This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32017D0957
Commission Implementing Decision (EU) 2017/957 of 6 June 2017 terminating the anti-dumping proceeding concerning imports of purified terephthalic acid and its salts originating in the Republic of Korea
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/957 av den 6 juni 2017 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/957 av den 6 juni 2017 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea
C/2017/3693
EUT L 144, 7.6.2017, p. 27–34
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
7.6.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 144/27 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/957
av den 6 juni 2017
om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 9, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
(1) |
Den 3 augusti 2016 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av renad tereftalsyra (nedan kallad PTA) och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea (nedan kallad det berörda landet) på grundval av artikel 5 i förordning (EU) 2016/1036 (nedan kallad grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingetts den 20 juni 2016 av BP Aromatics Limited NV, Artland PTA SA och Indorama Ventures Quimica S.L.U. (nedan kallade de klagande), som svarar för mer än 25 % av den sammanlagda unionstillverkningen av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav vållad väsentlig skada, som var tillräcklig för att motivera att en undersökning inleddes. |
1.2 Berörda parter
(3) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen de klagande, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, myndigheterna i Republiken Korea samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta. |
(4) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.3 Stickprov
(5) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande på de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
a) Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Republiken Korea
(6) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i Republiken Korea att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Republiken Koreas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. |
(7) |
Fem exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre exporterande tillverkare på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd med alla kända exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet om urvalet. Det inkom inte några invändningar mot det föreslagna urvalet. |
b) Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
(8) |
I sitt tillkännagivande om inledande angav kommissionen att den skulle sända frågeformuläret till alla sex kända tillverkare av den berörda produkten. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att det inte behövdes något stickprovsförfarande. |
c) Stickprovsförfarande avseende importörer
(9) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
(10) |
Två icke-närstående importörer lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att det inte behövdes något stickprovsförfarande. |
d) Svar på frågeformuläret
(11) |
Kommissionen sände frågeformuläret till de tre exporterande tillverkare som ingick i urvalet, alla sex unionstillverkare, nio kända användare och två kända importörer. |
(12) |
Svar på frågeformuläret mottogs från de tre exporterande tillverkare som ingick i urvalet, alla sex unionstillverkare, tolv användare och två importörer. |
e) Kontrollbesök
(13) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
1.4 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(14) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2015 till och med den 30 juni 2016 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 fram till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Berörd produkt
(15) |
Den berörda produkten är tereftalsyra med en renhet på minst 99,5 viktprocent och salter av tereftalsyra, med ursprung i Republiken Korea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 36 00 (Taric-nummer 2917360010) (nedan kallad den berörda produkten). |
(16) |
PTA framställs genom rening av rå tereftalsyra, som är resultatet av en reaktion mellan paraxylen och ett lösningsmedel och en katalysatorlösning. |
(17) |
Den berörda produkten används främst som råvara för att syntetisera polymerer som används vid till exempel tillverkningen av textilfibrer av polyester och flaskor av polyetentereftalat (PET-flaskor). |
2.2 Likadan produkt
(18) |
Undersökningen visade att följande produkter har både samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
(19) |
Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
2.3 Invändningar gällande produktdefinitionen
(20) |
Produktdefinitionen i skäl 15 inbegriper förutom den renaste kvaliteten av PTA (nedan kallad PTA av renaste kvalitet) ytterligare två varianter med olika renhetsgrader: ”qualified” (nedan kallad QTA) och ”medium quality” (nedan kallad MTA). Varianterna särskiljs alltså främst av renhetsgraden. MTA och QTA har högre grader av orenhet än PTA av renaste kvalitet. Graden av orenhet i var och en av dessa varianter överskrider dock inte 0,5 % och de inbegrips därför alla i produktdefinitionen i skäl 15. |
(21) |
Flera berörda parter menade att QTA borde undantas från definitionen av den produkt som undersökningen gäller. De menade att de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos QTA skiljer sig från egenskaperna hos PTA av renaste kvalitet och att dessa skillnader innebär att produkterna har olika användningsområden. De menade också att tillverkningsprocesserna och användningsområdena för QTA skiljer sig från dem för PTA av renaste kvalitet och att tillverkningskostnaden och försäljningspriset för QTA är lägre än för PTA av renaste kvalitet. |
(22) |
PTA av renaste kvalitet innehåller upp till 0,01 % orenheter, medan QTA kan innehålla 0,2 % orenheter, och det finns också en viss skillnad när det gäller vilka orenheter som förekommer. Oavsett denna skillnad när det gäller orenheter har dock alla varianter av PTA samma kemiska formel. Kommissionen anser därför att den förhållandevis ringa skillnaden när det gäller orenheter inte påverkar det faktum att de grundläggande kemiska och fysikaliska egenskaperna hos alla varianter av PTA är desamma, och således skulle det inte vara motiverat att undanta QTA från definitionen av den produkt som undersökningen gäller. |
(23) |
Samma berörda parter hävdade också att QTA har andra användningsområden än PTA av renaste kvalitet. Kommissionen konstaterade att skillnaderna inte var tillräckligt betydande för att utesluta QTA från definitionen av den produkt som undersökningen gäller. |
(24) |
Samma berörda parter hävdade också att tillverkningsprocesserna för QTA skiljer sig från dem för PTA av renaste kvalitet, på så vis att tillverkningstekniken för PTA av renaste kvalitet framför allt koncentreras på en oxidationsreaktion, raffinering och redoxreaktion i en tillverkningsteknik i två steg, medan tillverkningsprocessen för QTA främst koncentreras på en precis oxideringsreaktion och raffinering i en tillverkningsteknik i ett steg. Kommissionen konstaterade att samma råvaror och processer används i båda tillverkningsprocesserna och att dessa till största delen liknar varandra. |
(25) |
Samma berörda parter hävdade slutligen att på grund av skillnaderna mellan ovannämnda tekniker i ett respektive två steg är tillverkningskostnaden för QTA mellan 18 och 36 euro/ton billigare än tillverkningskostnaden för PTA av renaste kvalitet. Vid undersökningen konstaterades att det inte var någon betydande skillnad i tillverkningskostnad. I alla händelser är inte skillnaderna i tillverkningskostnad av betydelse för att definiera produkten, utan de båda produkterna har ganska liknande tekniska, kemiska och fysikaliska egenskaper och grundläggande användningsområden. Påståendet avvisades därför. |
(26) |
Efter meddelandet av uppgifter upprepade en berörd part sina påståenden om att QTA borde uteslutas från definitionen av den produkt som omfattas av undersökningen på grund av skillnader i sammansättningen och halten av orenheter, skillnader i tillverkningsprocessen, tillverkningskostnaderna och användningsområden. Kommissionen ansåg emellertid att dessa skillnader är relativt små och inte påverkar slutsatsen att de tekniska, fysiska och kemiska egenskaperna och grundläggande användningsområden hos både QTA och PTA av renaste kvalitet i princip är desamma. Påståendet avvisades därför. |
(27) |
Av ovanstående skäl avvisades kraven på att undanta QTA från produktdefinitionen. |
3. DUMPNING
3.1 Normalvärde
(28) |
Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för varje exporterande tillverkare som ingick i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades att den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande tillverkarna i urvalet var representativ. |
(29) |
Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen på hemmamarknaden för varje exporterande tillverkare i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen. Kommissionen fastställde att för var och en av de exporterade tillverkare som ingick i urvalet motsvarade den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen. |
(30) |
Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. |
(31) |
Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
|
(32) |
I detta fall var normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden. |
(33) |
För en av de exporterande tillverkarna uppfylldes de villkor som anges i skäl 31 och volymen lönsam försäljning av den likadana produkten utgjorde mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för den likadana produkten. För denna exporterande tillverkare grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt för all försäljning på hemmamarknaden. |
(34) |
Normalvärdet var det faktiska priset på hemmamarknaden enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden, om
|
(35) |
För två exporterande tillverkare visade analysen av försäljningen på hemmamarknaden att mindre än 80 % av all försäljning på hemmamarknaden var lönsam. För dessa två exporterande tillverkare beräknades normalvärdet därför som ett vägt genomsnittspris för endast den lönsamma försäljningen. |
(36) |
En part menade att dess enhet som tillverkar PTA utgör en ekonomisk enhet tillsammans med den närstående leverantören av den viktigaste råvaran. Den närstående tillverkaren av paraxylen betalade också ut utdelning till tillverkaren av PTA i urvalet. Kommissionen bör därför, vid beräkningen av dumpning, dra av den vinst som den närstående leverantören gjorde på de råvaror som såldes till tillverkaren av PTA i urvalet för tillverkning av PTA vid beräkningen av dumpning. Företaget hade beräknat den vinst som ska dras av som skillnaden mellan inköpspriset och den totala tillverkningskostnaden för råvarorna. |
(37) |
Kommissionen avvisade påståendet att tillverkaren av PTA i urvalet och den närstående leverantören av råvaror utgör en ekonomisk enhet av följande skäl: För det första bekräftades i undersökningen att tillverkaren av PTA i urvalet inte är majoritetsägare i den närstående leverantören, vilket innebär att tillverkaren inte har exklusiv beslutanderätt över den närstående leverantören. För det andra saknas direkt koppling mellan vinstmarginalen för råvaran och den mottagna utdelningen, eftersom försäljningen av råvaran endast utgjorde en mindre del av den totala försäljningen för den närstående leverantören av råmaterial under undersökningsperioden. |
(38) |
För det säljer den närstående leverantören råvaran inte enbart till tillverkaren av PTA i urvalet, utan också till andra kunder. Dessutom säljer den ett antal andra produkter till andra kunder. Det finns således inte någon direkt koppling mellan den närstående leverantörens försäljning av råvarorna till tillverkaren av PTA i urvalet och den utdelning som betalas till den tillverkaren av PTA. |
(39) |
För det fjärde köper tillverkaren av PTA i urvalet råvarorna från den närstående leverantören till priser som inkluderar vinst. Priserna är i linje med de priser till vilka tillverkaren köper samma råvaror från andra icke-närstående leverantörer. |
(40) |
För det femte är årsredovisningarna för tillverkaren av PTA i urvalet inte konsoliderade med redovisningarna för den närstående leverantören. |
(41) |
På grundval av ovanstående avvisades påståendet att tillverkaren av PTA i urvalet utgör en ekonomisk enhet tillsammans med den närstående leverantören av råvaror. Således drog inte kommissionen av från inköpspriset den procentandel av den vinstmarginal som den närstående leverantören fakturerat tillverkaren av PTA i urvalet. |
(42) |
Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte två berörda parter varför kommissionen inte använde ett vinstmål för att definiera andelen lönsam försäljning på hemmamarknaden när man fastställde normalvärdet. I enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen är det relevanta riktvärdet för när en transaktion ska anses lönsam tillverkningskostnaderna per enhet (fasta och rörliga), försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Konceptet vinstmål är inte relevant i det här sammanhanget och påståendet avvisades därför. |
(43) |
Samma parter ifrågasatte också varför kommissionen inte analyserade andelen lönsam försäljning på månatlig basis. I undersökningen fastställdes inga skäl till varför analysen av den lönsamma försäljningen eller fastställandet av normalvärdet borde avvika från standardmetoden, som innebär att man använder det vägda genomsnittliga normalvärdet baserat på transaktioner under hela undersökningsperioden. Påståendet avvisades därför. |
3.2 Exportpris
(44) |
De exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller via icke-närstående och närstående handelsföretag belägna utanför unionen. |
(45) |
I de fall de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriset till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
(46) |
I de fall de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten till unionen genom närstående företag, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. |
(47) |
I de fall de exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten genom icke-närstående handelsföretag belägna utanför unionen, fastställdes det först att försäljningen till de icke-närstående handelsföretagen verkligen var försäljning för export till unionen. I detta fall var exportpriset dessutom det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
3.3 Jämförelse
(48) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och de utvalda exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik. |
(49) |
När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transport-, försäkrings-, hanterings-, lastnings- och förpackningskostnader, bankavgifter, kreditkostnader och kommissioner. |
3.4 Dumpningsmarginaler
(50) |
För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
(51) |
På grundval av detta är de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:
|
(52) |
De fem samarbetande exporterande tillverkare som avses i skäl 7 svarade för all export med ursprung i Republiken Korea till unionen under undersökningsperioden att döma av Eurostats data, och de tre exporterande tillverkarna i urvalet svarade för mer än 75 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. |
(53) |
Kommissionen tog hänsyn till den höga graden av samarbetsvilja, den höga graden av representativitet av det stickprov som avses i skäl 52 och även det faktum att endast en av exportörerna i urvalet hade en dumpningsmarginal över den miniminivå som avses i artikel 9.3 i grundförordningen. För att bedöma huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet understeg miniminivån fastställdes en vägd genomsnittlig landsomfattande dumpningsmarginal. Det konstaterades att denna marginal, som uppgick till 0,8 %, låg under miniminivån. |
(54) |
Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte två berörda parter varför dumpningsmarginalen för Hanwha (3,5 %) inte tillämpades på de två samarbetande exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet. Så som förklarats i skäl 53 tog kommissionen hänsyn till den höga graden av samarbetsvilja, den höga graden av representativitet av stickprovet och även det faktum att endast en av exportörerna i urvalet hade en dumpningsmarginal över miniminivån. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att den rimligaste uppskattningen av dumpningsmarginalen för de samarbetande exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet och för den landsomfattande dumpningsmarginalen, borde fastställas på basis av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet enligt beskrivningen ovan. Det påminns också om att samma metod nyligen användes i ett liknande fall (3). Påståendet avvisades därför. |
(55) |
Efter meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att det fanns skillnader mellan den sydkoreanska exportstatistiken och Eurostats importstatistik. Samma part ifrågasatte mot denna bakgrund vidare tillförlitligheten hos de uppgifter som lämnats av de exporterande tillverkarna och som använts av kommissionen för att fastställa dumpningsmarginalen. Kommissionen bekräftade att enligt gängse praxis och så som förklaras i skäl 52 baserades bedömningen av exporten med ursprung i Republiken Korea till unionen under undersökningsperioden på data från Eurostat. Det påminns också om att så som förklaras i skäl 13 inhämtade och kontrollerade kommissionen alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett fastställande av dumpning, och att de uppgifter som de exporterande tillverkarna lämnat hade verifierats i enlighet med gängse praxis. Påståendet avvisades därför. |
(56) |
Efter meddelandet av uppgifter lade en berörd part fram olika hypoteser och alternativa scenarier om förhållandet mellan normalvärdet och exportpriset och ifrågasatte om användning av ett konstruerat exportpris och normala värden med dessa scenarier som underlag skulle ha lett till andra dumpningsmarginaler. Kommissionen påminde om att dumpningsberäkningarna baserades på faktiska verifierade uppgifter om transaktioner och att de måste fastställas med hjälp av den metod som fastställs i artikel 2 i grundförordningen. De alternativa scenarier som denna berörda part lade fram överensstämde inte med grundförordningen och de avvisades därför. |
(57) |
Med tanke på att den landsomfattande dumpningsmarginalen inte överstiger miniminivån bör det inte införas några åtgärder beträffande import av PTA med ursprung i Republiken Korea. |
4. SKADA, ORSAKSSAMBAND OCH UNIONENS INTRESSE
(58) |
Med tanke på ovanstående undersökningsresultat i fråga om dumpning anses det inte vara nödvändigt att lägga fram en analys av skada, orsakssamband och unionens intresse. |
(59) |
Efter meddelandet av uppgifter ifrågasatte en berörd part skälen för den ökade exporten med ursprung i Republiken Korea till unionen från och med 2012. Så som förklarats ovan, ansågs det inte nödvändigt att lägga fram en analys av skada med tanke på undersökningsresultaten i fråga om dumpning. Begäran avvisades därför. |
5. AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET
(60) |
I enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen bör förfarandet därför avslutas, eftersom den dumpningsmarginal som fastställts för Republiken Korea är mindre än 2 %. De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter. |
(61) |
Mot denna bakgrund konstaterade kommissionen därför att antidumpningsförfarandet rörande import till unionen av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea bör avslutas utan att några antidumpningsåtgärder införs. |
(62) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed avslutas antidumpningsförfarandet rörande import av tereftalsyra med en renhet på minst 99,5 viktprocent och salter av tereftalsyra, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 36 00 (Taric-nummer 2917360010), med ursprung i Republiken Korea.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 6 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande rörande import av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea (EUT C 281, 3.8.2016, s. 18).
(3) Se skälen 27–30 i kommissionens beslut 2011/32/EU av den 19 januari 2011 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Thailand (EUT L 15, 20.1.2011, s. 22).