(1)

Effektiviteten inom godstransport och logistik är av avgörande betydelse för unionsekonomins tillväxt och konkurrenskraft, den inre marknadens funktion och den sociala och ekonomiska sammanhållningen i alla regioner i unionen.

(2)

Syftet med denna förordning är att uppmuntra digitalisering av godstransport och logistik för att minska de administrativa kostnaderna, förbättra behöriga myndigheters förmåga att upprätthålla regelefterlevnaden och öka transporternas effektivitet och hållbarhet.

(3)

Förflyttning av gods, inbegripet avfall, åtföljs av en stor mängd information som fortfarande utbyts i pappersformat mellan företag samt mellan företag och behöriga myndigheter. Användningen av pappersdokument innebär en betydande administrativ börda för logistikoperatörer och en extra kostnad för logistikoperatörer och närstående industrier (såsom handel och tillverkning), särskilt för små och medelstora företag, och har en negativ inverkan på miljön.

(4)

Den viktigaste orsaken till bristen på framsteg i arbetet för att uppnå ett enklare och effektivare informationsutbyte som möjliggörs genom tillgängliga elektroniska medel anses vara avsaknaden av en enhetlig rättslig ram på unionsnivå som kräver att behöriga myndigheter godtar att relevant godstransportinformation som krävs enligt lag tillhandahålls i elektronisk form. Behöriga myndigheters godtagande av information i elektronisk form med gemensamma specifikationer skulle underlätta inte bara kommunikationen mellan behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer, utan även, indirekt, utvecklingen av enhetlig och förenklad elektronisk kommunikation mellan företag i hela unionen. Det skulle också medföra betydande besparingar i fråga om administrativa kostnader för ekonomiska aktörer, och särskilt för små och medelstora företag, som utgör majoriteten av transport- och logistikföretagen i unionen.

(5)

Vissa områden inom unionens transporträtt kräver att behöriga myndigheter godtar digitaliserad information, men detta gäller långt ifrån alla relevanta unionsrättsakter. Det bör vara möjligt att använda elektroniska medel för att göra föreskriven information om transport av gods tillgänglig för behöriga myndigheter inom hela unionen med avseende på alla relevanta faser av transporter som utförs inom unionen. Vidare bör denna möjlighet gälla för all föreskriven information och alla trafikslag.

(6)

Behöriga myndigheter bör därför åläggas att godta information som gjorts tillgänglig elektroniskt närhelst ekonomiska aktörer är skyldiga att göra information tillgänglig som bevis för uppfyllande av krav som fastställs i unionsrättsakter som omfattas av denna förordning. Detta krav bör även omfatta information som myndigheterna begärt in i form av kompletterande information i enlighet med bestämmelserna i de unionsrättsakterna, till exempel när viss information saknas. Detsamma bör gälla om nationell rätt innehåller krav på tillhandahållande av föreskriven information som är helt eller delvis identisk med information som ska tillhandahållas enligt unionsrättsakter som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Myndigheter bör också sträva efter att kommunicera elektroniskt med de berörda ekonomiska aktörerna när det gäller den informationen. Sådan kommunikation bör inte påverka tillämpningen av relevanta bestämmelser i unionsrättsakter och nationell rätt som rör uppföljningsåtgärder under eller efter kontroller av föreskriven information. Behöriga myndigheters skyldighet att godta information som ekonomiska aktörer gjort tillgänglig elektroniskt bör också gälla när bestämmelser i unionsrättsakter eller nationell rätt som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde kräver information som det även hänvisas till i relevanta internationella konventioner såsom de konventioner som styr internationella transportavtal inom de olika trafikslagen, till exempel FN:s konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR), fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif), Iatas resolution 672 om elektroniska flygfraktsedlar, konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (Montrealkonventionen) och Budapestkonventionen om avtal för varutransporter på de inre vattenvägarna.

(7)

Eftersom denna förordning enbart är avsedd att underlätta och främja tillhandahållandet av information mellan de ekonomiska aktörerna och behöriga myndigheter med hjälp av elektroniska medel, bör den inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i unionsrättsakter eller nationell rätt som fastställer innehållet i föreskriven information och den bör i synnerhet inte införa några ytterligare krav på föreskriven information eller språkkrav. Denna förordning är avsedd att göra det möjligt att efterleva krav på föreskriven information med hjälp av elektroniska medel snarare än med hjälp av pappersdokument, men påverkar inte möjligheten för de berörda ekonomiska aktörerna att lägga fram samma information i pappersformat, enligt relevanta bestämmelser i unionsrättsakter eller nationell rätt, och den bör inte heller påverka relevanta unionskrav avseende de dokument som ska användas för den strukturerade presentationen av informationen i fråga. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (3) beträffande formföreskrifter för transport av avfall eller av bestämmelserna om kontroller som utförs av tullkontor. Denna förordning bör inte heller påverka rapporteringsskyldigheterna, inbegripet dem som gäller tullkontors eller andra myndigheters befogenheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (4) eller i genomförandeakter eller delegerade akter som antagits enligt den förordningen eller i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1239 (5).

(8)

Användning av elektroniska medel för utbyte av föreskriven information kan minska de administrativa kostnaderna för ekonomiska aktörer och öka behöriga myndigheters effektivitet. Både ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter skulle behöva vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra elektroniskt utbyte av föreskriven godstransportinformation (eFTI) i maskinläsbart format via plattformar som är baserade på informations- och kommunikationsteknik (eFTI-plattformar), inbegripet genom att införskaffa nödvändig utrustning. De berörda ekonomiska aktörerna bör dock ha fortsatt ansvar för att tillhandahålla information i människoläsbart format närhelst behöriga myndigheter särskilt begär det i syfte att behöriga myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter i situationer där åtkomst till en eFTI-plattform inte är tillgänglig.

(9)

För att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att tillhandahålla relevant information i elektronisk form på samma sätt i alla medlemsstater är det nödvändigt att använda gemensamma specifikationer, vilka bör antas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter enligt denna förordning.

(10)

Gemensamma specifikationer om definition av och tekniska egenskaper för dataelement bör säkerställa datainteroperabilitet genom att det fastställs ett enhetligt och heltäckande dataset som ska användas för att överföra informationen elektroniskt. Detta heltäckande dataset bör innehålla alla dataelement som motsvarar de informationskrav som återfinns i relevanta bestämmelser i unionsrättsakter och nationell rätt, där varje dataelement som är gemensamt för ett eller flera underdataset inkluderas endast en gång.

(11)

Gemensamma specifikationer bör även fastställa gemensamma förfaranden och närmare regler för behöriga myndigheters åtkomst till och behandling av den informationen, inbegripet all kommunikation i samband därmed mellan behöriga myndigheter och de berörda ekonomiska aktörerna, såsom begäranden om kompletterande information som behövs för att behöriga myndigheter ska kunna utöva sina respektive föreskrivna befogenheter vad gäller kontrollverksamhet i enlighet med relevanta bestämmelser i unionsrättsakter och nationell rätt.

(12)

Vid fastställandet av de gemensamma specifikationerna bör vederbörlig hänsyn tas till relevanta specifikationer för datautbyte som fastställs i relevanta unionsrättsakter och ingår i relevanta europeiska och internationella standarder för datautbyte, inbegripet multimodala standarder, samt till de principer och rekommendationer som fastställs i kommissionens meddelande av den 23 mars 2017 med titeln Europeiska interoperabilitetsramen – genomförandestrategi, vilken tillhandahåller en av medlemsstaterna gemensamt överenskommen strategi för tillhandahållande av europeiska digitala offentliga tjänster. Vederbörlig omsorg bör också ägnas åt att se till att dessa specifikationer förblir teknikneutrala och öppna för innovativ teknik.

(13)

I syfte att minimera kostnaderna för både behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer skulle inrättande av åtkomstpunkter för behöriga myndigheter kunna övervägas. Dessa åtkomstpunkter skulle endast fungera som mellanhänder mellan eFTI-plattformarna och behöriga myndigheter och bör därför varken lagra eller behandla de eFTI-data som de förmedlar åtkomst till, med undantag för metadata kopplade till eFTI-databehandling, t.ex. åtgärdsloggar som är nödvändiga av övervaknings- eller statistikskäl. Medlemsstater skulle även kunna komma överens om att inrätta gemensamma åtkomstpunkter för sina respektive behöriga myndigheter.

(14)

Denna förordning bör fastställa de funktionella kraven för eFTI-plattformar som bör användas av ekonomiska aktörer för att göra föreskriven godstransportinformation tillgänglig för behöriga myndigheter i elektronisk form i syfte att uppfylla villkoren för behöriga myndigheters obligatoriska godtagande av denna information, i enlighet med denna förordning. Krav bör även fastställas för tredjepartsleverantörer av tjänster via plattformar (leverantörer av eFTI-tjänster). Dessa krav bör i synnerhet säkerställa att alla eFTI-data kan behandlas enbart i enlighet med ett heltäckande rättighetsbaserat åtkomstkontrollsystem som tillhandahåller tilldelade funktioner, att alla behöriga myndigheter kan ha omedelbar åtkomst till dessa data i enlighet med sina respektive föreskrivna befogenheter vad gäller kontrollverksamhet, att den elektroniska behandlingen av personuppgifter kan ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (6) och att behandlingen av känslig kommersiell information kan ske med iakttagande av informationens konfidentialitet.

(15)

Kommissionen bör anta specifikationer avseende de funktionella kraven för eFTI-plattformar. Vid antagandet av dessa specifikationer bör kommissionen sträva efter att säkerställa interoperabilitet mellan eFTI-plattformarna i syfte att underlätta datautbyte mellan sådana plattformar och göra det möjligt för ekonomiska aktörer att använda valfri eFTI-plattform. För att underlätta genomförandet och minimera kostnaderna bör kommissionen också beakta relevanta tekniska lösningar och standarder som används av befintliga IKT-system. Samtidigt bör kommissionen säkerställa att dessa specifikationer i största möjliga utsträckning förblir teknikneutrala i syfte att uppmuntra till kontinuerlig innovation och undvika teknisk inlåsning.

(16)

För att bygga upp förtroendet hos både behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer för att eFTI-plattformarna och leverantörerna av eFTI-tjänster uppfyller dessa funktionella krav bör medlemsstaterna införa ett certifieringssystem som underbyggs av ackreditering i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (7). För att utnyttja fördelarna med certifiering uppmuntras leverantörer av IKT-system som redan är i bruk att säkerställa att dessa system uppfyller de krav för eFTI-plattformar som fastställs i denna förordning och att ansöka om certifiering. Certifieringen av IKT-system bör ske utan dröjsmål.

(17)

Användningen av eFTI-plattformar ger ekonomiska aktörer garantier för att föreskriven information kommer att godtas och ger behöriga myndigheter tillförlitlig och säker åtkomst till den informationen. Inte desto mindre, och trots alla behöriga myndigheters skyldighet att godta information som gjorts tillgänglig genom en certifierad eFTI-plattform i enlighet med denna förordning, bör det fortfarande vara möjligt att använda andra IKT-system om en medlemsstat så önskar. Samtidigt bör denna förordning inte förhindra att eFTI-plattformar används för förbindelser mellan företag eller förhindra användning av ytterligare funktioner på eFTI-plattformar, förutsatt att detta inte har en negativ inverkan på behandlingen av den föreskrivna information som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, i enlighet med kraven i denna förordning.

(18)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av skyldigheten att godta föreskriven information som görs tillgänglig i elektronisk form enligt denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Kommissionen bör i synnerhet tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att fastställa gemensamma förfaranden och närmare regler för behöriga myndigheters åtkomst till och behandling av den föreskrivna informationen i fall då de berörda ekonomiska aktörerna gör den informationen tillgänglig elektroniskt, inbegripet närmare regler och tekniska specifikationer, och i syfte att fastställa närmare specifikationer för genomförandet av kraven för eFTI-plattformar och för leverantörer av eFTI-tjänster. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (8).

(19)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av del A i bilaga I för att ta hänsyn till eventuella delegerade akter eller genomförandeakter som antagits av kommissionen och som fastställer nya krav på föreskriven information på unionsnivå avseende transport av gods, ändring av del B i bilaga I i syfte att införliva de förteckningar över krav på föreskriven information i nationell rätt som anmälts till kommissionen av medlemsstaterna i enlighet med denna förordning och i syfte att införliva eventuella nya bestämmelser i relevant nationell rätt som inför ändringar av de nationella kraven på föreskriven information eller fastställer nya relevanta krav på föreskriven information som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde och som medlemsstaterna underrättat kommissionen om i enlighet med denna förordning, och med avseende på komplettering av denna förordning genom fastställande och ändring av det gemensamma datasetet och underdataseten vad gäller de respektive kraven på föreskriven information som omfattas av denna förordning och komplettering av vissa tekniska aspekter av denna förordning, nämligen vad gäller reglerna om certifiering och användning av certifieringsmärket för eFTI-plattformar och reglerna om certifiering av leverantörer av eFTI-tjänster. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9).

För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Dessutom är det vid utarbetandet och förberedelsen av dessa akter viktigt att alla berörda parter deltar i lämpliga forum, såsom den expertgrupp som inrättats genom kommissionens beslut av den 13 september 2018 om inrättande av forumet för digitala transporter och digital logistik.

(20)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa en enhetlig strategi för behöriga myndigheters godtagande av godstransportinformation som gjorts tillgänglig elektroniskt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av behovet av att fastställa gemensamma krav, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)

Elektronisk behandling av personuppgifter som krävs som en del av föreskriven godstransportinformation bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

(22)

Kommissionen bör göra en utvärdering av denna förordning. Information bör samlas in som underlag för utvärderingen och i syfte att bedöma denna förordnings verkan i förhållande till det mål den eftersträvar.

(23)

För ändamålsenlig och effektiv kontrollverksamhet krävs att alla behöriga myndigheter har direktåtkomst i realtid till relevant föreskriven information i elektronisk form. I detta syfte, och i enlighet med principen om digitalt som standard, som nämns i kommissionens meddelande av den 19 april 2016 med titeln EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar, bör användningen av elektroniska medel bli det huvudsakliga sättet att utbyta föreskriven information mellan de ekonomiska aktörerna och behöriga myndigheter. Kommissionen bör därför göra en bedömning av möjliga initiativ i syfte att fastställa en skyldighet för ekonomiska aktörer att använda elektroniska medel för att göra föreskriven information tillgänglig för behöriga myndigheter. Kommissionen bör, när så är lämpligt, föreslå motsvarande initiativ, inbegripet möjliga ändringar av denna förordning och andra relevanta unionsrättsakter. I syfte att förbättra de behöriga myndigheternas förmåga att upprätthålla regelefterlevnaden och minimera kostnaderna för både behöriga myndigheter och de ekonomiska aktörerna bör kommissionen även överväga ytterligare åtgärder, såsom ökad interoperabilitet för och en gemensam åtkomstpunkt till IKT-system och IKT-plattformar som används för att registrera och behandla föreskriven information i enlighet med annan unionsrätt på transportområdet.

(24)

Denna förordning kan inte tillämpas effektivt innan de delegerade akter och genomförandeakter som föreskrivs i densamma har trätt i kraft. Kommissionen har därför en rättslig skyldighet att anta dessa delegerade akter och genomförandeakter och bör börja arbeta på dem omedelbart så att relevanta specifikationer kan antas i tid, när så är möjligt före utgången av de respektive tidsfrister som fastställs i denna förordning. Det är av största vikt att dessa delegerade akter och genomförandeakter antas i tid, så att medlemsstaterna och ekonomiska aktörer har tillräckligt med tid för att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med denna förordning. I enlighet med detta bör därför olika tillämpningsperioder fastställas i denna förordning.

(25)

På samma sätt bör medlemsstaternas underrättelseskyldighet enligt denna förordning fullgöras inom ett år från dagen för denna förordnings ikraftträdande, så att kommissionen kan anta den första delegerade akten enligt denna förordning i god tid.

(26)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (10).