Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik”

KOM(2008) 397 slutlig

2009/C 218/10

Den 16 juli 2008 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 januari 2009. Föredragande var José María ESPUNY MOYANO.

Vid sin 451:a plenarsession den 25–26 februari 2009 (sammanträdet den 25 februari 2009) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 104 röster för och 2 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

2.   Sammanfattning av kommissionens förslag

3.   Allmänna kommentarer

3.1   EESK ser mycket positivt på Europeiska kommissionens ambitiösa initiativ, som innebär ett framsteg på vägen mot en hållbar gemenskapsmodell. EESK erinrar om att gemenskapsmodellens hållbarhet redan har varit föremål för olika studier och yttranden från kommittén, däribland följande:

3.2   Hållbarhet kräver att man tar hänsyn till tre grundläggande faktorer: miljöfaktorn, den sociala faktorn och den ekonomiska faktorn. EESK stöder handlingsplanens målsättning att förbättra varornas miljöprestanda under hela deras livscykel, men påpekar att de övriga faktorerna – den sociala och ekonomiska – inte får förbises om vi verkligen vill bidra till en hållbar modell.

3.3   Nuläget

3.3.1   Efter flera års interna analyser beslutade kommissionen i juli 2008 att offentliggöra meddelandet om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik.

3.3.2   Det rör sig utan tvekan om en exceptionell utmaning för den europeiska industriekonomin och om en ny produktions- och konsumtionsmodell för ökad hållbarhet. Förslagets ambitioner får emellertid inte göra att tidpunkten för utvecklingen av strategin och antagandet av åtföljande lagstiftningsåtgärder hamnar i skymundan. Samtliga världsekonomier genomgår nu en finanskris mot vilken de vidtar olika åtgärder – nationella, gemenskapsomfattande och multilaterala – men det tar tid innan åtgärderna får verkan.

3.3.3   Mot bakgrund av dessa svåra, ännu olösta omständigheter vill kommittén fästa lagstiftarnas uppmärksamhet på de effekter som detta åtgärdspaket kan tänkas få för den reala ekonomi som de avser: industrin och konsumenterna. Man får naturligtvis inte glömma bort paketets lovvärda mål som kan uppnås på medellång sikt, men förslaget bör även ta hänsyn till mer kortsiktiga aspekter och inte skapa osäkerhet eller belasta industriekonomin i onödan.

3.4   En central aspekt när det gäller ett initiativ av en sådan omfattning är att budskapen måste vara tydliga och precisa. Därför bör kommissionen vinnlägga sig om att tydligare ange vilka ekonomiska sektorer som påverkas av detta förslag och på vilka konkreta områden. EESK vill slutligen understryka att kommissionens handlingsplan inte fäster tillräcklig uppmärksamhet vid den metod och det vetenskapliga underslag som ska utgöra grunden för ett gemensamt konsekvensanalyssystem och göra det möjligt att undvika utbredningen av planer som undergräver inre marknadens principer och förvirrar konsumenterna.

3.5   EESK välkomnar kommissionens förslag att man med omfattande incitament ska stödja de ansträngningar som företagen måste göra för att anpassa sig till de nya omständigheterna. Precis som när det gäller principen om att förorenaren betalar hjälper man dem som verkar för en bättre miljö och särskilt en hållbar produktion och konsumtion.

3.6   Den handlingsplan som kommissionen lägger fram kräver i själva verket stora anpassningar och förbättringar från de europeiska producenternas sida, och EESK vill poängtera att det är nödvändigt att dessa nya krav uppfylls utan undantag. Kommissionen bör säkerställa att importerade varor behandlas på samma villkor som europeiska varor på gemenskapsmarknaden, i syfte att undvika att det uppstår diskriminerande situationer och konkurrenssnedvridning som på skadar de europeiska producenternas legitima intressen. Kommittén menar därför att det är nödvändigt att på förhand göra en noggrann analys med avseende på inre marknaden med målsättningen att säkerställa likabehandling mellan gemenskapsproducenter och producenter från tredjeland.

3.7   En av de viktigaste aspekterna i handlingsplanen är återförsäljarforumet. Även om kommittén stöder huvudmålsättningen (att uppnå en hållbar användning av begränsade naturresurser), anser vi inte att inrättandet av ett arbetsforum som drivs av distributörerna är det bästa sättet att uppnå den.

3.7.1   Med hänsyn till den nuvarande marknadssituationen (detaljhandlarna är få men starka medan producenterna återfinns i ett stort antal små och medelstora företag) kommer det endast att sätta press på leverantörerna och innebära en diskriminering mellan produkter. För att återförsäljarforumet ska fungera smidigt och på ett välbalanserat sätt vore det en god idé att reglera dess arbetsmetoder. Forumet bör samla samtliga berörda parter i försörjningskedjan (producenter, distributörer, logistiksektorn, konsumenter, universitetsvärlden) på lika villkor för att säkerställa att de samarbetar för att hitta lösningar.

3.7.2   Plattformen bör dessutom främja frivilliga insatser, särskilt när det gäller mätmetoder och åtgärder för att förbättra en hållbar konsumtion i hela kedjan.

3.8   När det gäller direktivet om ekodesign vill EESK ge uttryck för sin oro över den oklara definitionen av ”energirelaterade produkter”. Det bör tydligt anges vad som avses med energirelaterade produkter och vilka produkter som omfattas av förslaget, eftersom det är det enda sättet att säkerställa ett minimum av rättssäkerhet i den ekonomiska kedjan.

3.9   Kommissionens handlingsplan innehåller nya bestämmelser avseende märkning. EESK vill fästa uppmärksamheten på att miljömärkningen bör marknadsföras bättre för att den ska få ökat genomslag i näringslivet. Det vore därför lämpligt att standardisera dessa bestämmelser i syfte att göra det lättare att uppnå de målsättningar som satts upp.

3.9.1   Dessutom ställs det inom vissa sektorer som livsmedels- och dryckessektorn stränga krav på märkning med särskilda bestämmelser beroende på produkternas särdrag.

3.9.2   Kommittén har redan påpekat att det finns andra sätt att nå ut till konsumenterna (webbsidor, gratisnummer) som går att använda i det syfte som kommissionen avser. Ett analysarbete som avser både form och innehåll bör göras med avseende på märkningen av produkter. Man bör även sträva efter en standardisering av de uppgifter som anges på etiketterna och produktmärkningen, eftersom det kan främja handeln, vara till stöd för konsumenterna och innebära fördelar för producenterna själva. EESK anser dock rent allmänt att konsumentupplysning är det bästa sättet för att konsumenterna ska bli medvetna och kunna göra väl underbyggda val och därmed ändra sina konsumtionsmönster.

3.10   EESK saknar ett tydligare ställningstagande för forskning, utveckling och innovation från kommissionens sida till stöd för sin handlingsplan. Det är särskilt i kristider som det är viktigt att göra forskningsinsatser, och därför vill kommittén gärna se att man främjar forskning, utveckling och innovation på samtliga områden med koppling till en hållbar produktion och konsumtion.

(1)  Föredragande: Lutz Ribbe, EUT C 256, 27.10.2007.

(2)  Föredragande: Antonello Pezzini, EUT C 120, 16.5.2008.

(3)  Föredragande: Anna Maria Darmanin, EUT C 224, 30.8.2008.