EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32003R2236

Kommissionens förordning (EG) nr 2236/2003 av den 23 december 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

EUT L 339, 24.12.2003, p. 45–51 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/06/2009; upphävd genom 32009R0571

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/2236/oj

32003R2236

Kommissionens förordning (EG) nr 2236/2003 av den 23 december 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

Europeiska unionens officiella tidning nr L 339 , 24/12/2003 s. 0045 - 0051


Kommissionens förordning (EG) nr 2236/2003

av den 23 december 2003

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse(1), särskilt artikel 8 i denna, och

av följande skäl:

(1) Genom kommissionens förordning (EG) nr 97/95(2) fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1868/94. På grund av ändringarna av förordning (EG) nr 1868/94 genom fördraget om Republiken Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning, och genom rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 bör förordning (EG) nr 97/95 anpassas med beaktande av dessa ändringar. För tydlighetens skull, och av rättssäkerhetsskäl, är det därför nödvändigt att upphäva förordning (EG) nr 97/95 och ersätta den med en ny text.

(2) För att kunna få gemenskapsbidrag inom det kvotsystem som fastställs genom förordning (EG) nr 1868/94 skall stärkelseproducenter ingå odlingsavtal med potatisproducenter.

(3) För att förhindra att avtal ingås som får till följd att den underkvot som tilldelats stärkelseproducenten överskrids, är det nödvändigt att införa bestämmelser om vad som skall ingå i de odlingsavtal som sluts mellan en stärkelseproducent och en potatisproducent. Stärkelseproducenter bör förbjudas att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingsavtal, eftersom detta kan hota kvotsystemets effektivitet och respekten för den bestämmelse som föreskriver att det minimipris som anges i artikel 4a i förordning (EG) nr 1868/94 skall betalas för all potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Om produktionen på den mark som omfattas av ett odlingsavtal av klimatskäl ändå överstiger den kvantitet som ursprungligen förutsågs eller har ett högre stärkelseinnehåll än vad som förutsetts, bör emellertid stärkelseproducenter ha möjlighet att ta emot denna potatis, förutsatt att minimipriset betalas.

(4) Potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % kan inte anses vara potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre 13 % bör inte tas emot av stärkelseproducenter. Om ett lågt stärkelseinnehåll beror på klimatförhållanden bör kommissionen, på en medlemsstats begäran, kunna godkänna att potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % tas emot på vissa villkor.

(5) Det är nödvändigt att fastställa tillfredsställande metoder för att bestämma potatisens vikt under vatten och att upprätta en tabell över stärkelseinnehållet och motsvarande stöd som betalas ut.

(6) Kontrollåtgärder bör införas för att säkerställa att bidraget utbetalas endast för sådan stärkelse som producerats i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. För att skydda potatisproducenterna måste det minimipris som avses i artikel 4a i förordning (EG) nr 1868/94 betalas för all potatis. Därför är det nödvändigt att fastställa påföljder för de fall då minimipriset inte har betalats eller då stärkelseproducenter har tagit emot potatis som inte omfattas av ett odlingsavtal.

(7) Det är nödvändigt att införa bestämmelser för att säkerställa att stärkelse som tillverkats utöver den underkvot som tilldelats en stärkelseproducent exporteras utan exportbidrag, enligt vad som föreskrivs i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1868/94. Påföljder bör tillämpas vid överträdelse.

(8) Det bör fastställas hur underkvoterna skall behandlas hos stärkelseproducenter som slår sig samman, byter ägare eller upphör med handel.

(9) Medlemsstaterna och kommissionen bör ges möjlighet att kontrollera driften av kvotsystemet. Det bör anges vilka uppgifter som stärkelseproducenter skall lämna till medlemsstaten, som medlemsstaten sedan skall vidarebefordra till kommissionen.

(10) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I DEFINITIONER - KVOTSYSTEM

Artikel 1

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) kvot: den kvot för varje medlemsstat som avses i artikel 2.1 och 2.3 i förordning (EG) nr 1868/94.

b) underkvot: den del av en kvot som medlemsstaten tilldelar en stärkelseproducent.

c) stärkelseproducent: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i den berörda medlemsstaten som får de underkvoter och bidrag som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94.

d) potatisproducent: varje fysisk eller juridisk person eller grupp av personer som till en stärkelseproducent levererar potatis som producerats av personen själv eller av gruppmedlemmarna, i eget namn och för egen räkning, inom ramen för ett odlingsavtal som slutits av personen eller i dess namn.

e) odlingsavtal: varje avtal som sluts mellan en potatisproducent eller en grupp av potatisproducenter å ena sidan och stärkelseproducenten å andra sidan.

f) potatis: potatis som är ämnad för framställning av potatisstärkelse enligt artikel 93 i förordning (EG) nr 1782/2003 och som har ett stärkelseinnehåll på minst 13 %.

g) råstärkelse: framställd stärkelse som omfattas av KN-nummer 1108 13 00 och som inte har bearbetats.

h) samgående mellan stärkelseproducenter: sammanslagning av två eller flera stärkelseproducenter till en enda.

i) avyttring av ett stärkelseproducerande företag (ägarbyte): en eller flera stärkelseproducenters överföring eller införlivande av tillgångarna hos en stärkelseproducent som tilldelats underkvoter.

j) avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte): överföring av ägandet av en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse till en eller flera stärkelseproducenter, så att produktionen hos den stärkelseproducent som överför egendom helt eller delvis införlivas.

k) hyra av en fabrik: hyresavtal gällande en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse, vilket i syfte att utnyttja enheten sluts för en period på minst tre på varandra följande regleringsår med en stärkelseproducent som är etablerad i samma medlemsstat som den där fabriken i fråga ligger, förutsatt att den stärkelseproducent som hyr fabriken, efter det att hyresavtalet har trätt i kraft, vad gäller den totala produktionen kan betraktas som en enda stärkelseproducent.

l) stöd till stärkelsepotatis: stöd som fastställs för producenter av potatis avsedd för stärkelseproduktion enligt artikel 93 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 2

Om artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1868/94 tillämpas, skall de underkvoter som tilldelats anpassas i enlighet därmed vid början av regleringsåret efter det regleringsår då kvoten överskreds.

KAPITEL II PRIS- OCH BIDRAGSSYSTEM

Artikel 3

1. Ett odlingsavtal skall slutas för varje regleringsår. Detta avtal skall förses med ett identifikationsnummer och åtminstone innehålla följande uppgifter:

a) Namn och adress på potatisproducenten eller gruppen av potatisproducenter.

b) Stärkelseproducentens namn och adress.

c) Odlad areal uttryckt i hektar med två decimaler och fastställd enligt kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001(3) om det integrerade administrations- och kontrollsystemet.

d) Den kvantitet potatis (i ton) som man planerar skörda på denna yta och leverera till stärkelseproducenten.

e) Potatisens förväntade stärkelseinnehåll, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i den potatis som potatisproducenten i fråga under de tre senaste regleringsåren har levererat till stärkelseproducenten, eller, om denna uppgift inte är tillgänglig, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i odlingsområdet.

f) Stärkelseproducentens förbindelse att till potatisproducenten betala det minimipris som avses i artikel 4a i förordning (EG) nr 1868/94.

2. Varje stärkelseproducent skall till den behöriga myndigheten överlämna en förteckning över avtalen, av vilken det för varje avtal framgår identifikationsnumret, potatisproducentens namn, odlad areal och kvantiteten i ton, uttryckt i stärkelse, före ett datum som skall fastställas av medlemsstaten före regleringsårets början, så att de nödvändiga kontrollerna kan göras.

3. Summan, uttryckt som stärkelse, av de kvantiteter som fastställs i odlingsavtalen får inte överstiga den underkvot som fastställts för stärkelseproducenten i fråga.

4. Om den kvantitet som faktiskt produceras inom ramen för odlingsavtalet, uttryckt som stärkelse, överstiger den kvantitet som fastställts i avtalet, får denna kvantitet levereras om stärkelseproducenten så önskar, under förutsättning att det minimipris som avses i artikel 4a i förordning (EG) nr 1868/94 betalas för kvantiteten.

5. Det är förbjudet för en stärkelseproducent att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingsavtal.

Artikel 4

1. Stärkelseproducenterna skall ta emot potatisleveranser antingen vid själva stärkelsefabriken eller vid de mottagningsställen som hör till denna.

2. Potatisens vikt och stärkelseinnehållet skall i enlighet med artiklarna 5 och 7 bestämmas vid leveransen, under ledning av en inspektör som godkänts av medlemsstaten.

Artikel 5

1. Om användningen av de metoder som beskrivs i bilaga I till kommissionenes förordning (EG) nr 2235/2003(4) kräver detta, skall potatisens bruttovikt bestämmas för varje parti vid leveranstillfället genom jämförande vägning av det använda transportmedlet, med respektive utan last.

2. Potatisens nettovikt skall bestämmas med hjälp av någon av de metoder som beskrivs i bilaga I till förordning (EG) nr 2235/2003.

3. De leveranser som godkänns skall ha ett stärkelseinnehåll på minst 13 %.

Stärkelseproducenter kan emellertid ta emot potatisleveranser med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % under förutsättning att kvantiteten stärkelse som kan produceras av denna potatis inte överskrider 1 % av underkvoten. I sådana fall skall minimipriset vara det som gäller för ett stärkelseinnehåll på 13 %.

Artikel 6

Potatisens stärkelseinnehåll skall bestämmas på grundval av vikten under vatten av 5050 g levererad potatis.

Det använda vattnet skall vara rent och utan tillsatser och ha en temperatur som är lägre än 18 °C.

Artikel 7

1. Bidraget till stärkelseproducenter skall beviljas för stärkelse som framställts av potatis av sund och god handelskvalitet på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003 och inom ramarna för den kvantitet stärkelse som motsvarar deras underkvot. Inget stöd skall beviljas till stärkelse som producerats ur potatis som inte uppfyller kraven på sund och god handelskvalitet eller till stärkelse som producerats ur potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, utom när andra stycket i artikel 5.3 är tillämpligt.

Om potatisens stärkelseinnehåll beräknas med hjälp av Reimanns eller Parows skala och detta motsvarar ett värde som förekommer i två eller tre rader i andra kolumnen i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003, gäller de satser som anges i rad två eller tre.

2. Om de levererade partierna innehåller 25 % eller mer av potatis som kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med en bredd av 28 mm (nedan kallad "avfallspotatis"), skall den nettovikt som används för att fastställa det minimipris som stärkelseproducenten skall betala, sänkas enligt följande:

>Plats för tabell>

Om partierna innehåller mer än 50 % avfallspotatis, skall handel med denna ske enligt ömsesidig överenskommelse, och inget bidrag utbetalas för detta.

Den procentuella andelen avfallspotatis skall bestämmas samtidigt med nettovikten.

3. Stärkelseproducenterna skall på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003, säkerställa att underkvoten inte överskrids.

Artikel 8

1. Ett mottagningsbevis skall utfärdas under stärkelseproducentens, den godkände inspektörens och leverantörens gemensamma ansvar. Stärkelseproducenten skall överlämna en kopia till potatisproducenten och förvara originalet så att det vid behov kan överlämnas till det organ som ansvarar för kontrollen av bidragen.

2. Mottagningsbeviset skall innehålla de av nedanstående upplysningar som framkommer i samband med åtgärder som vidtas enligt artiklarna 4-7:

a) Leveransdatum.

b) Leveransnummer.

c) Odlingsavtalets nummer.

d) Potatisproducentens namn och adress.

e) Transportmedlets vikt vid ankomst till stärkelsefabriken eller mottagningsstället.

f) Transportmedlets vikt efter lossning och tömning av kvarvarande jord.

g) Leveransens bruttovikt.

h) Avdrag, uttryckt i procent, från leveransens bruttovikt av främmande beståndsdelar och vikten av vatten som absorberas under tvättning.

i) Avdrag, uttryckt i vikt, från leveransens bruttovikt som en funktion av de främmande beståndsdelarna.

j) Procentuell andel avfallspotatis.

k) Leveransens sammanlagda nettovikt (bruttovikten minus avdrag, inbegripet justeringen för avfallspotatis).

l) Stärkelseinnehåll, uttryckt i procent eller vikt under vatten.

m) Det pris per enhet som skall betalas.

Artikel 9

Stärkelseproducenten skall för varje potatisproducent upprätta en sammanfattande betalningsspecifikation där särskilt följande uppgifter anges:

a) Stärkelseproducentens firmanamn.

b) Potatisproducentens namn och adress.

c) Odlingsavtalets nummer.

d) Mottagningsbevisets datum och nummer.

e) Nettovikten av varje leverans med eventuella avdrag som anges i artikel 8.2.

f) Pris per enhet per leverans.

g) Det sammanlagda belopp som skall betalas till potatisproducenten.

h) Belopp som har betalats till potatisproducenten samt betalningsdag.

i) Stärkelseproducentens underskrift och stämpel.

KAPITEL III BETALNINGAR OCH PÅFÖLJDER

Artikel 10

1. Bidrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94 skall utbetalas på villkor att stärkelseproducenten visar att följande krav är uppfyllda:

- Stärkelsen har framställts under det aktuella regleringsåret.

- Det utbetalade priset fritt fabrik inte är lägre än det som avses i artikel 4a i förordning (EG) nr 1848/94 för hela den kvantitet potatis som producerats i gemenskapen och är avsedd för stärkelseframställning.

- Stärkelsen producerades av potatis som omfattas av de odlingsavtal som avses i artikel 3.

2. Det betalningsbevis som avses i punkt 1 skall framläggas i form av den sammanfattande betalningsspecifikation som föreskrivs i artikel 9, åtföljd av antingen en betalningsbekräftelse från potatisproducenten eller en verifikation från det finansinstitut som har gjort utbetalningen för stärkelseproducentens räkning, av vilken det framgår att utbelning har skett.

3. Bidraget till stärkelseproducerande företag skall betalas ut av den medlemsstat inom vilkens territorium potatisstärkelsen har framställts, inom fyra månader efter den dag då de bevis som avses i punkt 1 lämnades.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall införa ett kontrollsystem för kontroll på plats av de verksamheter som berättigar till bidraget och även för kontroll av att stärkelseproducenten inte överskrider sin underkvot. För genomförandet av sådana kontroller skall inspektörerna ha tillgång till stärkelseproducenternas lagerbokföring och ekonomiska bokföring samt till produktions- och lagerutrymmen.

Under varje produktionsperiod skall kontrollen omfatta hela produktionskedjan för minst 10 % av den potatis som levereras till stärkelseproducenten.

2. Medlemsstaterna skall i tillämpliga fall meddela varje stärkelseproducent de kvantiteter stärkelse med vilka underkvoten har överskridits.

3. Om det behöriga organet konstaterar att stärkelseproducenten inte har fullgjort de åtaganden som anges i artikel 10.1 andra strecksatsen, skall denne, utom i fall av force majeure, helt eller delvis förlora sin rätt till bidrag enligt följande:

- Om kraven inte har uppfyllts för en stärkelsekvantitet som är mindre än 20 % av producentens totala kvantitet skall det beviljade bidraget nedsättas med fem gånger den konstaterade procentsatsen.

- Om procentsatsen i fråga är 20 % eller högre skall inget bidrag beviljas.

4. Om det konstateras att förbudet i artikel 3.5 inte följs skall det beviljade bidraget för underkvoten minskas på följande sätt:

- Om kontrollen visar att stärkelseproducenten har tagit emot en kvantitet uttryckt i stärkelse som är mindre än 10 % av hans underkvot skall det totala bidragsbeloppet för det aktuella regleringsåret minskas med tio gånger den bokförda procentsatsen.

- Om denna kvantitet, som inte omfattas av odlingsavtal, överskrider gränsen i första strecksatsen skall inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret. Dessutom skall inget bidrag beviljas för det kommande regleringsåret.

5. Om stärkelse som kan tillverkas från leveranser med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, som har mottagits i strid med artikel 5.3

- överskrider 1 % av det stärkelseproducerande förtagets underkvot skall inget bidrag beviljas för den kvantitet som överskrider gränsen, och dessutom skall det stöd som beviljas för underkvoten sättas ned med tio gånger den registrerade överskridna procentandelen,

- överskrider 11 % av stärkelseproducentens underkvot, skall inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret, och dessutom skall bearbetningsföretaget inte vara berättigat till bidraget under påföljande regleringsår.

6. De kontroller som görs i enlighet med denna artikel påverkar inte eventuella kontroller som görs av behöriga myndigheter.

Artikel 12

1. Den export som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1868/94 skall betraktas som genomförd i följande fall:

a) När de bevis som avses i artikel 13.2 har lämnats till producentmedlemsstatens behöriga organ, oberoende av vilken medlemsstat stärkelseexporten har skett från.

b) När den aktuella exportdeklarationen har godkänts av den exporterande medlemsstaten före den 1 januari efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

c) När den aktuella stärkelsen har lämnat gemenskapens tullområde senast inom en frist på 60 dagar från den 1 januari enligt punkt b.

d) När produkten exporteras utan exportbidrag.

Utom i fall av force majeur skall den kvantitet stärkelse som överskrider underkvoten betraktas som avsatt på den inre marknaden om inte alla villkoren i första stycket är uppfyllda.

2. I fall av force majeur skall det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts fastställa nödvändiga åtgärder i proportion till de förhållanden som åberopas.

Om stärkelsen exporteras från en annan medlemsstat än den där framställningen skedde skall dessa åtgärder vidtas efter meddelande från den medlemsstatens behöriga myndigheter.

3. Vid tillämpningen av denna förordning får bestämmelsena i artikel 36 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999(5) inte användas.

Artikel 13

1. Trots bestämmelserna i artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003(6) skall säkerheten för exportlicensen vara 23 euro/ton.

2. Bevis för att de villkor som avses i artikel 12.1 är uppfyllda av stärkelseproducenten skall lämnas till det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts, före den 1 april kalenderåret efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

3. Bevisningen kan ske genom uppvisande av följande:

a) Trots bestämmelserna i artikel 3 i förordning (EG) nr 1518/95(7), en exportlicens som har utfärdats till stärkelseproducenten i fråga av medlemsstatens behöriga organ enligt punkt 2 och som har någon av följande påskrifter:

- "Para exportación sin restitución, de conformidad con el artículo 6 del Reglamento (CE) n° 1868/94"

- "Skal eksporteres uden restitution, jf. artikel 6 i forordning (EF) nr. 1868/94"

- "Ausfuhr ohne Erstattung gemäß Artikel 6 der Verordnung (EG) Nr. 1868/94"

- "Προς εξαγωγή χωρίς επιστροφή σύμφωνα με το άρθρο 6 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1868/94"

- "For export without refund under Article 6 of Regulation (EC) No 1868/94"

- "À exporter sans restitution conformément à l'article 6 du règlement (CE) n° 1868/94"

- "Da esportare senza restituzione a norma dell'articolo 6 del regolamento (CE) n. 1868/94"

- "Overeenkomstig artikel 6 van Verordening (EG) nr. 1868/94 zonder restitutie uit te voeren"

- "A exportar sem restituição em conformidade com o artigo 6.o do Regulamento (CE) n.o 1868/94"

- "Viedään tuetta asetuksen (EY) N:o 1868/94 6 artiklan mukaisesti"

- "För export utan exportbidrag enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1868/94"

b) De handlingar som avses i artiklarna 32 och 33 i kommissionens förordning (EEG) nr 1291/2000(8) vilka behövs för frisläppande av säkerheten.

c) En försäkran från stärkelseproducenten som intygar att denne har framställt stärkelsen.

4. Om en stärkelseproducent, i avsikt att exportera varan, lagrar råstärkelse som han producerat i en silo, en lagerlokal eller en behållare som ligger utanför fabriken, i den medlemsstat där produktionen ägt rum eller i en annan medlemsstat, och där även annan råstärkelse som producerats av andra producenter eller av samma producent hålls lagrad, utan att det finns någon möjlighet att fysiskt skilja dem åt, skall hela den kvantitet stärkelse om lagras på detta sätt, fram tills dess att den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b godkänts, ställas under myndighetskontroll som ger samma garantier som tullkontroll, och från och med detta godkännande ställas under tullkontroll.

I de fall som beskrivs i första stycket, i samband med uttag ur lager före godkännandet av den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b ett bevis utfärdas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

I samband med uttag ur lager efter godkännandet av den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b, ett bevis enligt artikel 33.2 a i förordning (EG) nr 1291/2000 utfärdas av tullmyndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

Det bevis som avses i andra och tredje stycket skall styrka att produkten eller motsvarande utbytbara kvantitet enligt första stycket har tagits ut ur lagret.

Artikel 14

När råstärkelse som framställs av en stärkelseproducent bulklagras i enlighet med ordningen för tullagring eller frizon med sikte på förskottsbetalning av exportbidraget i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 565/80(9), får stärkelsen, utöver den behandling som avses i artikel 29.4 i förordning (EG) nr 800/1999, blandas på samma lagringsställe med annan råstärkelse enligt samma KN-nummer som har likvärdiga tekniska egenskaper och uppfyller de villkor för exportstöd som fastställs genom förordning (EG) nr 800/1999 eller förordning (EEG) nr 565/80.

Artikel 15

1. Den berörda medlemsstaten skall, för de kvantiteter som enligt artikel 12.1 andra stycket har avsatts på den inre marknaden, när det gäller råstärkelse eller härledda produkter enligt bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1518/95(10) eller som omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000(11) påföra en avgift som motsvarar den fasta tullsats per ton stärkelse enligt KN-nummer 1108 13 00 eller härledd produkt som gällde under det regleringsår under vilket stärkelsen eller den härledda produkten framställdes, plus 10 %.

2. Medlemsstaten skall före den 1 maj som följer efter den 1 januari som avses i artikel 12.1 b underrätta stärkelseproducenten om det totala belopp som skall betalas.

Stärkelseproducenten skall betala detta belopp före den 20 maj samma år.

Artikel 16

1. I samband med samgående mellan stärkelseproducenter skall medlemsstaten tilldela det företag som uppstår ur samgåendet en underkvot som motsvarar summan av de underkvoter som producenterna hade tilldelats före samgåendet.

I samband med avvyttring av ett stärkelseproducerande företag (ägarbyte) skall medlemsstaten överföra den avyttrade producentens underkvot till den nya ägaren. Om det finns flera nya ägare skall kvotfördelningen göras proportionellt mot de produktionskvantiteter som ägarna tar över.

I samband med avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte) skall medlemsstaten minska underkvoten för den producent som avyttrar äganderätten till fabriken och öka underkvoten för den producent eller de producenter som tar över fabriken med en kvantitet som är proportionell mot de produktionskvantiteter som har tagits över.

2. I händelse av nedläggning av ett stärkelseproducerande företag under andra förhållanden än de som avses i punkt 1, eller av en eller flera fabriker som tillhör ett stärkelseproducerande företag kan medlemsstaten överföra de berörda underkvoterna till ett eller flera stärkelseproducerande företag.

3. I samband med hyra av en fabrik som tillhör en stärkelseproducent skall medlemsstaten minska underkvoten för den producent som hyr ut fabriken och överföra denna del till den producent som hyr fabriken för att där framställa stärkelse.

Om hyresförhållandet varar kortare tid än den tid som anges i artikel 1 k skall den ändring av underkvoten som har gjorts i enlighet med första stycket tas tillbaka av medlemsstaten retroaktivt från och med den dag då hyresavtalet trädde i kraft.

4. Om produktionen efter tillämpning av punkt 1 första stycket upphör i de fabriker som tillhör ett eller flera av de stärkelseproducerande företag som har slagits samman, så att det uppstår en risk för kontinuiteten i produktionen av potatis för stärkelseframställning i det område som tidigare försåg företaget eller företagen med råvaran, får medlemsstaten anmoda det sammanslagna företaget att till medlemsstaten överföra de underkvoter som ursprungligen beviljades de fabriker som sedan har avbrutit produktionen. Kvoter som överförs enligt första stycket kan av medlemsstaten omfördelas till ett stärkelseproducerande företag som åtar sig att framställa stärkelsen i det berörda området.

Artikel 17

Om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller sammanslagningen eller ägarbytet äger rum mellan den 1 juli och den 31 mars påföljande år skall de åtgärder som avses i artikel 16 vidtas för det innevarande regleringsåret.

Om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller sammanslagningen eller ägarbytet äger rum mellan den 1 april och den 30 juni samma år skall de åtgärder som avses i artikel 16 vidtas för det påföljande regleringsåret.

KAPITEL IV ANMÄLNINGAR

Artikel 18

Senast den 30 april varje regleringsår skall stärkelseproducenterna till de behöriga myndigheterna anmäla följande:

- De kvantiteter stärkelsepotatis som har beviljats bidrag enligt artikel 93 i förordning (EG) nr 1782/2003.

- De kvantiteter stärkelse för vilka det bidrag har utbetalats som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94.

Artikel 19

1. Senast den 30 juni varje regleringsår skall medlemsstaterna till kommissionen anmäla följande:

a) De kvantiteter stärkelsepotatis som omfattas av bestämmelserna i artikel 93 i förordning (EG) nr 1782/2003.

b) De kvantiteter stärkelse för vilka det bidrag har utbetalats som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94.

c) Kvantiteter och underkvoter för de stärkelseproducerande företag som omfattas av artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1868/94 under regleringsåret, och de underkvoter som finns tillgängliga för påföljande regleringsår.

d) De kvantiteter som skall exporteras utan exportbidrag enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1868/94.

e) De kvantiteter som avses i artikel 11.3 och 11.4 i den här förordningen.

f) De kvantiteter som avses i artikel 15 i den här förordningen.

2. Vid tillämpning av artikel 16 skall medlemsstaten senast den 30 juni varje regleringsår lämna samtliga uppgifter om detta till kommissionen, tillsammans med dokument som styrker detta och som visar att de fastställda villkoren är uppfyllda.

KAPITEL V ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Den omräkningskurs som skall användas för att uttrycka beloppen för minimipriset enligt artikel 4a i förordning (EG) nr 1868/94, och det bidrag som avses i artikel 5 i samma förordning, skall vara den som senast offentliggjorts av Europeiska centralbanken den dag då stärkelseproducenten mottog potatisen.

Artikel 21

Förordning (EG) nr 97/95 skall upphöra att gälla från och med den 1 juli 2004.

Artikel 22

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med regleringsåret 2004/05.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 2003.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 197, 30.7.1994, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).

(2) EGT L 16, 24.1.1995, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1350/2003 (EUT L 192, 31.7.2003, s. 7).

(3) EGT L 327, 12.12.2001, s. 11.

(4) Se sidan 36 i detta nummer av EUT.

(5) EGT L 102, 17.4.1999, s. 11.

(6) EUT L 189, 29.7.2003, s. 12.

(7) EGT L 147, 30.6.1995, s. 55.

(8) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(9) EGT L 62, 7.3.1980, s. 5.

(10) EGT L 147, 30.6.1995, s. 55.

(11) EGT L 177, 15.7.2000, s. 1.

Top