20.5.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 148/54

---

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 532/2014

av den 13 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (1), särskilt artiklarna 32.8, 32.9, 34.7, 34.8 och 55.4, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EU) nr 223/2014 får kommissionen anta delegerade akter som kompletterar de icke-väsentliga bestämmelserna vad gäller fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

(2)

Enligt förordning (EU) nr 223/2014 måste den förvaltande myndigheten upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra sådana uppgifter om varje insats som är nödvändiga för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, inklusive uppgifter om enskilda deltagare när det gäller operativa program för social inkludering av de personer som har det sämst ställt (nedan kallade operativa program av typ II). En förteckning över uppgifter som ska registreras och lagras i systemet måste därför upprättas.

(3)

Vissa uppgifter är endast relevanta för vissa typer av insatser eller för en av de olika typerna av operativa program. Det bör därför anges vilka uppgiftskrav som är tillämpliga. I förordning (EU) nr 223/2014 fastställs särskilda krav för registrering och lagring av uppgifter om enskilda deltagare i insatser som stöds genom operativa program av typ II, vilka måste beaktas.

(4)

I förteckningen över uppgifter bör rapporteringskraven i förordning (EU) nr 223/2014 beaktas, för att säkerställa att man för varje insats har tillgång till de uppgifter som behövs för ekonomisk förvaltning och övervakning, inklusive uppgifter för betalningsansökningar, räkenskaper och genomföranderapporter, i ett format som gör att de enkelt kan aggregeras och stämmas av. I förteckningen bör det beaktas att vissa grundläggande uppgifter om insatserna måste finnas i elektroniskt format för att möjliggöra en effektiv ekonomisk förvaltning och för att uppfylla kravet att offentliggöra grundläggande information om insatserna. Vissa andra uppgifter krävs för att effektivt kunna planera och genomföra kontroller och revisioner.

(5)

Förteckningen över uppgifter som ska registreras och lagras bör inte föregripa de tekniska kraven på och strukturen hos de datasystem som inrättas av de förvaltande myndigheterna, och inte heller formatet för de uppgifter som registreras och lagras, om de inte särskilt anges i denna förordning. Förteckningen bör inte heller föregripa de sätt på vilka uppgifter matas in eller genereras i systemet, eftersom uppgifterna i förteckningen i vissa fall kan förutsätta att flera värden matats in. Det krävs ändå vissa bestämmelser om typen av uppgifter, för att säkerställa att den förvaltande myndigheten kan uppfylla sina skyldigheter vad gäller övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, inklusive när detta innebär behandling av uppgifter om enskilda deltagare.

(6)	För att säkerställa att utgifterna i de operativa programmen kan kontrolleras och revideras bör det fastställas vilka kriterier verifieringskedjan måste uppfylla för att anses vara tillfredsställande.

(7)	För revisionsarbetet i enlighet med förordning (EU) nr 223/2014 bör det föreskrivas att kommissionen och medlemsstaterna ska förhindra obehörigt röjande av eller tillträde till personuppgifter, och det bör anges för vilka syften kommissionen och medlemsstaterna kan behandla sådana uppgifter.

(8)	Revisionsmyndigheten är ansvarig för revisioner av insatser. För att säkerställa att revisionerna är tillräckligt omfattande och effektiva och att de genomförs enligt samma standarder i samtliga medlemsstater bör det fastställas vilka villkor de ska uppfylla.

(9)

Grunden för urvalet av insatser som ska revideras måste anges i detalj. Revisionsmyndigheten bör följa denna när den fastställer eller godkänner urvalsmetoden, inklusive fastställandet av urvalsenheten, vissa tekniska kriterier för urvalet samt vid behov de faktorer som ska beaktas vid ytterligare urval.

(10)

Revisionsmyndigheten bör utarbeta ett revisionsuttalande om de räkenskaper som avses i förordning (EU) nr 223/2014. För att säkerställa att räkenskapsrevisionerna är tillräckligt omfattande och har ett lämpligt innehåll samt att de genomförs enligt samma standarder i samtliga medlemsstater bör det fastställas vilka villkor de ska uppfylla.

(11)

För att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling av alla medlemsstater vid finansiella korrigeringar bör man, i enlighet med proportionalitetsprincipen, ange vilka kriterier som ska användas för att avgöra om det föreligger allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen, vilka de huvudsakliga typerna av brister är och vilka kriterier som ska användas för att fastställa nivån på finansiella korrigeringar och för att tillämpa schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar.

(12)	I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs följande bestämmelser som kompletterar förordning (EU) nr 223/2014:

a)	Bestämmelser om vilken information som ska ingå i de uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt i det övervakningssystem som inrättats av den förvaltande myndigheten.

b)	Detaljerade minimikrav för verifieringskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikat som ska bevaras hos den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare.

c)	Omfattningen och innehållet när det gäller insatser och räkenskaper, samt metoden för urvalet av insatser.

d)	Detaljerade regler för användning av uppgifter som inhämtats under revisioner som genomförts av kommissionens tjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen.

e)

Detaljerade regler om kriterierna för att avgöra om det föreligger allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och vilka de huvudsakliga typerna av allvarliga brister är, kriterierna för att fastställa nivån på finansiella korrigeringar och kriterierna för att tillämpa schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM

Artikel 2

Uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt

(Artikel 32.8 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   Den information som ska ingå i de uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt för varje insats i det övervakningssystem som inrättats i enlighet med artikel 32.2 d i förordning (EU) nr 223/2014 anges i bilaga I till den här förordningen.

2.   Uppgifterna ska registreras och lagras för varje insats, inklusive uppgifter om enskilda deltagare när det gäller insatser som stöds genom operativa program av typ II, och om möjligt delas upp efter kön, så att de kan aggregeras om det är nödvändigt för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroll och revision. Det ska också vara möjligt att aggregera uppgifterna kumulativt för hela programperioden.

Artikel 3

Detaljerade minimikrav för verifieringskedjan

(Artikel 32.9 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   Följande detaljerade minimikrav ska gälla för verifieringskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikat som ska bevaras:

a)	Verifieringskedjan ska göra det möjligt att kontrollera tillämpningen av de urvalskriterier som fastställs i operativa program för livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd (nedan kallat operativa program av typ I) eller av övervakningskommittén för operativa program av typ II.

b)

När det gäller bidrag enligt artikel 25.1 a i förordning (EU) nr 223/2014 ska verifieringskedjan göra det möjligt att stämma av de aggregerade summor som attesterats till kommissionen med de detaljerade räkenskaper och verifikat som bevaras hos den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare, för insatser som samfinansierats genom det operativa programmet.

c)

När det gäller bidrag enligt artikel 25.1 b och c ska verifieringskedjan göra det möjligt att stämma av de aggregerade summor som attesterats till kommissionen med de detaljerade uppgifterna om utfall eller resultat och de verifikat som bevaras hos den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare, i tillämpliga fall även med handlingar om metoden för fastställande av standardiserade skalor för enhetskostnader och standardbelopp, för insatser som samfinansierats genom det operativa programmet.

d)

När det gäller kostnader som fastställs i enlighet med artikel 25.1 d i förordning (EU) nr 223/2014 ska verifieringskedjan visa och motivera beräkningsmetoden, i tillämpliga fall, och den grund på vilken schablonsatserna fastställts samt de stödberättigande direkta kostnader eller kostnader som deklarerats inom andra valda kategorier för vilka schablonsatserna ska tillämpas.

e)

När det gäller kostnader som fastställs i enlighet med artikel 26.2 b, c och e och 26.3 andra delen i förordning (EU) nr 223/2014 ska verifieringskedjan göra det möjligt att styrka de stödberättigande direkta kostnader eller kostnader som deklarerats inom andra valda kategorier för vilka schablonsatserna ska tillämpas.

f)	Verifieringskedjan ska göra det möjligt att kontrollera utbetalningen av det offentliga stödet till stödmottagaren.

g)

För varje insats ska verifieringskedjan innehålla de tekniska specifikationerna och finansieringsplanen, handlingar om godkännande av stödansökan, handlingar om offentliga upphandlingsförfaranden, rapporter från stödmottagaren och rapporter om genomförda kontroller och revisioner, beroende på vad som är tillämpligt.

h)	Verifieringskedjan ska omfatta information om förvaltningskontroller och revisioner som genomförs av insatsen.

i)	Verifieringskedjan ska göra det möjligt att stämma av uppgifter om aktivitetsindikatorerna för insatsen med inrapporterade data och resultat och, i tillämpliga fall, med målen för programmet.

För de kostnader som avses i leden c och d ska verifieringskedjan göra det möjligt att kontrollera att den beräkningsmetod som den förvaltande myndigheten använder överensstämmer med artikel 25.3 i förordning (EU) nr 223/2014.

2.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikat som krävs för att säkerställa att verifieringskedjan är ändamålsenlig och uppfyller minimikraven i punkt 1 och om var dessa organ är belägna.

Artikel 4

Användning av uppgifter som inhämtats under revisioner som genomförts av kommissionens tjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen

(Artikel 34.8 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra obehörigt röjande av eller tillträde till uppgifter som kommissionen inhämtat vid sina revisioner.

2.   Kommissionen ska använda de uppgifter som den inhämtat vid sina revisioner endast för att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) nr 223/2014. Europeiska revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ska ha tillgång till de uppgifter som inhämtats.

3.   De inhämtade uppgifterna ska inte sändas till andra än de personer i medlemsstaterna eller vid unionens institutioner vars arbetsuppgifter kräver att de i enlighet med tillämpliga regler har tillgång till dem, utan uttryckligt tillstånd från den medlemsstat som har lämnat uppgifterna.

Artikel 5

Revision av insatser

(Artikel 34.7 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   För varje räkenskapsår ska revisioner genomföras av ett antal insatser som valts ut med en metod som fastställts eller godkänts av revisionsmyndigheten i enlighet med artikel 6 i denna förordning.

2.   Revisionerna av insatserna ska genomföras på grundval av de verifikat som ingår i verifieringskedjan, och ska kontrollera att de utgifter som deklarerats till kommissionen är lagliga och korrekta, inklusive följande:

a)

Insatsen ska ha valts ut i enlighet med urvalskriterierna för det operativa programmet, den ska inte ha avslutats konkret eller genomförts fullt ut innan stödmottagaren lämnade in ansökan om finansiering från det operativa programmet, den ska ha genomförts i enlighet med beslutet om godkännande och den ska uppfylla de villkor som gällde då revisionen genomfördes i fråga om funktioner, användning och mål som ska uppnås.

b)	De utgifter som deklarerats till kommissionen ska stämma överens med räkenskaperna och de verifikat som krävs ska säkerställa en lämplig verifieringskedja enligt artikel 3 i denna förordning.

c)

För utgifter som deklarerats till kommissionen och som fastställts i enlighet med artikel 25.1 b och c ska de utfall och resultat som ligger till grund för utbetalningarna till stödmottagaren ha förverkligats och uppgifterna om deltagare, i tillämpliga fall, och andra uppgifter om utfall och resultat ska överensstämma med de uppgifter som lämnats in till kommissionen, och de verifikat som krävs ska visa på en lämplig verifieringskedja enligt artikel 3 i den här förordningen.

Vid revisionerna ska man också kontrollera att det offentliga stödet har betalats till stödmottagaren i enlighet med artikel 42.2 i förordning (EU) nr 223/2014.

3.   Revisionerna av insatserna ska i tillämpliga fall omfatta kontroller på plats av det konkreta genomförandet av insatsen.

4.   Vid revisionerna av insatserna ska man kontrollera att motsvarande utgifter som bokförts av den attesterande myndigheten i dess räkenskapssystem är exakta och fullständiga och göra en avstämning av verifieringskedjan på alla nivåer.

5.   Om de problem som upptäcks verkar vara systembetingade och därför innebär en risk för andra insatser inom det operativa programmet ska revisionsmyndigheten göra ytterligare granskningar och vid behov även ytterligare revisioner för att fastställa problemens omfattning och rekommendera nödvändiga korrigerande åtgärder.

6.   Endast utgifter som är föremål för en revision som genomförts i enlighet med punkt 1 ska räknas som reviderade utgifter vid rapporteringen till kommissionen av den årliga täckningen. Därvid ska man använda den mall för kontrollrapporter som avses i artikel 34.6 i förordning (EU) nr 223/2014.

Artikel 6

Metod för urval av insatser

(Artikel 34.7 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   Revisionsmyndigheten ska fastställa en urvalsmetod i enlighet med kraven i den här artikeln och med beaktande av internationellt vedertagna revisionsstandarder från Intosai, Ifac eller IIA.

2.   Utöver de förklaringar som ges i revisionsstrategin ska revisionsmyndigheten spara handlingar och dokumentera den yrkesmässiga bedömning som gjorts för att fastställa urvalsmetoderna, inklusive planering, urval, testning och utvärdering, för att visa att den fastställda metoden är lämplig.

3.   Ett urval ska vara representativt för den population från vilken den kommer, och den ska göra det möjligt för revisionsmyndigheten att upprätta ett tillförlitligt revisionsuttalande i enlighet med artikel 34.5 a i förordning (EU) nr 223/2014. Populationen ska omfatta de utgifter från ett operativt program som ingår i de betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen i enlighet med artikel 41 i förordning (EU) nr 223/2014 för ett visst räkenskapsår. Urvalet kan göras under eller efter räkenskapsåret.

4.   När det gäller tillämpningen av artikel 34.1 i förordning (EU) nr 223/2014 ska en urvalsmetod anses vara statistisk i följande fall:

i)	Urvalsenheterna väljs ut slumpmässigt.

ii)	Sannolikhetsteorin används för att bedöma resultatet av urvalet, och även för mätning och kontroll av urvalsrisken och av planerad och uppnådd precision.

5.   Urvalsmetoden ska säkerställa ett slumpmässigt urval av varje urvalsenhet i populationen, genom att man väljer slumpmässiga tal som genereras för varje populationsenhet för att välja ut enheterna i urvalet eller genom ett systematiskt urval, genom att man använder en slumpmässig startpunkt och tillämpar en systematisk regel för att välja ytterligare enheter.

6.   Urvalsenheten ska fastställas av revisionsmyndigheten efter en yrkesmässig bedömning. Urvalsenheten kan vara en insats, ett projekt inom en insats eller en betalningsansökan från en stödmottagare. Uppgifter om vilken typ av urvalsenhet som valts och om den yrkesmässiga bedömning som gjorts ska ingå i kontrollrapporten.

7.   Om summan av utgifter för en urvalsenhet under räkenskapsåret är ett negativt belopp ska den inte räknas med i den population som avses i punkt 3 och ska revideras separat. Revisionsmyndigheten kan också göra ett urval från denna separata population.

8.   Om villkoren för proportionell kontroll i artikel 58.1 i förordning (EU) nr 223/2014 är tillämpliga får revisionsmyndigheten utelämna de enheter som avses i den artikeln från den population från vilket urvalet görs. Om den berörda insatsen redan har valts ut ska revisionsmyndigheten ersätta den genom att göra ett slumpmässigt urval på lämpligt sätt.

9.   Alla utgifter som deklarerats till kommissionen och som ingår i urvalet ska revideras.

Om de valda urvalsenheterna omfattar ett stort antal underliggande betalningsansökningar eller fakturor får revisionsmyndigheten revidera dem efter ytterligare urval, som går till så att underliggande betalningsansökningar eller fakturor väljs ut med samma urvalsparametrar som användes vid det första urvalet.

I så fall ska en lämplig urvalsstorlek beräknas inom varje urvalsenhet som ska revideras, och den ska alltid omfatta minst 30 underliggande betalningsansökningar eller fakturor för varje urvalsenhet.

10.   Revisionsmyndigheten får stratifiera en population genom att dela in den i underpopulationer, som i sin tur består av en grupp urvalsenheter med liknande egenskaper, särskilt när det gäller risk eller förväntad felprocent eller när populationen omfattar insatser som består av bidrag från ett operativt program till poster med högt värde.

11.   Revisionsmyndigheten ska bedöma om systemets tillförlitlighet är hög, genomsnittlig eller låg, och den ska beakta resultaten från systemrevisionerna för att fastställa de tekniska urvalsparametrarna så att systemrevisionerna och revisionerna av insatser tillsammans ger en hög tillförlitlighetsnivå. För ett system som bedöms ha en hög tillförlitlighet ska konfidensnivån för urvalet av insatser vara minst 60 %. För ett system som bedöms ha en låg tillförlitlighet ska konfidensnivån för urvalet av insatser vara minst 90 %. Den högsta väsentlighetsnivån ska vara 2 % av de utgifter som avses i punkt 3.

12.   Om det finns oriktigheter eller risk för oriktigheter ska revisionsmyndigheten efter en yrkesmässig bedömning besluta om det behövs en revision av ett kompletterande urval av insatser eller delar av insatser som inte reviderades i det slumpmässiga urvalet, så att man kan beakta de särskilda riskfaktorer som upptäckts.

13.   Revisionsmyndigheten ska analysera resultaten från revisionen av det kompletterande urvalet separat, dra slutsatser utifrån de resultaten och meddela kommissionen i den årliga kontrollrapporten. Oriktigheter som upptäcks i det kompletterande urvalet ska inte ingå vid uträkningen av beräknade slumpmässiga fel i det slumpmässiga urvalet.

14.   På grundval av resultaten från revisionerna av insatser ska revisionsmyndigheten inför det revisionsuttalande och den kontrollrapport som avses i artikel 34.5 a och b i förordning (EU) nr 223/2014 beräkna den sammanlagda felprocenten, som ska vara summan av de beräknade slumpmässiga felen och i tillämpliga fall systembetingade fel och okorrigerade anomalier, dividerad med populationens storlek.

Artikel 7

Räkenskapsrevisioner

(Artikel 34.7 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   De räkenskapsrevisioner som avses i artikel 49.1 i förordning (EU) nr 223/2014 ska genomföras av revisionsmyndigheten för varje räkenskapsår.

2.   Räkenskapsrevisionen ska ge rimlig säkerhet om att beloppen i räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga.

3.   Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska revisionsmyndigheten särskilt beakta resultaten från systemrevisionerna av den attesterande myndigheten och från revisionerna av insatser.

4.   I systemrevisionen ska ingå en kontroll av att den attesterande myndighetens räkenskapssystem är tillförlitligt och en kontroll, på urvalsbasis, av att de utgifter som bokförts i den attesterande myndighetens räkenskapssystem rörande tillbakadragna och återkrävda belopp är exakta.

5.   För att revisionsmyndigheten inför revisionsuttalandet ska kunna försäkra sig om att alla räkenskaper ger en rättvisande bild, ska den i samband med sitt revisionsarbete kontrollera att alla de element som krävs i artikel 49 i förordning (EU) nr 223/2014 har tagits med korrekt i räkenskaperna och motsvarar de verifikat som finns hos berörda myndigheter, organ och stödmottagare. Revisionsmyndigheten ska särskilt kontrollera följande, på grundval av de räkenskaper den får från den attesterande myndigheten:

a)

Det sammanlagda beloppet av stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats i enlighet med artikel 49.1 a i förordning (EU) nr 223/2014 ska överensstämma med utgifterna och motsvarande offentligt stöd i betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen för det relevanta räkenskapsåret, och om det finns skillnader ska rimliga förklaringar ha lämnats i räkenskaperna för de belopp som stäms av.

b)

De belopp i räkenskaperna som återkrävts och dragits tillbaka under räkenskapsåret, de belopp som ska återkrävas vid räkenskapsårets slut samt de belopp som inte kan återkrävas ska motsvara de belopp som bokförts i den attesterande myndighetens redovisningssystem och ska baseras på beslut av ansvarig förvaltande myndighet eller attesterande myndighet.

c)	Utgifter ska i tillämpliga fall ha undantagits från räkenskaperna i enlighet med artikel 49.2 i förordning (EU) nr 223/2014 och alla nödvändiga korrigeringar ska avspeglas i räkenskaperna för det berörda räkenskapsåret.

De kontroller som avses i leden b och c får göras på urvalsbasis.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR EKONOMISK FÖRVALTNING OCH FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 8

Kriterier för att avgöra om det föreligger allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen

(Artikel 55.4 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   Kommissionen ska göra sin bedömning av om förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt på grundval av resultaten från alla tillgängliga systemrevisioner, inklusive granskningar av kontroller och revisioner av insatser.

Bedömningen ska omfatta programmets interna kontrollmiljö, de förvaltande och attesterande myndigheternas förvaltnings- och kontrollverksamhet, de förvaltande och attesterande myndigheternas övervakning samt revisionsmyndighetens kontrollverksamhet och den ska göras på grundval av en kontroll av överensstämmelsen med de centrala krav som fastställs i tabell 1 i bilaga II.

En bedömning av om de centrala kraven uppfylls ska göras utifrån de kategorier som fastställs i tabell 2 i bilaga II.

2.   De huvudsakliga typerna av allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen ska vara de fall när något av de centrala kraven i punkterna 2, 4, 5, 13, 15, 16 och 18 i tabell 1 i bilaga II eller minst två av de andra centrala kraven i tabell 1 i bilaga II bedöms falla inom kategorierna 3 eller 4 i tabell 2 i bilaga II.

Artikel 9

Kriterier för att tillämpa schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar och för att fastställa nivån på finansiella korrigeringar

(Artikel 55.4 i förordning (EU) nr 223/2014)

1.   Finansiella korrigeringar ska tillämpas på hela eller delar av ett operativt program om kommissionen upptäcker en eller fler allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket ska extrapolerade finansiella korrigeringar tillämpas på hela eller delar av ett operativt program om kommissionen upptäcker systembetingade oriktigheter i ett representativt urval av insatser, för att kunna göra en noggrannare kvantifiering av risken för unionens budget. I sådana fall ska resultatet av granskningen av det representativa urvalet extrapoleras till resten av den population från vilken urvalet gjorts vid beräkningen av den finansiella korrigeringen.

2.   Schablonkorrigeringen ska fastställas med beaktande av följande:

a)	Den relativa vikten av den eller de allvarliga bristerna i förhållande till hela förvaltnings- och kontrollsystemet.

b)	Den eller de allvarliga bristernas frekvens och omfattning.

c)	Hur stor risken för förluster för unionens budget är.

3.   Med beaktande av dessa faktorer ska nivån på den finansiella korrigeringen fastställas på följande sätt:

a)	Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet är så grundläggande, vanliga eller omfattande att de innebär ett fullständigt misslyckande för systemet och en risk att de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 100 % tillämpas.

b)	Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet är så vanliga och omfattande att de innebär ett mycket allvarligt misslyckande för systemet och en risk att en mycket stor del av de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 25 % tillämpas.

c)	Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet beror på att systemet inte fungerar helt eller att de fungerar så dåligt eller så sällan att det finns en risk att en stor del av de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 10 % tillämpas.

d)	Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet beror på att systemet inte fungerar konsekvent så att det finns en risk att en betydande del av de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 5 % tillämpas.

4.   Om tillämpningen av en schablonsats som fastställs i punkt 3 vore oproportionell ska korrigeringssatsen minskas.

5.   Om de ansvariga myndigheterna inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder efter att en finansiell korrigering tillämpats under ett räkenskapsår och samma allvarliga brist eller brister upptäcks på nytt under ett efterföljande räkenskapsår kan korrigeringssatsen ökas till en nivå som inte överstiger den för närmast högre kategori, eftersom den eller de allvarliga bristerna kvarstår.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3 ska tillämpas från och med den 1 december 2014 när det gäller de registrerade och lagrade uppgifter som avses i bilaga I.

---

(1)  EUT L 72, 12.3.2014, s. 1.

---

---

---