(1)

Flera ändringar ska göras i rådets direktiv 93/109/EG (2). Det direktivet bör av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Artikel 20.2 första stycket b och artikel 22.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ger unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta på samma villkor som medborgarna i värdstaten. Denna rättighet, som även bekräftas i artikel 39 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), konkretiserar principen om jämlikhet och frånvaro av diskriminering på grund av nationalitet enligt artikel 21 i stadgan. Den är också en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som fastställs i artiklarna 20.2 första stycket a och 21 i EUF-fördraget och artikel 45 i stadgan.

(3)

De närmare bestämmelserna för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet fastställs i direktiv 93/109/EG.

(4)

I 2020 års rapport om EU-medborgarskapet betonade kommissionen behovet av att uppdatera, förtydliga och stärka reglerna för utövandet av rätten att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet, för att säkerställa att de stöder ett brett och inkluderande deltagande för rörliga unionsmedborgare. Mot bakgrund av detta och med beaktande av erfarenheterna från tillämpningen av direktiv 93/109/EG på successiva val och de ändringar som införts genom ändringar av fördragen bör flera bestämmelser i det direktivet uppdateras.

(5)

Artikel 22.2 i EUF-fördraget påverkar inte tillämpningen av artikel 223.1 i EUF-fördraget, i vilket det föreskrivs att en i alla medlemsstater enhetlig ordning ska fastställas för dessa val till Europaparlamentet i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater.

(6)

För att säkerställa att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (utländska unionsmedborgare) kan utöva sin rösträtt och sin rätt till valbarhet vid val till Europaparlamentet på samma villkor som medborgarna i deras värdstat, bör villkoren för registrering och deltagande i sådana val klargöras i syfte att säkerställa likabehandling av unionsmedborgare som är medborgare i den berörda medlemsstaten och utländska unionsmedborgare. Unionsmedborgare som vill rösta och kandidera i val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta bör i synnerhet behandlas lika när det gäller alla krav på bosättningsperioder som ska vara uppfyllda som ett villkor för att kunna utöva rätten, liksom bevisen som krävs för att visa att ett sådant villkor är uppfyllt.

(7)

Unionsmedborgarnas frihet att välja i vilken medlemsstat de vill delta i val till Europaparlamentet måste respekteras, samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att en person inte får rösta mer än en gång eller ställa upp som kandidat i mer än ett land.

(8)

I linje med internationella och europeiska standarder, inbegripet kraven i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och reglerna i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, bör medlemsstaterna inte bara erkänna och respektera unionsmedborgarnas rätt att rösta och kandidera, utan också säkerställa en enkel tillgång till deras valrättigheter genom att undanröja så många hinder för valdeltagandet som möjligt.

(9)

För att göra det lättare för unionsmedborgare att utöva sin rösträtt och rätt till valbarhet i det land där de är bosatta bör sådana medborgare upptas i röstlängden i tillräckligt god tid före valdagen. De formaliteter som gäller för deras registrering bör vara så enkla som möjligt. För att bli registrerad, bör det räcka med att de berörda unionsmedborgarna uppvisar en giltig identitetshandling och lämnar en försäkran som innehåller uppgifter som styrker deras rätt att delta i valet. När utländska unionsmedborgare väl har registrerats bör de kvarstå i röstlängden på samma villkor som unionsmedborgare som är medborgare i den berörda medlemsstaten, så länge de uppfyller villkoren för att utöva rösträtten. I tillämpliga fall bör unionsmedborgarna kunna förse de behöriga myndigheterna med kontaktuppgifter som gör det möjligt för dessa myndigheter att regelbundet hålla dem underrättade.

(10)

Även om medlemsstaterna är behöriga att fastställa rätten att rösta eller kandidera vid val till Europaparlamentet för medborgare som är bosatta utanför deras territorium, bör det faktum att utländska unionsmedborgare har upptagits i röstlängden i den medlemsstat där de är bosatta inte i sig utgöra ett skäl för att stryka dem från hemstatens röstlängd för andra typer av val.

(11)

För att säkerställa likabehandling av utländska unionsmedborgare som vill utöva rätten att kandidera i val i den medlemsstat där de är bosatta bör dessa medborgare vara skyldiga att uppvisa samma styrkande handlingar som de som krävs av kandidater som är medborgare i den berörda medlemsstaten. För att fastställa att sådana medborgare omfattas av den rättighet som fastställs i artiklarna 20.2 första stycket b och 22.2 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna dock kunna kräva att de lämnar en försäkran som innehåller de uppgifter som är nödvändiga för att styrka deras rätt att kandidera i valen i fråga.

(12)

För att underlätta en korrekt identifiering av väljare och kandidater som är registrerade både i sin hemstat och i den medlemsstat där de är bosatta bör medlemsstaterna kunna kräva att de uppgifter som tillhandahålls av unionsmedborgarna, när de inger en ansökan om att tas upp i röstlängden eller kandidera i bosättningsstaten, även innehåller personnummer eller serienumret för en giltig identitets- eller resehandling.

(13)

Unionsmedborgare som har fråntagits sin rösträtt eller valbarhet på grundval av ett enskilt civil- eller straffrättsligt beslut som fattats av den behöriga myndigheten bör inte kunna utöva dessa rättigheter i den medlemsstat där de är bosatta vid val till Europaparlamentet. Medlemsstaterna bör kunna kräva att unionsmedborgare som ansöker om att registrera sig som väljare lämnar en försäkran om att de inte har fråntagits sin rösträtt. När unionsmedborgarna kandiderar i det land där de är bosatta bör de vara skyldiga att avge ett uttalande som bekräftar att de inte har fråntagits rätten att kandidera i val till Europaparlamentet.

(14)

Det bör vara möjligt för bosättningsstaten att kontrollera att unionsmedborgare som har uttryckt en önskan att utöva sin rätt att kandidera inte har fråntagits denna rätt i sin hemstat. Om en medlemsstat mottar en begäran om detta från bosättningsstaten, bör den lämna den bekräftelse som krävs inom en tidsfrist som gör det möjligt att effektivt bedöma om ansökan om att kandidera kan tas upp till prövning. De personuppgifter som utbyts får endast behandlas för detta ändamål. Med tanke på valrättigheters grundläggande betydelse bör en hemstats underlåtenhet att i tid tillhandahålla information om en unionsmedborgares status inte leda till att rätten att kandidera i bosättningsstaten fråntas. Om den relevanta informationen lämnas i ett senare skede bör bosättningsstaten, genom lämpliga åtgärder och i enlighet med förfarandena i dess nationella rätt, säkerställa att en unionsmedborgare som fråntagits sin rätt att kandidera i sin hemstat och som registrerats som kandidat eller som redan blivit vald förhindras att bli vald eller att utöva sitt mandat.

(15)

Med hänsyn till att förfarandet för prövning i en medlemsstat med nödvändighet innebär administrativa åtgärder när det gäller en medborgare i en annan medlemsstat utöver dem som gäller medborgare i den egna medlemsstaten, bör det vara möjligt för medlemsstaterna att fastställa en tidsfrist för utländska unionsmedborgare att lämna in ansökningar om att kandidera som avviker från den tidsfrist som fastställts för de egna medborgarna. Eventuella skillnader mellan tidsfristerna bör begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt för att underrättelsen av informationen från hemstaten ska kunna beaktas i god tid. Fastställandet av en sådan särskild tidsfrist bör inte påverka tidsfristerna för andra medlemsstaters skyldighet att lämna underrättelser i enlighet med detta direktiv.

(16)

För att förhindra flerfaldig röstning eller fall där samma person skulle kandidera mer än en gång i samma val bör medlemsstaterna utbyta information som inhämtats från de försäkringar som lämnats av unionsväljare och valbara unionsmedborgare. Eftersom medlemsstaterna förlitar sig på olika uppgifter för att identifiera medborgare bör en gemensam uppsättning av uppgifter användas för att korrekt identifiera unionsväljare och valbara unionsmedborgare och hindra dem från att rösta eller kandidera mer än en gång. De personuppgifter som utbyts bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå dessa syften. Medlemsstaterna bör tillhandahålla informationen i tillräckligt god tid före valdagen. Medlemsstaterna bör genomföra informationsutbytet på ett sätt som inte skapar en onödig administrativ börda för deras behöriga myndigheter. Utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om upptagande av väljare i röstlängden och anmälan av kandidater, bör bosättningsstaten börja tillhandahålla de tillgängliga uppgifterna senast sex veckor före den dagen valperioden börjar. De uppgifter som utbyts mellan medlemsstaterna bör vara så korrekta som möjligt, och medlemsstaterna bör kunna uppdatera dem med beaktande av nationella bestämmelser om upptagande av väljare i röstlängden och anmälan av kandidater.

(17)

Informationsutbytet mellan medlemsstaterna för att förhindra flerfaldig röstning eller fall där samma person skulle kandidera mer än en gång i samma val bör inte hindra deras medborgare från att rösta eller kandidera i andra typer av val. För att underlätta kommunikationen mellan nationella myndigheter bör medlemsstaterna bli skyldiga att utse en kontaktpunkt för detta informationsutbyte. Kommissionen har tidigare utvecklat en ram som endast medlemsstaterna på sitt ansvar ska kunna använda för att utbyta nödvändiga uppgifter. Denna ram bör införlivas i detta direktiv för att ytterligare stödja utbytet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Medlemsstaterna kommer att fungera som separata personuppgiftsansvariga för sin behandling av personuppgifter i detta avseende. Denna ram bör endast ge medlemsstaterna tillgång till uppgifter om unionsmedborgare som är bosatta på deras valterritorium och som uttryckligen har uttryckt sin önskan att upptas i deras röstlängder eller att kandidera och om sina egna medborgare som uttryckligen har uttryckt en önskan att rösta eller kandidera i bosättningsstaten.

(18)

Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att fastställa ansvarsområden, skyldigheter och tekniska standarder för driften av ramen, i enlighet med kapitel IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (3). Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4).

(19)

Tillgången till information om valrättigheter och valförfaranden är en nyckelfaktor för att säkerställa ett effektivt utövande av den rättighet som fastställs i artiklarna 20.2 första stycket b och 22.2 i EUF-fördraget. Detta innebär i synnerhet att sådan information bör göras tillgänglig inte bara för personer med funktionsnedsättning utan även för personer som saknar digitala färdigheter, särskilt äldre personer, genom att man säkerställer att kommunikationen inte sker uteslutande via en kanal.

(20)

Bristen på tillräcklig information i samband med valförfaranden påverkar medborgarna när de vill utöva sina valrättigheter inom ramen för sina rättigheter som unionsmedborgare. Den påverkar också de behöriga myndigheternas förmåga att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Medlemsstaterna bör bli skyldiga att utse myndigheter med särskilt ansvar för att ge unionsmedborgarna lämplig information om deras rättigheter enligt artiklarna 20.2 första stycket b och 22.2 i EUF-fördraget och om nationella regler och förfaranden för deltagande i och anordnande av val till Europaparlamentet. För att kommunikationen ska bli ändamålsenlig bör informationen tillhandahållas på ett tydligt och enkelt språk. Detta innebär att informationen bör tillhandahållas på ett sätt som den berörda personen förstår eller rimligen kan förväntas förstå.

(21)

För att förbättra tillgången till valinformation bör sådan information göras tillgänglig, till exempel på en allmänt tillgänglig webbplats, på minst ett av unionens officiella språk utöver det eller de officiella språk som används i värdstaten, vilket i stort förstås av så många unionsmedborgare som möjligt som bor på dess territorium. Översättningar till sådana andra språk bör vara rent informativa och inte ha någon rättslig verkan. Om det uppstår frågor om korrektheten hos informationen i dessa översättningar bör endast versionen på den medlemsstatens officiella språk anses vara rättsligt bindande. Medlemsstaterna får använda olika officiella språk i unionen inom olika delar av sitt territorium eller sina regioner beroende på vilket språk som förstås av den största gruppen unionsmedborgare som bor där.

(22)

Varje undantag från de allmänna bestämmelserna i detta direktiv måste, i enlighet med artikel 22.2 i EUF-fördraget, vara motiverat med hänsyn till särskilda problem i en medlemsstat och måste ligga i linje med kraven i artikel 52 i stadgan, inbegripet kravet på att eventuella begränsningar av utövandet av rätten att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet är föreskrivna i lag och förenliga med principerna om proportionalitet och nödvändighet. Dessutom måste varje undantag ligga i linje med artikel 47 i stadgan.

(23)

Särskilda problem kan uppstå i en medlemsstat där andelen unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten utan att vara medborgare där är betydligt högre än genomsnittet. Undantag beträffande rösträtten är motiverade om dessa medborgare utgör mer än 20 % av väljarkåren. Sådana undantag bör baseras på kriteriet om bosättningens varaktighet.

(24)

Medlemsstater där andelen unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten utan att vara medborgare där överstiger 20 % av det totala antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten bör i enlighet med artikel 22.2 i EUF-fördraget kunna fastställa särskilda bestämmelser vad gäller kandidatlistornas sammansättning.

(25)

I vissa medlemsstater har personer som är bosatta där men som är medborgare i någon annan medlemsstat rösträtt vid val till det nationella parlamentet. Vissa bestämmelser i detta direktiv behöver därför inte tillämpas i dessa medlemsstater.

(26)

Statistiska uppgifter om utövandet av valrättigheter och tillämpningen av detta direktiv kan vara användbara för att identifiera de åtgärder som krävs för att säkerställa ett effektivt utövande av unionsmedborgarnas valrättigheter. Sådana statistiska uppgifter kan bidra till utvärderingen av de åtgärder som vidtagits för att stödja unionsmedborgarnas deltagande i val och skulle kunna leda till effektivare lösningar. I synnerhet skulle statistiska uppgifter om utländska unionsmedborgares deltagande i val, såsom uppgifter om registrering av väljare och kandidater, och om valdeltagande samt aggregerade anonymiserade uppgifter om nationalitet, ålder, språk och plats, om sådana finns tillgängliga, kunna vara användbara med tanke på politiska åtgärder på unionsnivå och nationell nivå som stöder ett högt valdeltagande och underlättar utövandet av valrättigheter. Insamlingen av sådana uppgifter, med full respekt för tillämpliga dataskyddsbestämmelser, kan bland annat genomföras genom undersökningar eller andra sätt att hämta uppgifter från offentliga eller administrativa källor. Det europeiska nätverket för valsamarbete skulle kunna stödja en sådan process genom utarbetande av gemensamma referenser för insamling av uppgifter om utländska unionsmedborgares deltagande i val.

(27)

För att förbättra insamlingen av uppgifter inför val till Europaparlamentet är det nödvändigt att införa ett krav på att medlemsstaterna regelbundet övervakar och rapporterar om genomförandet. Kommissionen stödjer sådan övervakning och rapportering, inbegripet genom att i tillräckligt god tid före datumet för valet till Europaparlamentet skicka ut ett frågeformulär till medlemsstaterna om unionsmedborgarnas deltagande i valet. Detta frågeformulär utarbetas i samarbete med medlemmarna i det europeiska nätverket för valsamarbete. Parallellt med detta bör kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport som innefattar resultaten av denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet efter varje val till Europaparlamentet.

(28)

Insamling och behandling av personuppgifter i syfte att ta fram statistiska uppgifter om utländska unionsmedborgares deltagande i val, samt tillhandahållande av sådana uppgifter till allmänheten och kommissionen, bör ske i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 (5), inbegripet principerna om ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, lagringsminimering samt integritet och konfidentialitet. I synnerhet bör behandling av personuppgifter för statistiska ändamål omfattas av lämpliga skyddsåtgärder, i enlighet med artikel 89.1 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 13 i förordning (EU) 2018/1725. I detta avseende bör uppgifter delas med användning av integritetsfrämjande teknik som är särskilt utformad för att genomföra dessa principer. Statistiska uppgifter som behandlas i enlighet med detta direktiv bör aggregeras i en sådan utsträckning att enskilda personer inte kan identifieras, och uppgifterna bör anonymiseras innan de aggregeras.

(29)

Det är nödvändigt att kommissionen gör en egen utvärdering av tillämpningen av detta direktiv inom en rimlig tidsram efter minst två val till Europaparlamentet.

(30)

Medlemsstaterna bör kunna kräva att utländska unionsmedborgare lämnar in särskilda kompletterande uppgifter som en del av de försäkringar som de måste tillhandahålla rörande utövande t av sina valrättigheter. För att ta hänsyn till utvecklingen av nationella krav och nationell praxis bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att ändra förteckningen av sådana uppgifter genom att endast lägga till uppgifter. Alla åtgärder som antas i samband med utövandet av denna delegering bör vara nödvändiga och proportionerliga för att uppnå direktivets syfte.. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (6). För att säkerställa snabb tillgång till all information rörande förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(31)

Genom att medlemsstaterna har ratificerat och unionen genom rådets beslut 2010/48/EG (7) ingått FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har de åtagit sig att säkerställa att konventionen efterlevs. För att stödja ett inkluderande och likvärdigt valdeltagande för personer med funktionsnedsättning bör arrangemang för att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare ska kunna utöva sin rösträtt och kandidera där vid val till Europaparlamentet ta vederbörlig hänsyn till behoven hos medborgare med funktionsnedsättning och äldre medborgare.

(32)

Förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter vid genomförandet av detta direktiv.

(33)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och lämnade formella synpunkter den 17 januari 2022.

(34)

Detta direktiv iakttar de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i stadgan, särskilt artiklarna 21 och 39. Det är därför väsentligt att detta direktiv genomförs i enlighet med dessa rättigheter och principer genom att full respekt för bland annat rätten till skydd av personuppgifter, rätten till icke-diskriminering, rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet, rörelse- och uppehållsfriheten samt rätten till ett effektivt rättsmedel säkerställs.

(35)

Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell rätt bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(36)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt av direktiv som anges i del B i bilaga III.