32020Q1222(01)

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 32020Q1222(01) - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 32020Q1222(01)

Help

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel Interinstitutionellt avtal av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel

EUT L 433I, 22/12/2020, p. 28–46 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 22/12/2020

ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2020/1222/oj

HTML

PDF

Official Journal

22.12.2020

Europeiska unionens officiella tidning

LI 433/28

INTERINSTITUTIONELLT AVTAL MELLAN EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM BUDGETDISCIPLIN, SAMARBETE I BUDGETFRÅGOR OCH SUND EKONOMISK FÖRVALTNING SAMT OM NYA EGNA MEDEL, INBEGRIPET EN FÄRDPLAN FÖR INFÖRANDET AV NYA EGNA MEDEL

INTERINSTITUTIONELLT AVTAL

av den 16 december 2020

mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

nedan kallade institutionerna,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 295,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Detta avtal syftar till att genomföra budgetdisciplin, att förbättra det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna i budgetfrågor samt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att genomföra ett samarbete och upprätta en färdplan för införandet, under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 (budgetramen 2021–2027), av nya egna medel som är tillräckliga för att täcka återbetalningen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument, inrättat genom rådets förordning (EU) 2020/2094 (1) (förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument).

Budgetdisciplin enligt detta avtal gäller för alla utgifter. Detta avtal är bindande för institutionerna under hela den period som det är i kraft. Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Detta avtal påverkar inte institutionernas respektive budgetbefogenheter och lagstiftningsbefogenheter såsom dessa fastställs i fördragen, i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (2) (förordningen om den fleråriga budgetramen), i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (3) (budgetförordningen) och i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (4) (beslutet om egna medel) och påverkar inte de nationella parlamentens befogenheter när det gäller egna medel.

Varje ändring av detta avtal kräver samförstånd mellan institutionerna.

Detta avtal består av fyra delar:

—	Del I innehåller bestämmelser om den fleråriga budgetramen samt om tematiska och icke-tematiska särskilda instrument.

—	Del II avser interinstitutionellt samarbete i budgetfrågor.

—	Del III innehåller bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

—	Del IV innehåller bestämmelser om kvaliteten och jämförbarheten när det gäller uppgifter om bidragsmottagare i samband med skyddet av unionens budget.

Detta avtal träder i kraft den 16 december 2020 och ersätter det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (5).

DEL I

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN OCH SÄRSKILDA INSTRUMENT

A. BESTÄMMELSER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

Institutionerna ska, i syfte att uppnå sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att unionens allmänna budget antas i möjligaste mån säkerställa att tillräckliga marginaler lämnas tillgängliga under taken för de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen, med undantag för underrubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”.

Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden

Kommissionen ska varje år uppdatera prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden fram till åtminstone 2027. Vid uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena och prognoserna för utvecklingen av unionens bruttonationalinkomst (BNI).

B. BESTÄMMELSER OM TEMATISKA OCH ICKE-TEMATISKA SÄRSKILDA INSTRUMENT

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Om de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den relevanta grundläggande akten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och beslutet om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.

Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

Överföringar som berör Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Reserven för solidaritet och katastrofbistånd

10.

Om kommissionen anser att villkoren för utnyttjande av reserven för solidaritet och katastrofbistånd är uppfyllda ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från den reserven till de motsvarande budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.

Beslutet att utnyttja belopp inom ramen för artikel 9.1 a i förordningen om den fleråriga budgetramen ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen i enlighet med den relevanta grundläggande akten.

Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven för solidaritet och katastrofbistånd för stöd inom ramen för artikel 9.1 b i förordningen om den fleråriga budgetramen ska den undersöka utrymmet för att omfördela anslag.

Brexitjusteringsreserven

11.

Om de villkor för utnyttjande av brexitjusteringsreserven som fastställs i det relevanta instrumentet är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

Överföringar som avser brexitjusteringsreserven ska ske i enlighet med budgetförordningen.

Det samlade marginalinstrumentet

12.

Kommissionen får föreslå utnyttjande av de belopp som motsvarar alla eller en del av de marginaler som avses i artikel 11.1 första stycket a och c i förordningen om den fleråriga budgetramen, i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget. Innan kommissionen lägger fram ett förslag om utnyttjande av belopp som avses i artikel 11.1 första stycket c i den förordningen ska en noggrann analys göras av alla andra lösningar för att uppbringa medlen.

Dessa belopp får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Flexibilitetsmekanismen

13.

Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter att ha undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag inom den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår.

I det förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppet. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.

Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

DEL II

FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET I BUDGETFRÅGOR

A. FÖRFARANDE FÖR DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET

14.

De närmare bestämmelserna om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet anges i bilaga I.

15.

I linje med artikel 312.5 i EUF-fördraget ska institutionerna vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av en ny flerårig budgetram eller en revidering av den i enlighet med det särskilda lagstiftningsförfarande som avses i artikel 312.2 i EUF-fördraget. Sådana åtgärder kommer att omfatta regelbundna möten och informationsutbyten mellan Europaparlamentet och rådet och, på kommissionens initiativ, möten mellan ordförandena för institutionerna enligt artikel 324 i EUF-fördraget för att främja samråd och närma institutionernas ståndpunkter till varandra. Om ett förslag till ny flerårig budgetram eller till en betydande revidering har lagts fram kommer institutionerna att sträva efter att fastställa särskilda arrangemang för samarbete och dialog dem emellan under hela det förfarande som leder fram till antagandet.

Insyn i budgeten

16.

Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport som ska åtfölja unionens allmänna budget och innehålla tillgänglig icke-konfidentiell information om följande:

a)	Unionens tillgångar och skulder, inbegripet dem som följer av de in- och utlåningstransaktioner som unionen genomför i enlighet med sina befogenheter enligt fördragen.

b)	Europeiska utvecklingsfondens (6), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens, Europeiska stabilitetsmekanismens och andra möjliga framtida mekanismers inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

c)	Medlemsstaternas utgifter inom ramen för fördjupat samarbete, i den mån dessa inte omfattas av unionens allmänna budget.

Klimatutgifter, på grundval av en ändamålsenlig metod som fastställts av kommissionen och, när så är relevant, i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning, för övervakning av klimatutgifter och deras prestation i syfte att uppnå det övergripande målet att minst 30 % av det totala beloppet av utgifterna i unionens budget och för Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska stödja klimatmål, varvid effekterna av utfasningen av finansieringen från Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska beaktas och åtskillnad göras mellan begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, när så är möjligt.

Om framstegen med att uppnå klimatutgiftsmålet är otillräckliga för ett eller flera av de berörda programmen kommer institutionerna, i enlighet med sina ansvarsområden och den relevanta lagstiftningen, att samråda med varandra om lämpliga åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att unionens utgifter för klimatmålen under hela perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 motsvarar minst 30 % av det totala beloppet av utgifterna i unionens budget och för Europeiska unionens återhämtningsinstrument.

Utgifter som bidrar till att stoppa och vända minskningen av biologisk mångfald, på grundval av en ändamålsenlig, transparent och övergripande metod som fastställts av kommissionen, i samarbete med Europaparlamentet och rådet och, när så är relevant, i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning, i syfte att arbeta för att uppnå målet att 7,5 % för 2024, och 10 % för 2026 och för 2027, av de årliga utgifterna inom den fleråriga budgetramen ska anslås till mål för biologisk mångfald, med beaktande av befintliga överlappningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald.

Främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män samt rättigheter och lika möjligheter för alla vid genomförandet och övervakningen av de relevanta programmen, och integreringen av dessa mål samt jämställdhetsintegrering, inbegripet genom en förbättrad bedömning av de könsspecifika konsekvenserna i konsekvensbedömningar och utvärderingar inom ramen för arbetet för bättre lagstiftning. Kommissionen kommer att undersöka hur en metod för att mäta de relevanta utgifterna på programnivå under den fleråriga budgetramen 2021–2027 kan utvecklas. Kommissionen kommer att använda den metoden så snart den blir tillgänglig. Senast den 1 januari 2023 kommer kommissionen att införa den metoden för vissa centralt förvaltade program för att testa om den är genomförbar. Efter halva tiden kommer det att undersökas huruvida metoden kan utvidgas till andra program för återstoden av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

g)	Genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i alla relevanta unionsprogram inom den fleråriga budgetramen 2021–2027.

De ändamålsenliga metoder som avses i första stycket d och e kommer i möjligaste mån att innehålla en hänvisning till unionens budgets bidrag till den europeiska gröna given, som omfattar principen om att inte vålla skada.

Den ändamålsenliga metod som avses i första stycket d kommer att vara öppen, fullständig, resultatinriktad och prestationsbaserad, inkludera årliga samråd från kommissionens sida med Europaparlamentet och rådet och identifiera relevanta åtgärder som ska vidtas i händelse av otillräckliga framsteg med att uppnå tillämpliga mål.

Ingen av de metoder som avses i denna punkt bör leda till orimliga administrativa bördor för projektinnehavare eller bidragsmottagare.

17.

Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport om genomförandet av Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Denna årliga rapport ska innehålla all tillgänglig och icke-konfidentiell information om

—	tillgångar och skulder som följer av de in- och utlåningstransaktioner som genomförs enligt artikel 5 i beslutet om egna medel,

—	det sammanlagda beloppet av inkomster som avsatts för unionsprogram vid genomförandet av Europeiska unionens återhämtningsinstrument under det föregående året, uppdelat efter program och budgetrubrik,

—	lånade medel som bidragit till uppnåendet av målen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument och de särskilda unionsprogrammen.

B. INFÖRANDE AV FINANSIELLA BESTÄMMELSER I LAGSTIFTNINGSAKTER

18.

Varje lagstiftningsakt om ett flerårigt program som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer programmets finansieringsram.

Det beloppet ska utgöra det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

För program som avses i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen höjs det särskilda referensbeloppet automatiskt med de ytterligare anslag som avses i artikel 5.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Europaparlamentet och rådet förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 15 % under hela det berörda programmets löptid såvida det inte uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är uttryckligen och precist motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts genom genomförandet av programmet, särskilt med utgångspunkt från utvärderingar. Alla ökningar till följd av sådana variationer ska ligga under det befintliga utgiftstaket för den berörda budgetrubriken, med förbehåll för användning av instrument som avses i förordningen om den fleråriga budgetramen och i det här avtalet.

Fjärde stycket är inte tillämpligt på de ytterligare anslag som avses i tredje stycket.

Denna punkt är inte tillämplig på sådana anslag för sammanhållningspolitiken som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som tilldelats i förväg per medlemsstat och där det fastställts en finansieringsram för hela programperioden eller på de storskaliga projekt som avses i artikel 18 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

19.

Rättsligt bindande unionsakter om fleråriga program som inte antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska inte innehålla något belopp som bedöms vara nödvändigt.

Om rådet önskar införa ett finansiellt referensbelopp ska det beloppet endast tas som ett uttryck för lagstiftarens vilja, och inte påverka Europaparlamentets och rådets budgetbefogenheter så som de anges i EUF-fördraget. En bestämmelse om detta ska inkluderas i alla rättsligt bindande unionsakter som innehåller ett sådant finansiellt referensbelopp.

C. UTGIFTER MED AVSEENDE PÅ FISKEAVTAL

20.

Utgifter med avseende på fiskeavtal ska omfattas av följande särskilda regler.

Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna inför förhandlingarna om fiskeavtal och om genomförandet av dem samt om deras konsekvenser för budgeten.

Inom ramen för lagstiftningsförfarandet på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra sitt yttersta för att säkerställa att alla förfaranden genomförs med minsta möjliga dröjsmål.

Belopp som anslås i budgeten för nya fiskeavtal eller förnyelse av fiskeavtal som träder i kraft efter den 1 januari det berörda budgetåret ska föras upp i reserven.

Om de anslag som avsatts för fiskeavtal (inbegripet reserven) skulle visa sig otillräckliga, ska kommissionen förse Europaparlamentet och rådet med nödvändiga uppgifter om orsakerna till denna situation och om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov ska kommissionen också föreslå lämpliga åtgärder.

Kommissionen ska varje kvartal förse Europaparlamentet och rådet med detaljerade uppgifter om tillämpningen av de fiskeavtal som är i kraft samt med en ekonomisk prognos för återstoden av året.

21.

Utan att det påverkar det förfarande som är tillämpligt för fiskeavtalsförhandlingar förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i tid nå en överenskommelse om en adekvat finansiering av fiskeavtalen.

D. FINANSIERING AV DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN (Gusp)

22.

Det totala beloppet för driftsutgifterna för Gusp ska tas upp i ett och samma budgetkapitel med rubriken Gusp. Detta belopp ska täcka de faktiska förutsägbara behov som beräknats vid upprättandet av budgetförslaget på grundval av årliga prognoser från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten). En rimlig marginal för oförutsedda utgifter ska vara tillåten. Inga medel får avsättas i reserv.

23.

Vad gäller de utgifter för Gusp som belastar unionens budget i enlighet med artikel 41 i fördraget om Europeiska unionen, ska institutionerna sträva efter att, i förlikningskommittén, såsom anges i artikel 314.5 i EUF-fördraget, och utifrån kommissionens budgetförslag, varje år uppnå enighet om vilket belopp som ska föras in för driftsutgifter och om hur det beloppet ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp. Om enighet inte uppnås ska Europaparlamentet och rådet föra in samma belopp i budgeten som i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i budgetförslaget om detta är lägre.

Det totala beloppet för driftsutgifter för Gusp ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp så som föreslås i tredje stycket. Varje artikel ska omfatta åtgärder som redan har antagits, åtgärder som är planerade men som ännu inte har antagits samt belopp för framtida – oförutsedda – åtgärder som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.

Inom budgetkapitlet för Gusp kan de artiklar där åtgärder inom Gusp ska tas upp ha ungefär följande lydelse:

—	De enskilda mest omfattande uppdragen enligt artikel 52.1 g i budgetförordningen.

—	Andra uppdrag (krishantering, konfliktförebyggande, konfliktlösning och stabiliserande insatser samt övervakning och genomförande av freds- och säkerhetsprocesser).

—	Icke-spridning och nedrustning.

—	Nödåtgärder.

—	Förberedande åtgärder och uppföljningsåtgärder.

—	Europeiska unionens särskilda representanter.

Eftersom kommissionen i enlighet med budgetförordningen har befogenhet att självständigt överföra anslag mellan artiklarna inom budgetkapitlet för Gusp, ska den flexibilitet som bedöms vara nödvändig för ett snabbt genomförande av åtgärder inom Gusp säkerställas. Om beloppet i budgetkapitlet för Gusp under ett budgetår inte är tillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna ska Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen omedelbart söka en lösning.

24.

Den höga representanten ska varje år höra Europaparlamentet angående ett långsiktigt dokument som ska överlämnas senast den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller Gusp, inbegripet de finansiella konsekvenserna för unionens budget, en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1 och en bedömning av huruvida Gusp är samordnat med och kompletterar unionens andra instrument för finansiering av yttre åtgärder. Den höga representanten ska också regelbundet informera Europaparlamentet genom att anordna minst fem gemensamma samrådsmöten per år inom ramen för den regelbundna politiska dialogen om Gusp, enligt överenskommelse senast den 30 november varje år. Europaparlamentet respektive rådet ska besluta vem som ska delta i dessa möten, med beaktande av målet och av vilken typ av information som utbyts vid dessa möten.

Företrädare för kommissionen ska inbjudas att delta i dessa möten.

Om rådet antar ett beslut på Gusp-området som medför utgifter ska den höga representanten omedelbart och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar därefter till Europaparlamentet överlämna en uppskattning av de beräknade kostnaderna (en finansieringsöversikt), särskilt de kostnader som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.

Kommissionen ska en gång i kvartalet underrätta Europaparlamentet och rådet om genomförandet av åtgärder inom Gusp och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.

E. INSTITUTIONERNAS ROLLER MED AVSEENDE PÅ UTVECKLINGSFRÅGOR

25.

Kommissionen ska etablera en informell dialog med Europaparlamentet om utvecklingspolitiken.

DEL III

SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV UNIONENS MEDEL

A. BUDGETPLANERING

26.

Två gånger om året, första gången tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget och andra gången efter antagandet av unionens allmänna budget, ska kommissionen lägga fram en fullständig budgetplanering för rubrikerna 1, 2 (med undantag för underrubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”), 3 (för ”Miljö och klimatpolitik” och ”Havspolitik och fiske”), 4, 5 och 6 i den fleråriga budgetramen. I den planeringen, uppställd efter rubrik, politikområde och budgetpost, bör följande anges:

Gällande lagstiftning, med åtskillnad mellan fleråriga program och årliga åtgärder.

i)	För fleråriga program bör kommissionen ange enligt vilket förfarande de antagits (ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande), deras varaktighet, den totala finansieringsramen samt hur stor andel som tilldelas administrativa utgifter.

ii)	För fleråriga program som avses i bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen bör kommissionen dessutom på ett transparent sätt ange de ytterligare anslagen enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

iii)	För årliga åtgärder (avseende pilotprojekt, förberedande åtgärder och byråer) samt åtgärder som finansieras inom ramen för kommissionens befogenheter bör kommissionen tillhandahålla fleråriga beräkningar.

b)	Lagstiftningsförslag som ännu inte har antagits: uppdaterad information om de förslag som har lagts fram av kommissionen.

Kommissionen bör överväga metoder för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och sin lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange om det ingår i den planering som lämnats in i samband med presentationen av budgetförslaget eller efter det att budgeten slutgiltigt har antagits. Kommissionen bör informera Europaparlamentet och rådet om särskilt följande:

a)	Alla nya lagstiftningsakter som antagits och ännu inte antagna förslag som lagts fram men som inte ingår i den planering som lämnats in i samband med budgetförslaget eller efter det att budgeten slutgiltigt har antagits (med motsvarande belopp).

b)	Planerad lagstiftning enligt kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning med angivande av om åtgärderna sannolikt kommer att ha budgetkonsekvenser.

Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen som nya lagstiftningsförslag kräver.

B. BYRÅER OCH EUROPASKOLOR

27.

Innan kommissionen lägger fram ett förslag om att inrätta en ny byrå bör den göra en sund, fullständig och objektiv konsekvensbedömning, med beaktande bland annat av den kritiska massan för personal och kompetens, kostnadseffektivitet, subsidiaritet och proportionalitet, inverkan på nationella verksamheter och unionens verksamheter samt budgetkonsekvenserna inom den berörda utgiftsrubriken. Utifrån dessa uppgifter, och utan att det påverkar lagstiftningsförfarandena för inrättandet av byrån, förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i tid nå en överenskommelse om finansieringen av den föreslagna byrån.

Följande förfarande ska tillämpas:

—

Kommissionen ska först lägga fram varje förslag till inrättande av en ny byrå vid det första trepartsmötet efter det att den själv antagit förslaget, och den ska också lägga fram den finansieringsöversikt som åtföljer lagstiftningsförslaget om inrättande av byrån och redogöra för konsekvenserna av förslaget under den period som återstår av budgetplaneringen.

—	Kommissionen ska sedan under lagstiftningsprocessen bistå lagstiftaren med att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av de ändringar som föreslagits. Dessa ekonomiska konsekvenser bör beaktas under de relevanta lagstiftande trepartsmötena.

—

Därefter ska kommissionen innan lagstiftningsprocessen slutförs lägga fram en uppdaterad finansieringsöversikt som tar hänsyn till lagstiftarens potentiella ändringar; denna slutliga finansieringsöversikt ska föras upp på dagordningen för det sista trepartsmötet och godkännas formellt av lagstiftaren. Den ska också föras upp på dagordningen för ett kommande budgettrepartsmöte (i brådskande fall i förenklad form), i syfte att nå en överenskommelse om finansieringen.

—

Slutligen ska den överenskommelse som nåtts vid ett trepartsmöte och som tar hänsyn till kommissionens budgetberäkning avseende lagstiftningsprocessens innehåll bekräftas genom en gemensam förklaring. Överenskommelsen ska underställas Europaparlamentets och rådets godkännande, i enlighet med deras respektive arbetsordning.

Samma förfarande tillämpas vid ändring av en rättsakt som berör en byrå och som skulle påverka den berörda byråns resurser.

Om en byrås arbetsuppgifter ändras väsentligt utan att det sker någon ändring i den rättsakt genom vilken byrån inrättats ska kommissionen meddela Europaparlamentet och rådet om detta genom att lämna in en reviderad finansieringsöversikt, så att Europaparlamentet och rådet har möjlighet att i tid nå en överenskommelse om finansieringen av byrån.

28.

Vid budgetförfarandet bör hänsyn tas till de relevanta bestämmelserna i den gemensamma ansats som bifogats det gemensamma uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byråer som undertecknades den 19 juli 2012.

29.

När Europaskolornas styrelse överväger att inrätta en ny Europaskola ska ett liknande förfarande tillämpas på motsvarande sätt i fråga om budgetkonsekvenserna för unionens budget.

DEL IV

SKYDD AV UNIONENS BUDGET: KVALITETEN OCH JÄMFÖRBARHETEN NÄR DET GÄLLER UPPGIFTER OM BIDRAGSMOTTAGARE

30.

I linje med Europaparlamentets begäranden och som svar på punkt 24 i Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 är institutionerna överens om att införa standardiserade åtgärder för att för kontroll- och revisionsändamål samla in, jämföra och sammanställa information och sifferuppgifter om slutmottagare och bidragsmottagare inom ramen för unionsfinansiering, i syfte att förstärka skyddet av unionens budget och Europeiska unionens återhämtningsinstrument mot bedrägerier och oriktigheter.

31.

För att säkerställa ändamålsenliga kontroller och revisioner är det nödvändigt att samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering inom ramen för delad förvaltning samt av projekt och reformer som får stöd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av finansieringen. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter måste vara förenliga med gällande dataskyddsregler.

32.

För att stärka skyddet av unionens budget kommer kommissionen att tillhandahålla ett integrerat och driftskompatibelt informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för bedömning och analys av de uppgifter som avses i punkt 31 med avsikten att detta ska tillämpas allmänt av medlemsstaterna. Detta system skulle säkerställa effektiva kontroller av intressekonflikter, oriktigheter, dubbel finansiering och eventuellt missbruk av medel. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och unionens övriga utrednings- och kontrollorgan bör ha den tillgång till de uppgifterna som krävs för att de ska kunna utöva sina tillsynsfunktioner med avseende på de kontroller och revisioner som i första hand ska genomföras av medlemsstaterna för att upptäcka oriktigheter och genomföra administrativa utredningar om missbruket av den berörda unionsfinansieringen, och för att få en exakt översikt av fördelningen av den.

33.

Utan att det påverkar institutionernas befogenheter enligt fördragen förbinder sig institutionerna att, under lagstiftningsförfarandet för de relevanta grundläggande akterna, samarbeta lojalt för att säkerställa uppföljning av Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 i linje med den strategi som beskrivs i denna del.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 2020.

På Europaparlamentets vägnar

David Maria SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

Michael ROTH

Ordförande

På kommissionens vägnar

Johannes HAHN

För ordföranden

(1) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (se sidan 23 i detta nummer av EUT).

(2) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 (se sidan 11 i detta nummer av EUT).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(4) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(6) I enlighet med det interna avtalet mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig (EUT L 210, 6.8.2013, s. 1) och i enlighet med tidigare interna avtal.

BILAGA I

INTERINSTITUTIONELLT SAMARBETE UNDER BUDGETFÖRFARANDET

Del A. Tidsplan för budgetförfarandet

Institutionerna ska varje år enas om en pragmatisk tidsplan i god tid innan budgetförfarandet inleds på grundval av nuvarande praxis.

För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan utöva sina budgetbefogenheter effektivt ska ståndpunkter om budgeten, överföringar eller andra underrättelser som innebär en aktivering av tidsfrister lämnas in med vederbörligt beaktande av eventuella lediga perioder, vilkas datum dessa institutioner i god tid har informerat varandra om genom sina respektive avdelningar.

Del B. Prioriteringar för budgetförfarandet

I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska ett trepartsmöte sammankallas för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret och frågor som genomförandet av budgeten för det innevarande budgetåret gett upphov till, på grundval av de uppgifter som kommissionen tillhandahåller i enlighet med punkt 37.

Del C. Upprättande av budgetförslaget och uppdatering av beräkningar

Andra institutioner än kommissionen uppmanas att anta sina budgetberäkningar före mars månads utgång.

Kommissionen ska varje år lägga fram ett budgetförslag som svarar mot unionens faktiska finansieringsbehov.

Det ska ta hänsyn till

a)	de prognoser över behoven av medel från strukturfonderna som lämnas av medlemsstaterna,

b)	kapaciteten att utnyttja anslag och därvid sträva efter att vidmakthålla ett strikt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden,

möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotprojekt, nya förberedande åtgärder eller båda delarna, eller att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löper ut, efter en bedömning av förutsättningarna att få till stånd en grundläggande akt, i den mening som avses i budgetförordningen (definition av grundläggande akt, behovet av en grundläggande akt för genomförandet samt undantag),

d)	behovet av att säkerställa att utgifternas utveckling i förhållande till det föregående året överensstämmer med kraven på budgetdisciplin.

Institutionerna ska i möjligaste mån undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga belopp för utgifter för insatser.

Europaparlamentet och rådet förpliktar sig också att ta hänsyn till den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen lagt fram inom ramen för budgetförslaget och i samband med genomförandet av budgeten för det innevarande budgetåret.

Med hänsyn till betydelsen av en sund ekonomisk förvaltning och på grund av de effekter som större ändringar av kontoplanens avdelningar och kapitel kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten, förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att diskutera eventuella förslag till sådana större ändringar med kommissionen under förlikningen.

Med hänsyn till betydelsen av ett lojalt och sunt samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under hela förlikningsperioden för att enighet ska kunna uppnås. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska säkerställa att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.

10.

Fram till dess att förlikningskommittén sammankallas får kommissionen i enlighet med artikel 314.2 i EUF-fördraget vid behov lägga fram ändringsskrivelser till budgetförslaget, inbegripet en ändringsskrivelse med uppdaterade utgiftsberäkningar på jordbruksområdet. Kommissionen ska överlämna information om uppdateringar till Europaparlamentet och rådet för beaktande så snart den finns tillgänglig. Kommissionen ska ställa all nödvändig dokumentation till Europaparlamentets och rådets förfogande.

Del D. Budgetförfarande före förlikningsförfarandet

11.

Ett trepartsmöte ska sammankallas i tillräckligt god tid före rådets behandling för att institutionerna ska ha möjlighet att utbyta synpunkter om budgetförslaget.

12.

För att kommissionen ska få tillräckligt med tid för att bedöma genomförbarheten hos de ändringar som Europaparlamentet och rådet vill införa och som ger upphov till nya förberedande åtgärder eller pilotprojekt eller som förlänger sådana som redan finns, ska Europaparlamentet och rådet underrätta kommissionen om sina avsikter i det avseendet, så att en första diskussion kan äga rum redan vid det trepartsmötet.

13.

Ett trepartsmöte får sammankallas före Europaparlamentets omröstning i plenum.

Del E. Förlikningsförfarande

14.

Om Europaparlamentet antar ändringar avseende rådets ståndpunkt ska rådets ordförande under samma plenarsammanträde notera skillnaderna mellan de två institutionernas ståndpunkter och ge sitt samtycke till att Europaparlamentets ordförande omedelbart sammankallar förlikningskommittén. Skrivelsen om sammankallande av förlikningskommittén ska skickas senast den första arbetsdagen i veckan efter slutet på den sammanträdesperiod då parlamentets omröstning skedde, och förlikningsperioden ska inledas följande dag. De 21 dagar som förlikningen får pågå ska beräknas enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (1).

15.

Om rådet inte kan komma överens om alla de ändringar som Europaparlamentet antagit bör det bekräfta sin ståndpunkt genom en skrivelse som ska skickas före det första möte som ska hållas under förlikningsperioden. I sådana fall ska förlikningskommittén fortsätta sitt arbete enligt villkoren i följande punkter.

16.

Ordförandeskapet i förlikningskommittén ska utövas gemensamt av företrädare för Europaparlamentet och rådet. Medordföranden från den institution som står värd för förlikningskommitténs möte ska vara mötets ordförande. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina deltagare för varje möte och fastställa sitt förhandlingsmandat. Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution och så att faktiska framsteg mot en slutlig överenskommelse kan göras.

17.

I enlighet med artikel 314.5 andra stycket i EUF-fördraget ska kommissionen delta i förlikningskommitténs arbete och ta alla nödvändiga initiativ för att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra.

18.

Trepartsmöten ska hållas under hela förlikningsförfarandet med företrädare på olika nivåer för att lösa de frågor som kvarstår och skapa förutsättningar för enighet i förlikningskommittén.

19.

Förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska växelvis äga rum i Europaparlamentets och rådets lokaler så att båda institutionerna på ett rättvist sätt bidrar med den utrustning som behövs, inbegripet för tolkning.

20.

Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan institutionerna.

21.

En gemensam uppsättning dokument (bakgrundsdokument) där de olika skedena i budgetförfarandet jämförs ska ställas till förlikningskommitténs förfogande (2). Dessa dokument ska inbegripa sifferuppgifter per enskild budgetpost, totalsummor per rubrik i den fleråriga budgetramen och ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och anmärkningar för alla de budgetposter som anses vara tekniskt ”öppna”. Utan att det föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut ska alla budgetposter som anses vara tekniskt avslutade förtecknas i ett särskilt dokument (3). Dessa dokument ska vara indelade enligt budgetens kontoplan.

Även andra dokument ska bifogas de bakgrundsdokument som är avsedda för förlikningskommittén, inbegripet en skrivelse från kommissionen om genomförbarheten av rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar, samt eventuella skrivelser från andra institutioner avseende rådets ståndpunkt eller Europaparlamentets ändringar.

22.

För att enighet ska kunna uppnås innan förlikningsperioden löper ut ska trepartsmötena

a)	fastställa vad förhandlingarna ska omfatta och vilka budgetfrågor som ska behandlas,

b)	godkänna förteckningen över de budgetposter som anses vara tekniskt avslutade, med förbehåll för den slutliga överenskommelsen om hela budgeten för budgetåret,

c)	diskutera frågor som har fastställts enligt led a med sikte på att nå eventuella överenskommelser som ska godkännas av förlikningskommittén, samt

d)	ta upp tematiska frågor, inbegripet enligt rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

Preliminära slutsatser ska utformas gemensamt under eller omedelbart efter varje trepartsmöte och samtidigt ska dagordningen för nästa möte fastställas. Dessa slutsatser ska registreras av den institution som står värd för trepartsmötet och ska betraktas som preliminärt godkända efter 24 timmar, utan att detta föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut.

23.

Vid sina möten ska förlikningskommittén ha tillgång till slutsatserna från trepartsmötena och ett dokument för eventuellt godkännande tillsammans med de budgetposter om vilka en preliminär överenskommelse har nåtts under trepartsmötena.

24.

Det gemensamma förslag som föreskrivs i artikel 314.5 i EUF-fördraget ska utarbetas av Europaparlamentets och rådets båda sekretariat med stöd av kommissionen. Det ska bestå av ett följebrev från ordförandena för de två delegationerna till ordförandena för Europaparlamentet och rådet, med uppgift om datum för förlikningskommitténs överenskommelse, samt bilagor som ska innehålla följande:

a)	Sifferuppgifter per enskild budgetpost och sammanlagda belopp per rubrik i den fleråriga budgetramen.

b)	Ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och slutlig text för alla de budgetposter som har ändrats under förlikningsförfarandet.

c)	En förteckning över de budgetposter som inte ändrats i förhållande till budgetförslaget eller rådets ståndpunkt om budgetförslaget.

Förlikningskommittén får också godkänna slutsatser och eventuella gemensamma förklaringar i anknytning till budgeten.

25.

Det gemensamma förslaget ska översättas till unionsinstitutionernas officiella språk (av Europaparlamentets avdelningar) och ska lämnas in för godkännande av Europaparlamentet och av rådet inom 14 dagar från dagen för överenskommelsen om det gemensamma förslag som avses i punkt 24.

Efter det att det gemensamma förslaget har antagits genom att bilagorna i det gemensamma förslaget integreras med de budgetposter som inte har ändrats under förlikningsförfarandet ska budgeten bli föremål för juristlingvistgranskning.

26.

Den institution som står värd för mötet (trepartsmöte eller förlikning) ska tillhandahålla tolkning i enlighet med den fullständiga språkordning som är tillämplig på förlikningskommitténs möten och en tillfällig språkordning för trepartsmötena.

Den institution som står värd för mötet ska också ansvara för kopiering och distribution av mötesdokumenten.

Institutionernas avdelningar ska samarbeta vid nedtecknande av resultaten av förhandlingarna i syfte att färdigställa det gemensamma förslaget.

Del F. Ändringsbudgetar

Allmänna principer

27.

Eftersom ändringsbudgetar ofta gäller specifika och ibland brådskande frågor enas institutionerna om följande principer för att säkerställa ett gott interinstitutionellt samarbete som möjliggör en snabb och smidig beslutsprocess för ändringsbudgetar, i möjligaste mån utan att förlikningsmöten för ändringsbudgetar behöver sammankallas.

28.

Så långt det är möjligt ska institutionerna sträva efter att hålla nere antalet ändringsbudgetar.

Tidsplan

29.

Kommissionen ska i förväg underrätta Europaparlamentet och rådet om de möjliga datumen för antagande av förslag till ändringsbudgetar, utan att det påverkar det slutliga datumet för antagande.

30.

Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med sina respektive arbetsordningar sträva efter att behandla kommissionens förslag till ändringsbudget inom kort efter det att kommissionen har antagit det.

31.

För att påskynda förfarandet ska Europaparlamentet och rådet säkerställa att deras respektive tidsplaner ligger väl i fas med varandra, så att arbetet kan bedrivas på ett samordnat och konsekvent sätt. De ska därför sträva efter att så snart som möjligt upprätta en vägledande tidsplan för de olika skeden som leder fram till ändringsbudgetens slutgiltiga antagande.

Europaparlamentet och rådet ska ta hänsyn till den relativa brådska som föreligger med ändringsbudgeten i fråga samt till behovet av att anta den i god tid för att den ska få verkan inom det berörda budgetåret.

Samarbete under behandlingen

32.

Under förfarandets gång ska institutionerna samarbeta i konstruktiv anda för att så långt som möjligt bana väg för att ändringsbudgetar antas i ett tidigt skede av förfarandet.

Om så är lämpligt och om det finns en risk för avvikande ståndpunkter får Europaparlamentet eller rådet, innan var och en av dem antar sin slutliga ståndpunkt om ändringsbudgeten, eller kommissionen vid valfri tidpunkt, föreslå att ett specifikt trepartsmöte sammankallas för att diskutera de avvikande ståndpunkterna och försöka nå en kompromiss.

33.

Alla förslag till ändringsbudgetar som lagts fram av kommissionen och som ännu inte slutgiltigt antagits ska systematiskt föras upp på dagordningen för de trepartsmöten som planeras inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Kommissionen ska lägga fram sina förslag till ändringsbudgetar och Europaparlamentet och rådet ska i möjligaste mån tillkännage sina respektive ståndpunkter före trepartsmötet.

34.

Om en trepartsdialog leder fram till en kompromiss förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att vid överläggningarna om ändringsbudgeten beakta trepartsmötets resultat i överensstämmelse med EUF-fördraget och sina respektive arbetsordningar.

Samarbete efter behandlingarna

35.

Om Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt utan ändringar ska ändringsbudgeten antas i enlighet med EUF-fördraget.

36.

Om Europaparlamentet antar ändringar med en majoritet av sina ledamöter ska artikel 314.4 c i EUF-fördraget tillämpas. Innan förlikningskommittén sammanträder ska dock ett trepartsmöte sammankallas i följande fall:

a)	Om en överenskommelse nås vid trepartsmötet och Europaparlamentet och rådet är eniga om resultaten av trepartsmötet ska förlikningsförfarandet avslutas genom skriftväxling, utan att förlikningskommittén behöver sammanträda.

Om ingen överenskommelse nås vid trepartsmötet ska förlikningskommittén sammanträda och organisera sitt arbete enligt de omständigheter som råder, med målet att slutföra en så stor del av beslutsprocessen som möjligt inom den tidsfrist på 21 dagar som anges i artikel 314.5 i EUF-fördraget. Förlikningskommittén får avsluta förfarandet genom skriftväxling.

Del G. Genomförande av budgeten, betalningar och utestående åtaganden

37.

Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena för att undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är institutionerna överens om att noga övervaka betalningsprognoserna och de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionsprogram hindras på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid den fleråriga budgetramens slut.

I syfte att säkerställa en hanterbar betalningsnivå och betalningsprofil inom alla rubriker ska bestämmelserna om tillbakadragande av anslag tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt tillbakadragande.

Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande och de kommande budgetåren. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar, överföringar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade prognoser, i tillämpliga fall inbegripet långsiktiga prognoser. För att säkerställa att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska skyldigheter som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

Del H. Samarbete om Europeiska unionens återhämtningsinstrument (4)

38.

I det enda syftet att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen kommer kommissionen att ges befogenhet att låna upp till 750 000 miljoner EUR i 2018 års priser på kapitalmarknaderna på unionens vägnar, varav upp till 390 000 miljoner EUR i 2018 års priser får användas för utgifter och upp till 360 000 miljoner EUR i 2018 års priser får användas för att tillhandahålla lån i enlighet med artikel 5.1 i beslutet om egna medel. I enlighet med vad som föreskrivs i förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument utgör det belopp som ska användas för utgifter externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

39.

Institutionerna är överens om att Europaparlamentets och rådets roll, när de agerar i egenskap av budgetmyndighet, behöver stärkas i förhållande till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument i syfte att säkerställa lämplig tillsyn av och delaktighet i användningen av sådana inkomster, inom de gränser som fastställs i förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och, i förekommande fall, i den relevanta sektorsspecifika lagstiftningen. Institutionerna är också eniga om behovet av att säkerställa fullständig insyn och synlighet vad gäller alla medel inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument.

Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument

40.

Med tanke på behovet av att säkerställa lämplig delaktighet för Europaparlamentet och rådet i förvaltningen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument har institutionerna enats om det förfarande som anges i punkterna 41–46.

41.

Kommissionen kommer att tillhandahålla detaljerad information med sina utkast till beräkningar inom ramen för budgetförfarandet. Sådan information ska omfatta detaljerade beräkningar av åtagande- och betalningsbemyndiganden samt av rättsliga åtaganden, uppdelade per rubrik och per program som mottar inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Kommissionen kommer att tillhandahålla eventuell ytterligare relevant information som Europaparlamentet eller rådet begär. Kommissionen kommer att till budgetförslaget bifoga ett dokument som sammanställer all relevant information om Europeiska unionens återhämtningsinstrument, inklusive sammanfattande tabeller med sammanställningar av budgetanslag och inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Det dokumentet kommer att ingå i bilagan till unionens allmänna budget om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt punkt 44.

42.

Kommissionen kommer att lägga fram regelbundna uppdateringar av den information som avses i punkt 41 under hela budgetåret och åtminstone inför varje särskilt möte enligt punkt 45. Kommissionen kommer att förse Europaparlamentet och rådet med relevant information i tid för att hålla meningsfulla diskussioner och överläggningar om motsvarande planeringsdokument, även innan kommissionen antar relevanta beslut.

43.

Institutionerna kommer att sammanträda regelbundet inom ramen för budgetförfarandet för att gemensamt bedöma genomförandet av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, i synnerhet läget och utsikterna, och för att diskutera de årliga beräkningar som tillhandahålls med de respektive budgetförslagen och deras fördelning, med vederbörlig hänsyn till de begränsningar och villkor som fastställs i förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och, i förekommande all, i den relevanta sektorsspecifika lagstiftningen.

44.

Europaparlamentet och rådet kommer att till unionens allmänna budget i form av en bilaga bifoga ett dokument som anger alla budgetrubriker som krediteras med inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Dessutom kommer de att använda budgetstrukturen för behandling av inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, och i synnerhet budgetanmärkningarna, för att utöva vederbörlig kontroll över hur de inkomsterna används. I enlighet med artikel 22 i budgetförordningen kommer Europaparlamentet och rådet att i utgiftsberäkningen inkludera anmärkningar, inklusive anmärkningar av allmän karaktär, som anger vilka budgetrubriker som kan krediteras med anslagen motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål på grundval av förordningen om Europeiska unionens återhämtningsinstrument och ange relevanta belopp. Kommissionen åtar sig att vederbörligen beakta sådana anmärkningar när den utövar sitt ansvar för att genomföra inkomsterna avsatta för särskilda ändamål.

45.

Institutionerna är överens om att anordna särskilda interinstitutionella möten på lämplig nivå för att bedöma läget och utsikterna för externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Dessa möten kommer att äga rum minst tre gånger under ett budgetår, kort tid före eller efter budgettrepartsmötena. Dessutom ska institutionerna sammanträda på ad hoc-basis om en institution lämnar en motiverad begäran. Europaparlamentet och rådet får när som helst lägga fram skriftliga synpunkter om genomförandet av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Kommissionen åtar sig att vederbörligen beakta eventuella anmärkningar och förslag från Europaparlamentet och rådet. Under dessa möten får betydande avvikelser i utgifterna inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument tas upp, i linje med punkt 46.

46.

Kommissionen ska tillhandahålla detaljerad information om eventuella avvikelser från sina ursprungliga prognoser före ett sådant särskilt interinstitutionellt möte som avses i punkt 45 och på ad hoc-basis vid en betydande avvikelse. En avvikelse från beräknade utgifter för Europeiska unionens återhämtningsinstrument är betydande om utgiften avviker från prognosen för ett visst budgetår och för ett visst program med mer än 10 %. Vid betydande avvikelser från de ursprungliga prognoserna kommer institutionerna att diskutera frågan om antingen Europaparlamentet eller rådet begär detta inom två veckor efter underrättelsen om en sådan betydande avvikelse. Institutionerna kommer att göra en gemensam bedömning av frågan i syfte att finna en gemensam grund inom tre veckor från begäran om ett möte. Kommissionen kommer att ta största möjliga hänsyn till eventuella mottagna synpunkter. Kommissionen åtar sig att inte fatta något beslut förrän överläggningarna har avslutats eller perioden på tre veckor har löpt ut. I det sistnämnda fallet ska kommissionen vederbörligen motivera sitt beslut. I brådskande fall får institutionerna enas om att förkorta tidsfristerna med en vecka.

Lån som tillhandahålls inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument

47.

För att säkerställa fullständig information samt insyn och synlighet när det gäller lånedelen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument kommer kommissionen att tillsammans med sina utkast till beräkningar tillhandahålla detaljerad information om de lån som tillhandahålls medlemsstaterna inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, och därvid fästa särskild uppmärksamhet vid känslig information, som är skyddad.

48.

Information om lån inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument kommer att visas i budgeten i enlighet med kraven i artikel 52.1 d i budgetförordningen och kommer även att omfatta den bilaga som avses i led iii i den punkten.

(1) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).

(2) De olika skedena omfattar: det innevarande budgetårets budget (inklusive antagna ändringsbudgetar), det ursprungliga budgetförslaget, rådets ståndpunkt om budgetförslaget, Europaparlamentets ändringar avseende rådets ståndpunkt samt de ändringsskrivelser som kommissionen har lagt fram (även om de ännu inte har godkänts fullt ut av institutionerna).

(3) En budgetpost som anses vara tekniskt avslutad är en post som det inte råder någon oenighet om mellan Europaparlamentet och rådet och för vilken ingen ändringsskrivelse har lagts fram.

(4) När kommissionen lägger fram ett förslag till rådsakt som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för budgeten är det förfarande som fastställs i den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 16 december 2020 om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget (EUT C 444, 22.12.2020, s. 5) tillämpligt.

BILAGA II

INTERINSTITUTIONELLT SAMARBETE OM EN FÄRDPLAN FÖR INFÖRANDET AV NYA EGNA MEDEL

Ingress

A.	Institutionerna är fast beslutna att samarbeta lojalt och öppet samt arbeta för att genomföra en färdplan för införandet av nya egna medel under tiden för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

B.	Institutionerna erkänner betydelsen av sammanhanget för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, i vilket de nya egna medlen bör införas.

I det enda syftet att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen kommer kommissionen i enlighet med artikel 5.1 i beslutet om egna medel att ges befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna på unionens vägnar upp till 750 000 miljoner EUR i 2018 års priser, varav upp till 390 000 miljoner EUR i 2018 års priser får användas för utgifter i enlighet med artikel 5.1 b i det beslutet.

Återbetalningen av kapitalbeloppet för sådana medel som ska användas för utgifter inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument och den dithörande upplupna räntan kommer att behöva finansieras genom unionens allmänna budget, inbegripet genom tillräckliga inkomster från de nya egna medel som införs efter 2021. Alla dithörande skulder kommer att vara helt och hållet återbetalda senast den 31 december 2058 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket i beslutet om egna medel. De årliga belopp som ska betalas kommer att bero på löptiderna för de utgivna obligationerna och återbetalningsstrategin, samtidigt som gränsen för återbetalning av kapitalbeloppet för de medel som avses i tredje stycket i den punkten respekteras; denna gräns är fastställd till 7,5 % av det maximibelopp som ska användas för de utgifter som avses i artikel 5.1 b i det beslutet.

Utgifterna från unionens budget i samband med återbetalningen av Europeiska unionens återhämtningsinstrument bör inte leda till en otillbörlig minskning av programutgifter eller investeringsinstrument inom den fleråriga budgetramen. Det är också önskvärt att begränsa ökningarna av de BNI-baserade egna medlen för medlemsstaterna.

Därför, och för att öka trovärdigheten och hållbarheten för återbetalningsplanen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, kommer institutionerna att arbeta för ett införande av tillräckliga nya egna medel i syfte att täcka ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna i samband med återbetalningen. I enlighet med universalitetsprincipen innebär inte detta att några särskilda egna medel öronmärks eller avsätts för att täcka en viss typ av utgifter.

Institutionerna konstaterar att införandet av en korg med nya egna medel bör stödja den lämpliga finansieringen av unionens utgifter inom den fleråriga budgetramen, samtidigt som andelen nationella BNI-baserade bidrag i finansieringen av unionens årliga budget minskas. En diversifiering av inkomstkällorna kan i sin tur göra det lättare att uppnå en bättre inriktning av utgifterna på unionsnivå på prioriterade områden och på gemensamma kollektiva nyttigheter med stora effektivitetsvinster jämfört med nationella utgifter.

H.	Därför bör nya egna medel anpassas till unionens politiska mål och stödja unionens prioriteringar, såsom den europeiska gröna given och ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, samt bidra till rättvis beskattning och en förstärkning av kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande.

I.	Institutionerna är eniga om att nya egna medel företrädesvis bör skapas på ett sätt som gör det möjligt att generera ”nya pengar”. Samtidigt strävar de efter att minska byråkratin och bördan för företag, i synnerhet små och medelstora företag, och för medborgare.

J.	Nya egna medel bör uppfylla kriterierna enkelhet, insyn, förutsägbarhet och rättvisa. Beräkningen, överföringen och kontrollen av de nya egna medlen bör inte leda till en alltför stor administrativ börda för unionens institutioner och de nationella förvaltningarna.

K.	Med tanke på de omfattande förfarandemässiga kraven för införandet av nya egna medel är institutionerna överens om att den nödvändiga reformen av systemet för egna medel bör uppnås genom ett begränsat antal revideringar av beslutet om egna medel.

L.	Institutionerna är därför överens om att samarbeta under perioden 2021–2027 på grundval av principerna i denna bilaga för att nya egna medel ska kunna införas i linje med den färdplan som anges i del B och de däri angivna datumen.

M.	Institutionerna erkänner också vikten av verktygen för bättre lagstiftning, i enlighet med vad som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (1), i synnerhet konsekvensbedömningen.

Del A. Principer för genomförandet

Kommissionen kommer att lägga fram nödvändiga lagstiftningsförslag om nya egna medel och om sådana potentiella andra nya egna medel som avses i punkt 10 i enlighet med principerna om bättre lagstiftning. Den kommer i detta sammanhang att ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets och till rådets synpunkter. Lagstiftningsförslagen kommer att åtföljas av den relevanta genomförandelagstiftningen om egna medel.

Institutionerna är överens om följande vägledande principer för införandet av en korg med nya egna medel:

Genom nya egna medel anskaffas ett belopp som är tillräckligt för att täcka nivån på de sammanlagda förväntade utgifterna för återbetalningen av kapitalbeloppet och räntorna på de medel som lånas upp för att användas till de utgifter som avses i artikel 5.1 b i beslutet om egna medel, samtidigt som universalitetsprincipen respekteras. Inkomster från egna medel som överstiger återbetalningsbehoven ska fortsätta att finansiera unionens budget som allmänna inkomster i enlighet med universalitetsprincipen.

b)	Utgifter som täcker finansieringskostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska ta sikte på att inte minska utgifter för unionens program och fonder.

c)	Egna medel anpassas till unionens prioriteringar, såsom kampen mot klimatförändringarna, den cirkulära ekonomin och ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, och bidrar till rättvis beskattning och till att förstärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande.

d)	Kriterierna enkelhet, insyn och rättvisa respekteras.

e)	Stabilitet och förutsägbarhet för inkomstflödet säkerställs.

f)	Den leder inte till en alltför stor administrativ börda för unionens institutioner och de nationella förvaltningarna.

g)	”Nya” inkomster genereras företrädesvis.

h)	Samtidigt eftersträvas en minskning av byråkratin och bördan för företag, i synnerhet små och medelstora företag, och för medborgare.

Europaparlamentet och rådet kommer utan onödigt dröjsmål att analysera, diskutera och gå vidare med de lagstiftningsförslag som avses i punkt 1 i enlighet med sina interna förfaranden i syfte att underlätta ett snabbt beslut. Efter det att kommissionen har lagt fram sina förslag kommer ledamöter av Europaparlamentet och företrädare för rådet inom ramen för sina överläggningar att sammanträda i närvaro av kommissionens företrädare för att informera varandra om läget inom respektive institution. Dessutom kommer institutionerna att inleda en regelbunden dialog för att bedöma framstegen med färdplanen.

Del B. Färdplanen för införandet av nya egna medel

Steg 1: 2021

Som ett första steg kommer nya egna medel att införas för att tillämpas från och med den 1 januari 2021, bestående av en andel inkomster från nationella bidrag beräknade utifrån vikten av icke-materialåtervunnet plastförpackningsavfall i enlighet med beslutet om egna medel. Det beslutet ska enligt planerna träda i kraft i januari 2021, med förbehåll för medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Kommissionen kommer att intensifiera sitt arbete och, till följd av de konsekvensbedömningar som inleddes 2020, lägga fram förslag om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och om en digital avgift samt ett åtföljande förslag om att införa nya egna medel på denna grundval senast i juni 2021 med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2023.

Kommissionen kommer att se över EU:s utsläppshandelssystem under våren 2021, inklusive en eventuell utvidgning av det systemet till luft- och sjöfart. Den kommer att föreslå egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem senast i juni 2021.

Institutionerna är eniga om att mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och EU:s utsläppshandelssystem är tematiskt sammankopplade och att det därför är motiverat att diskutera dem i samma anda.

Steg 2: 2022 och 2023

Med iakttagande av de tillämpliga förfarandena enligt fördragen och med förbehåll för medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser planeras dessa nya egna medel införas senast den 1 januari 2023.

Rådet kommer att överlägga om dessa nya egna medel senast den 1 juli 2022 med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2023.

Steg 3: 2024–2026

10.

På grundval av konsekvensbedömningar kommer kommissionen att föreslå ytterligare nya egna medel, som skulle kunna omfatta en skatt på finansiella transaktioner och ett finansiellt bidrag kopplat till företagssektorn eller en ny gemensam bolagsskattebas. Kommissionen ska sträva efter att lägga fram ett förslag senast i juni 2024.

11.

Med iakttagande av de tillämpliga förfarandena enligt fördragen och med förbehåll för medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser planeras sådana ytterligare egna medel införas senast den 1 januari 2026.

12.

Rådet kommer att överlägga om dessa nya egna medel senast den 1 juli 2025 med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2026.

(1) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

Top

Choose the experimental features you want to try