är en viktig tillgång för det europeiska projektet. Samtidigt kännetecknas den europeiska kulturella och kreativa marknaden av geografiska särdrag, språkliga särdrag eller båda delarna, vilket kan orsaka marknadsfragmentering. Det krävs därför fortsatta ansträngningar för att säkerställa att de kulturella och kreativa sektorerna till fullo kan dra nytta av unionens inre marknad och i synnerhet den digitala inre marknaden.

(8)

Övergången till digital teknik utgör ett paradigmskifte för de kulturella och kreativa sektorerna. Den har förändrat vanor, relationer och produktions- och konsumtionsmodeller. Detta innebär ett antal utmaningar. Samtidigt medför övergången till digital teknik nya möjligheter för de kulturella och kreativa sektorerna när det gäller skapande och distribution av, samt tillgång till, europeiska verk, vilket gynnar det europeiska samhället som helhet. Programmet bör uppmuntra de kulturella och kreativa sektorerna att utnyttja dessa möjligheter.

(9)

Programmet bör ta de kulturella och kreativa sektorernas dubbla karaktär i beaktande genom att erkänna dels kulturens inneboende och konstnärliga värde, dels dessa sektorers ekonomiska värde, inbegripet dessa sektorers allmänna bidrag till tillväxt och konkurrenskraft samt till kreativitet och innovation. Programmet bör också beakta kulturens positiva inverkan på den interkulturella dialogen, den sociala sammanhållningen och kunskapsspridande. Detta förutsätter starka kulturella och kreativa sektorer i Europa, framförallt en dynamisk europeisk audiovisuell industri, med tanke på dess förmåga att nå olika målgrupper och dess ekonomiska betydelse, även för andra kreativa sektorer. Konkurrensen på de globala audiovisuella marknaderna har emellertid ytterligare intensifierats genom den allt mer omfattande övergången till digital teknik, exempelvis i form av förändringar i medieproduktion och konsumtion och de globala plattformarnas allt starkare position när det gäller innehållsdistribution. Därför finns det ett behov av att intensifiera stödet till den europeiska industrin.

(10)

De kulturella och kreativa sektorerna bidrar avsevärt till att stärka och ge nytt liv åt unionens territorier, vilket unionsinsatsen för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU (4) (Europeisk kulturhuvudstad), är ett exempel på. På så sätt är de kulturella och kreativa sektorerna viktiga drivkrafter för att stödja kvalitetsbaserad turism, regional och lokal utveckling och stadsutveckling i unionen.

(11)

För att vara ändamålsenligt bör programmet ta hänsyn till de olika kulturella och kreativa sektorernas specifika karaktär och utmaningar, deras olika målgrupper och deras särskilda behov, genom skräddarsydda tillvägagångssätt inom ramen för ett programområde för den audiovisuella sektorn (programområdet Media), ett programområde för de övriga kulturella och kreativa sektorerna (programområdet Kultur) samt ett sektorsövergripande programområde (det sektorsövergripande programområdet).

(12)

Programmet bör stödja åtgärder och verksamheter med ett europeiskt mervärde, som kompletterar regionala, nationella och internationella program och strategier samt andra unionsprogram och unionsstrategier och som påverkar europeiska medborgare positivt, och bör stödja utveckling och främjande av gränsöverskridande samarbete och utbyte inom de kulturella och kreativa sektorerna. Genom sådana åtgärder och verksamheter bidrar programmet till att stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena samtidigt som det främjar kulturell och språklig mångfald.

(13)

Musik i alla former och alla uttryckssätt, och i synnerhet samtida musik och livemusik, är en viktig del av unionens kulturella, konstnärliga och ekonomiska landskap och av dess kulturarv. Musik är en del av den sociala sammanhållningen och fungerar som ett viktigt verktyg för att stärka den ekonomiska och kulturella utvecklingen. Programområdet Kultur bör därför uppmärksamma musiksektorn.

(14)

Programområdet Kultur bör uppmuntra nätverkande mellan kreativa gemenskaper samt stödja gränsöverskridande samarbete och samarbete mellan olika yrkessektorer med hjälp av olika färdigheter, t.ex. konstnärliga, kreativa, digitala och tekniska färdigheter.

(15)

Det sektorsövergripande programområdet syftar till att utnyttja möjligheterna till samarbete inom de olika kulturella och kreativa sektorerna och att ta itu med de gemensamma utmaningar de står inför. Ett gemensamt övergripande tillvägagångssätt ger fördelar i form av effektivare kunskapsöverföring och administration. I det sammanhanget bidrar programkontoren till att programmets mål uppnås och genomförs.

(16)

Åtgärder från unionens sida behövs inom den audiovisuella sektorn för att komplettera unionens politik för den digitala inre marknaden. Detta rör framför allt moderniseringen av det europeiska regelverket för upphovsrätt genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/789 (5) och (EU) 2019/790 (6) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (7), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 (8). Direktiven (EU) 2019/789 och (EU) 2019/790 syftar till att stärka de europeiska aktörerna inom den audiovisuella sektorn när det gäller att skapa, finansiera, producera och sprida verk som intar en framträdande plats på exempelvis tv, bio eller beställvideotjänster (VoD), som är tillgängliga och attraktiva för publiken på en mer öppen och konkurrensbetonad marknad i och utanför Europa. Dessa direktiv syftar också till att få till stånd en välfungerande marknad för kreatörer och rättighetsinnehavare, i synnerhet för presspublikationer och onlineplattformar, och säkerställa en skälig ersättning till upphovspersoner och utövande konstnärer, vilket är aspekter som bör beaktas inom ramen för programmet. Stödet bör dessutom intensifieras för att hantera den aktuella utvecklingen på marknaden och framför allt den starkare ställning som globala plattformar har intagit i fråga om distribution i jämförelse med nationella etermedier som traditionellt sett investerat i produktionen av europeiska verk. Eftersom marknadsvillkoren och aktörerna inom den audiovisuella sektorn fortsätter att utvecklas bör särskilda kriterier för att definiera vad som utgör ett oberoende produktionsbolag tillhandahållas inom ramen för programmets genomförande.

(17)

Programmet bör ge organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna möjlighet att delta i så stor utsträckning som möjligt i programmet och få tillgång till det på så många olika sätt som möjligt, oberoende av deras geografiska ursprung. Programmet bör stödja dessa organisationer och de största talangerna, oberoende av var de befinner sig, så att de kan verka över gränserna och internationellt. Programområdet Media bör ta hänsyn till skillnader mellan länder när det gäller produktion och distribution av audiovisuellt innehåll, samt tillgång till audiovisuellt innehåll och konsumtionstrender i fråga om audiovisuellt innehåll och, i synnerhet, deras språkliga och geografiska särdrag och därigenom skapa mer likvärdiga förutsättningar, bredda deltagandet av, och öka samarbetet mellan, medlemsstater med olika audiovisuell kapacitet samt stödja europeiska talanger, oberoende av var de befinner sig, så att de kan vara aktiva över gränserna och internationellt. De yttersta randområdenas särdrag som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör också beaktas.

(18)

De särskilda insatserna inom ramen för programmet, exempelvis Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011/EU (9) (det europeiska kulturarvsmärket), de europeiska kulturarvsdagarna, Europeiska unionens kulturpriser på områden som samtida musik, rock- och popmusik, litteratur, kulturarv och arkitektur samt det europeiska kulturhuvudstadsevenemanget, har nått miljontals européer och visat på de sociala och ekonomiska fördelarna med en europeisk kulturpolitik, och bör därför fortsätta att genomföras och när så är möjligt utvidgas. Programområdet Kultur bör stödja nätverkande mellan platser som tilldelats det europeiska kulturarvsmärket. Möjligheten att utvidga de europeiska priserna till nya områden och sektorer, framför allt teater, bör också övervägas.

(19)

Kulturen är central för att stärka inkluderande och sammanhållna samhällen. I samband med migrationsfrågor och integrationsutmaningar spelar kulturen en avgörande roll när det gäller att skapa möjligheter till interkulturell dialog, integrera migranter och flyktingar och hjälpa dem att känna sig som en del av sina värdsamhällen samt skapa goda förbindelser mellan migranter och deras nya samhällen.

(20)

För att bidra till ett inkluderande samhälle bör programmet främja och öka det kulturella deltagandet i hela unionen, särskilt när det gäller personer med funktionsnedsättning och personer från utsatta förhållanden.

(21)

I enlighet med Davosdeklarationen av den 22 januari 2018 med titeln Towards a high-quality Baukultur for Europe (om skapandet av en högkvalitativ byggkultur för Europa) bör åtgärder vidtas för att främja en ny integrerad strategi för att utforma en högkvalitativ bebyggd miljö som är förankrad i kulturen, stärker den sociala sammanhållningen, garanterar en hållbar miljö och bidrar till hela befolkningens hälsa och välbefinnande. Den strategin bör inte enbart fokusera på stadsområden utan också på sammankoppling av randområden och landsbygdsområden. Konceptet byggkultur omfattar alla faktorer som direkt påverkar medborgarnas och samhällenas livskvalitet och därigenom mycket konkret främjar inkludering, sammanhållning och hållbarhet.

(22)

Yttrandefrihet och konstnärlig frihet är kärnan i dynamiska kulturella och kreativa sektorer. Framför allt nyhetsmedierna behöver ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap. Tillsammans med direktiv 2010/13/EU bör programmet därför främja ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap och uppmuntra samverkan och sektorsövergripande verksamhet till stöd för nyhetsmedierna. Programmet bör stödja nya yrkesverksamma inom mediebranschen och stärka utvecklingen av kritiskt tänkande bland medborgarna genom att främja mediekunnighet.

(23)

Programmet bör också stimulera intresset för och förbättra tillgången till europeiska audiovisuella verk, i synnerhet genom publikutvecklingsåtgärder, inklusive filmkunnighet.

(24)

Konstnärers och kulturarbetares rörlighet över gränserna inom ramen för programområdet Kultur kan bidra till bättre sammankopplade, starkare och mer hållbara kulturella och kreativa sektorer i unionen eftersom detta är ett sätt att påskynda kompetensutvecklingen och inlärningskurvan inom de kulturella och kreativa sektorerna, den interkulturella medvetenheten, de gränsöverskridande samarbetsprojekten, samproduktionen och spridningen av konstnärliga verk.

(25)

Samarbetsprojekt, i synnerhet småskaliga projekt, bör, med tanke på de kulturella och kreativa sektorernas särdrag, vara centrala inom programområdet Kultur. Därför bör kommissionen underlätta deltagande i programmet genom att avsevärt förenkla de byråkratiska förfarandena, främst i ansökningsfasen, och, för småskaliga projekt, genom att tillåta högre medfinansieringssatser.

(26)

I linje med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör programmet i all sin verksamhet stödja jämställdhetsintegrering och integrering av icke-diskrimineringsmål och bör i förekommande fall definiera lämpliga kriterier avseende balans mellan könen. Kvinnor deltar aktivt i de kulturella och kreativa sektorerna som upphovspersoner, yrkesverksamma, lärare, konstnärer och publik. Det är dock mindre sannolikt att kvinnor innehar beslutsfattande befattningar vid kulturella, konstnärliga och kreativa institutioner. Därför bör programmet främja kvinnliga talanger för att stödja kvinnors konstnärliga karriärer och yrkeskarriärer.

(27)

Med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 juni 2016 med titeln Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, som stöddes av Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2017 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018 (10), och rådets slutsatser av den 24 maj 2017 om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser, bör europeiska finansieringsinstrument, särskilt programmet, erkänna kulturens betydelse i de internationella förbindelserna och dess roll för att främja de värden Europa står för genom särskilda och riktade åtgärder i syfte att ge unionen tydlig genomslagskraft på den globala arenan.

(28)

I linje med kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 med titeln En integrerad kulturarvsstrategi för Europa, bör de relevanta politikområdena och instrumenten säkerställa att de positiva effekterna av Europaåret för kulturarv 2018, såsom den framgångsrika och effektiva integreringen av kulturen i andra politikområden, främst genom en strategi för deltagandebaserad styrning, blir bestående, genom att ta till vara det europeiska kulturarvets långsiktiga och hållbara värde samt utveckla en mer integrerad strategi för dess bevarande och tillvaratagande och stödja hållbart skydd och förnyelse liksom anpassningsbar återanvändning av kulturarvet samt främja dess värden genom medvetandehöjande verksamhet och nätverkande. I kultursektorn bör man överväga att stödja konstnärer, kreatörer och konsthantverkare inom traditionella näringar med anknytning till restaurering av kulturarvet. I synnerhet inom den audiovisuella sektorn är äldre verk en viktig källa till minne och kulturell mångfald och utgör potentiella marknadsmöjligheter. I detta sammanhang bidrar audiovisuella arkiv och bibliotek till bevarande, återanvändning och ny marknadsutveckling för äldre verk.

(29)

I linje med kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 med titeln En ny industristrategi för EU bör unionen förlita sig på sina starka sidor, framför allt sin mångfald, sina talanger, värden, levnadssätt, innovatörer och kreatörer.

(30)

Programmets framgång bygger på utveckling av innovativa och ändamålsenliga projekt som skapar god praxis i fråga om gränsöverskridande europeiskt samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna. När så är möjligt bör sådana framgångssagor framhållas för att uppmuntra stöd till nya affärsmodeller och färdigheter, gynna traditionellt kunnande och omsätta kreativa och tvärvetenskapliga lösningar i ekonomiskt och socialt värde.

(31)

Programmet bör på vissa villkor vara öppet för deltagande för Eftaländerna samt för de anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som omfattas av en anslutningsstrategi, liksom för de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt unionens strategiska partner.

(32)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (11), av vilket följer att programmen ska genomföras på grundval av ett beslut antaget inom ramen för det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning som kräver att tredjeländer beviljar de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(33)

Tredjeländer bör sträva efter att fullt ut delta i programmet. Tredjeländer som inte uppfyller villkoren för att delta i programområdet Media och det sektorsövergripande programområdet, men som deltar i programområdet Kultur, bör kunna inrätta och stödja programkontor för att marknadsföra programmet i sitt land och stimulera gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.

(34)

Undantag från skyldigheten att uppfylla villkoren i direktiv 2010/13/EU bör vara föremål för kontroll och beviljas länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken i vederbörligen motiverade fall, med beaktande av den audiovisuella marknadens specifika situation i landet i fråga samt graden av integration i de europeiska audiovisuella politiska ramarna. Framstegen när det gäller att uppnå målen i direktiv 2010/13/EU bör övervakas regelbundet. Vidare bör deltagandet i åtgärder som finansieras via programområdet Media fastställas från fall till fall i relevanta arbetsprogram.

(35)

Programmet bör främja samarbetet mellan unionen och internationella organisationer, såsom Unesco, Europarådet, inklusive Eurimages och Europeiska audiovisuella observationsorganet (observationsorganet), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Programmet bör också stödja unionens åtagande i fråga om FN:s mål för hållbar utveckling, framförallt den kulturella dimensionen. När det gäller den audiovisuella sektorn bör programmet säkerställa unionens bidrag till det arbete som utförs av observationsorganet.

(36)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, kommer programmet att bidra till integreringen av klimatåtgärder i unionens politik och uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmål. I linje med den europeiska gröna given som en plan för hållbar tillväxt bör åtgärderna enligt denna förordning respektera principen om att inte orsaka skada. Relevanta åtgärder bör identifieras och införas, utan att programmets grundläggande karaktär ändras, och bör omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(37)

För enkelhetens och effektivitetens skull bör kommissionen kunna dela upp budgetmässiga åtaganden i årliga delåtaganden. I så fall bör kommissionen besluta om betalning av de budgetmässiga delåtagandena under genomförandet av programmet med beaktande av framstegen med de åtgärder som får ekonomiskt stöd, de uppskattade behoven för dessa åtgärder och den tillgängliga budgeten. Kommissionen bör till bidragsmottagarna överlämna en vägledande tidsplan för betalningen av de enskilda årliga delåtagandena.

(38)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (12) (budgetförordningen) och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(39)

LUX – Publikpriset för europeisk film från Europaparlamentet och European Film Academy har etablerats som ett distinkt europeiskt pris som marknadsför och sprider europeiska filmer som speglar europeisk identitet och europeiska värden bortom nationsgränserna och som bygger på samarbete med en gemenskap av kända filmskapare och europeiska filmorganisationer och filmnätverk.

(40)

Sedan Europeiska unionens ungdomsorkester inrättades har den utvecklat en unik sakkunskap när det gäller att verka för tillgång till musik samt interkulturell dialog, ömsesidig respekt och förståelse genom kultur, samtidigt som den gynnar unga musikers internationella karriärutveckling och utbildning. Det som utmärker Europeiska unionens ungdomsorkester är att det är en europeisk orkester som skapats genom en resolution från Europaparlamentet, som överskrider kulturella gränser och som består av unga musiker som väljs ut runtom i Europa i enlighet med stränga konstnärliga kriterier genom en årlig strikt och transparent uttagningsprocess i alla medlemsstater. Detta särskilda bidrag till Europas kulturella mångfald och identitet bör erkännas, till exempel genom att ombesörja åtgärder som Europeiska unionens ungdomsorkester och liknande europeiska kulturenheter kan ansöka om att delta i. Möjlighet till flerårig finansiering för sådana enheter bör ombesörjas för att säkerställa deras funktionsmässiga stabilitet.

(41)

De organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna som har en stor geografisk täckning i Europa och har en verksamhet som innebär att de tillhandahåller kulturella tjänster direkt till Europeiska medborgare och som därmed direkt kan inverka på den europeiska identiteten, bör vara berättigade till stöd från unionen.

(42)

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget är det nödvändigt att säkerställa att all verksamhet som bedrivs genom programmet ger ett europeiskt mervärde. Det är även nödvändigt att säkerställa att de kompletterar medlemsstaternas verksamhet. Samstämmighet, komplementaritet och synergieffekter bör eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra, så att det säkerställs att potentiella bidragsmottagare är medvetna om de olika finansieringsmöjligheterna, samt med övergripande politikområden såsom unionens konkurrenspolitik.

(43)

Det ekonomiska stödet bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

(44)

Det är viktigt att programmet tar itu med de europeiska kulturella och kreativa sektorernas strukturella utmaningar, vilka har förvärrats av covid-19-pandemin. Programmet omfattar den europeiska kulturens och de europeiska mediernas grundläggande roll för medborgarnas välbefinnande och deras möjligheter att fatta välgrundade beslut. Tillsammans med andra relevanta unionsfinansieringsprogram och Next Generation EU bör programmet stödja de kulturella och kreativa sektorernas återhämtning på kort sikt, stärka deras motståndskraft och konkurrenskraft på längre sikt för att på bästa sätt hantera potentiella större kriser i framtiden och understödja deras digitala och gröna omställning.

(45)

Programmets politiska mål uppnås också framför allt med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier via de olika politiska delarna av InvestEU-programmet 2021–2027 som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (13), som, bland annat, fortsätter att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna.

(46)

Genomslagskraft, kvalitet och effektivitet vid genomförandet av projekt inom programmet bör utgöra centrala utvärderingskriterier för urvalet av projekten i fråga. Med beaktande av den tekniska expertis som krävs för att bedöma förslagen inom programmets specifika åtgärder får medlemmar i de kommittéer som utvärderar dessa förslag (utvärderingskommittéerna) vara externa experter. När de externa experterna väljs ut bör vederbörlig hänsyn tas till deras yrkesbakgrund och till könsbalansen inom kommittén i fråga.

(47)

Programmet bör inbegripa ett realistiskt och hanterbart system av kvalitativa och kvantitativa prestationsindikatorer som följer åtgärderna i programmet och kontinuerligt övervakar genomförandet. Dessa övervaknings-, informations- och kommunikationsåtgärder som rör programmet och dess åtgärder bör bygga på programmets tre olika programområden.

(48)

Med tanke på vikten av och komplexiteten i att samla in och analysera uppgifter och mäta kulturpolitikens effekter bör kommissionen hjälpa till att samla in belägg och statistiska uppgifter om trenderna och utvecklingen inom de kulturella och kreativa sektorerna genom att utnyttja sin och andra relevanta forskningsinstituts expertis och bör regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om de uppgifter som samlats in.

(49)

Programmet bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid för åren 2021–2027, som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (14) (den fleråriga budgetramen 2021–2027).

(50)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (15), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(51)

Budgetförordningen är tillämplig på detta program. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler om bidrag, inbegripet till tredje parter, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(52)

De olika finansieringstyperna och genomförandemetoderna enligt denna förordning bör väljas på grundval av deras förmåga att uppnå åtgärdernas specifika mål och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, de administrativa bördorna, behovet av administrativ förenkling, i synnerhet i ansökningsprocessen, till förmån för alla berörda parter, och den förväntade risken för bristande regelefterlevnad. När detta val görs bör användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen beaktas.

(53)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (16) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (17), (Euratom, EG) nr 2185/96 (18) och (EU) 2017/1939 (19) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Olaf, särskilt, befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (20). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo, de rättigheter och den tillgång som krävs samt säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(54)

På grundval av en särskild uppsättning kriterier bör det vara möjligt att certifiera kvalitetsförslag till åtgärder som är stödberättigande inom ramen för programmet men som inte kan finansieras inom ramen för detta på grund av budgetbegränsningar med en spetskompetensstämpel. Spetskompetensstämpeln är ett erkännande av förslagets kvalitet och förenklar sökandet efter alternativ finansiering inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+. För åtgärder som kan certifieras med en spetskompetensstämpel bör ytterligare information lämnas i de relevanta ansökningsomgångarna.

(55)

Med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 med titeln Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden bör det särskilda bidraget från de regioner som avses i den artikeln, till unionens kulturella mångfald samt deras roll när det gäller att främja utbyten, bland annat genom rörlighet, och samarbete med människor och organisationer från tredjeländer, särskilt från deras grannländer, värdesättas. Enligt rådets beslut 2013/755/EU (21) och med beaktande av de utomeuropeiska ländernas och territoriernas bidrag till unionens internationella kulturella inflytande kan personer och enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier beviljas finansiering enligt de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda landet eller territoriet är knutet. Därmed bör människor ha lika möjligheter att dra nytta av de konkurrensfördelar som de kulturella och kreativa sektorerna kan erbjuda, framför allt ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

(56)

I syfte att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå dess mål bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på utveckling av en ram för övervakning och utvärdering och översyn av programindikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (22). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(57)

I enlighet med artikel 193.2 i budgetförordningen är det möjligt att tilldela bidrag för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas. Kostnader som hänför sig till tiden före den dag då bidragsansökan lämnades in är emellertid inte stödberättigande för unionsfinansiering, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall. I enlighet med artikel 193.4 i budgetförordningen är kostnader som ådragits före den dag då bidragsansökan lämnades in inte heller stödberättigande för unionsfinansiering när det gäller administrationsbidrag, och bidragsöverenskommelsen ska undertecknas inom fyra månader efter det att bidragsmottagarens räkenskapsår inletts. I syfte att undvika avbrott i unionsstödet som skulle kunna inverka negativt på unionens intressen bör det vara möjligt att i finansieringsbeslutet – för en begränsad tidsperiod i början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, och enbart i vederbörligen motiverade fall – föreskriva att verksamheter och kostnader ska vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021, även om dessa verksamheter genomfördes och dessa kostnader ådrogs innan bidragsansökan lämnades in.

(58)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning bör programmet utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av programmets faktiska konsekvenser.

(59)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogrammen. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (23). I synnerhet, vilket föreskrivs i den här förordningen, bör tidsfristerna vara proportionella och ge kommittéledamöterna faktisk möjlighet att i god tid granska utkastet till genomförandeakt och framföra sina åsikter.

(60)

Det är nödvändigt att säkerställa att programmet Kreativa Europa (2014–2020) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 (24) (programmet 2014–2020) slutförs korrekt, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, till exempel finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2021 bör tekniskt och administrativt stöd vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt programmet 2014–2020 som ännu inte slutförts före den 31 december 2020.

(61)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i stadgan. I synnerhet syftar denna förordning till att till fullo säkerställa lika rättigheter mellan män och kvinnor och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, i enlighet med vad som fastställs i artiklarna 21 och 23 i stadgan. Denna förordning är också i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(62)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras gränsöverskridande karaktär, den stora mängden mobilitets- och samarbetsverksamheter som finansieras och deras breda geografiska omfattning samt inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer generellt på unionens integration, liksom deras utökade internationella dimension, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(63)

Förordning (EU) nr 1295/2013 bör därför upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

(64)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.