31982R0620

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 620/82 av den 16 mars 1982 om införande av särskilda åtgärder för återbetalning av vårdförmåner vad avser sjuk- och moderskapsförsäkring inom ramen för förbindelserna mellan de italienska institutionerna och institutionerna i de andra medlemsstaterna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 51 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag som har utarbetats efter samråd med Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 36 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2793/81(2) skall de vårdförmåner som en medlemsstats institution tillhandahåller på en annan medlemsstats institutions vägnar återbetalas helt, antingen mot uppvisande av belägg för faktiska utgifter eller på basis av ett schablonbelopp.

Artiklarna 93-95 och 100 i förordning (EEG) nr 574/72(3), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2793/81, som fastställer detaljerade regler för tillämpningen av förordning (EEG) 1408/71, fastställer metoden för fastställande av de belopp som skall återbetalas och hur sådana återbetalningar skall ske.

Inrättandet av ett nationellt sjukvårdssystem i Italien har medfört att alla förvaltningsorgan för sjuk- och moderskapsförsäkringar har avskaffats och särskilt "Istituto nazionale per l'assicurazione contro le malattie" (Nationella institutionen för sjukförsäkring), i det följande kallad INAM, som var kontaktorgan och behörig myndighet enligt förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72.

Avskaffandet har gett upphov till stora svårigheter vid kontrollen av de fordringar som inlämnas av å ena sidan de andra medlemsstaternas institutioner och å andra sidan fastställandet av INAM:s fordringar på nämnda institutioner vad avser återbetalningar enligt artikel 36 i förordning (EEG) nr 1408/71.

Det förefaller tillrådligt att lösa denna särskilda situation genom ett enda gemensamt förfarande som tillämpas samtidigt för alla fordringar som INAM har eller som ställs på INAM, i syfte att snabbt utföra en samlad och slutlig avräkning av dessa fordringar.

Detta förfarande bör avvika så lite som möjligt från de ovannämnda bestämmelserna i förordning (EEG) nr 574/72 och andra kriterier för fastställande av fordringar och skulder eller särskilda regler bör endast användas om det är absolut nödvändigt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utan hinder av bestämmelserna i avdelning V i förordning (EEG) nr 574/72 skall de återbetalningar som anges i artikel 36 i förordning (EEG) nr 1408/71 för de vårdförmåner som avser sjuk- och moderskapsförsäkring vilka medlemsstaternas institutioner utgav på INAM:s vägnar och som INAM utgav på de nämnda institutionernas vägnar fram till den 31 december 1980, och som inte har genomförts efter avskaffandet av INAM, fastställas och genomföras enligt det förfarande som fastställs i denna förordning.

I fråga om förbindelserna mellan Tyskland och Italien skall de fordringar och skulder som "Cassa mutua provinciale di malattia di Bolzano" har, inte omfattas av denna förordning.

Artikel 2

De belopp som skall återbetalas enligt artikel 93 i förordning (EEG) nr 574/72 skall fastställas enligt följande:

1. De belopp som medlemsstaternas institutioner kräver av INAM per den 30 september 1981 för vårdförmåner som utgivits fram till den 31 december 1980 och som kan beläggas skriftligen, skall läggas samman som sådana, varvid hänsyn skall tas till godkända avslag.

2. De belopp som institutionerna fortfarande kan kräva enligt artikel 100 i förordning (EEG) nr 574/72 men för vilka inga skriftliga belägg föreligger, särskilt vad avser förmåner som utgavs under 1980, skall uppskattas; de skall läggas till de belopp som avses i punkt 1.

3. Denna uppskattning skall utgöra en övre gräns för varje medlemsstat; om de skriftliga belägg som har överlämnats till det italienska hälsovårdsministeriet vad avser INAM fram till den 30 april 1982 - poststämpelns datum skall gälla som avsändningsdatum - överensstämmer med ett belopp som inte överstiger denna övre gräns, skall detta belopp återbetalas; om denna övre gräns dock överskrids skall det belopp som skall återbetalas vara lika med denna övre gräns.

4. De belopp som INAM kräver och som överlämnades vad avser fordringar för räkenskapsåren 1976 och tidigare, skall läggas samman som sådana, varvid hänsyn skall tas till godkända avslag.

5. De belopp som INAM kräver för räkenskapsåren 1977 till 1980 skall fastställas genom extrapolering av de belopp som återbetalats till INAM för räkenskapsåren 1973 till 1976; för Tyskland motsvarar dock det belopp som antogs för räkenskapsåret 1977 det belopp som baserar sig på de skriftliga belägg som det italienska ministeriet har sänt till det tyska kontaktorganet.

Artikel 3

De belopp som skall återbetalas enligt artiklarna 94-95 i förordning (EEG) nr 574/72 skall fastställas enligt följande:

1. De schablonbelopp som har fastställts för de förmåner som har utgivits fram till 1979 skall läggas samman som sådana, varvid hänsyn skall tas till godkända avslag.

2. Schablonbeloppen för de förmåner som har utgivits under 1980 skall uppskattas med beaktande av det årliga genomsnittliga antalet familjer och det årliga genomsnittliga antalet pensionärer som omfattas av artikel 94 respektiv artikel 95 i förordning (EEG) nr 574/72; dessa antal skall fås genom extrapolering av uppgifterna för 1977, 1978 och 1979.

3. I fråga om förbindelserna mellan Tyskland och Italien skall fodringar och skulder och tidsgränserna för avräkning beräknas enligt bilaga 2.

Artikel 4

1. De belopp som fordringarna uppgår till och som har fastställts enligt artiklarna 1-3 skall för varje medlemsstat läggas samman i den statens valuta per den 31 december 1981.

2. I syfte att räkna av skulderna mot varandra skall de belopp som avses i punkt 1 därefter räknas om till italienska lire så att den italienska behöriga myndigheten kan få kännedom om det belopp som den är skyldig.

3. Omräkningen skall göras till den officiella växelkursen per den 31 december 1981, som kommissionen har fastställt inom ramen för Europeiska monetära systemet.

Artikel 5

1. Med beaktande av artikel 2.3 skall det belopp som skall avräknas enligt artikel 4, uttryckas i borgenärens nationella valuta och skall återbetalas i den valutan.

2. För omräkningen av valutor i syfte att göra återbetalningar enligt punkt 3, skall den växelkurs som gäller på betalningsdagen tillämpas.

3. Kontaktorganen skall utföra återbetalningarna enligt följande:

- den 31 mars 1982, 15 till 20 % av beloppet,

- den 30 juni 1982, 50 % av det resterande beloppet,

- den 31 december 1982, resterande belopp.

Artikel 6

1. Tillämpningen av artiklarna 1-5 skall utgöra en räkenskapsavslutning. Denna räkenskapsavslutning skall också innefatta de belopp som anges i överenskommelserna om avstående eller andra avtal som har slutits eller skall slutas.

2. Utan hinder av artikel 100 i förordning (EEG) nr 574/72, kan ingen begäran om återbetalning för de förmåner som avses i denna förordning inlämnas efter den 30 april 1982.

3. Varje medlemsstats behöriga myndighet skall vidta de åtgärder som behövs för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom fördelning av de på gemenskapsnivå fastställda saldona för varje stat på institutionerna i fråga.

Artikel 7

1. De belopp som varje medlemsstats fordringar uppgår till och som fastställts enligt bestämmelserna i artiklarna 2-5 finns angivna i bilaga 1.

2. Det förfarande som de tyska institutionerna skall följa vid fastställandet av de belopp som skall återbetalas och vid fördelningen av de belopp som skall betalas är fastställt i bilaga 2.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 mars 1982.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 mars 1982.

På rådets vägnar

P. de KEERSMAEKER

Ordförande

(1) EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2.

(2) EGT nr L 275, 29.9.1981, s. 1.

(3) EGT nr L 74, 27.3.1972, s. 1.

BILAGA 1

Redogörelse för de fordringar som INAM (Italien) har och som ställs på INAM för vårdförmåner som har utgivits fram till den 31 december 1980 Räkenskapsavslutning per den 31 december 1981 Enligt artiklarna 2-4 fastställda belopp

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 2

Regler för tillämpning av artikel 3.3 och artikel 7.2

1. Följande bestämmelser skall vara tillämpliga vid fastställande och återbetalning av de belopp som avses i artiklarna 94 och 95 i förordning (EEG) nr 574/72, vad avser förbindelserna mellan Tyskland och Italien:

a) Betalningar av schablonbelopp enligt artikel 94 i förordning (EEG) nr 574/72 som görs fram till 1980, skall fastställas enligt avdelning V i den förordningen och enligt avtalet av den 5 november 1968 mellan Tyskland och Italien.

b) Betalningar av schablonbelopp enligt artikel 95 i förordning (EEG) nr 574/72 skall fastställas med beaktande av italienska fordringar fram till 1979 och tyska fordringar fram till 1980 enligt avdelning V i den förordningen.

c) Betalningar av schablonbelopp som är Italien till godo för 1980 enligt artikel 95 i förordning (EEG) nr 574/72 skall fastställas genom extrapolering av avräkningen av schablonbelopp mellan de tyska och italienska institutionerna för åren 1977, 1978 och 1979, med hänsyn till pensionärsregistret hos Allgemeine Ortskrankenkasse Bonn (den lokala allmänna sjukförsäkringskassan i Bonn) för 1977 till 1980.

d) Fordringar skall beräknas av det tyska kontaktorganet fram till den 30 september 1982 och avräkningen skall ske senast den 31 december 1982.

2. Det belopp som i bilaga 1 till denna förordning fastställs som de tyska institutionernas skuld för åren 1977 till 1980 enligt artikel 93 i förordning (EEG) nr 574/72, skall av Bundesverband der Ortskrankenkassen (Förbundsföreningen för lokala sjukkassor) i dess egenskap av kontaktorgan, fördelas mellan de olika typerna av tyska sjukförsäkringsinstitutioner enligt de proportioner som de avräkningar som gjordes mellan 1973 och 1976 gav. Inom de olika typerna av kassor skall fördelningen ske enligt antalet medlemmar 1980, undantaget pensionärer.

3. Det belopp som för 1980 är fastställt som de tyska institutionernas skuld enligt artikel 95 i förordning (EEG) nr 574/72 skall avräknas av Allgemeine Ortskrankenkasse Bonn (den lokala allmänna sjukförsäkringskassan i Bonn) på alla tyska sjukförsäkringsinstitutioners vägnar, med undantag av Bundesknappschaft (Förbundsförsäkringskassan för gruvarbetare) och sjukförsäkringskassorna för jordbrukare. De belopp som Bundesknappschaft och sjukförsäkringskassorna för jordbrukare skall betala, skall fastställas av Bundesverband der Ortskrankenkassen (Förbundsföreningen för lokala sjukkassor), i dess egenskap av kontaktorgan, genom extrapolering av uppgifterna för åren 1977, 1978 och 1979.