Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Reviderade regler för betaltjänster i EU

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2015/2366 om EU-omfattande betaltjänster

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

  • Direktiv (EU) 2015/2366 (känt som det reviderade betaltjänstdirektivet eller det andra betaltjänstdirektivet – PSD2) skapar en rättslig grund som vidareutvecklar den inre marknaden för elektroniska betalningar inom Europeiska unionen (EU) för att den ska bli bättre integrerad.
  • Genom direktivet upprättas omfattande regler för betaltjänster* i syfte att säkerställa harmoniserade regler för att tillhandahålla betaltjänster i EU och en hög nivå på konsumentskyddet.
  • Syftet är att öppna betalningsmarknader för nytillkommande, vilket leder till ökad konkurrens, fler valmöjligheter och bättre priser för konsumenterna.
  • Direktivet utgör också den nödvändiga rättsliga grunden för det gemensamma eurobetalningsområdet.

Det upphävde direktiv 2007/64/EG från och med den 13 januari 2018.

VIKTIGA PUNKTER

I direktivet fastställs regler om följande:

  • Ett tillståndssystem för betalningsinstitut, inklusive de som erbjuder kontoinformation och betalningsinitieringstjänster (”öppna banktjänster”)
  • öppenhet när det gäller villkor och informationskrav för betaltjänster, inklusive avgifter
  • rättigheter och skyldigheter för användare och leverantörer av betaltjänster
  • stränga säkerhetskrav för elektroniska betalningar och skydd för konsumenternas ekonomiska data, för att kunna garantera säker autentisering och minska risken för bedrägerier.

Direktivet kompletteras av förordning (EU) 2015/751, där det sätts ett tak för förmedlingsavgifter som tas ut mellan banker för kortbaserade transaktioner. Detta förväntas sänka kostnaderna för företag som accepterar bank- och kreditkort.

Mot en bättre integrerad betalningsmarknad i EU

I direktivet upprättas en tydlig och omfattande uppsättning regler som gäller för befintliga och nya leverantörer av innovativa betaltjänster. Reglerna ska säkerställa att aktörerna kan konkurrera på lika villkor, vilket leder till större effektivitet, valmöjlighet och öppenhet i betaltjänsterna och till att konsumenterna får ökat förtroende för en harmoniserad betalningsmarknad.

EU-marknaden öppnas för nya tjänster och leverantörer

Direktivet syftar också till att öppna EU:s betalningsmarknad för företag som erbjuder konsument- eller företagsinriktade betaltjänster baserade på tillgång till betalningskontot, särskilt följande:

  • kontoinformationstjänster som till exempel gör att användare av en betaltjänst när som helst kan få en översikt över sin ekonomiska situation, och därmed bättre förvalta sin personliga ekonomi,
  • betalningsinitieringstjänster som initierar en betalningsorder på betaltjänstanvändarens begäran när betalkontot finns hos en annan betaltjänstleverantör.

Konsumenträttigheter

  • Konsumenters rättigheter utökas, däribland genom
    • minskat ansvar för icke-auktoriserade betalningar från 150 till 50 euro,
    • ovillkorlig återbetalningsrätt för autogiro som görs i euro under en åtta veckor lång period, och
    • slopande av tilläggsavgifter vid användning av kredit- eller bankkort.
  • Europeiska kommissionen har tagit fram en användarvänlig elektronisk broschyr med en förteckning över konsumenters rättigheter enligt direktivet och relaterad EU-lagstiftning.

Auktorisation för betalningsinstitut

Direktivet ändrar inte i någon större utsträckning villkoren för att bevilja auktorisation till betalningsinstitut jämfört med direktiv 2007/64/EG. Dock måste betalningsinstitut som erbjuder betalningsinitieringstjänster eller kontoinformationstjänster ha en professionell ansvarsförsäkring eller en jämförbar garanti som villkor för auktorisation eller motsvarande registrering. Direktivet innehåller även regler för tillsyn av auktoriserade betalningsinstitut, samt åtgärder som ska vidtas om instituten inte följer bestämmelserna.

Europeiska bankmyndighetens (EBA:s) roll

EBA:s roll utökas i följande syften:

  • ta fram ett allmänt tillgängligt centralt register över auktoriserade betalningsinstitut, som ska hållas uppdaterat av de nationella myndigheterna
  • Bistå vid tvistlösning mellan nationella myndigheter.
  • utveckla tekniska standarder för tillsyn för delar som inkluderar
    • stark kundautentisering och säkra kommunikationskanaler som alla leverantörer av betaltjänster måste följa
    • tekniska tillsynsstandarder för samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter.

Kommissionen har antagit följande genomförandeakter och delegerade akter med avseende på tekniska standarder för genomförande respektive tillsyn.

  • Delegerad förordning (EU) 2017/2055 om samarbete och utbyte av information mellan berörda myndigheter vad gäller betalningsinstituts etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster.
  • Delegerad förordning (EU) 2018/389 (i dess ändrade lydelse enligt delegerad förordning (EU) 2022/2360) om tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder.
  • Genomförandeförordning (EU) 2019/410 om detaljerna och strukturen i den information som behöriga myndigheter ska lämna på området för betaltjänster till Europeiska bankmyndigheten, EBA.
  • Delegerad förordning (EU) 2019/411 om utveckling, drift och underhåll av det elektroniska centrala registret på området för betaltjänster och för tillgång till den information som finns i detta register.
  • Delegerad förordning (EU) 2020/1423 om kriterierna för att utse centrala kontaktpunkter på området för betaltjänster och avseende vilka funktioner som dessa centrala kontaktpunkter ska ha.
  • Delegerad förordning (EU) 2021/1722 om ramen för samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaters behöriga myndigheter i samband med gränsöverskridande tillhandahållande av betaltjänster.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?

Direktivet skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 13 januari 2018.

BAKGRUND

Mer information finns här:

VIKTIGA BEGREPP

Betaltjänster. Tjänster där kontanter kan sättas in på eller tas ut från ett betalkonto tillsammans med alla åtgärder som behöver vidtas för förvaltningen av kontot. Det kan röra sig om överföringar av medel, autogireringar, betalningar och kortbetalningar. Direktivet omfattar inte papperstransaktioner.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

Fortlöpande ändringar av direktiv (EU) 2015/2366 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2360 av den 3 augusti 2022 om ändring av de tekniska tillsynsstandarder som fastställs i delegerad förordning (EU) 2018/389 vad gäller 90-dagarsundantaget för kontotillgång (EUT L 312, 5.12.2022, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1722 av den 18 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som fastställer ramen för samarbete och utbyte av information mellan hemmedlemsstatens och värdmedlemsstatens behöriga myndigheter i samband med tillsyn av betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar som tillhandahåller gränsöverskridande betaltjänster (EUT L 343, 28.9.2021, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1423 av den 14 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder avseende kriterierna för att utse centrala kontaktpunkter på området för betaltjänster och avseende vilka funktioner som dessa centrala kontaktpunkter ska ha (EUT L 328, 9.10.2020, s. 1).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/410 av den 29 november 2018 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller detaljerna och strukturen i den information som behöriga myndigheter ska lämna på området för betaltjänster till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (EUT L 73, 15.3.2019, s. 20).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/411 av den 29 november 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som fastställer tekniska krav för utveckling, drift och underhåll av det elektroniska centrala registret på området för betaltjänster och för tillgång till den information som finns i detta (EUT L 73, 15.3.2019, s. 84).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/389 av den 27 november 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder (EUT L 69, 13.3.2018, s. 23).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2055 av den 23 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter vad gäller betalningsinstituts utövande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EUT L 294, 11.11.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (EUT L 123, 19.5.2015, s. 1).

Senast ändrat 20.02.2023

Top