13.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/8

(1)

Rumänien beviljades ömsesidigt bistånd genom rådets beslut 2009/458/EG (2).

(2)

Trots den förväntade förbättringen av bytesbalansen beräknas Rumäniens externa upplåningsbehov uppgå till 20 miljarder EUR till första kvartalet 2011, enligt kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och de rumänska myndigheterna i mars 2009. Den senaste tidens utveckling på finansmarknaden kan nämligen väsentligt försämra den finansiella balansen och kapitalbalansen.

(3)

Det är lämpligt att ge gemenskapsstöd till Rumänien på högst 5 miljarder EUR, inom ramen för det system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans som inrättades genom förordning (EG) nr 332/2002. Detta stöd bör ges i förening med ett lån från IMF på 11,443 miljarder SDR, dvs. särskilda dragningsrätter (cirka 12,95 miljarder EUR), enligt ett stand by-avtal som väntas bli godkänt den 6 maj 2009. Världsbanken har också godkänt ett lån till Rumänien på 1 miljard EUR och dessutom kommer Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) att ge totalt 1 miljard EUR i stöd.

(4)

Gemenskapsstödet bör förvaltas av kommissionen. De särskilda ekonomisk-politiska villkor som överenskommits med de rumänska myndigheterna, efter samråd med ekonomiska och finansiella kommittén, bör fastställas i ett samförståndsavtal. De närmare finansiella villkoren bör kommissionen ange i låneavtalet.

(5)

Kommissionen bör regelbundet kontrollera att de ekonomisk-politiska villkoren för stödet uppfylls genom kontrollbesök och genom regelbunden rapportering från de rumänska myndigheterna.

(6)

Under hela programgenomförandet kommer kommissionen även att lämna ytterligare politiska råd och tekniskt stöd på särskilda områden.

(7)

Utan hinder av artikel 27 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska Europeiska revisionsrätten ha rätt att utföra de ekonomiska kontroller eller revisioner som den anser vara nödvändiga i samband med förvaltningen av detta stöd. Kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, ska ha rätt att skicka sina egna tjänstemän eller bemyndigade företrädare för att utföra tekniska eller finansiella kontroller eller revisioner som den anser vara nödvändiga i samband med förvaltningen av gemenskapens medelfristiga ekonomiska stöd.

(8)

Oberoende av giltighetstiden och ramen för stödprogrammet kommer kommissionen även att, med tillämpande av befintliga relevanta förfaranden, inbegripet samarbets- och kontrollmekanismen, fortsätta övervaka framsteg inom områden som bidrar till öppna och effektiva offentliga finanser, särskilt inom rättsskipning och genomförande av strukturfonder, i syfte att göra det lättare för Rumänien att effektivera gemenskapsstödet.

(9)

Stödet bör ges för att stödja den rumänska betalningsbalansens hållbarhet och därigenom bidra till att regeringens ekonomisk-politiska program kan genomföras framgångsrikt.

a)

Antagande av ett strikt finanspolitiskt program på medellång sikt för att till 2011 få ned underskottet i de offentliga finanserna så att det inte överstiger fördragets referensvärde på 3 % av BNP.

b)

Antagande och genomförande av en ändrad budget för 2009 (till andra kvartalet 2009), där målet är ett offentligt underskott på högst 5,1 % av BNP enligt ESA 95.

c)

Sänkning av den offentliga sektorns nominella löneutgifter i förhållande till 2008, genom att slopa den offentliga sektorns löneökningar för 2009 (på totalt 5 % nominellt – eller motsvarande extra neddragningar) och genom att minska antalet offentliganställda, inklusive ersättning av bara en av sju avgångar.

d)

Ytterligare besparingar när det gäller utgifter för varor och tjänster samt bidrag till offentliga företag.

e)

Förbättring av den finanspolitiska styrningen genom antagande och genomförande av ett bindande ramverk från medellång sikt, införande av begränsningar för löpande budgetändringar, inklusive finanspolitiska regler, samt inrättande av ett finanspolitiskt råd för oberoende expertgranskning.

f)

Reformering av det offentliga ersättningssystemet, bland annat genom förenhetligande och förenkling av löneskalorna och reform av bonussystemet.

g)

Reformering av pensionssystemets huvudinslag genom övergång till indexering av pensionerna med hänsyn till prisutvecklingen i stället för löneutvecklingen, en gradvis större justering av pensionsåldern än i antagna planer, särskilt för kvinnor, och genom att gradvis införa pensionsegenavgifter för de grupper av offentliganställda som i dag är undantagna.

h)

Ändring av lagar om bankverksamhet och likvidation för att effektivt och i tid kunna hantera banker i svårigheter. Ett huvudmål för förändringarna är att stärka befogenheterna för förvaltare av banker som ställts under särskild förvaltning. Utöver upplösning av banker ska andra åtgärder syfta till att stärka den rumänska nationella centralbankens befogenheter att ingripa, så att den kan kräva att större aktieägare ökar sin kapitalandel och finansiellt stödjer en bank. Den finansiella tillsynen ska stärkas i linje med motsvarande EU-lagstiftning. Dessutom ska mera detaljerade rapporteringskrav om likviditet införas. Dessutom ska förfarandena för aktivering av insättningsgarantin förändras för att förenkla och påskynda utbetalningar. Efter denna ändring kommer efter den rumänska nationella centralbankens beslut insättningsgarantin att aktiveras inom 21 dagar. För att slutligen säkerställa tillräckliga likvida medel har centralbanken ålagts att utöka de tillgångar som godtas som säkerhet. Med tanke på de särskilda omständigheterna, bör den fastställda lägsta kapitaltäckningskvoten höjas från 8 % till 10 % vid en lämplig tidpunkt.

i)

Strukturella reformåtgärder avseende de landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för Lissabonstrategin. Dessa åtgärder ska avse en effektivisering av den offentliga förvaltningen, förbättring av de offentliga utgifternas kvalitet, sund användning och ökat utnyttjandet av EU-medel, minskade administrativa, skattemässiga och rättsliga bördor på företag samt insatser mot svart arbete, vilket breddar skattebasen.