Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32001R1265

    Kommissionens förordning (EG) nr 1265/2001 av den 27 juni 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller beviljande av produktionsbidrag för vissa sockerprodukter som används inom den kemiska industrin

    EGT L 178, 30/06/2001, p. 63–72 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/06/2006; upphävd genom 32006R0967

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/1265/oj

    32001R1265

    Kommissionens förordning (EG) nr 1265/2001 av den 27 juni 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller beviljande av produktionsbidrag för vissa sockerprodukter som används inom den kemiska industrin

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 178 , 30/06/2001 s. 0063 - 0072


    Kommissionens förordning (EG) nr 1265/2001

    av den 27 juni 2001

    om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller beviljande av produktionsbidrag för vissa sockerprodukter som används inom den kemiska industrin

    EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker(1), särskilt artikel 7.5 i denna, och

    av följande skäl:

    (1) Genom artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 beslutas att ett produktionsbidrag skall utgå för socker, icke förädlad isoglukos och sirap som omfattas av förordningen, samt för kemiskt ren fruktos enligt KN-nummer 1702 50 00 i egenskap av mellanprodukt, när dessa används vid tillverkningen av vissa produkter inom den kemiska industrin.

    (2) För icke förädlad isoglukos bör det fastställas regler som motsvarar de regler som fastställs för vitsocker som används inom den kemiska industrin.

    (3) När vissa definierade mellanprodukter först framställs i gemenskapen direkt ur en basprodukt, med undantag för sådana produkter som omfattas av ett annat produktionsbidragssystem, och när mellanprodukterna sedan används för framställning av någon av de kemiska produkter som avses i bilaga I till den här förordningen, är det lämpligt att föreskriva en möjlighet att bevilja produktionsbidrag för dessa mellanprodukter. Denna möjlighet bör gälla även om de används i en annan medlemsstat än den där de har tillverkats. I detta syfte bör det därför fastställas dels att produktionsbidraget skall beviljas för den basprodukt som använts för att tillverka den mängd mellanprodukt som använts på det ovan angivna sättet, dels att produktionsbidraget skall fastställas på grundval av samma avkastningskoefficient som de som fastställts för beräkningen av exportbidragen för samma mellanprodukter.

    (4) För att produktionsbidragsordningen skall kunna tillämpas på mellanprodukterna krävs att dessa produkter definieras närmare och att ett lämpligt kontrollsystem införs. Denna kontroll som genom förhandsgodkännande skall omfatta både framställningen av mellanprodukten och den vidare bearbetningen till slutlig kemisk produkt, skall göra det möjligt att säkerställa att basprodukten sådan den definieras verkligen används för att framställa den kemisk produkt som avses i bilaga I till denna förordning samt att någon dubbel utbetalning av produktionsbidraget inte sker.

    (5) Socker kan användas som basprodukt inom den kemiska industrin på samma sätt som stärkelseprodukter. Användningen av dessa basprodukter bör därför tillförsäkras en balanserad utveckling. Därför är det lämpligt att föreskriva en produktionsbidragsordning som både tar hänsyn till sockerpriset på gemenskapens marknad och prisutvecklingen för socker på världsmarknaden.

    (6) Genom att anpassa sockerpriserna till världsmarknadspriserna för socker, kommer den ordning som skall gälla för sockerprodukter som används till framställning av kemiska produkter att främja dels användningen av sockerprodukter inom den kemiska industrin, dels utnyttjandet av dessa basprodukter inom biotekniken. För genomförandet av detta innefattar systemet en stegvis tillämpning av principen om fastställande av produktionsbidragen med beaktande av priset på socker på världsmarknaden och i gemenskapen, med ett tillägg till världsmarknadspriset på socker av ett standardbelopp på 6,45 euro per 100 kg socker. Standardbeloppet skall svara mot avsändningskostnaderna vid export av gemenskapssocker och också inkludera ett standardbelopp som är avsett framför allt att förhindra att sockret säljs till priser som understiger världsmarknadspriset, vilket till sin natur är mycket instabilt. De erfarenheter som vunnits av hur den nämnda ordningen fungerat visar att det är nödvändigt dels att tillförsäkra den kemiska industri i gemenskapen som använder produkter från sockersektorn villkor som motsvarar de som gäller för den kemiska industri som får sin råvaruförsörjning från världsmarknaden, dels att ytterligare öka möjligheterna för de industrier i gemenskapen som framställer sockerprodukter att avsätta dessa för annat än livsmedelsändamål. Därför bör systemet behållas, och det förfarande som innebär att uteslutande världsmarknaden och marknaden i gemenskapen för socker beaktas bör tillämpas fullt ut.

    (7) Råsocker och sirap av hög renhetsgrad, beräknad i enlighet med artikel 1.5 i kommissionens förordning (EEG) nr 1443/82 av den 8 juni 1982 om tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet på sockerområdet(2), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 392/94(3), bör också berättiga till produktionsbidrag om de används inom den kemiska industrin. Produktionsbidraget för dessa basprodukter bör därför vara lika med produktionsbidraget för vitsocker justerat med hänsyn till, allt efter omständigheterna, antingen avkastningsvärdet eller sackaroshalten. Vad gäller isoglukos bör produktionsbidragen beviljas på samma villkor som exportbidragen för isoglukos.

    (8) Det är lämpligt att föreskriva en månatlig fastställelse av produktionsbidraget, vilken skall baseras på referensperioder som skall fastställas samt på de konstateranden av sockerpriset på världsmarknaden som görs. Eftersom produktionsbidragen fastställs månadsvis är det lämpligt att införa referensperioder på omkring en månad.

    (9) Med hänsyn till att i princip hela avsättningen av sockeröverskott på marknaderna i tredje länder sker genom anbudsförfarande, är det lämpligt att, för att fastställa det pris för socker på världsmarknaden som skall ligga till grund för produktionsbidraget, använda det vägda genomsnittet av de exportbidrag som fastställts enligt denna typ av anbudsförfarande under den berörda referensperioden.

    (10) För att undvika missbruk bör produktionsbidrag bara beviljas om det genom kontroll kan konstateras att alternativa användningar är uteslutna. För att sådana kontroller skall bli möjliga bör produktionsbidraget endast betalas ut till bearbetningsföretaget på begäran. I vissa fall kan en effektiv kontroll underlättas av att det också tillämpas ett tillståndsförfarande. Den medlemsstat inom vars territorium bearbetningen äger rum bör därför ha rätt att besluta om bearbetningsföretagen skall vara tillståndspliktiga eller inte.

    (11) Produktionsbidraget kan inte beviljas om inte exakta upplysningar finns. Den som vill erhålla bidrag bör därför anmodas att i förväg lämna in en skriftlig ansökan med vissa uppgifter.

    (12) Eftersom basprodukter från sockersektorn mycket väl kan ersättas med basprodukter från spannmåls- och rissektorn, är det lämpligt att undvika omotiverad särbehandling. Därför är det lämpligt att för socker fastställa bestämmelser som överensstämmer med bestämmelserna för frisläppande av säkerheten i kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 av den 30 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EEG) nr 1766/92 och (EEG) nr 1418/76 om produktionsbidrag inom spannmåls- respektive rissektorn(4), senast ändrad genom förordning (EG) nr 87/1999(5). Genom dessa bestämmelser får frisläppandet av säkerheten ske i proportion till de kvantiteter basprodukter som bearbetats under den tid produktionsstödet gällde.

    (13) Med hänsyn till dokumentation och kontroll är det nödvändigt att införa en bidragslicens som har tillräckligt lång giltighetstid för att näringen skall kunna planera på lång sikt och som ger den information som behövs för att produktionsbidraget skall kunna fastställas. För att säkerställa att sockret i fråga används för avsett ändamål bör det bestämmas att licensen bara kan utnyttjas av den som ansökt om den och bara efter det att bearbetning av basprodukten i fråga har ägt rum.

    (14) Eftersom slutbetalning av produktionsbidraget inte kan göras förrän bearbetningen har ägt rum och eftersom näringen har intresse av att få betalt så fort som möjligt bör det bestämmas att slutbetalningen skall göras kort tid efter bearbetningen.

    (15) Giltighetstiden för bidragslicenserna får högst löpa över sex månader under vilka produktionsbidrag fastställs och den här typen av licenser måste innehålla uppgifter om de produktionsbidrag som gällde den dag då ansökan inkom. Under dessa förutsättningar kan det hända att det interventionspris för socker som fastställts för icke-underskottsområden ändras mellan den dag då ansökan om bidragslicens inkom och den dag då den aktuella basprodukten bearbetades. Eftersom produktionsbidraget fastställs på grundval av priset på socker i gemenskapen och prisutvecklingen för socker på världsmarknaden, bör det föreskrivas en bestämmelse om justering av nämnda bidrag så att hänsyn kan tas till alla ändringar av interventionspriset i euro för socker, mellan den dag då licensansökan inkom och den dag då den aktuella basprodukten bearbetades.

    (16) För att göra det möjligt att kontrollera att basprodukterna används på angivet sätt måste det i varje medlemsstat upprättas ett behörigt organ med tillgång till alla nödvändiga upplysningar. För att motverka eventuella förseningar med utbetalning av bidraget bör det fastställas att ett förskott kan betalas ut till innehavaren av en bidragslicens så snart kontroll genomförts. I gengäld bör den som får förskottet åläggas att ställa en säkerhet som garanti till berörd medlemsstat om det skulle visa sig att bearbetningen av basprodukten inte utförts i enlighet med bestämmelserna i bidragslicensen. Den berörda medlemsstaten bör emellertid ha frihet att besluta om lämpliga åtgärder vid force majeure som gör det omöjligt för den som beviljats bidragslicens att fullgöra sina skyldigheter.

    (17) Genom de erfarenheter som vunnits dels sedan den nya produktionsbidragsordningen trädde i kraft den 1 juli 1986, men särskilt sedan den ändrades, från och med den 1 juli 1990, framträder behovet av att se till att nämnda ordning blir lättare att tillämpa, särskilt när det gäller att ansöka om produktionsbidragslicenser. Av denna anledning och med hänsyn till de tekniska svårigheterna när det gäller bearbetningen, särskilt vid jäsningsprocesser där avkastningen är högst varierande beroende på mikroorganismernas reaktioner, är det också lämpligt att höja den lägsta tillåtna avvikelse som gäller för att sökanden skall anses ha uppfyllt sina huvudåligganden vad gäller bearbetningen av basprodukten eller mellanprodukten. Det bör också införas en högsta tillåtna avvikelse för att täcka de fall där processen slagit fel ut och bearbetningsföretaget tvingas använda mer av basprodukten än vad som beräknats, utan att en särskild akt därför skall behöva upprättas för att den ytterligare kvantitet som, inom ramen för denna avvikelse, bearbetats på detta sätt skall kunna omfattas av ordningen.

    (18) De tillämpningsföreskrifter som fastställs genom denna förordning ersätter tillämpningsföreskrifterna i kommissionens förordning (EEG) nr 1729/78 av den 24 juli 1978 om tillämpningsföreskrifter för produktionsbidrag för socker som används i den kemiska industrin(6), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1148/98(7), vilken därmed också bör upphöra att gälla.

    (19) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    1. I den här förordningen skall med "basprodukt" avses

    a) produkterna i artikel 1.1 a och 1.1 f i rådets förordning (EG) nr 1260/2001, och

    b) sirap och andra lösningar av fruktsocker enligt artikel 1.1 d i förordning (EG) nr 1260/2001 som omfattas av KN-numren ex 1702 60 95 och ex 1702 90 99, med en renhetsgrad på minst 85 %,

    och som används för framställning av sådana produkter för den kemiska industrin som anges i bilaga I till denna förordning.

    2. Med basprodukterna skall jämställas sådana mellanprodukter enligt bilaga II, vilka först framställs i gemenskapen direkt ur nämnda basprodukter, med undantag av produkter som omfattas av något annat produktionsbidragssystem, och sedan används för att framställa sådana kemiska produkter som räknas upp i bilaga I.

    3. Kemiskt ren fruktos enligt KN-nummer 1702 50 00 skall i egenskap av mellanprodukt betraktas som en basprodukter, förutsatt dels att den har framställts i gemenskapen direkt ur nämnda basprodukter med undantag av sådana produkter som omfattas av något annat system med produktionsbidrag, dels att den används för vidare bearbetning till någon av de kemiska produkter som anges i bilaga I.

    Artikel 2

    1. Produktionsbidraget skall beviljas av den medlemsstat i vilken bearbetningen av basprodukterna äger rum.

    2. Medlemsstaten skall endast bevilja bidraget om den genom tullkontroll eller annan likvärdig administrativ kontroll har garantier för att basprodukterna används för det ändamål som anges i ansökan enligt artikel 3.

    Artikel 3

    1. Produktionsbidraget skall endast beviljas bearbetningsföretag som garanterar att kontrollen enligt artikel 2.2 kan utföras när som helst och som har ingett en ansökan i vilken närmare anges den kemiska produkt för vars tillverkning basprodukten skall användas.

    2. Den berörda medlemsstaten får ställa som villkor för rätten att omfattas av produktionsbidrag att den först godkänt bearbetningsföretagen enligt punkt 1.

    Artikel 4

    Produktionsbidragsbeloppet för 100 kg vitsocker skall fastställas med beaktande av dels världsmarknadspriset på vitsocker med tillägg av ett standardbelopp av 6,45 euro per 100 kg vitsocker, dels priset på socker i gemenskapen.

    Följande definitioner skall gälla:

    a) världsmarknadspriset på socker: priset på socker i gemenskapen med avdrag för det genomsnittliga exportbidraget för vitsocker under den berörda referensperioden enligt artikel 9.2, minus ett standardbelopp på 6,45 euro per 100 kg.

    b) priset på socker i gemenskapen: interventionspriset för vitsocker.

    Artikel 5

    Produktionsbidraget per 100 kg råsocker skall vara lika med en hundradel av det belopp som gäller för vitsocker, multiplicerat med avkastningen av det råsocker som använts, vilken skall fastställas i enlighet med punkt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1260/2001.

    Artikel 6

    Produktionsbidraget per 100 kg sirap av sackaros skall vara lika med en hundradel av det belopp som gäller för vitsocker multiplicerat med

    a) sackaroshalten i sirapen i fråga, om sirapen har en renhetsgrad på minst 98 %, eller

    b) halten utvinnbart socker i sirapen i fråga, fastställd i enlighet med i artikel 1.5 andra stycket i förordning (EEG) nr 1443/82, om sirapen har en renhetsgrad på minst 85 % men lägre än 98 %.

    Artikel 7

    Produktionsbidraget per 100 kg torrsubstans av den basprodukt som anges i artikel 1.1 f i förordning (EG) nr 1260/2001 skall vara lika med det produktionsbidrag som gäller för vitsocker.

    Produktionsbidraget skall endast beviljas för en produkt

    a) som framställts genom isomerisering av glukos,

    b) som innehåller minst 41 viktprocent fruktos i torrsubstansen och

    c) som innehåller högst 8,5 viktprocent polysackarider och oligosackarider, inklusive di- eller trisackarider, i torrsubstansen.

    Artikel 8

    Det produktionsbidrag som beviljas för 100 kg utnyttjad fruktos uttryckt som torrsubstans skall vara lika med det produktionsbidrag som gäller för 100 kg vitsocker den dag då ansökan om produktionsbidragslicensen inkommer.

    Artikel 9

    1. Produktionsbidraget för vitsocker skall fastställas en gång i månaden för de perioder som inleds den 1 i varje månad.

    2. För det fastställande som avses i punkt 1 skall referensperioden för de exportbidrag för vitsocker som skall användas för att fastställa det världsmarknadspris för socker som avses i artikel 4 a vara den period som inleds den sextonde dagen i den månad som föregår månaden före vart och ett av de datum som avses i punkt 1 och som avslutas den femtonde dagen i den månad som omedelbart föregår datumet i fråga.

    3. När det gäller världsmarknadspriset för socker skall det genomsnitt som avses i artikel 4 a vara det vägda genomsnittliga exportbidraget för vitsocker fastställt genom anbudsförfarande under den aktuella referensperiod som fastställs i punkt 2 i denna artikel.

    4. Produktionsbidraget för 100 kg vitsocker under var och en av de månader som avses i punkt 1 skall vara lika med skillnaden mellan det pris som gäller för socker i gemenskapen under den månad för vilken bidraget fastställts och det världsmarknadspris för socker som fastställts för den aktuella referensperioden.

    5. Om priset på socker i gemenskapen och världsmarknadspriset för socker ändras kraftigt under den period som avses i punkt 1, får det bidrag som beräknats i enlighet med punkterna 2-4 ändras med hänsyn till dessa ändringar.

    Artikel 10

    1. Ansökan om produktionsbidrag skall göras skriftligen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken basprodukten skall bearbetas.

    Följande skall anges i ansökan:

    a) Bearbetningsföretagets namn eller firmanamn och adress.

    b) Basproduktens art samt den mängd av denna som skall bearbetas, uttryckt som vitsocker eller, om det är fråga om isoglukos, som torrsubstans.

    c) Tulltaxenummer och beskrivning av den kemiska produkt för vars framställning basprodukten skall användas.

    d) Bearbetningsställe.

    2. När den ansökan om produktionsbidrag som inges av bearbetningsföretaget gäller en mellanprodukt

    a) skall i ansökan, utöver den information som krävs enligt punkt 3, anges

    - basproduktens art samt den mängd av denna som använts för att framställa mellanprodukten,

    - namn eller firmanamn och adress i fråga om det företag som framställt mellanprodukten,

    - framställningsplats för mellanprodukten, och

    b) den skall utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 1 andra stycket åtföljas

    - av ett dokument i original som på begäran av den som framställt mellanprodukten utfärdats av den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken mellanprodukten framställts och i vilket intygas att mellanprodukten har framställts direkt och uteslutande ur en basprodukt, eller

    - av en deklaration från bearbetningsföretagarens sida enligt vilken denne åtar sig att innan den bidragslicens om vilken han ansöker har löpt ut inkomma med det dokument som avses i första strecksatsen.

    Det dokument som avses i b första stycket skall minst omfatta följande:

    a) Basproduktens art samt den mängd av denna som använts för framställningen av den aktuella mellanprodukten.

    b) Den aktuella mellanproduktens art samt mängd av denna.

    c) Namn eller firmanamn och adress i fråga om det företag som framställt mellanprodukten.

    d) Framställningsplats för mellanprodukten.

    När det gäller utfärdandet av det dokument som avses i b första stycket får medlemsstaten fastställa kompletterande villkor till dem som anges i punkt 1 andra stycket.

    3. Vid tillämpning av punkt 2 skall

    a) det dokument som avses i punkt 2 b första stycket utfärdas endast under förutsättning att tillverkaren av mellanprodukten först har godkänts av den medlemsstat i vilken mellanprodukten skall framställas,

    b) produktionsbidraget beviljas endast under förutsättning att bearbetningsföretaget först har godkänts av den medlemsstat i vilken detta skall bearbeta mellanprodukten till en kemisk produkt enligt bilaga I.

    Den berörda medlemsstaten skall lämna de godkännanden som avses i andra stycket förutsatt att sökanden på alla sätt gör det möjligt för medlemsstaten att utföra nödvändiga kontroller.

    4. Medlemsstaterna får begära kompletterande upplysningar.

    Artikel 11

    1. För att den bidragslicens som avses i artikel 12 skall kunna utfärdas måste bidragslicensansökan åtföljas av en säkerhet.

    2. Säkerheten skall motsvara 3,78 euro per 100 kg socker uttryckt som vitsocker eller, om det rör sig om isoglukos, per 100 kg torrsubstans.

    När det är fråga om en mellanprodukt, skall säkerheten för 100 kg av produkten vara lika med det belopp som anges i första stycket beräknat med den koefficient som i bilaga II anges för den aktuella mellanprodukten. Koefficienten skall beroende på omständigheterna justeras i förhållande till torrsubstanshalten, med hjälp av respektive formel som svarar mot koefficienten och som anges i bilaga II.

    3. Det huvudkrav som i enlighet med artikel 20 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85(8) skall uppfyllas för att säkerheten som avses i punkt 2 skall frisläppas, skall vara följande:

    a) När det är fråga om en mellanprodukt skall det dokument som avses i artikel 10.2 b första stycket ha inlämnats av bearbetningsföretaget och den mängd av mellanprodukten som anges i ansökan skall ha bearbetats till en kemisk produkt som föreskrivs i bilaga I inom den giltighetstid som är satt för den aktuella bidragslicensen, eller

    b) i alla andra fall skall den mängd av basprodukten som anges i ansökan ha bearbetats till någon av de kemiska produkter som anges i bilaga I inom den giltighetstid som är satt för den aktuella bidragslicensen.

    Vad gäller huvudkravet för bearbetning skall emellertid den som inom den giltighetstid som är satt för bidragslicensen har bearbetat minst 90 % av den mängd av basprodukten eller den mängd av mellanprodukten som anges i ansökan anses ha uppfyllt huvudkravet i a eller b första stycket.

    4. Tillämpningen av punkterna 1 och 2 när det gäller frisläppandet av säkerheten skall gälla med undantag för fall av force majeure och bestämmelserna i avdelning V i förordning (EEG) nr 2220/85.

    Artikel 12

    1. Medlemsstaterna skall utfärda en bidragslicens när ansökan lämnats in.

    2. Som bidragslicens skall medlemsstaterna använda nationella formulär vilka minst skall innehålla de upplysningar som anges i punkt 3, utan att det påverkar tillämpningen av andra förordningar, direktiv eller beslut som fattas av gemenskapens institutioner.

    När den licens som avses i punkt 1 gäller en mellanprodukt, skall denna, utöver den information som krävs enligt punkt 3 a, b, d, e och f, innehålla de upplysningar som ingår i den ansökan om licens som avses i artikel 10.2.

    3. Följande uppgifter skall anges i licensen:

    a) Mottagarens namn och adress.

    b) Datum då ansökan inkom.

    c) Basproduktens art samt den mängd av denna som skall bearbetas, uttryckt som vitsocker eller, om det rör sig om isoglukos, som torrsubstans.

    d) Hur basprodukten skall användas.

    e) Det produktionsbidrag för vitsocker som gällde den dag då ansökan inkom.

    f) Sista giltighetsdag för licensen.

    g) Bearbetningsstället.

    Artikel 13

    Vid tillämpning av artikel 10.1 andra stycket och artikel 12.3 skall följande gälla:

    a) Följande skall betraktas som samma basprodukt:

    i) Vitsocker enligt KN-nummer 1701 99 10; socker med tillsats av aromämnen eller färgämnen enligt KN-nummer 1701 91 00; socker med tillsats av andra ämnen enligt KN-nummer 1701 99 90 samt sirap av sackaros med en renhetsgrad på minst 85 % enligt KN-numren 1702 60 95 och 1702 90 99.

    ii) Råsocker enligt KN-numren 1701 11 och 1701 12.

    iii) Isoglukos enligt KN-numren ex 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30.

    iv) Mellanprodukter enligt artikel 2.

    b) På begäran och med godkännande från den behöriga myndigheten i medlemsstaten får uppgifterna om basproduktens användning begränsas till det kapitel i kombinerade nomenklaturen i vilket den eller de kemiska produkter som skall framställas ingår.

    Artikel 14

    1. En utfärdad bidragslicens skall berättiga till utbetalning av det produktionsbidrag som anges i licensen

    a) i det fall det gäller en mellanprodukt, om det dokument som anges i artikel 10.2 b första stycket har inlämnats inom föreskriven tid och efter bearbetning av mellanprodukten i enlighet med de villkor som fastställts i bidragslicensen,

    b) i alla övriga fall, efter bearbetning av basprodukten i enlighet med de villkor som fastställts i bidragslicensen.

    När kvantiteten bearbetad basprodukt eller mellanprodukt överstiger den kvantitet som anges i bidragslicensen, skall denna ytterligare kvantitet inom en gräns på 5 % anses vara bearbetad inom ramen för detta dokument och omfattas av det produktionsstöd som anges i dokumentet.

    2. De rättigheter som licensen ger kan inte överlåtas.

    Artikel 15

    Bidragslicensen skall gälla från den dag då ansökan inkommer till och med den sista dagen i den femte månaden efter den månad då ansökan om produktionsbidrag inkom.

    Artikel 16

    1. Om interventionspriset för vitsocker som fastställts i euro för icke-underskottsområden ändras under perioden mellan den dag då ansökan om produktionsbidrag inkommer och dagen för bearbetning av basprodukten, skall produktionsbidraget i fråga justeras för de kvantiteter basprodukter som bearbetas från och med denna ändring.

    2. För tillämpningen av den justering som avses i punkt 1 skall den behöriga myndigheten i medlemsstaten som utfärdar bidragslicensen i fråga vid tillfället för utfärdandet förse licensen med följande uppgift: "skall justeras i enlighet med förordning (EG) nr 1260/2001 för bearbetning som utförts från och med det datum då det nya interventionspriset i fråga började tillämpas".

    Justeringen skall göras när produktionsbidraget i fråga betalas ut.

    3. När basprodukten är vitsocker skall den justering som avses i punkt 1 beräknas genom en ökning eller, beroende på omständigheterna, en minskning av produktionsbidraget med skillnaden, uttryckt i euro per 100 kg socker, mellan det interventionspris som fastställts för icke-underskottsområden och som gällde den dag då licensansökan inkom och samma interventionspris för vitsocker, men som gällde den dag då den berörda basprodukten bearbetades.

    4. När basprodukten är råsocker av standardkvalitet skall den justering som avses i punkt 1 beräknas genom en ökning eller, beroende på omständigheterna, en minskning av produktionsbidraget med skillnaden, uttryckt i euro per 100 kg socker, mellan det interventionspris för råsocker som gällde den dag då licensansökan inkom och samma interventionspris, men som gällde den dag då den berörda basprodukten bearbetades.

    5. Om avkastningen av råsockret skiljer sig från den som definieras för den kvalitetstyp som avses i punkt II i bilaga I till förordning (EG) nr 1260/2001 skall bidragsbeloppet, som justerats i enlighet med punkt 4, anpassas för utbetalningen, genom tillämpning av artikel 5.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1423/95(9).

    6. När basprodukten är en sirap av sackaros skall justeringen fastställas i enlighet med punkt 4 i denna artikel och med artikel 6.

    7. När basprodukten är en isoglukos skall justeringen fastställas i enlighet med punkt 4 i denna artikel och skall tillämpas per 100 kg torrsubstans av den berörda produkten.

    Artikel 17

    1. Medlemsstaterna skall utse de behöriga organ som skall ansvara för kontrollen av bearbetningen av basprodukter.

    2. Bidragslicensinnehavaren skall till de organ som avses i punkt 1 skriftligen och i så god tid att kontrollen kan göras lämna följande uppgifter:

    a) Licensinnehavarens namn och adress.

    b) Basproduktens art samt den mängd av denna som skall bearbetas.

    c) Den plats där basprodukterna befinner sig när uppgifterna lämnas.

    Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.

    Artikel 18

    När basprodukterna ställts under kontroll får medlemsstaterna betala ut ett förskott till licensinnehavaren, vilket inte får överstiga 80 % av det produktionsbidrag som anges i licensen.

    Artikel 19

    1. Om ett förskott betalas ut skall medlemsstaterna, för att säkerställa att förskottet plus 5 % återbetalas, begära säkerhet eller annan godkänd garanti med motsvarande värde.

    2. Säkerheten skall frisläppas när bearbetning genomförts enligt bestämmelserna som gäller för bidragslicensen eller när förskottet plus 5 % har återbetalats.

    3. Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 4 skall den återbetalning som avses i punkt 1 ske i förhållande till den kvantitet basprodukter som inte bearbetats enligt bestämmelserna som gäller för bidragslicensen.

    Om förskottet inte återbetalas skall säkerheten vara förverkad till så stor del som motsvarar den del av förskottet som skulle ha återbetalats.

    4. Om bearbetningen inte kan genomföras i enlighet med bestämmelserna som gäller för licensen på grund av omständigheter som kan betraktas som force majeure och om en ansökan lämnas in om beaktande av dessa omständigheter, skall den berörda medlemsstaten vidta de åtgärder den anser nödvändiga med hänsyn till de påtalade omständigheterna.

    Artikel 20

    Efter det att sökanden till det behöriga organet har anmält den kemiska produkt för vars framställning basprodukten har använts, skall produktionsbidraget, eller om ett förskott betalats ut, skillnaden mellan förskottet och produktionsbidraget betalas ut

    a) tidigast efter det att det konstaterats att basprodukterna bearbetats enligt de villkor som gäller för bidragslicensen,

    b) senast vid utgången av månaden efter den månad då bearbetningen konstaterades.

    Artikel 21

    Produktionsbidraget skall betalas ut för den kvantitet basprodukt eller mellanprodukt som bearbetats inom den gräns som avses i artikel 14.1 andra stycket.

    Produktionsbidraget per 100 kg använd mellanprodukt skall vara lika med det produktionsbidrag som gäller per 100 kg vitsocker den dag då ansökan inlämnas, multiplicerat med den koefficient som fastställts i bilaga II för den berörda mellanprodukten. Koefficienten skall beroende på omständigheterna justeras i förhållande till torrsubstanshalten med hjälp av den formel som svarar mot koefficienten och som anges i bilaga II.

    Artikel 22

    Förordning (EEG) nr 1729/78 upphör att gälla.

    Förordning (EEG) nr 1729/78 skall dock fortsätta att gälla i fråga om bearbetning för vilken ansökningar om produktionsbidrag hade lämnats in innan den ordning som fastställs genom denna förordning trädde i kraft.

    Artikel 21

    Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 27 juni 2001.

    På kommissionens vägnar

    Franz Fischler

    Ledamot av kommissionen

    (1) Se sidan 1 i detta nummer av EGT.

    (2) EGT L 158, 9.6.1982, s. 17.

    (3) EGT L 53, 24.2.1994, s. 7.

    (4) EGT L 159, 1.7.1993, s. 112.

    (5) EGT L 9, 15.1.1999, s. 8.

    (6) EGT L 201, 25.7.1978, s. 26.

    (7) EGT L 159, 3.6.1998, s. 38.

    (8) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.

    (9) EGT L 141, 24.6.1995, s. 16.

    BILAGA I

    >Plats för tabell>

    BILAGA II

    >Plats för tabell>

    Top