31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 395/56

(1)

Genom förordning (EG) nr 2737/90 (2) av den 24 september 1990 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av volframkarbid och smält volframkarbid med ursprung i Kina. Genom beslut 90/480/EEG (3) godtog kommissionen åtaganden som gjorts av två större exportörer med avseende på den berörda produkten.

(2)

Efter det att de två berörda kinesiska exportörerna dragit tillbaka sina åtaganden införde kommissionen genom förordning (EG) nr 2286/94 (4) en preliminär antidumpningstull på import av den berörda produkten.

(3)

Genom förordning (EG) nr 610/95 (5) ändrade rådet förordning (EEG) nr 2737/90 och införde en slutgiltig tull på 33 % på import av volframkarbid och smält volframkarbid. Efter en översyn som inletts i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad ”den tidigare översynen”) förlängdes dessa åtgärder med ytterligare en femårsperiod genom förordning (EG) nr 771/98 (6).

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande (7) om att giltighetstiden snart skulle löpa ut för de gällande åtgärderna beträffande import av volframkarbid och smält volframkarbid med ursprung i Kina mottog kommissionen den 9 januari 2003 en begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång som lämnades av Eurometaux (nedan kallat ”den sökande”) för tillverkare som svarade för en betydande del, i detta fall mer än 80 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning. Begäran grundas på påståendet att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(5)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén hade fastställt att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en översyn, inledde den en undersökning enligt artikel 11.2 i grundförordningen (8).

(6)

Den 25 november 2003 mottog kommissionen även en begäran om en interimsöversyn från den sökande, såsom företrädare för tillverkare som svarade för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning.

(7)

Den sökande hävdade att det utkommit en ny produkttyp på marknaden som har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper samt slutliga användningsområden som den produkt som är föremål för de gällande åtgärderna beträffande import av volframkarbid och smält volframkarbid med ursprung i Kina. Denna nya produkttyp borde därför anses vara den berörda produkten även om den inte omfattas av åtgärderna. Den sökande menade att detta innebar att de gällande åtgärderna inte längre var tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen och att definitionen av den berörda produkten därför borde ändras så att även den nya produkten omfattas av åtgärderna.

(8)

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en partiell interimsöversyn inleds och inledde därför den 31 mars 2004 (9) en översyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, vilken begränsar sig till definitionen av den berörda produkten. Denna undersökning pågår fortfarande.

(9)

Kommissionen underrättade officiellt tillverkarna, importörerna, användarna och de kinesiska exportörerna om att översynen inletts.

(10)

Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande.

(11)

Kommissionen sände ett frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda, vilket besvarades av tre klagande gemenskapstillverkare, en annan gemenskapstillverkare, en importör som även var användare av den berörda produkten, sju exportörer/tillverkare, en handlare i Hongkong, en handlare/exportör i Tyskland och en tillverkare i ett jämförbart land. Alla parter lämnade synpunkter skriftligen och gavs tillfälle att bli hörda om de så begärde.

(12)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för sin undersökning och utförde kontrollbesök på plats hos följande företag:

(13)

Undersökningen beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med den 31 december 2002 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med 1998 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(14)

En partiell interimsöversyn begränsad till definitionen av den berörda produkten inleddes den 31 mars 2004 (se skälen 6–8), dvs. efter det att det skulle ha utkommit en ny produkt på marknaden som uppvisar samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper samt slutliga användningsområden som den produkt som är föremål för åtgärder.

(15)

Den produkt som är föremål för den nu aktuella undersökningen är densamma som i rådets förordning (EEG) nr 2737/90 och i efterföljande ändringar av denna, dvs. volframkarbid och smält volframkarbid enligt KN nummer 2849 90 30.

(16)

Volframkarbid och smält volframkarbid är föreningar av kol och volfram vilka framställs genom värmebehandling (uppkolning respektive smältning). Båda produkterna är mellanprodukter och används som grundmaterial vid produktion av komponenter i hårdmetall, som skärverktyg och slitstarka komponenter, friktionsfasta höljen, borrspetsar för oljeborrning och gruvbrytningsverktyg, samt i präglings- och skärverktyg för dragning och smidning av metaller.

(17)

Några exportörer hävdade att volframkarbid och smält volframkarbid är olika produkter. Detta motiverades med att tillverkningsprocesserna och de slutliga användningsområdena för produkterna skulle vara helt olika.

(18)

I skäl 11 i rådets förordning (EG) nr 771/98 angavs det att det vid undersökningen emellertid framkommit att volframkarbid och smält volframkarbid, även om produktionsprocesserna är olika, har samma kemiska sammansättning (båda består av cirka 92–94 % volfram och 4-6 % kol) och härrör från samma led i produktionskedjan för volframprodukter, dvs. ledet mellan volframmetallpulver och verktyg i hårdmetall och slitstarka material. Vidare har de samma slutanvändning i industrin, dvs. som ythärdande komponenter. Volframkarbid och smält volframkarbid är vanligtvis sinsemellan utbytbara, utom inom vissa specifika och avgränsade användningsområden, där det krävs större slit- och friktionstålighet och där endast smält volframkarbid används. Slutsatsen drogs därför i den tidigare översynen att volframkarbid och smält volframkarbid kan betraktas som en enda produkt.

(19)

Inga tvingande skäl framlades som kunde berättiga tillämpningen av ett annat tillvägagångssätt som leder till en annan slutsats än i den tidigare översynen. Det finns inte heller några betydande skillnader i marknadspriset för smält volframkarbid och volframkarbid, eftersom viss ytterligare behandling uppvägs av ett mindre selektivt urval av kornstorlekar. Volframkarbid och smält volframkarbid är därför i samband med denna undersökning att anse som en och samma produkt med samma grundläggande egenskaper.

(20)

I denna översyn fastställdes det precis som i de tidigare undersökningarna att de produkter som exporterades från Kina och de som tillverkades och såldes av gemenskapstillverkarna och av tillverkaren i det jämförbara landet var att anse som en och samma produkt i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen, eftersom de hade samma grundläggande fysiska egenskaper och slutliga användningsområden.

(21)

Som en allmän bakgrund bör det erinras om att importen av den berörda produkten från Kina under den nio månader långa undersökningsperioden för den undersökning som ledde till införandet av åtgärder 1990 uppgick till 117 ton, dvs. motsvarande en marknadsandel på 5,3 %. Den konstaterade dumpningsmarginalen för denna period uppgick till 73,13 %. Under undersökningsperioden för den tidigare översynen uppgick importen till 234 ton, dvs. motsvarande en marknadsandel på 5 %, under det att dumpningsmarginalen uppgick till 30,6 %.

(22)

Ingen av exportörerna av den berörda produkten erhöll marknadsekonomisk status i de tidigare undersökningarna. De samarbetsvilliga exportörerna hävdade att möjligheten av att bevilja marknadsekonomisk status borde undersökas i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen med hänvisning till att det inte finns någon bestämmelse i grundförordningen som hindrar samarbetsvilliga exportörer från att beviljas marknadsekonomisk status i en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(23)

Den nu aktuella undersökningen är en undersökning vid giltighetstidens utgång, vilken endast kan leda till att åtgärderna upphävs eller bibehålls, men inte till att de ändras. I överensstämmelse med institutionernas etablerade praxis skall ansökningar om marknadsekonomisk status därför behandlas i samband med en interimsundersökning, eftersom en sådan undersökning får leda till en ändring av nivån på åtgärderna.

(24)

De samarbetsvilliga exportörerna ifrågasatte dessutom valet av Förenta staterna som lämpligt tredje land med marknadsekonomi (nedan kallat ”jämförbart land”) och motiverade detta med skillnaden i BNP per capita för Kina och Förenta staterna. De samarbetsvilliga exportörerna föreslog att Sydkorea eller Tjeckien skulle användas som jämförbart land i stället med motiveringen att deras BNP per capita låg mer i linje med Kinas BNP per capita.

(25)

BNP per capita är dock inte en avgörande faktor för valet av ett lämpligt jämförbart land. Förenta staterna valdes som lämpligt jämförbart land i den tidigare undersökningen och det fanns inget som tydde på att omständigheterna förändrats på ett sådant sätt att detta val inte skulle vara berättigat även i den nu aktuella undersökningen. Det fanns inte heller någon övertygande bevisning för att Sydkorea eller Tjeckien skulle vara lämpligare.

(26)

Osram Sylvania Inc., som är en amerikansk tillverkare av den berörda produkten, erbjöd sig att samarbeta i undersökningen och följaktligen undersöktes det om detta företags inhemska försäljning var betydande i förhållande till den kinesiska exportvolymen av den berörda produkten. Det konstaterades att företagets inhemska försäljning till inhemska kunder, vid normal handel, volymmässigt avsevärt översteg de 5 % av de kinesiska exportörernas export till gemenskapen som är villkoret för att normalvärdet skall fastställas på grundval av de inhemska försäljningspriserna.

(27)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen beslutades det emellertid att Förenta staterna skulle behållas som jämförbart land i det nuvarande förfarandet och att den inhemska försäljningen för Osram Sylvania Inc. skulle användas för att fastställa normalvärdet.

(28)

Det undersöktes huruvida den inhemska försäljningen för Osram Sylvania Inc. till oberoende kunder kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(29)

Det konstaterades att det vägda genomsnittliga försäljningspriset för all försäljning under undersökningsperioden var högre än den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet. All försäljning på hemmamarknaden ansågs därför ha skett vid normal handel.

(30)

I enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priserna för all Osram Sylvanias inhemska försäljning av volframkarbid och smält volframkarbid till oberoende kunder i Förenta staterna under undersökningsperioden.

(31)

Fem av de sju samarbetsvilliga exportörerna svarade för nästan all export från Kina till oberoende kunder i gemenskapen under undersökningsperioden. De andra två samarbetsvilliga exportörerna exporterade inte den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Exportpriset kunde därför fastställas i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen (dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats av de fem samarbetsvilliga exportörerna).

(32)

För att säkerställa en rättvis jämförelse gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, justeringar för olikheter i transport-, förpacknings-, försäkrings- och kreditkostnader, betalningsvillkor och hanteringskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, vilka påstods och konstaterades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(33)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes normalvärdet med exportpriset. Båda hade beräknats fritt fabrik och jämförelsen skedde i samma handelsled.

(34)

Vid beräkningen av dumpningsmarginalen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen på nivån fritt fabrik och i samma handelsled. Det framgick av jämförelsen att det förkom dumpning på en nivå av 33 %, vilket är nära nivån på den nuvarande antidumpningstullen.

(35)

Eftersom dumpningen inte har upphört undersöktes det om det fanns sannolikhet för fortsatt export av den berörda produkten till dumpade priser. I detta sammanhang togs hänsyn till de kinesiska tillverkarnas produktionskapacitet samt till deras försäljningspriser till andra tredjeländer och på den inhemska marknaden i Kina.

(36)

Såsom anges i skäl 31 fanns det fem samarbetsvilliga exportörer i Kina som exporterade den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden.

(37)

Två av dessa exportörer tillverkade den berörda produkten själva, dvs. samma rättsliga enhet stod för tillverkningen och exportförsäljningen.

(38)

Två andra exportörer var närstående företag till sina tillverkningsföretag, dvs. två olika, men varandra närstående, rättsliga enheter svarade för tillverkningen och exportförsäljningen.

(39)

Den femte exportören hade inget närstående tillverkningsföretag och köpte i stället sina produkter från de tillverkare/exportörer som nämns i skälen 37 och 38 för att därefter exportera dem.

(40)

De fyra exportörer som hade tillverkningsanläggningar hade teoretisk sett (10) en sammanlagd kapacitet på 9 850 ton under undersökningsperioden och en sammanlagd tillverkning på 8 460 ton, vilket motsvara ett kapacitetsutnyttjande på 86 %. De fyra tillverkande exportörerna har således en outnyttjad produktionskapacitet på 1 390 ton, vilket motsvarar 21,5 % av den beräknade förbrukningen av den berörda produkten på den öppna marknaden (6 461 ton) (11).

(41)

Även de två andra samarbetsvilliga exportörer som inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden lämnade uppgift om sin tillverkning och försäljning under undersökningsperioden. En av dessa två exportörer var en handlare utan egen tillverkning och den andre hade egen produktionsanläggning med en kapacitet på ca 200 ton och en faktisk tillverkning på 49 ton under undersökningsperioden.

(42)

De sju exportörernas kombinerade kapacitet uppgick till 10 050 ton. De sju exportörerna hade outnyttjad produktionskapacitet på 1 541 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar ca 24 % av förbrukningen på den öppna marknaden i gemenskapen enligt definitionen i skäl 41. Denna outnyttjade produktionskapacitet är ett tydligt tecken på att de kinesiska exportörerna har möjlighet att öka sin export till gemenskapen av den berörda produkten om åtgärderna skulle upphävas. De samarbetsvilliga exportörernas sammanlagda export uppgick till 239 ton, eller närmare 100 % av den totala importen av den berörda produkten under undersökningsperioden, vilket innebär att de samarbetsvilliga exportörerna svarar för närmare all export till gemenskapen.

(43)

Sedan de gällande åtgärderna infördes har de kinesiska exportörerna utvecklat sin kompetens när det gäller att använda den berörda produkten i senare led i förädlingskedjan, huvudsakligen i verktygsindustrin (av hårdmetall).

(44)

Under undersökningsperioden bearbetades 4 846 ton (57 %) av de fem samarbetsvilliga exportörernas sammanlagda tillverkning ytterligare, under det att 1 557 ton (18 %) såldes på den inhemska marknaden och 2 021 ton (24 %) exporterades genom de samarbetsvilliga exportörerna.

(45)

I tabellen nedan anges det genomsnittliga försäljningspriset per bestämmelseland för de fem samarbetsvilliga exportörernas export under undersökningsperioden och en jämförelse med gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris.

(46)

Det framgår av tabellen att de kinesiska exportörerna inte bara skulle ha stort intresse av att använda sin outnyttjade produktionskapacitet till att öka försäljningen till gemenskapsmarknaden utan även av att lägga om åtminstone en del av sin inhemska försäljning och sin försäljning till tredjeland till gemenskapsmarknaden. En jämförelse mellan de priser som de samarbetsvilliga exportörerna kan ta ut på sin hemmamarknad och priserna på gemenskapsmarknaden visar att gemenskapsmarknaden skulle vara en mycket attraktiv marknad om de gällande antidumpningsåtgärderna tilläts upphöra.

(47)

Även en jämförelse mellan de priser som de kinesiska exportörerna kan ta ut på sin export till andra tredjeländer som t.ex. Japan och Förenta staterna och priserna på gemenskapsmarknaden visar att gemenskapsmarknaden skulle vara en mycket attraktiv marknad och att det skulle finnas stor risk för omläggning av handeln till gemenskapsmarknaden om de gällande åtgärderna tilläts upphöra.

(48)

Följaktligen drogs slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna sannolikt skulle leda till att betydande kvantiteter av den berörda produkten såldes till priser som understiger gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris, vilket skulle vålla gemenskapsindustrin skada.

(49)

Såsom anges i skäl 34 har de kinesiska exportörerna fortsatt att exportera till dumpade priser. Den dumpningsmarginal som fastställdes under undersökningsperioden uppgick till 31 %, dvs. ungefär samma dumpningsmarginal som i den förra översynen.

(50)

De fem samarbetsvilliga exportörernas sammanlagda kapacitet uppgick till 10 050 ton under undersökningsperioden, vilket är mer än gemenskapsindustrins sammanlagda kapacitet. De fem samarbetsvilliga exportörerna hade dessutom en outnyttjad produktionskapacitet under undersökningsperioden som motsvarade ca 24 % av förbrukningen på den öppna markanden i gemenskapen.

(51)

När det gäller priserna för exporten av den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden är det att märka att det genomsnittliga försäljningspriset vid försäljning till gemenskapsmarknaden är mycket attraktivt för de kinesiska exportörerna. Följaktligen drogs slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna innebär risk för fortsatt skadevållande dumpning. Med hänsyn till de prisskillnader som konstaterats under undersökningsperioden mellan de samarbetsvilliga exportörernas priser för den berörda produkten vid export till gemenskapen och deras priser vid export till andra tredjeländer är det dessutom sannolikt att den dumpade exporten skulle läggas om från andra marknader (t.ex. Japan och Förenta staterna) till gemenskapen där priserna är högre än på de andra viktigaste exportmarknaderna.

(52)

Sammanfattningsvis visar alla indikatorer på att importen till gemenskapen från Kina kommer att fortsätta att ske till dumpade priser och att den dessutom skulle öka i volym om åtgärderna tilläts upphöra.

(53)

Under undersökningsperioden tillverkades den berörda produkten av

(54)

När det gäller de tillverkare som tillverkar den berörda produkten för användning inom samma företagsgrupp är deras produkt ett halvfabrikat som helt och hållet används i tillverkningen av produkter med högt värde i ett senare led av förädlingskedjan. Deras produktion såldes inte alls på den öppna marknaden.

(55)

Det är viktigt att skilja på företagsintern användning och den öppna marknaden vid analysen av den ekonomiska situationen på gemenskapens marknad och gemenskapsindustrins ekonomiska situation, eftersom produkter som var avsedda för företagsintern användning inte var utsatta för direkt konkurrens från import. Produktion som var avsedd för den öppna marknaden befanns däremot konkurrera direkt med import av den berörda produkten från Kina. Mot bakgrund av ovanstående anses att situationen skiljer sig åt beträffande den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden.

(56)

Under undersökningsperioden stod de tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som tillverkade för den öppna marknaden och fullt ut samarbetade för ungefär 89 % av den sammanlagda produktionen i gemenskapen av den berörda produkten för den öppna marknaden. Dessa gemenskapstillverkare utgör gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(57)

Uppgifterna om importen grundade sig på uppgifter från Eurostat rörande importvolymerna enligt KN nummer 2849 90 30 och kontrollerade exportuppgifter från de samarbetsvilliga exportörerna i Kina.

(58)

Uppgifterna om gemenskapsindustrin grundade sig på de kontrollerade frågeformulärssvaren från de tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som tillverkade den berörda produkten för försäljning på den öppna marknaden och från den samarbetsvilliga tillverkare som tillverkade den berörda produkten för företagsintern användning.

(59)

Den synbara förbrukningen av den berörda produkten på den öppna marknaden i gemenskapen fastställdes på grundval av

(60)

Förbrukningen på den öppna marknaden i gemenskapen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Ökning var dock ojämn. Efter en minskning mellan 1998 och 1999 ökade förbrukningen fram till 2001 då den nådde en toppnotering på 7 949 ton innan den åter minskade till 6 461 ton under undersökningsperioden.

(61)

Den betydande ökningen i förbrukningen på den öppna marknaden under 2000 och 2001 förklaras delvis av ökad ekonomisk aktivitet både i gemenskapen och på världsmarknaden och delvis av tillämpningen av ett nytt exportlicenssystem i Kina. Det senare föranledde omfattande inköp (användare som byggde upp lager) mot slutet av 2000 och under 2001 på grund av rädsla för en eventuell råvarubrist och brist på den berörda produkten.

(62)

Importen från Kina uppvisar en något varierande volymutveckling under skadeundersökningsperioden, som avslutas med en volymökning jämfört med 1998 vilket återspeglas i en högre marknadsandel under undersökningsperioden i jämförelse med 1998.

(64)

Som gemenskapsindustrins priser användes de priser, enligt gemenskapsindustrins uppgifter i svaren på frågeformuläret, som togs ut vid försäljningen i gemenskapen till den första icke närstående kunden, fritt fabrik. Som priser på importen från Kina användes de priser som uppgivits av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten under undersökningsperioden.

(65)

På denna grundval fann kommissionen att marginalen för prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, uppgick till 10 %. Om den nuvarande nivån på antidumpningstullarna tas med i beräkningen förekommer inget prisunderskridande.

(66)

I jämförelse med import med ursprung i andra tredjeländer var priserna för import med ursprung i Kina (dvs. i genomsnitt 12,59 EUR/kg) betydligt lägre. Under dessa omständigheter finns det en stor sannolikhet för att åtgärdernas upphävande skulle leda till att import av den berörda produkten med ursprung i Kina skulle vinna mark på bekostnad av andra tredjeländers export till gemenskapen, och detta till dumpade priser.

(67)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av gemenskapsindustrins situation en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 1998 (basåret) till och med undersökningsperioden. Uppgifterna avseende gemenskapsindustrin nedan utgör summan av de tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkarnas uppgifter, utom där annat anges.

(68)

Produktionskapaciteten fastställdes på grundval av maskinernas maximitillverkning per timma multiplicerad med det maximala antalet arbetstimmar per år, med avdrag för underhåll och andra liknande avbrott i tillverkningen. Produktionskapaciteten ökade med 22 % under skadeundersökningsperioden.

(69)

Gemenskapsindustrins produktion ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden. Denna blygsamma ökning var dock ojämn. Efter en minskning med 6 % 1999 ökade produktionen med 27 % mellan 1999 och 2001. Under undersökningsperioden föll produktionen tillbaka till en nivå som endast vara marginellt högre än produktionsnivån 1998.

(70)

I skäl 61 anges orsakerna till produktions- och kapacitetsökningen under 2000 och 2001. Den dramatiska ökningen av efterfrågan på världsmarknaden av den berörda produkten, som berodde på större ekonomisk aktivitet på världsmarknaden och tillämpningen av ett nytt exportlicenssystem i Kina, ledde till investeringar i produktionskapacitet, särskilt under 2000 och 2001, vilket resulterade i en kapacitetsökning med 22 % under skadeundersökningsperioden.

(71)

Det minskade kapacitetsutnyttjandet under undersökningsperioden i jämförelse med föregående år förklaras av den plötsliga efterfrågeminskningen för den berörda produkten under undersökningsperioden. Kapaciteten ökade till följd av förväntningarna om en fortsatt stor efterfrågan på marknaden. Dessa förväntningar uppfylldes dock inte, eftersom kunderna minskade sina inköp under undersökningsperioden i syfte att minska sina lagernivåer. Produktionen låg under undersökningsperioden därför mer eller mindre på samma nivå som 1998.

(72)

Fram till 2000 förblev lagernivåerna relativt stabila i förhållande till produktion och försäljning. Under 2001 minskade lagernivåerna till följd av stor efterfrågan. Till följd av en oväntad minskning av efterfrågan på världsmarknaden ökade gemenskapsindustrins lagernivåer under undersökningsperioden, och uppgick till 30 % av produktionen, vilket skall jämföras med 18 % under 1998. Gemenskapsindustrins normala lagernivå uppgår till omkring 20 % av produktionen.

(73)

Siffrorna nedan återger gemenskapsindustrins försäljningsvolym och priser till oberoende kunder på gemenskapens marknad, marknadsandelar i gemenskapen och försäljningsvolym på exportmarknader.

(74)

Försäljningsvolymen på gemenskapens marknad uppvisar en blygsam ökning under skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden låg försäljningsvolymen 13 % högre än 1998. På det hela taget vann gemenskapsindustrin lite mark på bekostnad av importen och dess marknadsandel ökade från 62 % 1998 till 64 % under undersökningsperioden.

(75)

Med undantag för 2001 har gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris varit relativt stabilt och dess genomsnittliga försäljningspris under undersökningsperioden var 5 % högre än 1998. Under 2001 ökade det genomsnittliga försäljningspriset till 17,10 EUR/ton men därefter föll det under undersökningsperioden till 14,92 EUR.

(76)

Exportvolymen ökade också under skadeundersökningsperioden. Den sålda mängden ökade med 24 % mellan 1998 och undersökningsperioden efter en toppnotering 2001. Exporten utgjorde ungefär 25–30 % av den totala försäljningen under skadeundersökningsperioden.

(77)

Den totala försäljningsvolymen ökade med 16 % mellan 1998 och undersökningsperioden efter en toppnotering 2001 till följd av de orsaker som nämns i skäl 61.

(78)

Med undantag av 2001, som såsom förklarats ovan var ett exceptionellt år, framgår det av de ekonomiska indikatorerna (lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde) att gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapens marknad har genererat något sämre vinstmarginaler, avkastning och kassaflöde.

(79)

En bidragande orsak till den minskade lönsamheten under undersökningsperioden var att en av gemenskapstillverkarna tillfälligt förlorade ett större leveransavtal och att försäljningen minskade, något som åtminstone delvis berodde på att användarna tömde de lager som de hade byggt upp under 2001 av oro för eventuell varubrist. Det är också tydligt att de kraftiga svängningarna i priset på den viktigaste råvaran (ammoniumparavolframat) som huvudsakligen har sitt ursprung i Kina, har påverkat lönsamheten för de tillverkare i gemenskapen som är beroende av att köpa denna vara på den öppna marknaden.

(80)

Investeringsnivån var relativt stabil mellan 1998 och 2001, med regelbundna investeringar i tekniska förbättringar av tillverkningsprocessen och andra därmed sammanhängande anläggningar. Under undersökningsperioden sjönk dock investeringsnivån betydligt till följd av låg avkastning på försäljningen på gemenskapens marknad.

(81)

Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital, både från externa finansiärer och från moderbolag, påverkades inte under skadeundersökningsperioden, inbegripet undersökningsperioden.

(82)

Antalet anställda minskade något under skadeundersökningsperioden. De totala personalkostnaderna var relativt stabila fram till 2000, men ökade sedan under 2001 och låg kvar på en högre nivå under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade personalkostnaderna med 8 %, vilket motsvara normala löneökningar.

(83)

Produktiviteten ökade med 2 % mellan 1998 och undersökningsperioden, i nivå med produktionsökningen. Under 2000 och 2001 kunde gemenskapsindustrin öka sin produktion utan någon större personalökning, vilket resulterade i förbättrad produktivitet under dessa år. Det bör dock noteras att produktiviteten inte bara påverkas av själva produktionsnivån utan även av produktmixen för de olika åren.

(84)

Mängden dumpad import från Kina och dess marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden. Båda förblev dock små i förhållande till den öppna marknadens storlek (de utgjorde endast 4 % av förbrukningen på den öppna marknaden). På grund av dumpningsmarginalens storlek (31 %) och externa faktorer, såsom svängningar i priset på den viktigaste råvaran (ammoniumparavolframat) och den tillfälliga förlusten av ett större leveransavtal, och trots en i stort sett stabil efterfrågan på den berörda produkten sjönk nivån för gemenskapsindustrins lönsamhet och för andra finansiella indikatorer något i enlighet med vad som anges i skäl 78.

(85)

För att få en mer fullständig bild av situationen för gemenskapstillverkarna jämfördes undersökningsresultaten rörande vissa ekonomiska indikatorer rörande gemenskapsindustrin med de uppgifter som tillhandahållits av den samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som enbart tillverkade för egen förbrukning. För denna tillverkare framkom följande undersökningsresultat (uppgifterna är indexerade eftersom de endast gäller ett företag):

(86)

Produktionskapaciteten ökade med 16 % mellan 1998 och 1999 och förblev därefter stabil. Produktionen föll med 27 % under skadeundersökningsperioden efter att svängt mellan index 92 och index 108. Kapacitetsutnyttjandet föll med 6 % mellan 1998 och 2001 och därefter med ytterligare 39 % under undersökningsperioden, i nivå med en produktionsminskning. Lagren har mer än tredubblats under skadeundersökningsperioden, även om omfattningen av denna ökning delvis är ett resultat av små lagervolymer under 1998. Stora investeringar gjordes 1998 och 2001. Sysselsättningen förblev relativt stabil fram till 2001, men minskade med 10 % under undersökningsperioden. Personalkostnaderna ökade till index 177 fram till 20001, men minskade därefter till index 190 under undersökningsperioden. Produktiviteten varierade mellan index 92 och index 111 mellan 1998 och 2000, men minskade därefter till index 84 under undersökningsperioden, i nivå med den minskade produktionen och trots den minskade sysselsättningen samma år.

(87)

Den berörda produkten såldes internt till ett internpris. Det konstaterades att internpriserna inte i tillräcklig utsträckning var baserade på de aktuella marknadspriserna för att kunna anses återspegla marknadspriserna. En analys av fördelningen av de olika kostnaderna i samband med tillverkningen av den produkt som tillverkades i ett senare led i förädlingskedjan skulle inte heller bidra till att fastställa marknadsvärdet för den berörda internprissatta produkten. En analys av lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde med hänsyn till användning inom samma företagsgrupp anses därför inte vara en pålitlig indikator. Som en del av en större grupp påverkades det berörda företagets förmåga att skaffa kapital inte i någon betydande utsträckning.

(88)

Oaktat dumpningsmarginalens storlek fastställdes att importen inte konkurrerade direkt med den berörda produkten som tillverkades för företagsintern användning. Det konstaterades därför att de tillverkare som tillverkade för företagsintern användning inte påverkades nämnvärt av den dumpade importen eller åtgärderna.

(89)

På det stora hela liknade utvecklingen på den företagsinterna marknaden utvecklingen på den öppna marknaden, låt vara att den företagsinterna marknaden uppvisade en mer negativ utveckling avseende tillverkning, sysselsättning och produktivitet. De allmänna slutsatserna beträffande den öppna marknaden borde därför inte påverkas av att den företagsinterna marknaden togs med i undersökningen.

(90)

Även om åtgärderna har varit i kraft ett tag och trots en i stort sett stabil efterfrågan på den berörda produkten sjönk nivån för gemenskapsindustrins vinstmarginaler och för andra ekonomiska indikatorer något under skadeundersökningsperioden. Genom att begränsa prisökningarna under skadeundersökningsperioden har gemenskapsindustrin kunnat öka sin försäljning och marknadsandel. Detta har dock skett på bekostnad av lönsamheten. Under undersökningsperioden låg gemenskapsindustrin bara något över den kritiska punkten, även om detta resultat måste vägas mot resultatet 2001 som var ett exceptionellt år. Även om dumpingens orättvisa effekt kompenseras av tullen, finns det bevisning för att de kraftiga svängningarna i priset på den viktigaste råvaran (ammoniumparavolframat), som framför allt har sitt ursprung i Kina, har påverkat lönsamheten för de tillverkare i gemenskapen som är beroende av att köpa denna råvara på den öppna marknaden.

(91)

Mot bakgrund av ovanstående och med särskilt beaktande av skäl 66 är det troligt att gemenskapsindustrin skulle stå inför ökat tryck från större volymer dumpad export av den berörda produkten från Kina om åtgärderna tilläts upphöra. Den ökade illojala konkurrensen från dumpad import skulle troligen ytterligare försämra gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Därför dras slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till fortsatt skada för gemenskapsindustrin.

(92)

Det har undersökts om det finns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att bibehålla de gällande åtgärderna. För detta ändamål och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen grundades fastställandet av gemenskapens intresse på en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins intresse, intresset hos övriga tillverkare i gemenskapen, importörernas och handlarnas intresse och intresset hos användarna av den berörda produkten. För detta ändamål begärde kommissionen uppgifter från alla kända berörda parter.

(93)

Det bör erinras om att i den föregående undersökningen ansågs inte införandet av åtgärder strida mot gemenskapens intresse. Det faktum att den pågående undersökningen är en översyn av antidumpningsåtgärder som redan är i kraft gjorde det dessutom möjligt att bedöma de eventuellt otillbörliga negativa verkningar av de gällande antidumpningsåtgärderna för de berörda parterna.

(94)

Det undersöktes om det, trots slutsatsen vad gällde sannolikheten för fortsatt skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl för att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

(95)

Det erinras om att det har fastställts att dumpningen av den berörda produkten med ursprung i Kina troligen kommer att fortsätta och att det finns risk för att gemenskapsindustrin kommer att lida fortsatt skada av sådan import. Det ligger i gemenskapsindustrins intresse att undvika skada och en förlängning av åtgärderna bör bidra till detta. Det ligger därför i gemenskapsindustrins intresse att åtgärderna mot dumpad import med ursprung i Kina bibehålls.

(96)

Inga svar inkom från importörer eller handlare. Importörernas och handlarnas bristande samarbetsvilja tyder på att fortsatt tillämpning av åtgärder på import med ursprung i Kina inte kommer att ha någon betydande inverkan på situationen för icke närstående importörer av och handlare med den berörda produkten i gemenskapen. Detta är också i linje med resultaten av tidigare undersökningar.

(97)

I gemenskapen är användarna av den berörda produkten främst tillverkare av hårdmetallkomponenter som använder den berörda produkten som råvara. En del av användarna är stora internationella tillverkare som huvudsakligen använder sin egen tillverkning av volframkarbid som råmaterial (företagsintern användning), medan en del andra användare (framför allt mindre tillverkare) köper den berörda produkten antingen från exportörer eller från gemenskapsindustrin.

(98)

När det gäller de stora internationella tillverkarnas intresse tyder det faktum att de varken stöder eller motsätter sig åtgärderna att fortsatt tillämpning av åtgärderna på import med ursprung i Kina inte kommer att ha någon betydande inverkan på deras situation i gemenskapen.

(99)

En liten verktygstillverkare besvarade frågeformuläret. Denne köper ungefär 90 % av sin volframkarbid från gemenskapsindustrin. Tillverkaren uttryckte sin oro gemenskapsindustrin, som han hävdade var splittrad, skulle stärka sin ställning i förhållande till användarna om åtgärderna bibehålls och göra användarna mer beroende av gemenskapsindustrin som inköpskälla. Låt vara att gemenskapsindustrin behärskade 64 % av EU:s marknad och är en viktig inköpskälla, den är dock inte den enda inköpskällan. Under undersökningsperioden konkurrerade fyra tillverkare i EU om försäljningen på EU:s marknad. De utsattes dessutom för konkurrens från import från Kina och andra länder vilka tillsammans behärskade 36 % av marknaden under undersökningsperioden. Det anses därför att det finns ett antal alternativa inköpskällor på EU:s marknad och denna användares oro är ogrundad.

(100)

Även om bibehållande av åtgärderna kan bidra till att upprätthålla gemenskapsindustrins position i förhållande till användarna finns det lämpliga alternativa inköpskällor. Om åtgärderna skulle upphöra finns det en tydlig risk för att gemenskapsindustrin inte skulle klara sig kvar på marknaden och användarna skulle förlora en viktig inköpskälla.

(101)

Mot denna bakgrund verkar bibehållna åtgärder inte vara i strid med gemenskapens intresse. I den mån som de möjliggör för gemenskapsindustrin att förbli aktiv på gemenskapens marknad bidrar de tvärtom till att bibehålla olika inköpskällor för användarna.

(102)

Det framgick av undersökningen att exportörer i Kina har fortsatt att exportera till dumpade priser under undersökningsperioden. Det har också påvisats att gemenskapsmarknaden är en attraktiv marknad för kinesiska exportörer med tanke på de priser som tas ut av de inhemska kunderna och på andra exportmarknader. Om åtgärderna upphävs är det troligt att betydande kvantiteter dumpad import skulle komma in på gemenskapens marknad.

(103)

Gemenskapsindustrins finansiella situation, som återspeglas i minskad lönsamhet, minskade avkastningar på investeringar och minskat kassaflöde under skadeundersökningsperioden, skulle troligen försämras om åtgärderna upphävdes, eftersom ökade mängder dumpad import från Kina skulle börja strömma in på gemenskapens marknad.

(104)

När det gäller gemenskapen intresse dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte införa antidumpningsåtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(105)

Det anses därför lämpligt att fortsätta att tillämpa de gällande antidumpningsåtgärderna på import av volframkarbid och smält volframkarbid med ursprung i Kina.

(106)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens rekommendation att de gällande åtgärderna skall bibehållas. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Inga synpunkter lämnades som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna.

(107)

Av ovanstående följer att antidumpningsåtgärderna avseende import av den berörda produkten med ursprung i Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.