Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32012D0243

Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik Text av betydelse för EES

EUT L 81, 21.3.2012, p. 7–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 21/12/2020

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2012/243(2)/oj

21.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 81/7


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 243/2012/EU

av den 14 mars 2012

om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet) (3) kan kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram förslag till lagstiftning om att inrätta fleråriga program för radiospektrumpolitiken. Dessa program bör ange de politiska riktlinjerna och målen för den strategiska planeringen och harmoniseringen av spektrumanvändningen i enlighet med de direktiv som gäller elektroniska kommunikationsnät och -tjänster. Dessa politiska riktlinjer och mål bör hänvisa till den tillgänglighet och effektiva användning av spektrum som är nödvändig för att upprätta och upprätthålla en fungerande inre marknad. Programmet för radiospektrumpolitik (nedan kallat programmet) bör stödja de mål och de centrala åtgärder som anges i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om Europa 2020-strategin och kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om den digitala agendan för Europa och finns också med bland de 50 prioriterade åtgärderna i kommissionens meddelande av den 11 november 2010 om inremarknadsakten.

(2)

Detta beslut bör inte påverka befintlig unionsrätt, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (6), direktiv 2002/21/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (7). Det här beslutet bör inte heller påverka tillämpningen av åtgärder som vidtagits på nationell nivå, i överensstämmelse med unionsrätten, i syfte att uppnå mål av allmänt intresse, framför allt i fråga om innehållsreglering och audiovisuell politik och medlemsstaternas rätt att organisera och använda spektrum för ändamål som rör allmän ordning och säkerhet samt försvar.

(3)

Spektrum är en offentlig nyckelresurs inom viktiga sektorer och tjänster, inklusive mobil kommunikation, trådlös bredbandskommunikation och satellitkommunikation, tv- och radiosändningar, transport, radiolokalisering och tillämpningar såsom larm, fjärrkontroller, hörapparater, mikrofoner och medicinsk utrustning. Det ingår i allmänna tjänster såsom skydds- och säkerhetstjänster, inklusive civilskydd, och vetenskaplig verksamhet såsom meteorologi, jordobservation, radioastronomi och rymdforskning. Enkel tillgång till spektrumanvändning spelar även en roll för tillhandahållande av elektronisk kommunikation, särskilt för invånare och företag i avlägsna och glesbefolkade områden, till exempel landsbygdsområden eller öar. Regleringsåtgärder för spektrum har därför konsekvenser för ekonomi, säkerhet, hälsa, det allmänna intresset, kultur och vetenskap samt sociala, miljömässiga och tekniska konsekvenser.

(4)

Man bör inta ett förnyat ekonomiskt och socialt synsätt på förvaltningen, tilldelningen och användningen av spektrum. Detta synsätt bör särskilt fokusera på spektrumpolitik, i syfte att säkra ökad spektrumeffektivitet, bättre frekvensplanering och garantier mot konkurrenshämmande beteende.

(5)

Strategisk planering och harmonisering av spektrumanvändning på unionsnivå bör främja den inre marknaden för tjänster och utrustning för trådlös elektronisk kommunikation samt annan unionspolitik som kräver spektrumanvändning, och därigenom skapa nya möjligheter till innovation och sysselsättningsskapande och samtidigt bidra till ekonomisk återhämtning och social integration i hela unionen, varvid hänsyn bör tas till de viktiga sociala, kulturella och ekonomiska värdena hos spektrum.

(6)

Harmonisering av lämplig spektrumanvändning kan också främja kvaliteten på elektroniska kommunikationstjänster och är väsentlig för att skapa stordriftsfördelar som sänker både kostnaderna för utbyggnaden av trådlösa nät och konsumenternas kostnader för trådlösa enheter. I detta syfte behöver unionen ett politiskt program som omfattar den inre marknaden för unionens alla politikområden där spektrum används, till exempel politik avseende elektronisk kommunikation, forskning, teknisk utveckling samt rymd-, transport-, kultur- och energiområdet och det audiovisuella området.

(7)

Programmet bör främja konkurrensen och bidra till att lägga grunden för en verklig digital inre marknad.

(8)

Programmet bör i synnerhet stödja Europa 2020-strategin med tanke på de trådlösa tjänsternas enorma potential att främja en kunskapsbaserad ekonomi, utveckla och hjälpa sektorer som är beroende av informations- och kommunikationsteknik och minska den digitala klyftan. Den ökande användningen av framför allt audiovisuella medietjänster och nätinnehåll driver på efterfrågan på hastighet och täckning. Detta är även en nyckelåtgärd i den digitala agendan för Europa, vars mål är att erbjuda snabbt bredbandsinternet i en framtida nätverks- och kunskapsbaserad ekonomi, med ett ambitiöst mål för allmän bredbandstäckning. Att tillhandahålla högsta möjliga trådbundna och trådlösa bredbandshastigheter och -kapacitet bidrar till att uppnå målet om tillgång till bredband med en hastighet på minst 30 Mbit/s för alla senast år 2020, och att minst hälften av unionens hushåll ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, och är viktigt för att främja den ekonomiska tillväxten och den globala konkurrenskraften och nödvändigt för att uppnå de hållbara ekonomiska och sociala fördelarna med en inre digital marknad. Det bör även stödja och främja annan sektorspolitik inom unionen, såsom hållbar miljö och ekonomisk och social integration för unionens alla medborgare. Med tanke på hur viktiga trådlösa tillämpningar är för innovation är programmet även ett nyckelinitiativ för att stödja unionens politik för innovation.

(9)

Programmet bör lägga grunden för en utveckling där unionen kan inta ledningen i fråga om de trådlösa bredbandens hastighet, mobilitet, täckning och kapacitet. En sådan ledande roll är nödvändig för att skapa en konkurrenskraftig inre digital marknad som kan öppna den inre marknaden för alla unionsmedborgare.

(10)

Programmet bör fastställa riktlinjer och mål fram till 2015 för medlemsstaterna och unionens institutioner samt ange specifika genomförandeinitiativ. Även om spektrumförvaltning fortfarande i stor utsträckning omfattas av nationell behörighet bör denna behörighet utövas i överensstämmelse med befintlig unionsrätt och möjliggöra åtgärder för att genomföra unionens politik.

(11)

Programmet bör även beakta beslut nr 676/2002/EG och det tekniska kunnandet hos Europeiska post- och telesammanslutningen (nedan kallad CEPT), så att unionspolitik som berör spektrum och som Europaparlamentet och rådet har enats om kan genomföras med tekniska genomförandeåtgärder, varvid bör noteras att sådana åtgärder kan vidtas närhelst det är nödvändigt för att genomföra befintlig unionspolitik.

(12)

Enkel tillgång till spektrum kan kräva innovativa tillståndstyper, såsom kollektiv spektrumanvändning eller infrastrukturdelning, vars tillämpning inom unionen kan underlättas genom fastställande av bästa praxis och uppmuntran till informationsutbyte samt genom en definition av vissa gemensamma och konvergerande villkor för spektrumanvändning. Allmänna tillstånd, som är den minst krävande typen av tillstånd, är av särskilt intresse där störningar inte riskerar att hindra utvecklingen av andra tjänster.

(13)

Den så kallade kognitiva teknologin befinner sig visserligen tekniskt sett fortfarande under utveckling, men den bör redan utforskas ytterligare, även genom underlättande av delning på grundval av geolokalisering.

(14)

Handel med spektrumrätter kombinerat med flexibla villkor för användning kan på ett väsentligt sätt främja den ekonomiska tillväxten. Därför bör handel med band där flexibel användning redan är tillåten enligt unionsrätten omedelbart tillåtas i enlighet med direktiv 2002/21/EG. Utbyte av bästa praxis beträffande tillståndsvillkor och förfaranden för sådana band och gemensamma åtgärder för att förhindra ackumulering av rätter att använda spektrum som kan skapa dominerande ställning, liksom otillbörligt underlåtande att utnyttja rätter att använda spektrum, skulle underlätta ett samordnat införande av dessa åtgärder i alla medlemsstater och underlätta förvärv av sådana rätter i hela unionen. Kollektiv (eller delad) spektrumanvändning – dvs. att ett obestämt antal oberoende användare och/eller enheter får tillgång till spektrum inom samma frekvensområde vid samma tidpunkt och i ett bestämt geografiskt område enligt noga fastställda villkor – bör främjas när det är tillämpligt, utan att detta påverkar bestämmelserna i direktiv 2002/20/EG vad beträffar elektroniska kommunikationsnät och -tjänster.

(15)

I den digitala agendan för Europa understryks att trådlöst bredband är en viktig resurs för att öka konkurrensen, konsumenternas valmöjligheter och tillgången i landsbygdsområden och andra områden där det är svårt eller ekonomiskt olönsamt att bygga ut trådbaserat bredband. Spektrumförvaltningen kan emellertid även påverka konkurrensen genom att marknadsaktörernas roller och positioner ändras, t.ex. om befintliga användare får otillbörliga konkurrensfördelar. Begränsad spektrumtillgång, i synnerhet när det är ont om lämpliga spektrum, kan skapa hinder för nya tjänster eller tillämpningar och verka hämmande på innovation och konkurrens. Förvärv av nya rätter att använda spektrum, inklusive genom spektrumöverlåtelse eller -uthyrning eller andra transaktioner mellan användare, samt införandet av nya flexibla kriterier för spektrumanvändning kan påverka den nuvarande konkurrenssituationen. Medlemsstaterna bör därför vidta lämpliga förhands- eller efterhandsåtgärder för reglering (t.ex. åtgärder för att ändra befintliga rätter, förhindra vissa former av förvärv av rätter att använda spektrum, införa villkor för hamstring och effektiv användning av spektrum, som t.ex. de villkor som avses i direktiv 2002/21/EG, för att begränsa mängden tillgängliga spektrum för varje företag eller för att undvika en överdriven ackumulering av rätter att använda spektrum) för att förhindra snedvridning av konkurrensen i överensstämmelse med de principer som ligger till grund för direktiv 2002/20/EG och rådets direktiv 87/372/EEG av den 25 juni 1987 om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen (8) (GSM-direktivet).

(16)

Upprättandet av en inventering över befintlig spektrumanvändning tillsammans med en analys av tekniska trender, framtida behov och efterfrågan på spektrum, särskilt mellan 400 MHz och 6 GHz bör göra det möjligt att identifiera frekvensband där effektiviteten kunde förbättras och möjligheter till spektrumdelning till nytta för både den kommersiella och den offentliga sektorn. Metoderna för att upprätta och upprätthålla en inventering över befintlig spektrumanvändning bör ta vederbörlig hänsyn till den administrativa bördan för förvaltningar och man bör sträva efter att minimera den bördan. Därför bör den information som medlemsstaterna ska tillhandahålla enligt kommissionens beslut 2007/344/EG av den 16 maj 2007 om harmoniserad tillgång till information om spektrumanvändningen inom gemenskapen (9) beaktas i full utsträckning när man utarbetar metoder för att upprätta en inventering över befintlig spektrumanvändning.

(17)

Harmoniserade standarder enligt direktiv 1999/5/EG är väsentliga för att uppnå en effektiv spektrumanvändning och bör beakta rättsligt fastställda delningsvillkor. Europeiska standarder för elektrisk och elektronisk utrustning och nätverk som inte använder radiofrekvenser bör också undvika störning av spektrumanvändningen. Den sammanlagda effekten av en ökad mängd och täthet av trådlösa enheter och tillämpningar i kombination med de breda användningsområdena för spektrum utgör en utmaning för de nuvarande strategierna för att hantera störningar. Dessa bör därför undersökas och utvärderas tillsammans med mottagaregenskaper och mer avancerade mekanismer för att undvika störningar.

(18)

Medlemsstaterna bör i förekommande fall tillåtas införa kompensationsåtgärder i samband med migrationskostnader.

(19)

I överensstämmelse med målen i den digitala agendan för Europa kan trådlöst bredband avsevärt bidra till ekonomisk återhämtning och tillväxt om tillräckligt med spektrum blir tillgängligt, tilldelning av rätter att använda spektrum sker snabbt och handeln ges möjlighet att anpassa sig till marknadsutvecklingen. Den digitala agendan för Europa vill ge alla unionens medborgare tillgång till bredband med en hastighet på minst 30 Mbit/s senast 2020. Därför bör spektrum som redan omfattas av existerande kommissionsbeslut göras tillgängliga i enlighet med villkoren i de besluten. Tillståndsprocessen bör – med förbehåll för marknadsefterfrågan – genomföras i enlighet med direktiv 2002/20/EG senast den 31 december 2012 för markbaserade kommunikationer för att säkerställa enkel tillgång till trådlöst bredband för alla, särskilt inom de frekvensband som anges i kommissionens beslut 2008/411/EG (10), 2008/477/EG (11) och 2009/766/EG (12). Bredband via satellit som ett komplement till markbundna bredbandstjänster kan vara en snabb och genomförbar lösning för att säkerställa geografisk täckning av de mest avlägsna områdena inom unionen.

(20)

Spektrumanvändningen bör i förekommande fall göras mer flexibel i syfte att främja innovation och uppkopplingar till höghastighetsbredband som gör det möjligt för företagen att sänka sina kostnader och öka sin konkurrenskraft och som möjliggör nya interaktiva nättjänster inom exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och allmännyttiga tjänster.

(21)

Att ha nästan 500 miljoner människor anslutna till höghastighetsbredband skulle bidra till den inre marknadens utveckling och skapa en globalt sett unik kritisk massa av användare, där alla regioner ges nya möjligheter och där varje användare ges ett mervärde och unionen får kapacitet att bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. En snabb bredbandsutbyggnad är därför avgörande för utvecklingen av den europeiska produktiviteten och för framväxten av nya och små företag som kan bli ledande inom olika sektorer, t.ex. hälso- och sjukvård, tillverknings- och tjänsteindustrin.

(22)

Internationella teleunionen (ITU) uppskattade 2006 att de framtida kraven på spektrumbandbredd för utvecklingen av IMT-2000 (International Mobile Telecommunications-2000) och IMT-advanced systems (dvs. tredje och fjärde generationens mobila kommunikationer) kommer att uppgå till 1 280–1 720 MHz år 2020 för den kommersiella mobilindustrin i varje ITU-region, inklusive Europa. Det bör noteras att den lägre siffran (1 280 MHz) är högre än kraven i vissa länder. Dessutom finns det några länder där kravet är större än den högre siffran (1 720 MHz). Båda dessa siffror inbegriper spektrum som redan används eller som man planerar att använda, för pre-IMT-system, IMT-2000 och förbättrade versioner av detta. Om det inte frigörs nödvändigt spektrum, helst på ett harmoniserat sätt på global nivå, kommer nya tjänster och ekonomisk tillväxt att hämmas av kapacitetsbegränsningar i de mobila näten.

(23)

Bandet 800 MHz (790–862 MHz) är optimalt för att täcka stora områden med trådlösa bredbandstjänster. Utifrån harmoniseringen av tekniska villkor enligt beslut 2010/267/EU och kommissionens rekommendation av den 28 oktober 2009 om hur frigörandet av den digitala utdelningen i Europeiska unionen kan underlättas (13) med uppmaning att analoga sändningar ska stängas av före den 1 januari 2012 och med tanke på den snabba utvecklingen av nationell lagstiftning bör detta band i princip kunna vara tillgängligt för elektroniska kommunikationstjänster inom unionen senast 2013. På längre sikt kunde ytterligare spektrum också övervägas, mot bakgrund av resultaten av en analys av de tekniska trenderna, framtida behov och efterfrågan på spektrum. Med tanke på att bandet 800 MHz har kapacitet att sända över stora områden kunde täckningskrav i förekommande fall kopplas till rättigheter.

(24)

Förbättrade trådlösa bredbandsmöjligheter är av avgörande betydelse för att kultursektorn ska få nya distributionsplattformar, vilket banar väg för en framgångsrik framtida utveckling i sektorn.

(25)

Trådlösa accessystem, inklusive R-LAN (lokala radionät), kan komma att växa ur det tillståndsfria utrymme som avsatts. Behovet av och möjligheterna till att utöka det tillståndsfria spektrumutrymmet för trådlösa accessystem, inklusive R-LAN, i 2,4 GHz och 5 GHz bör undersökas i samband med inventeringen över befintliga användningsområden för och framväxande behov av spektrum och beroende på spektrumanvändningen för andra ändamål.

(26)

Rundradio kommer att förbli en viktig distributionsplattform för innehåll eftersom den fortfarande är den mest ekonomiska plattformen för massdistribution, men trådbaserat eller trådlöst bredband och andra nya tjänster ger kultursektorn nya möjligheter att bredda sitt urval av distributionsplattformar, att leverera tjänster på beställning och utnyttja den ekonomiska potential som den stora ökningen av datatrafiken innebär.

(27)

För att fokusera på prioriteringarna i det första fleråriga programmet bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta för att stödja och uppnå målet att ge unionen möjlighet att bli ledande inom trådlösa bredbandstjänster för elektronisk kommunikation genom att öppna upp tillräckligt med spektrum inom kostnadseffektiva frekvensband för att göra dessa tjänster allmänt tillgängliga.

(28)

Eftersom en gemensam strategi och stordriftsfördelar är centrala för att utveckla bredbandskommunikation inom hela unionen och förhindra snedvridning av konkurrensen och marknadsfragmentering mellan medlemsstaterna, bör vissa bästa rutiner för tillståndsvillkor och tillståndsförfaranden anges genom samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna och kommissionen. Sådana villkor och förfaranden kan innehålla täckningskrav, blockstorlekar för spektrum, tidpunkt för tillståndsgivning, åtkomst till virtuella mobilnätsoperatörer och giltighetstiden för rätterna att använda spektrum. Utifrån vikten av handel med spektrum för en effektivare spektrumanvändning och för att utveckla den inre marknaden för trådlös utrustning och trådlösa tjänster, bör dessa villkor och förfaranden även gälla för frekvensband som avsätts för trådlös kommunikation och för vilka nyttjanderätterna kan överlåtas eller uthyras.

(29)

Ytterligare spektrum kan behövas inom andra sektorer såsom transport (för säkerhets-, informations- och förvaltningssystem), forskning och utveckling (FoU), e-hälsa, e-integration samt vid behov skydd av allmänheten och katastrofhjälp, eftersom där används alltmer video- och dataöverföring för snabbare och effektivare insatser. Starkare synergier mellan spektrumpolitik och FoU-verksamhet och studier av radiokompatibilitet mellan olika spektrumanvändare bör främja innovation. Resultat från forskning inom ramen för det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) kräver vidare att spektrumbehov för projekt som kan ha stor ekonomisk potential eller investeringspotential ska undersökas, särskilt för små och medelstora företag, till exempel kognitiv radio eller e-hälsa. Tillräckligt skydd mot skadlig störning bör vidare säkerställas för att stödja FoU och vetenskaplig verksamhet.

(30)

I Europa 2020-strategin fastställs miljömål för en hållbar, energieffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, exempelvis genom ökning av energieffektiviteten med 20 % till 2020. Sektorn för informations- och kommunikationsteknik har en nyckelroll och detta understryks i den digitala agendan för Europa. Några av de föreslagna åtgärderna är en snabbare utbyggnad av de intelligenta energihanteringssystemen i hela unionen (smarta nät och smarta elmätare) som minskar energiförbrukningen med hjälp av kommunikationskapacitet samt utvecklingen av intelligenta transportsystem och intelligent trafikhantering för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Effektiv användning av spektrumteknik kan även bidra till minskad energiförbrukning från radioutrustning och begränsa de miljömässiga effekterna i landsbygdsområden och avlägsna områden.

(31)

Ett konsekvent tillvägagångssätt rörande spektrumtillstånd inom unionen bör innebära att folkhälsan skyddas mot elektromagnetiska fält, vilket är väsentligt för medborgarnas välbefinnande. Med beaktande av rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz–300 GHz) (14) är det väsentligt att spektrumanvändningens joniserande och icke-joniserande effekter på hälsan löpande övervakas, inklusive de faktiska kumulativa effekterna av spektrumanvändning inom olika frekvenser genom ett växande antal utrustningstyper.

(32)

Väsentliga mål av allmänt intresse såsom säkerheten för människoliv kräver samordnade tekniska lösningar för att säkerhets- och larmtjänster ska fungera mellan medlemsstaterna. En tillräcklig mängd spektrum bör på ett konsekvent sätt göras tillgänglig för utveckling av och fri rörlighet för säkerhetstjänster och -utrustning och utveckling av innovativa alleuropeiska eller kompatibla säkerhets- och nödlösningar. Det finns studier som visar på behovet av ytterligare harmoniserat spektrum under 1 GHz för att leverera mobila bredbandstjänster för skydd av allmänheten och katastrofhjälp inom hela unionen under de närmaste 5–10 åren.

(33)

Regleringen av spektrum har starka gränsöverskridande eller internationella dimensioner på grund av spridningsegenskaperna, den internationella karaktären hos marknader som är beroende av radiobaserade tjänster samt behovet av att undvika skadliga störningar mellan länder.

(34)

Enligt relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol är det väsentligt att säkerställa nära samarbete mellan medlemsstaterna och unionens institutioner i sådana fall då innehållet i internationella avtal delvis omfattas av unionens behörighet och delvis av medlemsstaternas. Skyldigheten att samarbeta, som klargörs i väletablerad rättspraxis, följer av principen om enhetlighet i unionens och medlemsstaternas internationella representation.

(35)

Medlemsstaterna kan även behöva stöd i bilaterala förhandlingar gällande frekvenskoordinering med unionens grannländer, inklusive kandidatländer och anslutande länder, för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten vad beträffar samordning av frekvenser. Detta bör också bidra till att undvika skadlig störning och förbättra spektrumeffektiviteten och konvergensen av spektrumanvändningen även utanför unionens gränser.

(36)

För att målen i detta beslut ska kunna uppnås är det viktigt att förstärka den nuvarande institutionella ramen för samordning av spektrumpolitiken och spektrumförvaltningen på unionsnivå, även i frågor som direkt berör två eller flera medlemsstater, samtidigt som full hänsyn tas till kompetens och expertis inom nationella förvaltningar. Samarbete och samordning mellan standardiseringsorgan, forskningsinstitut och CEPT är också av avgörande betydelse.

(37)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (15).

(38)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att inrätta ett flerårigt program för radiospektrumpolitik, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(39)

Kommissionen bör rapportera till Europaparlamentet och rådet om de resultat som uppnåtts enligt detta beslut och om planerade framtida åtgärder.

(40)

Vid utarbetandet av förslaget har kommissionen tagit största hänsyn till yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik, som fastställts genom kommissionens beslut 2002/622/EG (16).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Genom detta beslut inrättas ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (nedan kallat programmet) för strategisk planering och harmonisering av spektrumanvändningen för att säkerställa en fungerande inre marknad på de av unionens politikområden som inbegriper spektrumanvändning, t.ex. politik avseende elektroniska kommunikationer, forskning, teknisk utveckling och rymden, transport, energi och audiovisuella medier.

Detta beslut ska inte påverka en tillräcklig tillgång till spektrum för andra områden inom unionspolitiken såsom civilskydd och katastrofhjälp och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

2.   Detta beslut påverkar inte tillämpningen av befintlig unionsrätt, särskilt av direktiven 1999/5/EG, 2002/20/EG och 2002/21/EG, och, med förbehåll för artikel 6 i det här beslutet, av beslut nr 676/2002/EG, och av åtgärder som vidtas på nationell nivå, i överensstämmelse med unionsrätten.

3.   Detta beslut påverkar inte tillämpningen av åtgärder som vidtas på nationell nivå i full överensstämmelse med unionslagstiftningen och i syfte att uppnå mål av allmänt intresse, framför allt i fråga om innehållsreglering och audiovisuell politik.

Detta beslut påverkar inte medlemsstaternas rätt att organisera och använda sina spektrum för att upprätthålla allmän ordning och allmän säkerhet och för försvarsändamål. När detta beslut eller åtgärder som antas på grundval av det inom frekvensband som anges i artikel 6 berör spektrum som en medlemsstat uteslutande och direkt använder för den allmänna säkerheten och för försvarsändamål, får medlemsstaten, i nödvändig utsträckning, fortsätta att använda detta frekvensband för den allmänna säkerheten och för försvarsändamål tills de system som finns i bandet vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta beslut eller av en åtgärd som antagits på grundval av detta beslut fasas ut. Medlemsstaten ska vederbörligen underrätta kommissionen om sitt beslut.

Artikel 2

Allmänna regleringsprinciper

1.   Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med kommissionen på ett öppet sätt för att säkerställa en konsekvent tillämpning av följande allmänna regleringsprinciper i hela unionen:

a)

Tillämpa det lämpligaste och minst krävande tillståndssystemet så att flexibiliteten och effektiviteten vid spektrumanvändningen maximeras. Ett sådant tillståndssystem ska grundas på objektiva, öppna, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.

b)

Verka för utveckling av den inre marknaden genom att främja uppkomsten av framtida unionsomfattande digitala tjänster och verka för effektiv konkurrens.

c)

Främja konkurrens och innovation, varvid hänsyn bör tas till behovet av att undvika skadlig störning och till behovet av att säkerställa tjänstens tekniska kvalitet för att underlätta tillgången till bredbandstjänster och för att kunna handskas effektivt med den ökade trådlösa datatrafiken.

d)

Vid fastställande av de tekniska villkoren för spektrumanvändningen ta full hänsyn till relevant unionsrätt, även vad beträffar begränsningen av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält.

e)

När så är möjligt främja teknikneutralitet och tjänsteneutralitet i samband med rätter att använda spektrum.

2.   För elektroniska kommunikationer gäller – utöver de allmänna regleringsprinciper som fastställs i punkt 1 i denna artikel – följande specifika principer, i enlighet med artiklarna 8a, 9, 9a och 9b i direktiv 2002/21/EG och med beslut nr 676/2002/EG:

a)

Tillämpa teknik- och tjänsteneutralitet beträffande rätter att använda spektrum för elektroniska kommunikationsnät och -tjänster och vid överlåtelse eller uthyrning av individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser.

b)

Främja harmonisering av användningen av radiofrekvenser i hela unionen i överensstämmelse med behovet av att säkerställa ändamålsenlig och effektiv användning.

c)

Underlätta ökad trådlös datatrafik och trådlösa bredbandstjänster, i synnerhet genom att verka för flexibilitet och främja innovation, varvid hänsyn ska tas till behovet av att hindra skadlig störning och säkra tjänsternas tekniska kvalitet.

Artikel 3

Politiska mål

För att fokusera på prioriteringarna i detta beslut ska medlemsstaterna och kommissionen samarbeta för att stödja och uppnå följande politiska mål:

a)

Uppmuntra till effektiv spektrumförvaltning och -användning för att på bästa sätt möta den ökade efterfrågan på frekvenstillgång med beaktande av spektrumets stora samhälleliga, kulturella och ekonomiska värde.

b)

Sträva efter att tilldela tillräckligt och lämpligt spektrum i god tid för att stödja unionens politiska mål och att på bästa sätt bemöta den ökade efterfrågan på trådlös datatrafik, och på det sättet möjliggöra utvecklingen av kommersiella och offentliga tjänster och samtidigt ta hänsyn till viktiga mål som avser allmänintresset, t.ex. kulturell mångfald och mediepluralism; i detta syfte bör alla ansträngningar göras för att på grundval av den inventering över spektrumanvändning som ska upprättas enligt artikel 9 identifiera åtminstone 1 200 MHz lämpliga spektrum senast 2015. Denna siffra inkluderar spektrum som redan används.

c)

Överbrygga den digitala klyftan och bidra till att uppfylla målen med den digitala agendan för Europa genom att främja tillgång till bredband med hastigheter på minst 30 Mbit/s för alla unionsmedborgare och ge unionen möjlighet att skaffa sig högsta möjliga bredbandshastighet och bredbandskapacitet.

d)

Ge unionen möjlighet att bli ledande inom trådlösa bredbandstjänster för elektronisk kommunikation genom att öppna upp tillräckligt med spektrum inom kostnadseffektiva band för att göra dessa tjänster allmänt tillgängliga.

e)

Tillförsäkra möjligheter för både den kommersiella sektorn och den offentliga sektorn genom ökad mobil bredbandskapacitet.

f)

Främja innovation och investeringar genom ökad flexibilitet i spektrumanvändningen, genom konsekvent tillämpning i hela unionen av principerna om teknik- och tjänsteneutralitet mellan de tekniska lösningar som kan komma att antas och genom tillräcklig förutsebarhet i lagstiftningen, i enlighet med bl.a. lagstiftningsramverket för elektronisk kommunikation, genom att öppna upp harmoniserade spektrum för ny avancerad teknik och genom möjligheten att handla med rätter att använda spektrum, för att på så vis skapa möjligheter att utveckla framtida unionsomfattande digitala tjänster.

g)

Underlätta enkel tillgång till spektrum genom att utnyttja fördelarna med allmänna tillstånd för elektroniska kommunikationer i enlighet med artikel 5 i direktiv 2002/20/EG.

h)

Uppmuntra till gemensamt utnyttjande av passiv infrastruktur, om detta är proportionellt och icke-diskriminerande, i enlighet med artikel 12 i direktiv 2002/21/EG.

i)

Underhålla och vidareutveckla en effektiv konkurrens, i synnerhet inom elektroniska kommunikationstjänster, genom att med hjälp av förhandsåtgärder eller efterhandskorrigeringar försöka undvika en överdriven ackumulering av rätter att använda radiofrekvenser hos vissa företag, vilket medför en avsevärd snedvridning av konkurrensen.

j)

Minska fragmenteringen på den inre marknaden och dra full nytta av dess potential för att främja ekonomisk tillväxt och stordriftsfördelar på unionsnivå genom att när så är lämpligt öka samordningen och harmoniseringen av tekniska villkor för spektrumanvändning och -tillgång.

k)

Undvika skadlig störning eller störning från andra radiosändare eller terminaler utan radiosändare, bland annat genom att främja utvecklingen av standarder som bidrar till effektiv spektrumanvändning, och förbättra störningståligheten hos mottagare, med speciell hänsyn till den sammanlagda effekten av radioenheters och -tillämpningars ökade volym och täthet.

l)

Främja tillgången till nya produkter och ny teknik för konsumenter för att säkerställa deras acceptans av övergången till digital teknik och säkerställa ett effektivt utnyttjande av den digitala utdelningen.

m)

Minska unionens koldioxidavtryck genom att förbättra den tekniska effektiviteten och energieffektiviteten hos trådlösa kommunikationsnät och trådlös kommunikationsutrustning.

Artikel 4

Ökad effektivitet och flexibilitet

1.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med kommissionen, när så är lämpligt, främja kollektiv spektrumanvändning samt spektrumdelning.

Medlemsstaterna ska också främja utvecklingen av både nuvarande teknik och ny teknik, t.ex. inom kognitiv radio, inbegripet teknik som utnyttjar så kallade vita fläckar.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att öka flexibiliteten i spektrumanvändningen i syfte att främja innovation och investeringar genom möjligheten att använda ny teknik och genom överlåtelse eller uthyrning av rätter att använda spektrum.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att främja utvecklingen och harmoniseringen av standarder för radioutrustning och telekommunikationsterminaler samt för elektrisk och elektronisk utrustning och nät, om nödvändigt på grundval av standardiseringsmandat från kommissionen till relevanta standardiseringsorgan. Särskild uppmärksamhet ska även fästas vid standarder för utrustning avsedd att användas av personer med funktionshinder.

4.   Medlemsstaterna ska främja FoU-insatser i fråga om ny teknik, exempelvis kognitiv teknik och databaser för geolokalisering.

5.   Medlemsstaterna ska när så är lämpligt fastställa sådana urvalskriterier och -förfaranden för att bevilja rätter att använda spektrum som främjar konkurrens, investeringar och effektiv användning av spektrum som en kollektiv nyttighet samt samexistens mellan nya och befintliga tjänster och enheter. Medlemsstaterna ska främja kontinuerlig effektiv spektrumanvändning för nätverk, enheter och tillämpningar.

6.   Om det är nödvändigt för att säkerställa effektiv användning av rätter att använda spektrum och undvika hamstring av spektrum får medlemsstaterna överväga att vidta lämpliga åtgärder, t.ex. ekonomiska sanktioner, avgiftsincitament eller återkallande av nyttjanderätter. Sådana åtgärder ska fastställas och tillämpas på ett transparent, icke-diskriminerande och proportionellt sätt.

7.   Vad gäller elektroniska kommunikationstjänster ska medlemsstaterna senast den 1 januari 2013 anta avsättande- och tillståndsåtgärder lämpade för utveckling av bredbandstjänster, i överensstämmelse med direktiv 2002/20/EG, i syfte att uppnå högsta möjliga kapacitet och bredbandshastigheter.

8.   För att undvika en eventuell fragmentering av den inre marknaden på grund av olika urvalskriterier och -förfaranden för harmoniserade spektrum som avsatts för elektroniska kommunikationstjänster och som kan överlåtas i alla medlemsstater enligt artikel 9b i direktiv 2002/21/EG, ska kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna och i enlighet med subsidiaritetsprincipen, främja fastställande och utbyte av bästa praxis för tillståndsvillkor och -förfaranden och uppmuntra informationsutbyte avseende sådana spektrum för att öka samstämmigheten inom unionen, i överensstämmelse med principerna om teknik- och tjänsteneutralitet.

Artikel 5

Konkurrens

1.   Medlemsstaterna ska främja en effektiv konkurrens och undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden för elektroniska kommunikationstjänster i enlighet med direktiven 2002/20/EG och 2002/21/EG.

De ska också ta hänsyn till konkurrensfrågor när de beviljar användare av privata elektroniska kommunikationsnät rätter att använda spektrum.

2.   Med avseende på tillämpningen av punkt 1 första stycket, och utan att det påverkar tillämpningen av konkurrensreglerna eller de åtgärder som antas av medlemsstaterna för att uppnå mål av allmänt intresse i enlighet med artikel 9.4 i direktiv 2002/21/EG, får medlemsstaterna bland annat vidta åtgärder för att

a)

begränsa den mängd spektrum för vilken nyttjanderätter tilldelas ett enskilt företag eller förena sådana nyttjanderätter med villkor, t.ex. att tillhandahålla tillgång i grossistledet, nationell eller regional roaming, för vissa frekvensband eller vissa grupper av frekvensband med liknande egenskaper, till exempel de band under 1 GHz som avsatts för elektroniska kommunikationstjänster; sådana ytterligare villkor kan åläggas endast av behöriga nationella myndigheter,

b)

om det är lämpligt med hänsyn till situationen på den inre marknaden, reservera en viss del av ett frekvensband eller en grupp av frekvensband för tilldelning till nya aktörer,

c)

neka att bevilja nya rätter att använda spektrum eller tillåta ny spektrumanvändning i vissa band, eller ställa villkor för att bevilja nya rätter att använda spektrum eller tillstånd för ny spektrumanvändning, för att undvika snedvridning av konkurrensen till följd av tilldelning, överlåtelse eller ackumulering av nyttjanderätter,

d)

förbjuda eller ställa villkor för överlåtande av rätter att använda spektrum som inte är underkastade kontroll av företagskoncentrationer på nationell nivå eller unionsnivå, om sådana överlåtelser sannolikt skulle medföra en avsevärd snedvridning av konkurrensen,

e)

ändra befintliga rätter i enlighet med direktiv 2002/20/EG, om detta är nödvändigt för att i efterhand korrigera snedvridning av konkurrensen genom överlåtelse eller ackumulering av nyttjanderätter till radiofrekvenser.

3.   Medlemsstater som önskar anta sådana åtgärder som avses i punkt 2 i denna artikel ska agera i enlighet med de förfaranden som fastställts i direktiv 2002/20/EG för införande eller ändring av villkor för rätter att använda spektrum.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att tillstånds- och urvalsförfaranden för elektroniska kommunikationstjänster främjar en effektiv konkurrens till förmån för medborgare, konsumenter och företag i unionen.

Artikel 6

Spektrumbehov för trådlös bredbandskommunikation

1.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med kommissionen, vidta alla nödvändiga steg för att säkerställa att tillräckliga mängder spektrum för täckning och kapacitet görs tillgängliga i unionen, så att unionen kan få den högsta bredbandshastigheten i världen, som möjliggör för trådlös kommunikation och en europeisk ledarroll i fråga om nya tjänster att effektivt bidra till ekonomisk tillväxt och till att uppnå målet att alla medborgare ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 30 Mbit/s senast 2020.

2.   I syfte att främja bättre tillgång till trådlösa bredbandstjänster till förmån för unionsmedborgare och -konsumenter ska medlemsstaterna göra de band som omfattas av beslut 2008/411/EG (3,4–3,8 GHz), 2008/477/EG (2,5–2,69 GHz) och 2009/766/EG (900–1 800 MHz) tillgängliga på de villkor som anges i dessa beslut. Medlemsstaterna ska – med förbehåll för marknadsefterfrågan – senast den 31 december 2012 genomföra tillståndsprocessen utan att detta påverkar befintlig utbredning av tjänster och på villkor som ger konsumenterna enkel tillgång till trådlösa bredbandstjänster.

3.   Medlemsstaterna ska verka för att de som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster fortlöpande uppgraderar sina nät till en nivå som motsvarar den senaste och mest effektiva tekniken, så att de själva ger upphov till spektrumutdelning i överensstämmelse med principerna om tjänste- och teknikneutralitet.

4.   Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2013 genomföra tillståndsprocessen för att möjliggöra användningen av 800 MHz-bandet för elektroniska kommunikationstjänster. Kommissionen ska bevilja särskilda undantag fram till utgången av 2015 för medlemsstater där exceptionella nationella eller lokala förhållanden eller problem med den gränsöverskridande frekvenssamordningen förhindrar att bandet görs tillgängligt, efter en vederbörligen motiverad ansökan från den berörda medlemsstaten.

Om en medlemsstats bestyrkta problem med den gränsöverskridande frekvenssamordningen med ett eller flera länder, inklusive kandidatländer och anslutande länder, kvarstår efter den 31 december 2015 och förhindrar tillgången till 800 MHz-band, ska kommissionen bevilja exceptionella undantag från år till år tills dessa hinder har undanröjts.

Medlemsstater för vilka ett undantag har beviljats enligt första och andra stycket ska se till att användningen av 800 MHz-bandet inte hindrar tillgång till detta band för andra elektroniska kommunikationstjänster än radio- och tv-sändningar i angränsande medlemsstater.

Denna punkt ska också tillämpas på spektrumsamordningsproblem i Republiken Cypern som uppstår på grund av att Cyperns regering är förhindrad att utöva effektiv kontroll över en del av sitt territorium.

5.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med kommissionen, kontinuerligt övervaka kapacitetskraven för trådlösa bredbandstjänster. På grundval av resultaten av den analys som avses i artikel 9.4 ska kommissionen bedöma huruvida det behövs åtgärder för att harmonisera ytterligare frekvensband och avge rapport till Europaparlamentet och rådet om detta senast den 1 januari 2015.

Medlemsstaterna får, när så är lämpligt och i överensstämmelse med unionsrätten, se till att de direkta kostnaderna för migration eller omfördelning av spektrumanvändningen ersätts på adekvat sätt i enlighet med nationell lagstiftning och i överensstämmelse med unionsrätten.

6.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med kommissionen, främja tillgång till bredbandstjänster på 800 MHz-bandet i avlägsna och glesbefolkade områden när så är lämpligt. Härvid ska medlemsstaterna undersöka hur det kan säkerställas, och i förekommande fall vidta tekniska och reglerande åtgärder för att säkerställa, att frigörandet av 800 MHz-bandet inte negativt påverkar användare av PMSE (Programme Making and Special Events).

7.   Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna, bedöma huruvida det är motiverat och genomförbart att avsätta ytterligare tillståndsfritt spektrum för WAS/RLAN.

8.   Medlemsstaterna ska tillåta överlåtelse eller uthyrning av rätter att använda spektrum inom de harmoniserade banden 790–862 MHz, 880–915 MHz, 925–960 MHz, 1 710–1 785 MHz, 1 805–1 880 MHz, 1 900–1 980 MHz, 2 010–2 025 MHz, 2 110–2 170 MHz, 2,5–2,69 GHz och 3,4–3,8 GHz.

9.   För att säkerställa att alla medborgare har tillgång till avancerade digitala tjänster, inklusive bredband, särskilt i avlägsna och glesbefolkade områden, får medlemsstaterna och kommissionen undersöka om tillräckligt med spektrum finns tillgängligt för bredbandsbaserade satellittjänster för att kunna erbjuda tillgång till internet.

10.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med kommissionen, undersöka möjligheterna att sprida tillgängligheten och användningen av pikoceller och femtoceller. De ska ta full hänsyn till potentialen hos dessa mobilbasstationer och hos delad och tillståndsfri spektrumanvändning att utgöra grunden för trådlösa meshnät, som kan fylla en central funktion i överbryggningen av den digitala klyftan.

Artikel 7

Spektrumbehov för annan politik för trådlös kommunikation

För att stödja den fortsatta utvecklingen av innovativa audiovisuella medietjänster och andra tjänster för unionsmedborgarna, och med tanke på de ekonomiska och sociala fördelarna med en inre digital marknad, ska medlemsstaterna i samarbete med kommissionen verka för att säkerställa att det finns tillräckligt mycket spektrum tillgängligt för att sådana tjänster ska kunna tillhandahållas via satellit eller via marknätet, förutsatt att behovet är klart bestyrkt.

Artikel 8

Spektrumbehov för annan specifik unionspolitik

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att spektrum finns tillgängligt och skydda de radiofrekvenser som behövs för att övervaka jordens atmosfär och yta, möjliggöra utveckling och exploatering av rymdtillämpningar och förbättra transportsystemen, i synnerhet för det globala civila satellitnavigationssystemet som inrättades genom Galileoprogrammet (17), för det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) (18) och för intelligenta transportsäkerhets- och transportförvaltningssystem.

2.   I samarbete med medlemsstaterna ska kommissionen genomföra studier om energibesparingar vid användningen av spektrum i syfte att bidra till en politik med låga koldioxidutsläpp, och överväga att tillgängliggöra spektrum för trådlösa tekniker med potential för att förbättra energisparandet och energieffektiviteten inom andra distributionsnät såsom vattenförsörjningen, inklusive smarta energinät och smarta elmätare.

3.   Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna, sträva efter att säkerställa att tillräckligt med spektrum görs tillgängligt på harmoniserade villkor för att stödja utvecklingen av säkerhetstjänster och fri spridning av relaterade enheter samt utvecklingen av nyskapande samverkande lösningar för allmän säkerhet och skydd av allmänheten, civilskydd och katastrofhjälp.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta med det vetenskapliga och akademiska samfundet för att identifiera ett antal forsknings- och utvecklingsinitiativ och innovativa tillämpningar som kan få betydande socioekonomisk verkan och/eller investeringspotential och överväga spektrumbehoven för dessa tillämpningar samt vid behov överväga tilldelning av tillräckligt med spektrum för sådana tillämpningar på harmoniserade tekniska villkor och med minsta möjliga administrativa börda.

5.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med kommissionen, sträva efter att säkerställa nödvändiga frekvensband för PMSE (Programme Making and Special Events), i enlighet med unionens mål att stärka integrationen på den inre marknaden och förbättra tillgången till kultur.

6.   Medlemsstaterna och kommissionen ska sträva efter att säkerställa spektrumtillgång för RFID (radiofrekvensidentifiering) och annan trådlös kommunikationsteknik med anknytning till IoT (sakernas internet) och ska samarbeta för att främja utveckling av standarder och harmonisering av spektrumtilldelning för IoT-kommunikation i alla medlemsstater.

Artikel 9

Inventering

1.   En inventering över befintlig spektrumanvändning, för såväl kommersiella som offentliga ändamål ska upprättas.

Inventeringen ska tjäna följande ändamål:

a)

Göra det möjligt att fastställa frekvensband där den befintliga spektrumanvändningen kunde göras effektivare.

b)

Bidra till att identifiera frekvensband som kan vara lämpliga för omdisponerings- och spektrumdelningsmöjligheter i syfte att stödja unionspolitiken i detta beslut, samtidigt som hänsyn tas till framtida spektrumbehov på grundval av bland annat efterfrågan från konsumenter och aktörer och möjligheten att uppfylla sådana behov.

c)

Bidra till att analysera olika typer av spektrumanvändning genom såväl enskilda som offentliga användare.

d)

Bidra till att identifiera frekvensband som kan tilldelas och omdisponeras för att göra användningen effektivare, främja innovation och förstärka konkurrenskraften på den inre marknaden, undersöka nya metoder för spektrumdelning till nytta för både enskilda och offentliga användare, samtidigt som hänsyn tas till de potentiella positiva och negativa konsekvenserna för befintliga användare av att sådana band och angränsande band avsätts eller omallokeras.

2.   För att säkerställa enhetlig tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, med största hänsyn till de synpunkter som framförs av gruppen för radiospektrumpolitik, senast den 1 juli 2013 anta genomförandeakter för att

a)

utveckla praktiska modaliteter och enhetliga format för medlemsstaternas insamling av uppgifter om befintlig spektrumanvändning och tillhandahållande av dessa till kommissionen, under förutsättning att sekretessbestämmelserna i artikel 8 i beslut nr 676/2002/EG och medlemsstaternas rätt att inte lämna ut konfidentiell information iakttas, varvid hänsyn ska tas till målet att minimera den administrativa bördan och befintliga skyldigheter som åligger medlemsstaterna enligt annan unionsrätt, särskilt skyldigheter att tillhandahålla specifik information,

b)

utveckla metoder för en analys av tekniska trender, framtida behov och den framtida efterfrågan på spektrum på de områden inom unionspolitiken som omfattas av detta beslut, särskilt beträffande de tjänster som kan fungera inom frekvensområdet 400 MHz–6 GHz, för att identifiera framväxande och potentiellt viktig användning av spektrumet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.2.

3.   Kommissionen ska administrera den inventering som avses i punkt 1 i överensstämmelse med de genomförandeakter som avses i punkt 2.

4.   Kommissionen ska genomföra analysen av tekniska trender, framtida behov och den framtida efterfrågan på spektrum i överensstämmelse med de genomförandeakter som avses i punkt 2b. Kommissionen ska förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om resultaten av denna analys.

Artikel 10

Internationella förhandlingar

1.   Vid internationella förhandlingar om spektrumfrågor ska följande principer tillämpas:

a)

Om föremålet för de internationella förhandlingarna omfattas av unionens behörighet ska unionens ståndpunkt fastställas i enlighet med unionsrätten.

b)

Om föremålet för de internationella förhandlingarna delvis omfattas av unionens behörighet och delvis av medlemsstaternas behörighet ska unionen och medlemsstaterna försöka fastställa en gemensam ståndpunkt i överensstämmelse med vad som krävs enligt principen om lojalt samarbete.

Vid tillämpning av led b i första stycket ska unionen och medlemsstaterna samarbeta i överensstämmelse med principen om samstämmighet i unionens och medlemsstaternas internationella representation.

2.   Unionen ska på begäran bistå medlemsstaterna med rättsligt, politiskt och tekniskt stöd för att lösa frågor om samordning av spektrum med unionens grannländer, inklusive kandidatländer och anslutande länder, på ett sådant sätt att berörda medlemsstater kan uppfylla de krav som ställs på dem enligt unionsrätten. När unionen lämnar detta bistånd, ska det använda alla sina rättsliga och politiska befogenheter för att främja genomförandet av unionens politik.

Unionen ska även stödja initiativ från tredjeländer som syftar till att genomföra spektrumförvaltning som är kompatibel med unionens, för att säkerställa målen för unionens spektrumpolitik.

3.   Vid bilaterala eller multilaterala förhandlingar med tredjeländer ska medlemsstaterna vara bundna av sina skyldigheter enligt unionsrätten. Vid undertecknanden eller andra former av påtagande av skyldigheter gällande spektrum ska medlemsstaterna till undertecknandet eller andra former av godkännande foga en gemensam förklaring om att de ska uppfylla sådana internationella avtal eller skyldigheter i enlighet med sina skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 11

Samarbete mellan olika organ

1.   Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att förbättra den nuvarande institutionella ramen, i syfte att främja samarbete inom spektrumförvaltning på unionsnivå, även i frågor som direkt berör två eller flera medlemsstater, för att kunna vidareutveckla den inre marknaden och säkerställa att målen med unionens spektrumpolitik uppnås till fullo.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna ska uppmuntra standardiseringsorganen, CEPT, kommissionens gemensamma forskningscentrum och alla berörda parter att nära samarbeta i tekniska frågor för att främja effektiv spektrumanvändning. I detta syfte ska de upprätthålla en konsekvent koppling mellan spektrumförvaltning och standardisering så att den inre marknaden främjas.

Artikel 12

Offentligt samråd

När så är lämpligt ska kommissionen organisera offentliga samråd för att få del av åsikter från alla berörda parter samt åsikter från allmänheten om spektrumanvändning inom unionen.

Artikel 13

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av Radiospektrumkommittén, som inrättats genom beslut nr 676/2002/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 14

Iakttagande av politiska riktlinjer och mål

Medlemsstaterna ska börja tillämpa de politiska riktlinjer och mål som avses i detta beslut senast den 1 juli 2015 om inget annat anges i detta beslut.

Artikel 15

Rapportering

Senast den 10 april 2014 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som utvecklats och de åtgärder som antagits enligt detta beslut.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen all den information som behövs för att se över tillämpningen av detta beslut.

Senast den 31 december 2015 ska kommissionen ha genomfört en utvärdering av tillämpningen av detta beslut.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 17

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 14 mars 2012.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

N. WAMMEN

Ordförande


(1)  EUT C 107, 6.4.2011, s. 53.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 maj 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 13 december 2011 (EUT C 46 E, 17.2.2012, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 februari 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

(4)  EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.

(5)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 7.

(6)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.

(7)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

(8)  EGT L 196, 17.7.1987, s. 85.

(9)  EUT L 129, 17.5.2007, s. 67.

(10)  Kommissionens beslut 2008/411/EG av den 21 maj 2008 om harmonisering av frekvensbandet 3 400–3 800 MHz för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i gemenskapen (EUT L 144, 4.6.2008, s. 77).

(11)  Kommissionens beslut 2008/477/EG av den 13 juni 2008 om harmonisering av frekvensbandet 2 500–2 690 MHz för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i gemenskapen (EUT L 163, 24.6.2008, s. 37).

(12)  Kommissionens beslut 2009/766/EG av den 16 oktober 2009 om harmonisering av frekvensbanden 900 MHz och 1 800 MHz i markbundna system med kapacitet för alleuropeiska tjänster för elektronisk kommunikation i gemenskapen (EUT L 274, 20.10.2009, s. 32).

(13)  EUT L 308, 24.11.2009, s. 24.

(14)  EGT L 199, 30.7.1999, s. 59.

(15)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(16)  EGT L 198, 27.7.2002, s. 49.

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo) (EUT L 196, 24.7.2008, s. 1).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011-2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).


Top