32001R1676

Rådets förordning (EG) nr 1676/2001

av den 13 augusti 2001

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av polyetentereftalatfilm med ursprung i Republiken Indien och Republiken Korea

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (grundförordningen), särskilt artikel 9 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom kommissionens förordning (EG) nr 367/2001(2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) infördes en preliminär antidumpningstull på import av polyetentereftalatfilm (nedan kallad PET-film) enligt KN-nummer ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90 med ursprung i Indien och Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea).

(2) Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 1999 till och med den 31 mars 2000 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstrender som är relevanta för skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med den 31 mars 2000 (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(3) Efter införandet av preliminära åtgärder avseende import av PET-film med ursprung i Indien och Sydkorea lämnade flera berörda parter synpunkter skriftligen. De parter som begärde det gavs också möjlighet att höras muntligen.

(4) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden.

(5) Ytterligare kontrollbesök genomfördes på platsen hos följande användare:

- Emtec Magnetics GmbH, Ludwigshafen, Tyskland

- Rogers Induflex NV LEX NV., Gent, Belgien

- Leonhard Kurz GmbH & CO., Fürth, Tyskland

- Eurofoil, Blaenavon, Förenade kungariket

(6) Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära tullar. Parterna beviljades även en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter.

(7) De synpunkter som lämnats av parterna skriftligen och muntligen har tagits under övervägande, och de preliminära undersökningsresultaten har vid behov ändrats i enlighet med dessa.

C. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

a) Parternas argument

(8) Vissa exporterande tillverkare upprepade argumentet att metalliserad PET-film borde undantas från produkttäckningen i detta förfarande med motiveringen att metalliserad PET-film inte kan anses vara likadan som vanlig PET-film, eftersom den har andra grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, kräver annan tillverkningsutrustning och andra tillverkningsprocesser och därför är dyrare att producera och säljs till högre pris. Dessa parter gjorde också gällande att metalliserad PET-film har andra användningsområden än vanlig PET-film och även klassificeras enligt andra KN-nummer än ex 3920 62 19 och 3920 62 90, nämligen KN-nummer 3921.

b) Undersökningsresultat

(9) Undersökningen visade att metalliseringen, som består i att metall, t.ex. aluminium, tillsätts genom en vakuummetalliseringsprocess, inte ändrar PET-filmens grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Dessutom är vanlig och metalliserad PET-film sinsemellan utbytbara i många tillämpningar och kan ha samma eller liknande användningsområden. De preliminära undersökningsresultaten enligt skäl 19 i förordningen om preliminär tull, dvs. att metalliserad PET-film och vanlig PET-film utgör en enda produkt och klassificeras enligt de KN-nummer som omfattas av förfarandet, ex 3920 62 19 och 3920 62 90, bekräftas därför.

(10) Det bör noteras att det faktum att ett ytterligare tillverkningssteg är nödvändigt för produktion av metalliserad PET-film, och att tillverkningskostnaden och försäljningspriset därmed blir högre, inte i sig motiverar att en viss typ av PET-film undantas från produkttäckningen i förfarandet.

(11) Undersökningen visade slutligen att metalliserad PET-film måste skiljas från film som förstärkts, laminerats, byggts på eller på liknande sätt kombinerats med andra material. Dessa processer innebär att PET-filmens grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper ändras i sådan utsträckning att den produkt som blir resultatet inte kan anses vara identisk med den produkt som är föremål för undersökning. Det bör dessutom noteras att det endast är när PET-film på detta sätt kombinerats med andra material som slutprodukten klassificeras enligt KN-nummer 3921.

(12) Eftersom inga andra synpunkter än de som nämns ovan har lämnats, bekräftas produktbeskrivningen i skälen 9-22 i förordningen om preliminär tull.

2. Likadan produkt

(13) Eftersom inga synpunkter har lämnats, bekräftas definitionen av likadan produkt i skäl 23 i förordningen om preliminär tull.

D. DUMPNING

1. Allmän metod

a) Normalvärde, exportpris och jämförelse

(14) Eftersom inga synpunkter har lämnats rörande dessa punkter, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 28-34 i förordningen om preliminär tull.

b) Dumpningsmarginaler

(15) Den allmänna metoden för fastställande av dumpningsmarginalerna för de företag som undersökts, enligt skäl 35 i förordningen om preliminär tull, bekräftas.

(16) Den allmänna metoden för fastställande av dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet, enligt skäl 36 i förordningen om preliminär tull, bekräftas. Vid fastställandet av dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet beaktades inte marginaler som var noll eller understeg miniminivån.

(17) Den allmänna metoden för fastställande av dumpningsmarginalerna för de exporterande tillverkare som varken besvarade frågeformuläret eller gav sig till känna på annat sätt, enligt skälen 37 och 38 i förordningen om preliminär tull, bekräftas. Vad Sydkorea beträffar var det dock endast en av de tre exporterande tillverkarna i stickprovet som befanns ha utövat dumpning, och dumpningsmarginalen för övriga företag fastställdes därför till den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för ett representativt urval av de modeller som hade de högsta dumpningsmarginalerna och som exporterades av denna exporterande tillverkare.

(18) Det bör noteras att den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för exporterande tillverkare som exporterade mer än en produkttyp till gemenskapen fastställdes genom beräkning av den dumpning som konstaterats för var och en av typerna, utan nollställning av den "negativa dumpning" som konstaterats för vissa typer.

2. Indien

a) Normalvärde och exportpris

(19) Eftersom inga ytterligare synpunkter lämnats, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 39-42 i förordningen om preliminär tull.

b) Jämförelse

i) Handelsled

(20) En indisk exporterande tillverkare upprepade sitt krav på en justering för olikheter i handelsled mellan försäljning av den berörda produkten till handlare på den inhemska marknaden respektive på exportmarknaderna (skäl 47 i förordningen om preliminär tull).

(21) Det gjordes också gällande, efter underrättelsen om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för antagandet av preliminära åtgärder, att det fanns två handelsled (slutanvändare och handlare) på båda marknaderna (den inhemska och exportmarknaden) och att en selektiv jämförelse borde göras, dvs. att exportpriser till handlare borde jämföras med normalvärden grundade på försäljning till handlare och att exportpriser till slutanvändare borde jämföras med normalvärden grundade på försäljning till slutanvändare.

(22) Redan de uppgifter som lämnats i svaren på frågeformulären och sedan kontrollerats visade emellertid att det inte fanns några konsekventa och tydliga olikheter i funktioner och priser mellan de olika handelsleden vad beträffar jämförbara modeller som såldes på exportlandets inhemska marknad. Undersökningsresultaten i skälen 46 och 47 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför, och begäran om en selektiv jämförelse avslås.

ii) Andra justeringar

(23) De indiska exporterande tillverkarna hävdade att den justering av exportpriset som med stöd av grundförordningens artikel 2.10 k "Andra faktorer" eller artikel 2.10 b "Importavgifter och indirekta skatter" (beroende på den exporterande tillverkaren i fråga) hade begärts för de förmåner som erhållits inom ramen för systemet för tullkredit efter export borde ha beviljats. De gjorde gällande att den inkomst som erhållits inom ramen för tullkreditsystemet ledde till ett lägre exportpris och att kommissionen därför borde ha lagt denna inkomst till exportpriset för att säkra en rättvis jämförelse med normalvärdet, eftersom den inhemska försäljningen inte omfattas av någon sådan inkomst. De indiska exporterande tillverkarna hävdade vidare att det inte var rättsligt motiverat att i enlighet med artikel 14.1 i grundförordningen från antidumpningstullen dra de exportsubventioner som givit upphov till den gällande utjämningstullen, eftersom utjämningstullarna fastställts på grundval av en annan undersökningsperiod.

(24) I artikel 2.10 i grundförordningen behandlas endast möjligheten att göra justeringar som påverkar prisernas jämförbarhet. I svaren på frågeformulären och vid kontrollerna på platsen angavs förmånen från tullkreditsystemet alltid som "annan inkomst" och inte som en "negativ kostnad" som kunde hänföras till råmaterialkostnaden för de exporterade varorna. Det framgår därför redan av företagets räkenskaper att det inte finns något tydligt samband mellan prissättningen av de exporterade varorna och den inkomst som erhållits inom ramen för tullkreditsystemet.

(25) Bestämmelserna i artikel 14.1 i grundförordningen, som speglar artikel VI i GATT-avtalet, visar att sådan subventionering indirekt kan behandlas i samband med en antidumpningsundersökning och en förordning om införande av en antidumpningstull, under förutsättning att produkten inte beläggs med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention. Den bärande tanken när det gäller artikel 14.1 i grundförordningen är just att förhindra att det tas ut dubbel tull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention, och därför måste utjämningstullar som har sin grund i exportsubventioner frånräknas, oavsett vilken undersökningsperiod som legat till grund för fastställandet. Det noteras att en justering enligt artikel 14.1 i grundförordningen har gjorts, såsom förklaras i skälen 78 och 79 nedan. Av alla dessa skäl måste den ovannämnda begäran avslås.

c) Dumpningsmarginal

(26) Eftersom inga ytterligare synpunkter eller nya uppgifter lämnats, bekräftas metoden enligt skälen 51-53 i förordningen om preliminär tull.

(27)

>Plats för tabell>

3. Sydkorea

a) Normalvärde

(28) Två sydkoreanska samarbetsvilliga exporterande tillverkare hävdade att så kallad lokal exportförsäljning (dvs. inhemsk försäljning avsedd för exportmarknaden efter ytterligare bearbetning eller förpackning) hade undantagits från beräkningen av normalvärde, utan att det fanns någon rättslig grund för detta. Det står emellertid klart att de sydkoreanska myndigheterna tillåter att sådan försäljning sker utan att någon lokal försäljningsskatt (mervärdesskatt) läggs på. Säljaren har också möjlighet att föra över rätten att begära tullrestitution till köparen, och försäljningen sker vanligtvis i en utländsk valuta. Sådan försäljning är alltså i Sydkorea organiserad på ett sätt som gör det uppenbart att den är avsedd för export och inte möjliggör en tillförlitlig jämförelse. Det tillvägagångssätt som tillämpades i samband med de preliminära avgörandena bibehålls därför.

(29) Mot denna bakgrund bekräftas undersökningsresultaten i skäl 57 i förordningen om preliminär tull.

b) Exportpriser

(30) Två av de exporterande tillverkarna hade närstående importörer i gemenskapen, och bägge uppgav att de ansåg att den vinstmarginal som tilldelats dessa importörer (5,5 %) var orimligt hög med tanke på att de endast sysslade med fakturering av försäljningen och inte spelade någon aktiv roll vid själva försäljningen. Det påpekades att dessa närstående importörer inte i sig genererade någon vinst utan endast fick provision på försäljningen. Den provisionssats som uppgivits måste emellertid betraktas med viss försiktighet, eftersom parterna är varandra närstående. Den omständighet att de närstående importörerna kan få ersättning i form av en fast provision säger inte nödvändigtvis något om de uppgifter som dessa importörer utför. Dessutom var det ingen av de parter som stod bakom begäran som lämnade några närmare uppgifter som tydde på att den marginal som använts inte överensstämde med de rådande marknadsförhållandena.

(31) Mot denna bakgrund bekräftas de preliminära slutsatserna i skäl 58 i förordningen om preliminär tull.

c) Jämförelse

i) Växelkursfluktuationer

(32) Till följd av en begäran från de sydkoreanska exporterande tillverkarna gjordes en ny undersökning av huruvida en justering för varaktiga förändringar av valutakurserna borde göras. Efter denna nya undersökning fastställdes att den genomsnittliga växelkursen var den som gällde två månader före det faktiska fakturadatumet.

ii) Tullrestitution

(33) Samtliga samarbetsvilliga sydkoreanska exporterande tillverkare ansåg att den metod som använts för att fördela tullrestitutionen på inhemsk försäljning var orimlig, särskilt som de råmaterial det gäller även används vid tillverkning av andra produkter än PET-film. Kommissionen övervägde därför frågan på nytt och beslutade att tillämpa ett ändrat tillvägagångssätt i två steg.

(34) Först beräknades, med hjälp av de nationellt erkända koefficienterna, de kvantiteter råmaterial som köpts och använts uteslutande för tillverkning av PET-film (oavsett om denna var avsedd för inhemsk försäljning eller exportförsäljning) och kvantiteterna uttrycktes sedan i procent av de sammanlagda mängder råmaterial som köpts. Dessa procentsatser tillämpades därefter på varje enskild tillverkares inköp av råmaterial. Varje råmaterial hänfördes på så sätt i rätt proportioner till både den inhemska försäljning och den exportförsäljning (av både den berörda produkten och andra produkter) för vilken det använts. Fördelningen inleddes med de inköp som hade de lägsta tullsatserna, såsom förklaras i den preliminära förordningen. Resultatet innebar att beloppet för tullrestitution kunde höjas för två exporterande tillverkare.

De preliminära slutsatserna i skälen 59-65 i förordningen om preliminär tull bekräftas, med undantagen enligt ovan beträffande tullrestitution och växelkursomräkning.

d) Dumpningsmarginal

(35) Slutsatserna i skälen 66 och 67 i förordningen om preliminär tull bekräftas, med undantag för en samarbetsvillig exporterande tillverkare som motsatte sig att ett vägt genomsnittligt normalvärde jämfördes med priserna för enskilda exporttransaktioner vid fastställande av dumpningsmarginalen, med motiveringen att det faktum att exportpriserna varierar beroende på kund, region eller tidsperiod inte gör det berättigat att använda metoden med jämförelser mellan vägda genomsnittliga normalvärden och priser för enskilda transaktioner vid fastställande av dumpningsmarginalen. Frågan undersöktes på nytt, och det konstaterades att det fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skilde sig mellan olika kunder, och att effekten av detta på omfattningen av den dumpning som exportören bedrev var obetydlig. Den metod för fastställande av dumpningsmarginaler för de undersökta företagen som beskrivs i skälen 66 och 67 i förordningen om preliminär tull ändrades därför för denna exporterande tillverkare, och i stället för en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och priserna vid enskilda transaktioner gjordes en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och vägda genomsnittliga priser.

(36)

>Plats för tabell>

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(37) Vissa indiska exporterande tillverkare gjorde gällande att definitionen av gemenskapsindustrin, och därmed också skadeanalysen, inte borde ha begränsats till de tre samarbetsvilliga klagande gemenskapstillverkarna, utan i stället borde ha omfattat samtliga gemenskapstillverkare, inklusive Fapack, som stod bakom ingivandet av klagomålet men endast lämnade en del grundläggande uppgifter, och tre andra gemenskapstillverkare, som inte tillhör de klagande och inte är några exporterande tillverkare närstående och som också endast lämnade en del grundläggande uppgifter.

(38) Det bekräftas att alla dessa sju aktörer, såsom nämns i skäl 73 i förordningen om preliminär tull, är gemenskapstillverkare och därmed står för gemenskapens tillverkning enligt artikel 4.1 i grundförordningen. Såsom anges i skäl 70 i förordningen om preliminär tull lämnade emellertid de sistnämnda fyra gemenskapstillverkarna endast en del grundläggande uppgifter och besvarade inte i sin helhet frågeformuläret för gemenskapstillverkare. Uppgifterna kunde därför inte användas för en bedömning av gemenskapsindustrins situation. Dessa gemenskapstillverkare omfattades därmed inte av definitionen av gemenskapsindustrin. Argumentet måste alltså avvisas.

(39) En berörd part invände mot kommissionens undersökningsresultat när det gällde gemenskapsindustrins andel, nämligen mer än 70 %, av den sammanlagda tillverkningen av PET-film i gemenskapen. Denna fråga har granskats på nytt av kommissionen, och ett räknefel påträffades. Gemenskapsindustrin står i själva verket för 60 % av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen.

(40) Vissa berörda parter hävdade att vissa tillverkare av metalliserad PET-film, om sådan fortfarande omfattas av definitionen av den berörda produkten, även bör anses vara gemenskapstillverkare och utgöra en del av gemenskapsindustrin.

(41) Undersökningen visade att företagen i fråga inte tillverkar vanlig PET-film utan i stället köper sådan från olika källor och sedan utför metalliseringen. Detta ytterligare bearbetningssteg som görs av dem är emellertid inte i sig självt tillräckligt för att det skall vara motiverat att betrakta dem som gemenskapstillverkare av PET-film. De bearbetar i själva verket endast en produkt, utan att ändra dess grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper.

F. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(42) Eftersom inga nya uppgifter lämnats bekräftas de preliminära avgörandena om förbrukningen i gemenskapen enligt skälen 76-79 i förordningen om preliminär tull.

2. Berörd import

a) Inledande anmärkning

(43) Vissa exporterande tillverkare framförde argumentet att importen från de exporterande tillverkare som befunnits inte ha bedrivit dumpning borde undantas från skadeanalysen. Även om denna import undantogs från analysen, skulle emellertid slutsatserna beträffande förekomsten av väsentlig skada orsakad av dumpad import förbli oförändrade. Prisunderskridandet skulle fortfarande vara avsevärt, liksom ökningen i volym och marknadsandelar, och den återstående, dumpade importen skulle fortfarande utgöra mer än 13 % av gemenskapsmarknaden. Likaså skulle minskningen av försäljningspriserna förbli betydande.

b) Sammantagen bedömning av den berörda importens verkningar

(44) Vissa indiska exporterande tillverkare hävdade att importen av PET-film med ursprung i Indien inte borde slås samman med importen med ursprung i Sydkorea, på grund av olikheterna i konkurrensvillkoren. Denna begäran grundades på det faktum att importvolymen, marknadsandelarna och priserna utvecklades på olika sätt under perioden från och med 1997 till och med undersökningsperioden.

(45) Vad beträffar villkoren för konkurrens mellan importen från Sydkorea respektive Indien kan det konstateras, om hela skadeundersökningsperioden, dvs. perioden mellan 1996 och undersökningsperioden, beaktas och inte, såsom föreslagits, perioden mellan 1997 och undersökningsperioden, att importvolymen, marknadsandelarna och importpriserna i själva verket utvecklades på liknande sätt. Det bekräftas också att importvolymen från bägge länderna var betydande under undersökningsperioden. Dessutom konstaterades ett avsevärt prisunderskridande för importen med ursprung i både Indien och Sydkorea, som såldes genom samma försäljningskanaler och på liknande handelsvillkor. Argumentet måste därför avvisas. Mot denna bakgrund bekräftas avgörandena i skäl 85 i förordningen om preliminär tull, nämligen att importen med ursprung i de berörda länderna bör bedömas sammantaget.

c) Volym, marknadsandelar och priser för den berörda importen

(46) Eftersom inga nya uppgifter om volym och priser för importen från de berörda länderna har lämnats, bekräftas de preliminära avgörandena.

d) Prisunderskridande

(47) När det gäller marginalerna för prisunderskridande ifrågasatte vissa indiska exporterande tillverkare det faktum att kommissionen inte, vid beräkningen av de vägda genomsnittliga exportpriserna, tagit hänsyn till de utjämningstullar som infördes 1999 på import av PET-film med ursprung i Indien. De upprepade också sin begäran om en justering för olikheter i handelsled, eftersom indiska exporterande tillverkare huvudsakligen säljer till grossister, medan gemenskapsindustrin nästan alltid säljer direkt till användare av PET-film.

(48) Beräkningen av prisunderskridandemarginalerna ändrades såtillvida att utjämningstullarna i tillämpliga fall lades till exportpriserna. Vad beträffar justeringen för olikheter i handelsled bekräftades vid den ytterligare analysen för det första att, såsom anges i skäl 93 i förordningen om preliminär tull, försäljningspriset till grossister eller användare inte är beroende av typen av kund utan snarare av vilka volymer som köps in, och för det andra att de två handelsleden inte är tydligt åtskilda och att det inte råder någon tydlig prisskillnad mellan dem. Dessutom bekräftas det att gemenskapsindustrin även säljer den berörda produkten till distributörer och grossister och inte endast till användare, i motsats till vad vissa berörda parter gjorde gällande. Vissa företag konstaterades faktiskt få leveranser både från exporterande tillverkare i de berörda länderna och från gemenskapsindustrin.

(49) Mot denna bakgrund gjordes på grundval av den bevisning som framlagts av de berörda parterna en översyn av prisunderskridandemarginalerna, och dessa ändrades när så var lämpligt. Följande reviderade genomsnittliga prisunderskridandemarginaler, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser, har fastställts för respektive land:

- Sydkorea: mellan 14,9 % och 36,8 % (vägt genomsnitt 20,6 %)

- Indien: mellan 34,5 % och 44,8 % (vägt genomsnitt 37,5 %)

3. Gemenskapsindustrins situation

(50) Flera berörda parter ifrågasatte slutsatsen i förordningen om preliminär tull att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada, med motiveringen att vissa faktorer utvecklats positivt mellan 1996 och undersökningsperioden (produktionskapacitet, tillverkning, försäljningsvolym, produktivitet, lager och löner).

(51) I detta avseende bör det noteras att alla faktorer som nämns i artikel 3.5 i grundförordningen inte måste uppvisa en negativ utveckling för att slutsatsen att gemenskapsindustrin vållas väsentlig skada skall kunna dras. I det aktuella fallet förlorade gemenskapsindustrin marknadsandelar och var på grund av pristrycket från importen från de berörda länderna tvungen att sänka sina försäljningspriser avsevärt, vilket ledde till en kraftig försämring av dess ekonomiska situation.

(52) En sydkoreansk exporterande tillverkare ifrågasatte att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada och påpekade att den, enligt artikel 159 i förordningen om preliminär tull, är livskraftig och konkurrenskraftig, samt att den fortfarande hade en stark ställning på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(53) Den omständigheten att gemenskapsindustrin är livskraftig och konkurrenskraftig utesluter inte att den lidit väsentlig skada. Slutsatsen om gemenskapsindustrins livs- och konkurrenskraft drogs i samband med analysen av gemenskapens intresse, varvid bland annat konsekvenserna för olika aktörer i gemenskapen av att det införs respektive inte införs antidumpningsåtgärder undersöktes. Allt detta innebär inget ogiltigförklarande av slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada, vilket framgår av ett antal faktorer, bland annat den stora förlusten av marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Argumentet måste därför avvisas.

(54) En sydkoreansk exporterande tillverkare menade att den ökning av gemenskapsindustrins produktionskapacitet som ägde rum mellan 1998 och 1999 strider mot det faktum att dess investeringar låg kvar på en låg nivå under samma period. Det bör i detta avseende noteras att investeringar med anknytning till den ökade produktionskapaciteten skedde under åren 1997 och 1998, såsom anges i skäl 108 i förordningen om preliminär tull. Eftersom den nyinstallerade kapaciteten kunde tas i drift först under 1998 och 1999, ökade emellertid inte produktionskapaciteten samtidigt som investeringarna.

(55) Vissa indiska exporterande tillverkare hävdade att begränsningen av analysen av gemenskapsindustrins försäljning till att endast gälla den inhemska försäljningen, med avseende på volym och priser, inte är förenlig med bestämmelserna i artikel 3.4 i WTO-avtalet om antidumpning, eftersom det i detta avtal hänvisas till den sammanlagda försäljningen, dvs. även exporten.

(56) I detta avseende bör det noteras att skadebedömningen gjordes i enlighet med tillämpliga bestämmelser i grundförordningen och med gemenskapsinstitutionernas konsekventa praxis. Dessutom bör det noteras att det i artikel 3.4 jämförd med artikel 3.1 och 3.2 i WTO-avtalet om antidumpning tydligt talas om bedömning av verkan av den dumpade importen på priserna på den inhemska marknaden och på situationen för den inhemska industrin. Med tanke på syftet med denna typ av undersökning, som avser bland annat verkan av dumpad import från ett eller flera länder till gemenskapen (och inte verkan av dumpad import till marknader i tredje land), måste skada för gemenskapsindustrin konstateras föreligga endast avseende den inhemska marknaden, och situationen i fråga om export eller exportmarknader saknar därmed betydelse för skadebedömningen. Argumentet måste därför avvisas. Gemenskapsindustrins exportresultat har emellertid i enlighet med konsekvent praxis undersökts i samband med frågan om orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skadevållande situationen, såsom anges i skäl 144 i förordningen om preliminär tull.

(57) Mot denna bakgrund bekräftas de preliminära undersökningsresultaten rörande den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden.

G. ORSAKSSAMBAND

(58) Vissa berörda parter hävdade att bedömningen av orsakssambandet var felaktig, eftersom försämringen i fråga om vissa faktorer som är relevanta för skadebedömningen, t.ex. lönsamhet, kassaflöde, avkastning på investeringar och förmåga att skaffa fram kapital, bör anses hänga samman med autonoma konjunktursvängningar och de stora investeringar som gemenskapsindustrin gjorde under skadeundersökningsperioden, och inte med verkan av den berörda importen.

(59) För det första finns det inget som tyder på att gemenskapsindustrin känner av en lågkonjunktur. För det andra bekräftade den ytterligare analysen av gemenskapsindustrins finansiella situation att dennas försämring huvudsakligen berodde på minskningen av försäljningspriserna per enhet. Dessutom minskade tillverkningskostnaden per enhet under hela skadeundersökningsperioden, och försämringen kan därför inte tillskrivas högre tillverkningskostnader beroende på nyinvesteringarna.

(60) Mot denna bakgrund och eftersom inga nya uppgifter framkommit bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 119-123 i förordningen om preliminär tull.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Närstående importörer och handlare

(61) En närstående importör gjorde gällande att införandet av utjämningstullar, i motsats till vad som anges i skäl 188 i förordningen om preliminär tull, minskade tillgången på indisk PET-film på gemenskapsmarknaden, och att nivån på antidumpningstullarna enligt den här förordningen skulle komma att göra det omöjligt för importören i fråga att köpa PET-film från sina vanliga indiska leverantörer. Importören hävdade vidare att den PET-film som tillverkas av gemenskapsindustrin utanför gemenskapen importeras av gemenskapsindustrin själv, och att detta förhållande gör att det inte finns några egentliga alternativa försörjningskällor.

(62) Uppgifter från Eurostat visar att importen från Indien ökade med 11 % mellan 1999 (de preliminära utjämningstullarna infördes i augusti 1999) och 2000. Det kan inte uteslutas att antidumpningstullar på den föreslagna nivån kommer att leda till högre importpriser. Med tanke på de olika nivåerna på de åtgärder som föreslås kan det dock samtidigt förväntas att vissa av de berörda exporterande tillverkarna kommer att fortsätta att sälja på gemenskapsmarknaden, men till priser som inte är dumpade. När det gäller förekomsten av alternativa försörjningskällor kan gemenskapsindustrins inköp av PET-film med ursprung i Förenta staterna och Japan, de två viktigaste exportländer som inte berörs av detta förfarande, uppskattas till omkring 35 % av den sammanlagda importen från de berörda länderna. Det bekräftas därför att andra alternativa försörjningskällor finns.

2. Användare av PET-film i gemenskapen

(63) Det bör noteras att det av de 23 användare som samarbetade i det preliminära skedet av förfarandet, och som köpte drygt 40 % av den sammanlagda importen från de berörda länderna, endast var en som gav uttryck för bekymmer sedan de preliminära tullarna införts. Denna avsaknad, i stort sett, av reaktioner skulle kunna betyda att åtgärderna inte påverkade de berörda användarna på något betydande sätt.

(64) Fyra andra användare, som gav sig till känna efter införandet av de provisoriska åtgärderna, hävdade att införandet av tullar skulle kunna innebära att deras urval av leverantörer begränsades och eventuellt ge upphov till en brist på PET-film på gemenskapsmarknaden. Dessa användare gjorde också gällande att priserna på PET-film stigit på gemenskapsmarknaden sedan de preliminära tullarna infördes, vilket påverkat deras konkurrenskraft på världsmarknaden negativt.

(65) Det bör i detta avseende erinras om att de användare som undersökts, såsom konstaterats i det preliminära skedet, köpte i genomsnitt omkring 58 % av sin förbrukning av PET-film från gemenskapsindustrin, omkring 28 % från de berörda länderna och omkring 14 % från andra tredje länder. Dessutom kommer ett stort antal aktörer att fortsätta att verka på gemenskapsmarknaden, nämligen gemenskapsindustrin och andra gemenskapstillverkare, en aktör i gemenskapen samt åtminstone några exporterande tillverkare i de berörda länderna och i andra tredje länder. Även om det inte kan uteslutas att vissa exporterande tillverkare i de berörda länderna kommer att exportera mindre till gemenskapen sedan antidumpningsåtgärder införts, är det därför osannolikt att det kommer att uppstå en brist på gemenskapsmarknaden. Om däremot inga åtgärder införs är det möjligt att gemenskapsindustrin upphör med tillverkning av PET-film, vilket, såsom anges i skäl 185 i förordningen om preliminär tull, skulle innebära en kraftig begränsning av utbudet.

(66) Vad prisnivån beträffar bör det noteras att användarna fram till nyligen har gynnats av onaturligt låga priser till följd av illojala handelsmetoder. Försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden sjönk med i genomsnitt 40 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Även om det inte kan uteslutas att priserna på PET-film stiger i gemenskapen, förväntas prisökningen bli måttlig. Detta är desto mer sannolikt med hänsyn till nivån på de tullar som införs för vissa berörda exporterande tillverkare och det faktum att det finns ett antal aktörer som kommer att konkurrera på gemenskapsmarknaden.

(67) Den ytterligare analysen och kontrollbesöken hos användare bekräftade vidare att PET-film, när den används som råmaterial för olika färdiga produkter, vanligtvis inte står för någon stor del av kostnaderna, att produkter där PET-film ingår endast utgör en liten del av användarnas sammanlagda tillverkning och, slutligen, att användarna köper sina produkter även i gemenskapen och andra tredje länder som inte berörs av förfarandet. Det kan dock inte uteslutas att antidumpningstullarna, för vissa användare för vilka PET-film är ett viktigt råmaterial, kommer att ha en väsentlig inverkan på den sammanlagda tillverkningskostnaden. Detta ändrar emellertid inte undersökningens genomsnittliga samlade resultat. Slutsatsen i skäl 183 i förordningen om preliminär tull, att det är osannolikt att införandet av tullar kommer att få några väsentliga verkningar för användarna av PET-film i genomsnitt, bekräftas därför.

3. Slutsats om gemenskapens intresse

(68) Eftersom inga nya uppgifter om gemenskapens intresse framkommit, bekräftas avgörandena i skälen 156-191 i förordningen om preliminär tull.

I. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(69) På grundval av den metod som beskrivs i skälen 193-195 i förordningen om preliminär tull och med beaktande av de argument och ändringar som nämns ovan beträffande beräkningarna av prisunderskridandet, har nivån för undanröjande av skada fastställts för att nivån på de slutgiltiga åtgärderna skall kunna bestämmas. När det gäller den omständigheten att ingen hänsyn tagits till utjämningstullarna, bör det dock noteras att exportsubventionerna, såsom förklaras i skäl 198 i förordningen om preliminär tull, dras från de föreslagna antidumpningstullarna, i enlighet med artikel 14.1 i grundförordningen och med tillämpning av regeln om lägsta tull, och det är därför inte nödvändigt att ta hänsyn till utjämningstullarna i samband med beräkningen av skademarginalen.

(70) Vissa indiska exporterande tillverkare gjorde gällande att skademarginalerna beräknats felaktigt. Det hävdades att skademarginalen borde uttryckas i procent av den sammanlagda omsättningen cif och inte begränsas till omsättningen cif för de jämförbara modellerna. Argumenten grundades på slutsatserna från WTO:s överprövningsorgan i fallet med sänglinne(3).

(71) För det första bör det noteras att dessa slutsatser har dragits i samband med beräkningar av dumpning och saknar relevans för skadeberäkningar. För det andra är det konsekvent praxis att uttrycka skadans storlek i procent av omsättningen cif för de modeller som använts för fastställande av denna skadas storlek. Den metod som de indiska exporterande tillverkarna i fråga föreslår skulle i själva verket leda till användning av siffror som inte är jämförbara. Av alla dessa skäl måste begäran avvisas.

(72) Gemenskapsindustrin uppgav att en vinstmarginal på 13 % av omsättningen skulle vara rimligare än den vinstmarginal på 6 % som användes vid beräkningen av den preliminära skademarginalen. Det hävdades att ett företags egna kapital åtminstone borde ge en avkastning på nettotillgångarna på samma nivå som bankernas låneränta. Det hävdades också att denna vinstnivå uppnåtts 1996, när rättvisa konkurrensvillkor rådde.

(73) I detta avseende bör det noteras att den vinstmarginal som skall användas vid bestämning av det icke-skadevållande priset bör motsvara den lönsamhetsnivå som rimligen skulle kunna nås om ingen skadlig dumpning förekom. I detta fall behöver dock ingen slutgiltig procentsats fastställas, med hänsyn till att skademarginalerna redan vid en vinstmarginal på 6 % är högre än dumpningsmarginalerna. Argumentet har därför ingen betydelse i praktiken.

(74) Mot denna bakgrund och eftersom ingen ny bevisning lagts fram, bekräftas den metod för fastställande av nivån för undanröjande av skada som använts och som beskrivs i skälen 193-195 i förordningen om preliminär tull.

2. Tullarnas form och nivå

(75) Undersökningen visade att importen av produkten även ägt rum enligt andra KN-nummer än de som omfattas av detta förfarande, nämligen KN-numren ex 3920 62 19 och 3920 62 90. Tullmyndigheterna görs därför uppmärksamma på denna felaktiga klassificering.

(76) Mot bakgrund av det ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som de dumpningsmarginaler som konstaterats, eftersom dessa i samtliga fall var lägre än skademarginalerna.

(77) När det gäller den övriga tull som skall tillämpas på de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i respektive land, bör denna, eftersom samarbetsviljan ansågs vara stor i båda länderna, för Indien fastställas på grundval av den högsta tullsats som fastställts för de samarbetsvilliga tillverkare som ingick i stickprovet. Eftersom endast en av de tre sydkoreanska exporterande tillverkare som ingick i stickprovet befanns ha tillämpat dumpning, bör den övriga tullen för Sydkorea, med tillämpning av regeln om lägsta tull, fastställas till nivån för den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för ett representativt antal av de modeller som har de högsta dumpningsmarginalerna och som exporteras av denne exporterande tillverkare.

(78) Såsom det erinras om i skälen 50 och 198 i förordningen om preliminär tull, föreskrivs det i artikel 14.1 i grundförordningen att ingen produkt får beläggas med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention. I detta sammanhang saknar det betydelse att utjämningstullarna fastställts med utgångspunkt i en annan undersökningsperiod och att exportsubventionens storlek skiljer sig åt mellan undersökningsperioderna i antisubventions- respektive antidumpningsundersökningen. Artikel 14.1 i grundförordningen syftar just till att undvika att dubbla tullar tillämpas för att åtgärda en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention, och utjämningstullar till följd av exportsubventioner måste därför dras av oavsett vilken undersökningsperiod som legat till grund när de fastställdes. Det noteras också att ingen begäran om översyn av utjämningsåtgärderna har mottagits. De preliminära undersökningsresultaten i skälen 50 och 198 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(79) Vad beträffar antidumpningstullarna för Indien drogs följaktligen den del av den gällande utjämningstullen som motsvarar exportsubventionen av från den föreslagna antidumpningstullen. För icke-samarbetsvilliga företag motsvarade avdraget exportsubventionen för det samarbetsvilliga företag som låg till grund för fastställandet av den övriga dumpningsmarginalen (och således den övriga tullen).

(80) Mot denna bakgrund, och med beaktande av avgörandena i den tidigare antisubventionsundersökningen, föreslås följande slutgiltiga tullar, uttryckta i procent av priset cif gemenskapens gräns, före tull:

Indien

>Plats för tabell>

Sydkorea

>Plats för tabell>

(81) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nu aktuella undersökningen. De återspeglar därmed den situation som i samband med undersökningen konstaterats för företagen i fråga. Dessa tullsatser är därmed (till skillnad från den landsomfattande tull som gäller för alla övriga företag) endast tillämplig på import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av företagen i fråga och alltså av de specifika rättssubjekt som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte specifikt nämns med namn och adress i denna förordnings artikeltext, inbegripet rättssubjekt som är närstående de som specifikt nämns, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan bör omfattas av den tullsats som gäller "alla övriga företag".

(82) Varje begäran om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enheten bytt namn eller att nya tillverknings- eller försäljningsenheter etablerats) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen(4) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt om eventuella förändringar av företagets verksamhet avseende tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. namnbytet eller förändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer om det är lämpligt att efter samråd med rådgivande kommittén ändra förordningen genom att uppdatera förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

3. Uttag av de preliminära tullarna

(83) Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalernas storlek och nivån på den skada som gemenskapsindustrin lidit anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. I de fall de slutgiltiga tullarna överstiger de preliminära tullarna skall endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

4. Åtaganden

(84) Efter införandet av de provisoriska antidumpningsåtgärderna gjorde ett antal exporterande tillverkare i Indien prisåtaganden enligt artikel 8.1 i grundförordningen. De har därigenom gått med på att sälja den berörda produkten till, som lägst, priser på en nivå som innebär att de skadevållande verkningarna av dumpning undanröjs. Företagen kommer också att regelbundet lämna detaljerade uppgifter till kommissionen om sin export till gemenskapen, vilket innebär att kommissionen effektivt kommer att kunna följa upp åtagandena. Dessutom har dessa exporterande tillverkare en sådan försäljningsstruktur att kommissionen anser att risken för kringgående av åtagandena är begränsad.

(85) Åtagandena bedöms därför som godtagbara. De berörda företagen har underrättats om de huvudsakliga omständigheter, överväganden och skyldigheter som ligger till grund för godtagandet.

(86) För att ytterligare underlätta för kommissionen att på ett effektivt sätt följa upp att företagen fullgör sina åtaganden bör, när begäran om övergång till fri omsättning lämnas till tullmyndigheten, befrielse från antidumpningstull beviljas endast om det uppvisas en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som anges i bilagan. Denna uppgiftsnivå är nödvändig också för att tullmyndigheterna med tillräcklig säkerhet skall kunna förvissa sig om att leveransen motsvarar beskrivningen i de kommersiella dokumenten. Om det inte uppvisas någon sådan faktura eller om denna inte svarar mot den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna, bör i stället den tillämpliga antidumpningstullen tas ut.

(87) Om åtagandet bryts eller återtas eller om det misstänks ha brutits, kan en antidumpningstull införas enligt artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen.

5. Åtgärdernas giltighetstid

(88) Antidumpningsåtgärderna gäller fram till 2006, medan de gällande utjämningstullarna på import från Indien upphör att gälla 2004. Om utjämningstullarna upphör att gälla (eller ändras), bör nivån på antidumpningstullarna ses över, eftersom de fastställts med hänsyn till det faktum att utjämningstullar redan tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av polyetentereftalatfilm (PET-film) enligt KN-nummer ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90 (TARIC-nummer 3920 62 19*10, 3920 62 19*15, 3920 62 19*25, 3920 62 19*30, 3920 62 19*35, 3920 62 19*40, 3920 62 19*45, 3920 62 19*50, 3920 62 19*55, 3920 62 19*60, 3920 62 19*62, 3920 62 19*64, 3920 62 19*65, 3920 62 19*70, 3920 62 19*75, 3920 62 19*80, 3920 62 19*81, 3920 62 19*85, 3920 62 19*87, 3920 62 19*89, 3920 62 19*91, 3920 62 90*30 och 3920 62 90*91 ), med ursprung i Indien och Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea).

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullar skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på produkter med ursprung i nedanstående länder:

>Plats för tabell>

3. Trots vad som sägs i punkt 1 skall den slutgiltiga tullen inte tillämpas på import som övergår till fri omsättning enligt bestämmelserna i artikel 2.

4. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Import av produkter enligt något av de nedan angivna TARIC-tilläggsnumren, vilka tillverkats av något av de nedan nämnda företagen och av detta företag direkt exporteras (dvs. levereras och faktureras) till ett importerande företag i gemenskapen skall, om importen sker i enlighet med punkt 2, vara befriad från de antidumpningstullar som införs genom artikel 1.

>Plats för tabell>

2. Den import som avses i punkt 1 skall vara befriad från tull under förutsättning att

a) det, vid uppvisandet av deklarationen för övergång till fri omsättning, för den berörda medlemsstatens tullförvaltning uppvisas en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som skall anges enligt förteckningen i bilagan,

b) de varor som deklareras och uppvisas för tullen exakt motsvarar varubeskrivningen i fakturan.

Artikel 3

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar enligt förordningen om preliminär tull skall tas ut till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. Belopp för vilka säkerhet ställts till en sats som överstiger den slutgiltiga antidumpningstullsatsen skall frisläppas. I de fall de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna skall endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 augusti 2001.

På rådets vägnar

L. Michel

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

(2) EGT L 55, 24.2.2001, s. 16.

(3) European Communities - Anti-dumping duties on imports of cotton-type bed linen from India, WT/DS/AB/R, 1.3.2001.

(4) Europeiska kommissionen GD Handel

Direktorat B

TERV 0/10

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel / Belgien.

BILAGA

Uppgifter som skall anges på fakturor avseende försäljning som omfattas av ett åtagande

1. Rubriken "FAKTURA SOM SKALL ÅTFÖLJA VAROR VILKA OMFATTAS AV ETT ÅTAGANDE"

2. Namnet på det i artikel 2.1 nämnda företag som utfärdar fakturan.

3. Fakturanummer.

4. Dag för utfärdande av fakturan.

5. Det TARIC-tilläggsnummer enligt vilket de fakturerade varorna skall tullklareras vid gemenskapens gräns.

6. En exakt beskrivning av varorna, med bland annat följande uppgifter:

- Produktkodnummer (PCN).

- De tekniska specifikationerna för varorna, inbegripet tjocklek (μm), uppgift om eventuell överdragning eller ytbehandling efter tillverkningen (t.ex. koronabehandling, kemisk behandling, metallisering, ingen överdragning eller ytbehandling efter tillverkningen), mekaniska egenskaper (t.ex. balanserad [balanced] eller behandlad så att dragstyrkan ändrats [tensilised]), genomskinlighetsgrad (t.ex. klar film med oklarhet < 2 %, oklar film med oklarhet mellan 2 och 40 %, vit film med oklarhet > 40 %, färgad film).

- Företagets produktkodnummer (CPC) (i tillämpliga fall).

- KN-nummer.

- Kvantitet (i kg).

7. Beskrivning av försäljningsvillkoren, med bl.a. följande uppgifter:

- Pris per kg.

- Betalningsvillkor.

- Leveransvillkor.

- Sammanlagda rabatter och avdrag.

8. Namnet på det importerande företag till vilket fakturan utfärdats direkt av det berörda företaget.

9. Namnet på den företrädare för företaget som har utfärdat fakturan samt följande undertecknade försäkran: "Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av [företaget] och som godtagits av Europeiska kommissionen genom beslut 2001/645/EG. Jag försäkrar att uppgifterna på denna faktura är fullständiga och korrekta."