26.2.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/9

(1)

Den 2 september 2011 (diarienr 607650) anmälde de isländska myndigheterna till myndigheten, för att få klarhet i rättsläget, ändringar av lag nr 50/1988 om mervärdesskatt (nedan kallad momslagen) som påverkar datacentralbranschen på Island. Ändringarna hade redan trätt i kraft när de anmäldes till myndigheten.

(2)

Genom en skrivelse av den 21 december 2011 (diarienr 610293) meddelade myndigheten Island att den övervägde att utfärda ett föreläggande om att avbryta utbetalningen av stödet i fråga enligt artikel 11 i del II av protokoll 3 med avseende på de anmälda ändringarna av momslagen, och uppmanade de isländska myndigheterna att inkomma med synpunkter. De isländska myndigheterna inkom därefter med sina synpunkter och kommentarer (diarienr 622893, 632551 och 638241).

(3)

Genom en skrivelse av den 16 juli 2012 (diarienr 640476) begärde myndigheten ytterligare upplysningar rörande ändringarna av momslagen och deras genomförande. De isländska myndigheterna besvarade myndighetens begäran genom en skrivelse av den 11 september 2012 (diarienr 646375). Den 5 december 2012 inkom de isländska myndigheterna med en skrivelse där de sammanfattade sin ståndpunkt i fråga om momsregler för datacentraltjänster och import av servrar (diarienr 655502) (2).

(4)

Genom beslut nr 3/13/KOL av den 16 januari 2013 beslutade myndigheten att inleda det formella granskningsförfarandet med avseende på vissa ändringar av lag nr 50/1988 om mervärdesskatt tillämplig på isländska datacentralers kunder (nedan kallat beslut nr 3/13/KOL eller det inledande beslutet).

(5)

Genom en skrivelse av den 24 januari 2013 (diarienr 660815) inkom de isländska myndigheterna till myndigheten med en förhandsanmälan av de föreslagna ändringarna av den isländska momslagen. Målet med ändringarna var att upphäva de bestämmelser som i myndighetens inledande beslut preliminärt konstaterats utgöra oförenligt stöd. Genom en skrivelse av den 7 februari 2013 (diarienr 661383) underrättade myndigheten de isländska myndigheterna om sin preliminära bedömning enligt vilken de förhandsanmälda åtgärderna inte utgjorde statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet.

(6)

Den 18 april 2013 offentliggjordes beslut nr 3/13/KOL i Europeiska unionens officiella tidning och i EES-supplementet. Berörda parter gavs en tidsfrist på en månad för att inkomma med synpunkter på myndighetens inledande beslut. Myndigheten mottog synpunkter från en berörd part, dvs. den norska IKT-branschen (IKT Norge AS), genom e-post av den 27 maj 2013 (diarienr 678429) och en skrivelse av den 15 augusti 2013 (diarienr 680377).

(7)

Slutligen inkom de isländska myndigheterna genom en skrivelse av den 15 augusti 2013 (diarienr 680433) med de upplysningar och förtydliganden som begärts i beslut nr 3/13/KOL, samtidigt som de formellt underrättade myndigheten om de åtgärder som vidtagits för att upphäva de bestämmelser i momslagen som preliminärt konstaterats utgöra oförenligt statligt stöd.

(8)

I beslut nr 3/13/KOL bedömde myndigheten vissa ändringar av den isländska momslagen som påverkar datacentralbranschen på Island. Ändringarna antogs av det isländska parlamentet (Alþingis) genom lag nr 163/2010 av den 18 december 2010 (nedan kallad lag nr 163/2010), som trädde i kraft den 1 maj 2011. Följande ändringar av momslagen infördes genom ikraftträdandet av lag nr 163/2010:

(9)

Beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet omfattade inte den första åtgärden, och inte heller den andra åtgärden med avseende på de blandade tjänster som är anknutna till elektroniskt tillhandahållna tjänster. I detta sammanhang avses med ”anknutna” sådana tjänster som inte kan skiljas från och är direkt kopplade till de elektroniskt tillhandahållna tjänsterna, dvs. tjänster som inte kan faktureras separat och som är nödvändiga för tillhandahållandet och leveransen av de elektroniskt tillhandahållna tjänsterna. Det innebär att tjänster som faktureras separat och som kan levereras på fristående basis, som exempelvis reparations-, lagrings-, underhålls- och konsulttjänster, inte kan anses utgöra anknutna tjänster. I det följande nämns de åtgärder som inte omfattas av beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet endast för att förklara sammanhanget.

(10)

I artikel 1 i momslagen fastställs att ”[en] mervärdesskatt ska betalas till statskassan för alla inrikes transaktioner i alla steg, samt för import av varor och tjänster, enligt bestämmelserna i denna lag”. I artikel 2 i momslagen anges dessutom följande: ”Skatteplikten omfattar alla varor […] och tjänster”. Enligt artikel 3 är beskattningsbara personer ”de som säljer eller levererar varor eller värdeföremål på professionell eller oberoende basis eller utför beskattningsbart arbete eller beskattningsbar tjänst”.

(11)

I artikel 11 fastställs följande: ”En registrerad parts beskattningsbara omsättning inkluderar all försäljning eller leverans av varor och värdeföremål mot betalning, samt sålt arbete och sålda tjänster”. På grundval av artikel 12 i momslagen är transaktioner som inbegriper vissa varor och tjänster inte inkluderade i den beskattningsbara omsättningen.

(12)

Beräkningsgrunden för mervärdesskatt (moms) på import av varor är tullens pris för den beskattningsbara varan, som fastställs i enlighet med bestämmelserna i tullag nr 88/2005, enligt senare ändringar. I artikel 36 i momslagen anges vissa undantag från moms som gäller vid import, som exempelvis tullfria varor; varor undantagna på grundval av internationella avtal; vissa luftfartyg och fartyg; konstverk; skrivet material som skickas utan betalning och inte för affärsmässiga ändamål till vetenskapliga institutioner, bibliotek och offentliga institutioner; samt import av varor (andra än alkohol och tobaksprodukter) under ett specifikt värde.

(13)

För närvarande är den tillämpliga momssatsen på Island 25,5 %, med undantag för vissa varor och tjänster listade i artikel 14.2 i momslagen som omfattas av en nedsatt momssats på 7 %.

(14)

För att få klarhet i rättsläget anmälde de isländska myndigheterna vissa ändringar av momslagen i form av följande tre olika åtgärder som redan hade införts genom artiklarna 4 och 12 i lag nr 163/2010: 1) momsbefrielse för transaktioner som inbegriper elektroniskt tillhandahållna tjänster till utomlands bosatta; 2) momsbefrielse för transaktioner som innefattar tillhandahållande av blandade tjänster till utomlands bosatta av datacentraler på Island; 3) undantag från moms för import av servrar och liknande utrustning av utomlands bosatta för användning i datacentraler på Island (3).

(15)

I artikel 12.1 i momslagen fastställs följande:

”Beskattningsbar omsättning inkluderar inte:

(16)

Den ursprungliga förteckningen över tjänster som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 12.1.10 i momslagen ändrades för att undanta följande från den beskattningsbara omsättningen (4):

(17)

Till följd av dessa ändringar kunde datacentralernas utomlands bosatta kunder köpa elektroniskt tillhandahållna tjänster på Island utan att betala isländsk moms (7).

(18)

Genom lag nr 163/2010 ändrades även artikel 12.1.10 i momslagen för att undanta blandade tjänster som tillhandahålls av datacentraler till kunder som är etablerade utomlands från den beskattningsbara omsättningen. Dessa tjänster betraktas som använda utomlands och omfattas följaktligen inte av isländsk moms.

(19)

De isländska myndigheterna har förklarat att blandade tjänster är direkt sammankopplade med och inte kan skiljas från datacentralernas elektroniskt tillhandahållna tjänster, men att de inte ryms inom detta begrepp. Som exempel nämner de isländska myndigheterna värdtjänster, övervakning och kylning av servrar. Till skillnad från begreppet ”elektroniskt tillhandahållna tjänster” innehåller dock de tillämpliga lagarna, förordningarna eller riktlinjerna inte någon tydlig definition av begreppet ”blandade tjänster” i artikel 12.1.10 i momslagen.

(20)

I den nya artikel 42 A i momslagen fastställdes följande:

”Import av servrar och liknande utrustning ska undantas från moms under förutsättning att ägarna är bosatta i en annan EES-medlemsstat, Efta-medlemsstat eller Färöarna och inte har ett stadigvarande driftställe på Island i den mening som avses i artikel 3.4 i lag nr 90/2003 om inkomstskatt. Med liknande utrustning avses utrustning som utgör en nödvändig del av servarnas funktion och som endast kan användas av serverns faktiska ägare.”

Det angavs tydligt att denna bestämmelse skulle bli föremål för granskning två år efter att den trätt i kraft.

(21)

Enligt denna bestämmelse var utomlands bosatta ägare till servrar undantagna från skyldigheten att betala moms för import av servrar och liknande utrustning till Island, förutsatt att följande tilläggskrav var kumulativt uppfyllda (8):

(22)

De isländska myndigheterna förklarade att ”liknande utrustning” som är nödvändig för en servers funktion kan vara bland annat datorer, kablar och andra elektroniska produkter. Enligt finansministeriets riktlinjer av den 29 juni 2011 (nedan kallade riktlinjerna) till direktören för det isländska tullverket (Tollstjóri), omfattas servrar av tulltaxenummer 8471 och liknande utrustning av tulltaxenummer 8517.

(23)

De isländska myndigheterna klargjorde att servarnas ägare kunde vara stora datorföretag som själva producerar servarna och mindre företag som bestämmer sig för att förvara de servrar som de köpt utomlands på Island. Undantaget omfattade därför flera olika situationer. De isländska myndigheterna förklarade dessutom att det är sannolikt att driftsstället (kallat ”stadigvarande driftställe” i lag nr 90/2003 om inkomstskatt) för en datacentrals kund som har anläggningar såsom kontor, maskiner eller utrustning på isländskt territorium är Island (9). Enligt de isländska myndigheterna skulle dock endast stora företags verksamhet utgöra ett ”stadigvarande driftställe” och därför ge upphov till skyldighet att betala moms och inkomstskatt på Island (10).

(24)

Enligt de isländska myndigheterna var syftet med ändringarna att se till att affärsklimatet för datacentraler på Island, i momshänseende, skulle bli jämförbart med det som deras konkurrenter verkar i inom EU. Dessutom var målet att öka de isländska datacentralernas konkurrenskraft och främja ny användning av Islands energikällor för datacentralbranschens behov. Enligt de isländska myndigheterna ingår undantaget från moms för import av servrar i Islands momssystem, eftersom det enligt artikel 36.1 i momslagen finns en möjlighet att undanta specificerade importerade varor från moms. De isländska myndigheterna hävdar också att de flesta (eller rentav alla) jämförbara momssystem har undantag från sitt tillämpningsområde, som är baserade på ekonomiska fakta och hänsynstaganden och ligger i linje med skattesystemets art och allmänna struktur.

(25)

Myndigheten identifierade följande tre grupper av potentiella stödmottagare till de anmälda åtgärderna:

(26)

Ändringarna av momslagen trädde i kraft den 1 maj 2011. De isländska myndigheterna har inte tillhandahållit några uppgifter om varaktigheten för dessa undantag. Artikel 42 A skulle dock bli föremål för granskning två år efter dess ikraftträdande, dvs. senast maj 2013.

(27)

I beslut nr 3/13/KOL gjorde myndigheten en preliminär bedömning av huruvida ovannämnda ändringar av den isländska momslagen utgjorde statligt stöd och, om så var fallet, huruvida stödet var förenligt med EES-avtalets bestämmelser om statligt stöd.

(28)

Myndigheten drog slutsatsen att den första åtgärden, dvs. momsbefrielsen för elektroniskt tillhandahållna tjänster från Island för utomlands bosatta beskattningsbara kunder, låg i linje med den allmänna principen om skatteneutralitet i det isländska momssystemet och i hela EES. Åtgärden utgjorde följaktligen inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet (11). Detsamma ansågs dessutom gälla för blandade tjänster i den mån de kunde anses vara anslutna till de elektroniskt tillhandahållna tjänsterna.

(29)

Enligt myndighetens preliminära bedömning konstaterades dock de två andra åtgärderna innebära statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Följande aspekter identifierades i beslut nr 3/13/KOL:

(30)

Myndigheten drog dessutom den preliminära slutsatsen att undantagen enligt artikel 61.2 och 61.3 i EES-avtalet inte var tillämpliga på stödet i fråga. Efter sin preliminära bedömning hyste myndigheten följaktligen tvivel om huruvida undantaget från moms för import av servrar och liknande utrustning för utomlands bosatta kunder för användning i isländska datacentraler, och momsbefrielsen för transaktioner som inbegriper tillhandahållande av blandade tjänster till isländska datacentralers utomlands bosatta kunder, kunde anses vara förenliga enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet.

(31)

En kort tid efter antagandet av beslut nr 3/13/KOL underrättade de isländska myndigheterna myndigheten om att de avsåg att lägga fram ett förslag till lag för att upphäva de bestämmelser som preliminärt funnits medföra oförenligt statligt stöd. Lagförslaget antogs av Alþingis den 13 mars 2013 och trädde omedelbart i kraft (se lag nr 24/2013). Den nya lagen innehöll en allmän ändring av artikel 43.3 i momslagen, där utländska företags import av varor lades till reglerna om återbetalning av moms till utländska företag. Enligt de isländska myndigheterna överensstämmer ändringen med momslagens allmänna syfte, som är att den slutliga skatten ska betalas av slutkonsumenten av varorna eller tjänsterna i fråga.

(32)

Enligt upplysningar från tullverket om antalet importer som omfattas av momsundantaget för import av servrar i enlighet med artikel 42 A i lag nr 50/1988, hade det endast förekommit en importhändelse som omfattades av undantaget. Det totala momsbeloppet i det fallet var 990 445 isländska kronor. Tullverket bekräftade även att inga ytterligare undantag hade medgivits enligt ovannämnda bestämmelse (12).

(33)

De isländska myndigheterna inkom dessutom med upplysningar från skatteverket rörande potentiell försäljning av ”blandade tjänster” som inte är anknutna till elektroniskt tillhandahållna tjänster, i enlighet med artikel 12.1.10 i lag nr 163/2010, av verksamma datacentraler. I följande tabell visas den beskattningsbara momspliktiga omsättningen hos de registrerade datacentralföretagen på Island, dvs. de företag som var registrerade som ”atvinnugrein 63.11.0 Gagnavinnsla, hýsing og tengd starfsemi” (databehandling, värdtjänster och därmed relaterad verksamhet) av Islands statistiska byrå (Hagstofu Íslands) för perioden 1 maj 2011–30 juni 2013 (13):

(34)

Enligt de isländska myndigheterna är merparten av den momspliktiga omsättningen med nollmomssats ordinarie export. De sammanställda siffrorna i tabellen ovan visar dock inte specifikt vilken del av den momspliktiga omsättningen som kan avse ”blandade tjänster”.

(35)

Slutligen betonar de isländska myndigheterna att de potentiella stödinslagen i fråga verkar uppgå till ett obetydligt belopp. Enligt de isländska myndigheterna verkar bara ett företag ha dragit nytta av bestämmelserna om momsundantag för import av servrar i den nu upphävda artikel 42 A i momslagen. De isländska myndigheterna har medgivit att det inte kunde uteslutas att vissa företag kan ha dragit nytta av bestämmelserna i den nu upphävda delen av artikel 12.1.10 om blandade tjänster. Enligt de isländska myndigheterna är det dock med hänsyn till de obetydliga beloppen i fråga, vilket framgår av tabellen ovan, meningslöst att vidta ytterligare åtgärder för att bekräfta potentiella stödinslag på grundval av de upphävda artiklarna 12 och delar av artikel 4 b, som gällde blandade tjänster, i lag nr 163/2010.

(36)

Myndigheten har mottagit synpunkter från en berörd tredje part, dvs. IKT Norge AS. IKT Norge AS, hävdar, på den norska IKT-branschens vägnar, att det var fel att dra slutsatsen att utländska företag gavs ekonomiska fördelar jämfört med inhemska företag på Island i fråga om undantaget för import av servrar. Enligt IKT Norge AS finns det inte heller någon fördel i fråga om momsbefrielsen för datacentraltjänster när det gäller kunder som bedriver beskattningsbar verksamhet. När det gäller kunder som inte bedriver beskattningsbar verksamhet anser IKT Norge AS dock att den isländska ändringen kan medföra en ekonomisk fördel för kunder som inte är bosatta på Island.

(37)

Enligt IKT Norge AS säkerställde lagändringen likabehandling för inhemska och utländska företag, och införandet av ett sådant undantag var effektivare och lämpligare än ett återbetalningssystem.

(38)

Enligt IKT Norge AS säkerställer dessutom villkoret att endast företag som bedriver en typ av handel som skulle ha gett dem rätt till ett skatteavdrag på Island, om de hade haft sitt driftställe där, kan åberopa undantaget att utomlands bosatta företag aldrig uppnår några besparingar i förhållande till samma typ av företag med driftställe på Island. Det är därför, enligt IKT Norge AS, svårt att se hur den ändringen ger någon av de påstådda stödmottagarna någon ekonomisk fördel.

(39)

När det gäller momsbefrielsen för tillhandahållande av blandade tjänster till datacentralernas kunder instämmer IKT Norge AS med de isländska myndigheterna om att det är svårt att dela upp datacentralernas tjänster och beskatta dessa separat. Enligt IKT Norge AS skulle det mest rimliga för att uppnå likvärdiga ramvillkor för datacentraler i alla länder vara att definiera alla datacentraltjänster som export, med en tillhörande skyldighet för köparen att betala moms på hela avgiften från datacentralen.

(40)

Slutligen anser IKT Norge AS att det bör göras en närmare undersökning av hur köparen behandlas i EU:s medlemsstater. Om den allmänna principen här är att hela betalningen till den isländska datacentralen är beskattningsbar i varje köparland, kan IKT Norge AS inte anse att den isländska ändringen medför någon ekonomisk fördel för denna grupp. I så fall blir tvärtom momsbefrielsen en förutsättning för att undvika dubbelbeskattning för dessa kunder.

(41)

Följande fastställs i artikel 61.1 i EES-avtalet:

”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.”

(42)

Detta innebär att en åtgärd utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet om den kumulativt uppfyller följande villkor: i) den beviljas av staten eller med statliga medel, ii) den medför en ekonomisk fördel för mottagaren, iii) den är selektiv, iv) den påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna och hotar att snedvrida konkurrensen (14).

(43)

I följande avsnitt kommer en bedömning med hänsyn till dessa kriterier att göras av de ändringar av den isländska momslagen som i beslut nr 3/13/KOL preliminärt konstaterades utgöra oförenligt statligt stöd, dvs. i) undantaget från moms för import av servrar och liknande utrustning av utomlands bosatta kunder för användning i isländska datacentraler, och ii) momsbefrielsen för transaktioner som innefattar isländska datacentralers tillhandahållande av blandade tjänster till utomlands bosatta kunder i den mån dessa tjänster inte var anknutna till de elektroniskt tillhandahållna tjänsterna och därför måste anses vara levererade på Island.

(44)

Stödåtgärden måste beviljas av staten eller med hjälp av statliga medel. Beviljande av ett skatteundantag medför en förlust av skatteintäkter som är likvärdigt med beviljande av statliga medel (15). De åtgärder som infördes i och med ikraftträdandet av lag nr 163/2010 medför en förlust av skatteintäkter i form av moms som inte tas ut.

(45)

För att utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet måste åtgärden medföra en fördel för ett företag. Företag är enheter som utövar ekonomisk verksamhet, oavsett deras rättsliga form och sättet för deras finansiering (16). Ekonomisk verksamhet är verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en marknad (17).

(46)

Åtgärderna medförde en fördel för de direkta stödmottagarna genom att befria dem från kostnader (momsbefrielse för inköp av tjänster och import av servrar) som normalt skulle ha belastat deras budgetar.

(47)

Betalning av skatter är i enlighet med beslut nr 3/13/KOL en driftskostnad som normalt uppkommer under ett företags ekonomiska verksamhet och som normalt bärs av företaget självt. Ett undantag från en skatt eller befrielse från en skatt medför en fördel för de berättigade företagen eftersom deras driftskostnader minskar i jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en liknande situation.

(48)

När det gäller tjänster som anses tillhandahållna på Island skulle i avsaknad av ett undantag moms ha tagits ut från köparen av sådana tjänster. Genom momsbefrielsen gavs därför de kunder som köpte blandade tjänster i princip en ekonomisk fördel i form av ett lägre inköpspris för respektive tjänster.

(49)

Företag från andra EES-stater och Färöarna som importerar servrar och liknande utrustning till Island för att använda dem i isländska datacentraler gavs en ekonomisk fördel i form av lägre kostnader för den datorutrustning som importerades till Island genom att inte behöva betala den isländska momsen, i enlighet med ovanstående. Under normal verksamhet skulle moms ha tagits ut för dessa varor vid införseln till det isländska tullområdet. Ägarna till sådana servrar och liknande utrustning som importerades till Island gavs följaktligen en ekonomisk fördel jämfört med andra importörer av varor.

(50)

Genom att undanta kunder till datacentraler på Island från moms minskade kundernas kostnader. Det blev därför mer attraktivt för dessa företag att bedriva handel med datacentraler på Island.

(51)

För att utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 61 i EES-avtalet måste åtgärden vara selektiv genom att gynna ”vissa företag eller viss produktion”.

(52)

Vid bedömningen av selektivitet ska det fastställas huruvida en nationell åtgärd, inom ramen för en viss rättsordning, gynnar vissa företag eller viss produktion i jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation, med hänsyn till målsättningen med rättsordningen (18). Begreppet statligt stöd avser inte åtgärder som innebär att företag behandlas olika, och som i princip är selektiva, när denna skillnad följer av arten av eller strukturen på det system som åtgärderna utgör en del av (19).

(53)

I det följande kommer myndigheten att bedöma huruvida ändringarna utgör selektiva åtgärder och, om så är fallet, huruvida de ryms inom det isländska momssystemets allmänna art och systematik.

(54)

Momsbefrielsen för blandade tjänster gynnade endast vissa grupper av företag, det vill säga utomlands bosatta kunder till datacentraler belägna på Island.

(55)

Undantaget från moms för import av servrar avsedda för användning på Island av utländska kunder gynnade också en selektiv grupp av företag. Det gällde endast utländska företag som importerar sina egna servrar till Island för användning i datacentraler belägna på Island.

(56)

Den omständigheten att antalet företag som kan påstås vara gynnade av en åtgärd är stort, eller att åtgärden gäller en hel sektor, medför inte att åtgärden inte ska anses vara selektiv, och därmed heller inte utgöra statligt stöd (20). Inte heller medför den omständigheten att åtgärden styrs av objektiva kriterier som tillämpas horisontellt att den inte ska anses ha en selektiv karaktär, eftersom det endast tjänar till att fastställa att de omtvistade stöden omfattas av ett stödprogram och att de inte utgör enskilda stöd (21).

(57)

Myndigheten anser att alla företag som mottar tjänster på Island från företag belägna på Island, eller som importerar sina egna varor för användning på Island, befinner sig i samma rättsliga och faktiska situation som de identifierade stödmottagarna av de anmälda ändringarna av momslagen. Andra företag som mottar tjänster från isländska företag eller som importerar egna varor som är nödvändiga för att bedriva sin näringsverksamhet omfattas av allmänt tillämpliga momsregler. Myndigheten anser att det inte finns något skäl att dra slutsatsen att de stödmottagande företagen befann sig i en annan rättslig och faktisk situation än de andra företagen som omfattas av momsbeskattning på Island. Myndigheten drar därför slutsatsen att de anmälda ändringarna var selektiva.

(58)

En specifik eller selektiv skatteåtgärd kan dock motiveras av skattesystemets systematik (22). Åtgärder som delvis eller helt syftar till att undanta företag inom en viss sektor från avgifter som följer av den normala tillämpningen av det allmänna systemet kan utgöra statligt stöd om det inte finns någon motivering för undantaget på grundval av det allmänna skattesystemets art och systematik (23). Myndigheten måste bedöma om den olika behandlingen av företag med avseende på fördelar eller bördor som infördes genom skatteåtgärden i fråga följer av arten eller den allmänna systematiken hos det övergripande system som är tillämpligt. Om en sådan differentiering är baserad på andra mål än de som eftersträvas genom det övergripande systemet, ska åtgärden i fråga i princip anses vara selektiv.

(59)

Enligt fast rättspraxis ankommer det på den Eftastat som har infört bestämmelser som medför att företag behandlas olika att visa att detta motiveras av det aktuella systemets art och allmänna systematik (24). Myndigheten måste därefter bedöma om en ändring av skattereglerna uppfyller de mål som ingår i själva skattesystemet, eller om den syftar till att uppnå andra mål.

(60)

Enligt de upplysningar som lämnats av de isländska myndigheterna var målet med de anmälda ändringarna att göra nivån på den isländska datacentralbranschen jämförbar med nivån på datacentralbranschen i EU. Momsbefrielsen för blandade tjänster och undantaget från moms för import av servrar var utformad för att locka en mobil (och skattekänslig) tjänstesektor till Island, det vill säga datacentralbranschen.

(61)

Det ska noteras att i detta fall är den skattemässiga referensramen, avseende vilken det måste undersökas om det mål som eftersträvas med de anmälda ändringarna ryms inom systemets allmänna art och systematik, det isländska momssystemet.

(62)

Det finns i enlighet med vad som konstateras i beslut nr 3/13/KOL ingen tydlig definition av blandade tjänster i Islands lagstiftning, förordningar eller riktlinjer. Begreppet ”blandade tjänster” är öppet och det kan inte fastställas att alla blandade tjänster som de isländska datacentralerna tillhandahåller åt utomlands bosatta kunder faktiskt används och innehas utomlands. Som exempel på blandade tjänster har de isländska myndigheterna nämnt värdtjänster, övervakning och kylning av servrar. Andra tjänster som tydligt levereras på Island och som därför under normala omständigheter skulle omfattas av moms, såsom underhålls- och lagringstjänster, verkar dock också omfattas av begreppet blandade tjänster.

(63)

I den mån de blandade tjänsterna inte kan skiljas från och är direkt sammankopplade med elektroniskt tillhandahållna tjänster, samt används och innehas utomlands, omfattas de av samma bedömningar rörande skatteneutralitet som elektroniskt tillhandahållna tjänster (25). Momsbefrielsen för de blandade tjänster som i denna mening är ”anknutna” till de elektroniskt tillhandahållna tjänster som de isländska datacentralerna tillhandahåller utomlands bosatta kunder ryms inom momssystemets art och systematik.

(64)

De isländska myndigheterna hävdar att när det gäller blandade tjänster som inte kan betraktas som att de används och innehas utomlands, innehåller de flesta jämförbara momssystem vissa regler om varor och tjänster som inte är inkluderade i den beskattningsbara omsättningen och som därför är undantagna från momsplikt. Syftet med ändringarna var därför att se till att affärsklimatet för datacentraler på Island, i momshänseende, var jämförbart med det som deras konkurrenter verkar i inom EU.

(65)

Myndigheten anser att den omständigheten att andra momssystem medger vissa undantag inte i sig motiverar momsbefrielse på Island. Även om syftet med åtgärden är att kompensera för den isländska datacentralbranschens nackdelar kan en sådan åtgärd i vilket fall som helst inte motiveras av den omständigheten att den syftar till att korrigera snedvridningar av konkurrensen på EES-marknaden för datacentraltjänster. Det följer av fast rättspraxis att den omständigheten att en EES-medlemsstat genom ensidiga åtgärder försöker anpassa konkurrensvillkoren i en viss näringssektor till de villkor som gäller i andra medlemsstater i EES inte kan frånta dessa åtgärder deras karaktär av stöd (26). Huruvida ett visst undantag ryms inom systemets systematik måste därför först och främst bedömas i förhållande till det skattesystem som utgör referensramen, dvs. det isländska momssystemet (27).

(66)

Det hör inte till det isländska momssystemets allmänna art och systematik att gynna produktionen av isländska varor eller att förbättra konkurrensvillkoren för isländska företag i förhållande till deras konkurrenter som är etablerade i andra medlemsstater i EES. Faktum är att det inte finns några bestämmelser i den isländska momslagen som är utformade för att gynna isländska tjänster eller varor framför konkurrerande utländska tjänster eller varor. Externa policymål som inte är en direkt följd av referenssystemet, som exempelvis målet att öka den isländska datacentralbranschens konkurrenskraft och främja ny användning av Islands energikällor, kan inte utnyttjas för att motivera undantag från systemet (28).

(67)

På grundval av ovanstående anser myndigheten att momsbefrielsen för de blandade tjänster som går att skilja ifrån och som inte är direkt knutna till elektroniskt tillhandahållna tjänster inte kan anses rymmas i det isländska momssystemets allmänna art och systematik.

(68)

När det gäller importen av servrar hävdar de isländska myndigheterna att det enligt artikel 36.1 i momslagen finns en möjlighet att undanta specificerade importerade varor från moms, och följaktligen ingår momsundantag för importen av vissa varor i momssystemet. De hävdar dessutom att de flesta momssystem ger utrymme för vissa undantag som är baserade på ekonomiska fakta samt på arten och den allmänna strukturen hos det aktuella landets skattesystem.

(69)

Myndigheten anser att de undantag som föreskrivs i artikel 36.1 (konstnärliga verk som importeras av upphovsmannen, specifika litterära verk, räddningsfordon, varor som är undantagna från tullplikt, etc.) är mycket begränsade och inte nödvändigtvis kopplade till tillhandahållandet av en näringsverksamhet. De företag som kommer att gynnas av undantaget från moms för import av servrar kommer tvärtom att utföra denna import av de egna servrarna som en oskiljaktig del av sin näringsverksamhet. Som redan nämnts är huvudregeln i den isländska momslagen att näringsverksamheter ska vara skattepliktiga och att moms ska betalas till statskassan för alla inrikes transaktioner i alla steg, samt för import av varor och tjänster (29). De isländska myndigheterna har inte angivit något exempel på liknande sektorspecifika undantag i den isländska momslagen för att motivera ändringarna.

(70)

De isländska myndigheterna åberopar dessutom en princip som innebär att när varor överförs endast i syfte att tillhandahålla en tjänst, och utan någon överlåtelse, ingår överföringen av sådana varor i tjänstens tillhandahållande och beskattas därför inte separat i momshänseende. De isländska myndigheterna har dock varken förklarat den rättsliga grunden för denna princip eller varför det fanns ett behov av en särskild bestämmelse, om undantaget från moms för import av servrar och liknande utrustning, om sådan import ändå ryms inom denna princip.

(71)

Myndigheten anser inte att undantaget från betalning av moms för importen av servrar och momsbefrielsen för blandade tjänster utgör någon anpassning av ett allmänt system avsett för det isländska momssystemets art och allmänna struktur. Ändringarna verkar tvärtom ha antagits i det ekonomiska och politiska syftet (30) att locka utländska företag att köpa datacentraltjänster på Island och följaktligen öka den isländska datacentralbranschens konkurrenskraft (31). Dessa hänsyn ingår enligt myndighetens mening inte i ett konsumentskattesystems allmänna art och systematik (32).

(72)

De isländska myndigheterna hävdar att åtgärderna i fråga är menade som ett försök att anpassa det isländska momssystemet till momssystemen i EU:s medlemsstater i syfte att skapa en liknande konkurrensmiljö för den inhemska datacentralbranschen som den som finns i EU. I beslut nr 3/13/KOL uppmanade myndigheten de isländska myndigheterna att inkomma med mer konkret information, inte bara sådan som stöder deras påståenden att de nya momsändringarna speglar momssystemen i EU:s medlemsstater utan snarare, vilket är viktigare, information som visar att ändringarna ryms inom det isländska momssystemets systematik. De isländska myndigheterna har dock inte inkommit med några synpunkter eller ytterligare upplysningar i detta avseende.

(73)

Mot bakgrund av ovanstående anser myndigheten att undantaget från moms för import av servrar och momsbefrielsen för blandade tjänster inte ryms inom det isländska momssystemets allmänna art och systematik.

(74)

Slutligen måste åtgärden snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna till EES-avtalet för att anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

(75)

Enligt fast rättspraxis anses bara det faktum att en åtgärd stärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom EES vara tillräckligt för att dra slutsatsen att åtgärden påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna och snedvrider konkurrensen mellan företag som är etablerade i andra EES-medlemsstater (33).

(76)

De två åtgärderna var riktade till företag som var etablerade utanför Island, inklusive inom EES. De skulle gynnas av åtgärderna om de köpte tjänster från isländska datacentraler. Isländska datacentraler konkurrerar i sin tur med tillhandahållare av liknande tjänster i EES. Åtgärderna infördes dessutom avsiktligt som ett medel för att locka kunder från och utanför EES att köpa datacentraltjänster på Island. Eftersom de kunderna är företag som verkar i konkurrens med andra företag inom deras respektive sektorer i hela EES, kunde åtgärderna påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna till EES-avtalet och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen inom hela EES.

(77)

Med hänvisning till ovanstående beaktanden drar myndigheten slutsatsen att de granskade åtgärderna, dvs. undantaget från moms för import av servrar och liknande utrustning av utomlands bosatta kunder för användning i isländska datacentraler samt momsbefrielsen för transaktioner som inbegriper datacentraler, med undantag för tjänster som är ”anknutna” till elektroniskt tillhandahållna tjänster, utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Under de omständigheter som avses ovan är det följaktligen nödvändigt att bedöma om åtgärderna kan anses vara förenliga med EES-avtalets funktionssätt.

(78)

I artikel 1.3 i del I av protokoll 3 anges att ”Eftas övervakningsmyndighet skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. […] Staten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut”.

(79)

De isländska myndigheterna anmälde inte stödåtgärderna till myndigheten i tillräckligt god tid innan de genomfördes den 1 maj 2011. Dessutom genomförde de isländska myndigheterna åtgärderna innan myndigheten antagit ett slutgiltigt beslut. Myndigheten drar därför slutsatsen att de isländska myndigheterna inte har beaktat sina skyldigheter enligt artikel 1.3 i del I av protokoll 3. Beviljandet av något som helst stöd är därför olagligt.

(80)

De isländska myndigheterna har inte lagt fram några argument enligt vilka det statliga stödet i momsåtgärderna, enligt ovan, kan anses vara statligt stöd som är förenligt med gällande regler.

(81)

Stödåtgärder som omfattas av artikel 61.1 i EES-avtalet är i regel oförenliga med avtalets funktionssätt, om de inte omfattas av något av undantagen i artikel 61.2 eller 61.3 i det avtalet.

(82)

Undantaget i artikel 61.2 är inte tillämpligt på stödet i fråga, som inte har utformats för att uppnå något av de syften som anges i den bestämmelsen. Artikel 61.3 a eller artikel 61.3 b i EES-avtalet är inte heller tillämpliga på detta fall. Dessutom har myndigheten inte tillhandahållits några upplysningar som visar att stödmottagarna finns i en region som kan omfattas av regionalt stöd i den mening som avses i artikel 61.3 c i EES-avtalet. Inte heller undantaget i artikel 59.2 i EES-avtalet är tillämpligt i detta fall.

(83)

På grundval av ovanstående är det myndighetens slutsats att undantaget från moms för importen av servrar och liknande utrustning av utomlands bosatta kunder för användning i isländska datacentraler, och momsbefrielsen för transaktioner som innefattar isländska datacentralers tillhandahållande av blandade tjänster i den mån dessa tjänster inte är anknutna till de elektroniskt tillhandahållna tjänsterna, inte är motiverade enligt EES-avtalets bestämmelser om statligt stöd.

(84)

De grundläggande rättsliga principerna om berättigade förväntningar och rättssäkerhet kan åberopas av stödmottagare för att invända mot ett beslut om återkrav av statligt stöd som olagligt har beviljats. Principerna gäller dock endast under exceptionella omständigheter och ett företag kan normalt inte ha berättigade förväntningar på att stödet är lagenligt, såvida det inte har beviljats i enlighet med förfarandet för anmälan av stödet till myndigheten (eller i förekommande fall Europeiska kommissionen) (34). Detta är en princip som vid upprepade tillfällen har slagits fast av domstolen enligt följande: ”Enligt rättssäkerhetsprincipen kan, i en situation som den som är aktuell vid den nationella domstolen, förekomsten av en exceptionell omständighet inte heller beaktas. Domstolen har nämligen redan slagit fast att så länge som kommissionen inte har fattat något beslut om godkännande [--] kan stödmottagaren inte vara säker på att stödet är rättsenligt och varken åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar eller rättssäkerhetsprincipen.” (35).

(85)

Domstolens rättspraxis fastställer i princip att en berättigad förväntning på att stöd är lagenligt inte kan åberopas såvida det stödet inte har beviljats i enlighet med det förfarande som anges i artikel 1.3 i del I av protokoll 3 (36), med påpekandet att en omdömesgill ekonomisk aktör normalt ska kunna avgöra om detta förfarande har följts (37).

(86)

Domstolen har emellertid även godtagit att en mottagare av ett stöd som beviljades olagligt därför att det inte anmäldes, under exceptionella omständigheter kan åberopa legitima förväntningar på att stödet var lagligt för att invända mot att det ska återbetalas (38). Domstolen har slagit fast att en aktör kan åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar om en gemenskapsinstitution har väckt grundade förhoppningar hos densamme (39). Myndigheten har inte gjort något sådant och faktum är att myndighetens beslut där den inte tillåtit selektivt statligt stöd i samband med skatteåtgärder borde ha gjort det tydligt att momsåtgärder som gynnar vissa företag eller grupper av företag måste anmälas till myndigheten (40).

(87)

Mot bakgrund av ovanstående kan myndigheten, med hänsyn till domstolens rättspraxis och det omfattande tillämpningsområdet för artiklarna 61 (i EES-avtalet) och 107 (i EUF-fördraget), inte acceptera att argument som hänför sig till rättssäkerhet eller berättigade förväntningar kan gälla i detta fall. En slutsats om att de granskade momsåtgärderna kunde inbegripa statligt stöd kunde hela tiden tydligt förutses.

(88)

Eftersom stödet beviljades utan att anmälas till myndigheten utgör det olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i del II av protokoll 3 till övervaknings- och domstolsavtalet. Av artikel 14 i del II av protokoll 3 i övervaknings- och domstolsavtalet följer att myndigheten ska besluta att olagligt stöd som är oförenligt med reglerna om statligt stöd enligt EES-avtalet ska återkrävas från stödmottagarna.

(89)

Myndigheten anser att inga allmänna principer hindrar återbetalning i detta fall. Enligt fast rättspraxis är upphävande av ett olagligt stöd genom återkrav en logisk följd av att stödet har bedömts vara olagligt. En skyldighet att återkräva ett olagligen beviljat statligt stöd i syfte att återställa den tidigare situationen kan i princip inte anses vara oproportionerlig i förhållande till målet för bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet.

(90)

Genom att återbetala stödet förlorar mottagaren de fördelar denne åtnjöt på marknaden i förhållande till sina konkurrenter, och den situation som förelåg före utbetalningen av stödet är återställd (41). Denna funktion hos återbetalningen leder även till att myndigheten i allmänhet, om det inte föreligger exceptionella omständigheter, inte överskrider sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning när den begär att Eftastaten ska återkräva de belopp som beviljats som olagligt stöd, eftersom den enbart återställer den tidigare situationen (42). Med hänsyn till att den kontroll av statligt stöd som myndigheten utövar med stöd av protokoll 3 till övervaknings- och domstolsavtalet är av tvingande karaktär, kan de företag som mottar stöd i princip inte ha berättigade förväntningar på att stödet är rättsenligt, såvida det inte har beviljats i enlighet med förfarandet i nämnda protokoll (43). Det finns inga uppenbara exceptionella omständigheter i detta fall som kunde ha gett upphov till berättigade förväntningar från stödmottagarnas sida.

(91)

Återkravet av det statliga stöd som olagligt har beviljats ska inbegripa sammansatt ränta i enlighet med artikel 14.2 i del II av protokoll 3 till övervaknings- och domstolsavtalet samt artiklarna 9 och 11 i myndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 (44).

(92)

De isländska myndigheterna har hittills tillhandahållit begränsade upplysningar om beloppet på det stöd som beviljats enligt ändringarna i lag nr 163/2010. De har dessutom inte tillhandahållit tillräckliga upplysningar om de potentiella stödmottagarnas antal och identitet. De isländska myndigheterna uppmanas härmed att tillhandahålla detaljerade och korrekta upplysningar om det stödbelopp som beviljats och vilka stödmottagarna är.

(93)

På grundval av ovanstående bedömning drar myndigheten slutsatsen att de isländska myndigheterna olagligt genomfört stödet i fråga i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3.

(94)

Det statliga stöd som beviljats enligt bestämmelserna i lag nr 163/2010, dvs. undantaget från moms för import av servrar och liknande utrustning som gjorts av utomlands bosatta kunder för användning i isländska datacentraler, samt momsbefrielsen för blandade tjänster tillhandahållna åt utomlands bosatta kunder till de isländska datacentralerna i den mån de tjänsterna inte var anknutna till de elektroniskt tillhandahållna tjänsterna, är inte förenligt med EES-avtalets funktionssätt av de skäl som anges ovan och ska återkrävas från och med den dag då stödet beviljades.