BILAGA

ALLMÄNT

Kriteriernas syfte

Syftet med dessa kriterier är framför allt följande:

—	Att minska påverkan på livsmiljöer och därmed sammanhängande resurser.

—	Att minska energiförbrukningen.

—	Att minska utsläppen av giftiga eller på annat sätt förorenande ämnen i miljön.

—	Att minska användningen av farliga ämnen i material och i slutprodukter.

—	Att främja säkerhet och frånvaro av hälsorisker i boendemiljön.

—	Att informera konsumenten om hur produkten kan användas på bästa sätt med tanke på miljön.

Kriterierna har fastställts till nivåer som främjar märkning av beläggningar med låg miljöpåverkan i samband med produktionen.

Bedömnings- och kontrollkrav

De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges för varje kriterium.

Denna produktgrupp omfattar ”Beläggningar av trä och timmer”, ”Golvbeläggningar av laminat”, ”Beläggningar av kork” och ”Golvbeläggningar av bambu”.

Beläggningar av trä och timmer är trägolv eller väggbeläggningar som består av ett massivt trästycke som har spont- och notsidor eller ett stycke som är sammansatt av flera träskikt som är sammanlimmade till en flerskiktspanel. En träbeläggning kan ha obehandlad yta som efter installationen slipas och ytbehandlas på platsen eller den kan ha fått ytbehandling i en fabrik.

För trä- och timmerbeläggningar kan kriterierna tillämpas både på golv- och väggbeläggningar om tillverkningsprocessen är identisk och samma material och tillverkningsmetoder används. Kriterierna gäller endast för inomhusbruk.

Industrin för tillverkning av golvbeläggningar av trä fastställer sin tekniska ståndpunkt i den europeiska standardiseringskommittén (CEN/TC 112).

Med golvbeläggningar av laminat avses styva golvbeläggningar vars yta består av ett eller flera fiberhaltiga skikt (i regel papper) som är impregnerade med värmehärdande aminohartser (i regel melamin), pressade eller limmade på ett underlag som i regel förses med en baksida.

Kriterierna för laminatbeläggningar kan endast tillämpas på golvbeläggningar för inomhusbruk.

Industrin för tillverkning av golvbeläggningar av laminat fastställer sin tekniska ståndpunkt i den europeiska standardiseringskommittén (CEN/TC 134).

Beläggningar av kork är golv- eller väggbeläggningar som till största delen består av kork. Granulerad kork blandas med ett bindemedel och får härda, eller kan flera skikt av kork (agglomererat/faner) pressas samman med lim.

Beläggningar av kork kan delas in i ”plattor av naturkork” (vars huvudkomponent är agglomererad presskork avsedd att användas med ytbehandling) och ”paneler av sammansatt kork” (som består av flera skikt inklusive en träfiberplatta vars huvudkomponent är agglomererad kork eller som har kork som teknisk lösning och som är avsedda att slutbehandlas med ett slitskikt).

För korkbeläggningar kan kriterierna tillämpas både på golv- och väggbeläggningar om tillverkningsprocessen är identisk och samma material och tillverkningsmetoder används. Kriterierna gäller endast för inomhusbruk.

Den europeiska industrin för golvbeläggningar av kork fastställer sin tekniska ståndpunkt i den europeiska standardiseringskommittén (CEN/TC 134).

Golvbeläggningar av bambu är gjorda av stycken av massiv bambu eller består av agglomerat med bambu som huvudkomponent.

Kriterierna för bambubeläggningar kan endast tillämpas på golvbeläggningar för inomhusbruk.

Den funktionella enhet som ska användas som referens för in- och utgående mängder ska avse 1 m2 färdig produkt.

I tillämpliga fall får andra testmetoder än de som anges för varje kriterium användas om de godkänts som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

Om det är möjligt bör testningen utföras av laboratorier som är ackrediterade eller som uppfyller kraven i standarden EN ISO 17025.

I förekommande fall får behöriga organ begära in kompletterande dokumentation och de får även genomföra oberoende kontroller.

KRITERIER FÖR GOLVBELÄGGNINGAR AV TRÄ

1.   RÅMATERIAL

All kork, bambu och massivt nytt trä måste härröra från skogar som förvaltas i enlighet med principer och åtgärder som syftar till att garantera hållbart skogsbruk.

1.1   Hållbart skogsbruk

Tillverkaren ska ha en policy för hållbarhet inom anskaffning av trä och ett system för att spåra och bekräfta träets ursprung och spåra det från skogen till den första mottagningspunkten.

För allt trämaterial ska ursprunget dokumenteras. Tillverkaren måste se till att allt trämaterial härrör från lagliga källor. Träet får inte härröra från skyddade områden eller områden som är under utredning för att eventuellt utses till skyddade områden, från gammelskog eller skogar med högt bevarandevärde som finns definierade i nationella intressenters förfaranden, såvida inte inköpen tydligt ligger i linje med nationella bevarandebestämmelser.

—

Fram till den 30 juni 2011 gäller för miljömärkta träprodukter som släpps ut på marknaden att minst 50 % av ingående massivt trä och 20 % av ingående träbaserat material måste härröra från hållbart brukade skogar som har certifierats enligt certifieringssystem för skogsbruk från en oberoende tredje part på grundval av de kriterier som finns angivna i punkt 15 i rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (1) och dess vidareutveckling, eller från återvunna material.

—

Från den 1 juli 2011 och fram till den 31 december 2012 gäller för miljömärkta träprodukter som släpps ut på marknaden att minst 60 % av ingående massivt trä och 30 % av ingående träbaserade material måste härröra från hållbart brukade skogar som har certifierats enligt certifieringssystem för skogsbruk från en oberoende tredje part på grundval av de kriterier som finns angivna i punkt 15 i rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen och dess vidareutveckling, eller från återvunna material.

—

Från och med den 1 januari 2013 gäller för miljömärkta träprodukter som släpps ut på marknaden att minst 70 % av ingående massivt trä och 40 % av ingående träbaserade material måste härröra från hållbart brukade skogar som har certifierats enligt certifieringssystem för skogsbruk från en oberoende tredje part på grundval av de kriterier som finns angivna i punkt 15 i rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen och dess vidareutveckling, eller från återvunna material.

Bedömning och kontroll: För att dessa villkor ska uppfyllas ska sökanden visa att de miljömärkta träprodukterna, när de första gången släpps ut på marknaden efter den dag som anges i kriteriet, kommer att uppfylla den tillämpliga nivån för certifierat trä. Om detta inte kan visas, ska det behöriga organet ge miljömärkningslicens endast för den period för vilken det kan visas att kriteriet uppfylls. Sökanden ska tillhandahålla tillbörlig information från träleverantören med uppgifter om typer, mängder och exakt härkomst för trä som används för tillverkning av golvbeläggningar. Sökanden ska tillhandahålla tillbörliga certifikat som visar att certifieringssystemet överensstämmer med de krav som anges i punkt 15 i rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen.

Definition: Med träbaserade material avses material som har tillverkats genom att med vidhäftningsmedel och/eller lim sammanfoga ett eller flera av följande material: träfiber och/eller avbarkade eller tillskurna skivor och/eller trärester från skogar och planteringar, sågat virke, rester från pappers- eller massaindustrin och/eller återvunnet trä. Träbaserade material omfattar hårda fiberskivor, fiberskivor, MDF-skivor (Medium Density Fibreboard), spånskivor, OSB-skivor (Oriented Strand Board), plywood och paneler av massivt trä. Begreppet ”träbaserade material” avser även kompositmaterial som tillverkats av träbaserade paneler belagda med plast, laminerad plast, metaller eller andra beläggningsmaterial och färdiga eller halvfärdiga träbaserade paneler.

1.2   Återvunnet trä och återvunna växtmaterial (för laminatgolv och flerskiktsbeläggningar av trä)

Återvunnet trä eller återvunna spånor eller fibrer som används som råvara vid produktion av träbaserade material ska åtminstone uppfylla kraven i EPF:s industristandard, såsom anges i dokumentet EPF Standard for delivery conditions of recycled wood av den 24 oktober 2002.

Hela mängden återvunnet material måste överensstämma med de gränser som anges i tabellen nedan:

Ämne/förening	Gränsvärde (mg/kg torra paneler totalt)
Arsenik	25
Kadmium	50
Krom	25
Koppar	40
Bly	90
Kvicksilver	25
Fluor	100
Klor	1 000
Pentaklorfenol (PCP)	5
Tjäroljor (bens(a)pyren)	0,5

Bedömning och kontroll: Ett intyg ska tillhandahållas om att återvunnet trä eller återvunna växtmaterial överensstämmer med de gränsvärden som anges i texten. Om det kan styrkas att inget av de angivna ämnena har använts i tidigare tillverkning eller behandling behöver testning inte genomföras för att demonstrera att kravet uppfylls.

1.3   Impregnerings- och konserveringsmedel

Golvbeläggningar av trä får inte impregneras.

Massivt trä får efter avverkningen inte behandlas med ämnen som är upptagna i någon av nedanstående förteckningar eller med beredningar i vilka dessa ämnen ingår:

—	Bekämpningsmedel som enligt WHO:s rekommendationer ska klassificeras i klass 1a (ytterst farliga).

—	Bekämpningsmedel som enligt WHO:s rekommendationer ska klassificeras i klass 1b (mycket farliga).

Dessutom ska behandlingen av träet vara förenlig med bestämmelserna i rådets direktiv 79/117/EEG (2) och rådets direktiv 76/769/EEG (3).

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg som visar att produkten uppfyller detta kriterium, en förteckning över de ämnen som har använts och ett säkerhetsdatablad för varje ämne.

1.4   Genetiskt modifierat trä

Produkten får inte innehålla genetiskt modifierat trä.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska styrka att inget genetiskt modifierat trä har använts.

2.   ANVÄNDNING AV FARLIGA ÄMNEN

2.1   Farliga ämnen för behandling av råvirke och växter

a)

Ämnen eller beredningar som har tilldelats eller som vid tiden för ansökan kan komma att tilldelas någon av nedan angivna riskfraser (eller en kombination av dem) får inte användas på träprodukten i fråga:   R23 (giftigt vid inandning).   R24 (giftigt vid hudkontakt).   R25 (giftigt vid förtäring).   R26 (mycket giftigt vid inandning).   R27 (mycket giftigt vid hudkontakt).   R28 (mycket giftigt vid förtäring).   R39 (risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador).   R40 (misstänks kunna ge cancer).   R42 (kan ge allergi vid inandning).   R43 (kan ge allergi vid hudkontakt).   R45 (kan ge cancer).   R46 (kan ge ärftliga genetiska skador).   R48 (risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering).   R49 (kan ge cancer vid inandning).   R50 (mycket giftigt för vattenlevande organismer).   R51 (giftigt för vattenlevande organismer).   R52 (skadligt för vattenlevande organismer).   R53 (kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön).   R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga).   R61 (kan ge fosterskador).   R62 (möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga).   R63 (möjlig risk för fosterskador).   R68 (möjlig risk för bestående hälsoskador). Dessa riskfraser fastställs i rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (direktivet om farliga ämnen) (4), och senare ändringar av detta direktiv och med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG (5) (direktivet om farliga preparat). Alternativt kan man överväga klassificering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (6). I detta fall får man till råmaterialen inte tillsätta sådana ämnen eller beredningar som vid tidpunkten för ansökan har tilldelats eller kan komma att tilldelas någon av följande faroangivelser (eller kombinationer av dem): H300, H301, H310, H311, H317 H330, H331, H334, H351, H350, H340, H350i, H400, H410, H411, H412, H413, H360F, H360D, H361f, H361d H360FD, H361fd, H360Fd, H360Df, H341, H370, H372.

b)	Produkten får inte innehålla halogenerade organiska bindemedel, azidirin och polyazidiriner eller pigment och tillsatser baserade på — bly, kadmium, krom(VI), kvicksilver och föreningar av dessa metaller, — arsenik, bor och koppar, — organiskt bundet tenn.

2.2   Farliga ämnen i beläggningen och ytbehandlingar

Allmänna krav

a)	Kraven i avsnitt 2.1 (Farliga ämnen för behandling av råvirke och växter) ska också gälla för beläggning och ytbehandlingar.

b)

Kemiska ämnen som tillverkaren/leverantören har klassificerat som skadliga för miljön i enlighet med gemenskapens klassificeringssystem (28:e ändringen till direktiv 67/548/EEG) ska följa de två nedan angivna begränsningarna: — Kemiska ämnen som klassificerats som skadliga för miljön enligt direktiv 1999/45/EG får inte användas i ämnen och beredningar för ytbehandling. Produkten får dock innehålla upp till 5 % flyktiga organiska föreningar enligt definitionen i rådets direktiv 1999/13/EG (7) (med flyktig organisk förening avses varje organisk förening som vid 293,15 K har ett ångtryck på minst 0,01 kPa eller som har motsvarande flyktighet under de särskilda användningsförhållanden som gäller). Om produkten kräver utspädning får innehållet av den utspädda produkten inte överstiga ovan nämnda gränsvärden. — Den applicerade mängden (våt målarfärg/lack) av ämnen som är skadliga för miljön får inte överskrida 14 g/m2 yta och den applicerade mängden (våt målarfärg/lack) av flyktiga organiska föreningar får inte överskrida 35 g/m2. Bedömning och kontroll: Sökanden ska intyga att produkten uppfyller detta kriterium och tillhandahålla dokument som styrker detta, bl.a. — en fullständig redovisning av produktens sammansättning med angivande av de ingående ämnenas mängder och CAS-nummer, — testmetod och testresultat för alla ämnen som ingår i produkten, enligt direktiv 67/548/EEG, — ett intyg om att alla ingående ämnen har redovisats, — uppgift om antalet applicerade skikt och den applicerade mängden per kvadratmeter. Följande verkningsgrader används för beräkning av förbrukningen av ytbehandlingsprodukt och den applicerade mängden: Sprutautomat utan återvinning 50 %, sprutautomat med återvinning 70 %, elektrostatisk sprutning 65 %, sprutning med skiva eller klocka 80 %, valslackering 95 %, ridålackering 95 %, vakuumlackering 95 %, doppning 95 %, sköljning 95 %.

c)

Halten av fri formaldehyd i produkter eller beredningar som används i paneler får inte överstiga 0,3 viktprocent. Halten av fri formaldehyd i bindemedel, vidhäftningsmedel och lim för plywoodskivor eller laminerade träpaneler får inte överstiga 0,5 viktprocent. Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla tillbörliga intyg om att ovanstående krav är uppfyllda. För kemiska produkter som används vid produktionen ska tillhandahållas säkerhetsdatablad eller motsvarande dokumentation som innehåller uppgifter om klassificering av hälsofara.

Vidhäftningsmedel

a)

Kraven i avsnitt 2.1 (Farliga ämnen för behandling av råvirke och växter) ska också gälla för vidhäftningsmedel. Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla tillbörliga intyg om att ovanstående krav är uppfyllda. Ett säkerhetsdatablad eller motsvarande dokumentation ska tillhandahållas för varje kemisk produkt som används vid monteringen av produkten och ska innehålla information om klassificering av hälsofaran. Sökanden ska också tillhandahålla analysrapporter eller ett intyg från leverantören om halten av fri formaldehyd.

b)

Halten av flyktiga organiska föreningar i vidhäftningsmedel som används vid montering av produkten får vara högst 10 viktprocent. Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en redovisning av alla vidhäftningsmedel som använts vid montering av produkten, och ska intyga att detta kriterium uppfylls.

Formaldehyd

Formaldehydutsläppen från ytbehandlingsämnen och -beredningar som avger formaldehyd ska vara mindre än 0,05 ppm.

Bedömning och kontroll: Sökanden och/eller dennes leverantör ska tillhandahålla ett säkerhetsdatablad eller motsvarande intyg om att kravet uppfylls, tillsammans med information om sammansättningen hos de produkter som används för ytbehandlingarna.

Mjukgörare

Kraven i avsnitt 2.1 (Farliga ämnen för behandling av råvirke och växter) ska också gälla för ftalater som används vid tillverkningsprocessen.

Utöver detta är det inte tillåtet att använda DNOP (di-n-oktylftalat), DINP (di-isononylftalat), DIDP (di-isodecylftalat) i produkten.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska styrka att detta kriterium uppfylls.

Biocider

Användning är tillåten endast för biocidprodukter som innehåller sådana verksamma ämnen som ingår i bilaga IA till direktiv 98/8/EG och som är godkända för användning i golvbeläggningar.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska styrka att kraven enligt detta kriterium uppfylls och tillhandahålla en förteckning över de biocidprodukter som används.

3.   TILLVERKNINGSPROCESS

3.1   Energiförbrukning

Energiförbrukningen ska beräknas som den processenergi som används för tillverkningen av beläggningarna.

Processenergin, beräknad så som anges i det tekniska tillägget, ska överskrida följande gränser (P = gränsvärde):

Produktfamilj	Gränsvärde (P)
Trägolv och bambubeläggningar	10,5
Golvbeläggningar av laminat	12,5
Korkbeläggningar	9

Bedömning och kontroll: Sökanden ska beräkna tillverkningsprocessens energiförbrukning enligt anvisningarna i det tekniska tillägget och tillhandahålla relaterade resultat och stödjande dokumentation.

3.2   Avfallshantering

Sökanden ska tillhandahålla relevant dokumentation om de förfaranden som används för återanvändningen av biprodukter som härstammar från processen. Sökanden ska tillhandahålla en rapport som omfattar följande information:

—	Typ och mängd av återvunnet avfall.

—	Typ av bortskaffning.

—	Information om återanvändning (internt eller externt med avseende på produktionsprocessen) av avfall och sekundärt material i produktionen av nya produkter.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla relevant dokumentation baserad på t.ex. information om massbalans och/eller miljörapporteringssystem som visar hur mycket material man lyckas återvinna både externt och internt t.ex. genom materialåtervinning, återanvändning eller återvinning/regenerering.

4.   ANVÄNDNINGSFASEN

4.1   Utsläpp av farliga ämnen

Utsläppen av formaldehyd från paneler belagda med kork, bambu eller träfiber får inte överskrida 0,05 mg/m3.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla tillbörlig dokumentation baserad på testning med kammarmetoden enligt EN 717-1.

Flyktiga organiska föreningar

Utsläppen från de färdiga produkterna får inte överskrida följande värden:

Ämne	Gränsvärde (efter 3 dagar)
Organiska föreningar totalt inom retentionsområdet C6–C16 (TVOC)	0,25 mg/m3 luft
Organiska föreningar totalt inom retentionsområdet > C16–C22 (TSVOC)	0,03 mg/m3 luft
Total mängd VOC utan LCI (8)	0,05 mg/m3 luft

Bedömning och kontroll: Sökanden ska lämna ett provningsintyg enligt utsläppsprov prEN 15052 eller EN ISO 16000-9.

5.   FÖRPACKNING

Förpackningen ska vara tillverkad av något av följande:

—	Enkelt återvinningsbart material.

—	Material från förnybara resurser.

—	Material avsedda för återanvändning.

Bedömning och kontroll: En beskrivning av hur produkten är förpackad ska på begäran tillhandahållas tillsammans med ett intygande om att detta kriterium uppfylls.

6.   ANVÄNDBARHET

Produkten ska vara ändamålsenlig. Detta kan intygas genom uppgifter från lämpliga testmetoder enligt ISO, CEN eller motsvarande, t.ex. nationella testförfaranden.

Bedömning och kontroll: Detaljerade uppgifter från testförfaranden och testresultat ska tillhandahållas tillsammans med intyg om att produkten är lämplig för avsedd användning, vilket ska grundas på övrig information om hur slutanvändaren bäst använder produkten. Enligt rådets direktiv 89/106/EEG (9) anses en produkt vara lämplig för användning om den överensstämmer med en harmoniserad standard, ett europeiskt tekniskt godkännande eller en icke harmoniserad teknisk specifikation som erkänts på gemenskapsnivå. Gemenskapens ”CE-symbol” på byggprodukter är för tillverkarna ett lätt igenkännligt bevis på överensstämmelse med vissa krav, och kan anses vara tillräckligt i detta sammanhang.

7.   KONSUMENTINFORMATION

Produkten ska säljas med en bruksanvisning med råd om korrekt användning både generellt sett och i tekniskt hänseende, samt med råd om underhåll av produkten. Följande information ska finnas på förpackningen och/eller den dokumentation som medföljer produkten:

a)	Information om att produkten har tilldelats EU:s miljömärke tillsammans med en kortfattad men specifik förklaring av vad miljömärket innebär, utöver den allmänna information som finns i ruta 2 i miljömärket.

b)

Rekommendationer om hur produkten ska användas och underhållas. Denna information ska framhäva alla relevanta instruktioner, särskilt rörande underhåll och användning av produkterna. Vid behov ska det finnas omnämnande av produktens egenskaper vid svåra förhållanden, t.ex. vattenabsorption, fläckbeständighet, beständighet mot kemikalier, hur den underliggande ytan behöver förberedas, anvisningar för rengöring samt rekommenderade typer av rengöringsmedel och hur ofta produkten bör rengöras. Informationen bör även innehålla uppgifter om hur länge produkten tekniskt sett förväntas hålla, antingen i genomsnitt eller som ett intervall.

c)	Uppgifter om hur återanvändning eller bortskaffande av produkten går till (konsumentinformation om produktens eventuella höga prestanda i det avseendet).

d)	Information om EU:s miljömärke och de produktgrupper som tilldelats märket, med bl.a. följande text (eller motsvarande): ”Mer information om gemenskapens miljömärke finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/.”

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett prov av förpackningen och/eller den medföljande texten.

8.   INFORMATION PÅ MILJÖMÄRKET

Ruta 2 i miljömärket ska innehålla följande text:

—	Hållbart skogsbruk och minskad påverkan på livsmiljöer.

—	Begränsad användning av farliga ämnen.

—	Energisnål produktionsprocess.

—	Lägre risk för hälsan i boendemiljön.

---

(1)  EGT C 56, 26.2.1999, s. 1.

(2)  EGT L 33, 8.2.1979, s. 36.

(3)  EGT L 262, 27.9.1976, s. 201.

(4)  EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(5)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(6)  EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.

(7)  EGT L 85, 29.3.1999, s. 1.

(8)  LCI = Lowest Concentration of Interest (lägsta koncentration av intresse), se Health risk assessment process for emissions of volatile organic compounds (VOC) from building products (Förfarande för bedömning av hälsoriskerna vid utsläpp av flyktiga organiska föreningar från byggprodukter) (Federal Environmental Agency).

(9)  EGT L 40, 11.2.1989, s. 12.