Konventionen om it-relaterad brottslighet

VIKTIGA PUNKTER

Konventionen om it-brottslighet

• Konventionen omfattar
  • kriminalisering av gärningar – alltifrån olagligt intrång och data- och systemstörning till datorrelaterat bedrägeri och spridning av material med sexuella övergrepp mot barn,
  • processuella befogenheter att utreda it-brottslighet och säkra elektroniska bevis i samband med ett brott,
  • effektivt internationellt samarbete mellan parterna.
• Parterna är medlemmar i kommittén för konventionen om it-brottslighet och utbyter information och erfarenheter, bedömer genomförandet av konventionen eller tolkar konventionen genom vägledningsnoter.
• Av de 27 medlemsstaterna har 26 ratificerat konventionen – Irland har undertecknat konventionen, men har ännu inte ratificerat den.

Första tilläggsprotokollet

• Genom detta protokoll utvidgas konventionens tillämpningsområde till att omfatta främlingsfientlig och rasistisk propaganda som sprids genom datorsystem, vilket ger ett ökat skydd för offren. Tilläggsprotokollet omfattar dessutom
  • en förstärkning av den rättsliga ramen genom en uppsättning riktlinjer för kriminalisering av främlingsfientlig och rasistisk propaganda i cyberrymden,
  • en förbättring av metoderna och medlen för internationellt samarbete vid utredning och lagföring av rasistiska och främlingsfientliga brott som begås på nätet.

Andra tilläggsprotokollet

• Detta protokoll syftar till att ytterligare förbättra det internationella samarbetet.
• I protokollet berörs de särskilda svårigheterna med elektroniska bevis kopplade till it-brottslighet och andra brott som förvaras hos tjänsteleverantörer i utländska jurisdiktioner, medan de brottsbekämpande myndigheternas befogenheter är begränsade till de nationella gränserna.
• Tilläggsprotokollet omfattar framför allt
  • en ny rättslig grund som medger direkta framställningar till registerförare i andra jurisdiktioner om utlämnande av information om domännamnsregistrering,
  • en ny rättslig grund som medger direkta framställningar till tjänsteleverantörer i andra jurisdiktioner om utlämnande av abonnemangsuppgifter,
  • bättre metoder för att erhålla abonnemangs- och trafikuppgifter genom samarbete mellan myndigheter,
  • skyndsamt samarbete i nödsituationer, bland annat genom användning av gemensamma utredningsgrupper och gemensamma utredningar.

Beslut (EU) 2023/436

• Endast EU:s medlemsstater, och inte EU självt, kan ansluta sig till konventionen eftersom endast stater kan vara parter.
• I beslutet anges ett antal förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden som medlemsstaterna måste anta innan de slutför sina ratificeringsprocesser. Genom dessa säkerställs att protokollet är förenligt med EU-rätten och EU:s politik och att medlemsstaterna tillämpar protokollet på ett enhetligt sätt i sina förbindelser med länder utanför EU.
• Danmark och Irland deltog inte i antagandet av beslut (EU) 2023/436 och är därför inte bundna av det eller föremål för dess tillämpning.

EU stöder konventionen och de därtill hörande protokollen som en del av både strategin för EU:s säkerhetsunion (se sammanfattning) och EU:s strategi för cybersäkerhet.