6.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 51/16

1.1.1

Regionkommittén betraktar den fortsatta utvecklingen på västra Balkan som ett gemensamt europeiskt fredsprojekt som till fullo motsvarar gemenskapernas grundläggande idé. Vi understryker att västra Balkan, som en integrerad del av den europeiska familjen, bör bli en varaktig zon med fred, frihet, säkerhet och välfärd, med egenansvar och med Europeiska unionens stöd.

1.1.2

En förutsättning för en försoning mellan staterna, folken och de etniska grupperna på västra Balkan är att det förflutna tas upp till bearbetning. I detta sammanhang betonar vi att de berörda staterna är förpliktade att samarbeta utan inskränkningar med internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien.

1.1.3

Kommittén understryker att medlemskapet i Europeiska unionen inte bara innefattar inre marknaden eller den fria rörligheten för personer, utan i lika hög grad de värden som EU:s folk och medlemsstater delar: människovärde, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstat och värnande om de mänskliga rättigheterna, däribland rättigheter för dem som tillhör minoriteter.

1.1.4

Det är välkommet att man gjort framsteg med de politiska och ekonomiska reformer som följde av att det europeiska perspektivet öppnades för staterna på västra Balkan i Thessaloniki 2003 och i Salzburg den 11 mars 2006. Vi ställer oss positiva till det stora ansvar som Europa och statssamfundet tagit visavi dessa stater.

1.1.5

Det är positivt att ärendena som berör västra Balkan behandlas både i alla fackministerrådskonstellationer och i rådet (allmänna frågor), samt att resultaten skall sammanställas i juni 2006.

1.1.6

Kommittén anser att det är välkommet att förhandlingar inleds om stabiliserings- och associeringsavtalet med Bosnien och Hercegovina.

1.1.7

Vi hoppas att förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Serbien fortsätter omgående, så snart de serbiska förhandlingsparterna skapat förutsättningarna för detta.

1.1.8

Regionkommittén ser positivt på att förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Montenegro inleddes den 26 september 2006.

1.1.9

Staterna på västra Balkan har mycket olikartade politiska och administrativa strukturer och traditioner – delvis även på regional och lokal nivå. Utvecklingsgraden i de olika länderna varierar stort och man måste ta tillräcklig hänsyn till skillnaderna i omvandlings-, stabiliserings- och demokratiseringsprocessen.

1.1.10

ReK har tagit del av Kroatiens arbetsprogram som ordförandeland i den sydösteuropeiska samarbetsprocessen för perioden maj 2006 till maj 2007. Att genomförandet blir lyckat är i sista hand avhängigt av att samarbetet mellan länderna i sydöstra Europa är konstruktivt. Det är ett betydelsefullt steg i förverkligandet av det europeiska perspektivet för denna region.

1.2.1

Regionkommittén betonar att det europeiska perspektivet fortfarande gäller för staterna på västra Balkan, med ett EU-medlemskap som slutmål. Den aktuella debatten om de principiella utvidgningsperspektiven avser därför inte de västra Balkanstaterna. Takten på utvidgningen måste stå i proportion till EU:s mottagningskapacitet.

1.2.2

ReK är medveten om den betydelse, den rikedom och det värde som västra Balkan, de enskilda länderna och befolkningen kommer att tillföra hela Europeiska unionen.

1.2.3

Regionkommittén bekräftar sin ståndpunkt att det måste föras en debatt om de principiella målen och om Europeiska unionens gränser, inbegripet möjliga former för samarbete med grannstaterna (t.ex. grannskapspolitik eller partnerskap med särskilda villkor). Det innebär att de stater som för närvarande inte erbjuds några utsikter till anslutning skall få förslag om en tydligt definierad europeisk ekonomisk, politisk och strategisk relation – som en uppmuntrande strategi som innefattar en successiv integrering i Europas politiska och ekonomiska struktur.

1.2.4

Kommittén stöder Europaparlamentets framställan till kommissionen om att lägga fram en rapport om begreppet mottagningskapacitet, inklusive Europeiska unionens karaktär och geografiska gränser, senast den 31 december 2006. Vi är beredda att bidra till det betänkande på eget initiativ som Europaparlamentet planerar i denna fråga.

1.2.5

ReK understryker vikten av befolkningarnas acceptans för EU:s utvidgningsprocess såväl i anslutningsländerna som i den nuvarande unionen, men betonar att detta inte bör utgöra ytterligare ett anslutningskriterium.

2.1.1

Vi understryker att det är en nyckel till långsiktig stabilitet att etablera politiska institutioner med demokratisk legitimitet och tillräckliga finansiella resurser och välfungerande förvaltningar på lokal och regional nivå. Dessa kan se till att principerna om subsidiaritet, närhet till medborgarna och partnerskap samt de mänskliga och grundläggande rättigheterna verkligen tillämpas i medborgarnas vardagsliv.

2.1.2

Vi understryker att stabiliserings- och associeringsavtal för att förbereda ett framtida EU-medlemskap bara kan lyckas i längden om regionala och lokala myndigheter engageras i hög grad.

2.1.3

Kommittén rekommenderar staterna på västra Balkan att underteckna respektive ratificera (3) Europeiska ramkonventionen om gränsöverskridande samarbete, Europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk samt Europeiska stadgan om lokalt självstyre, och se till att dessa tillämpas på avsett sätt. Detta gäller även ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter.

2.1.4

Regionkommittén uppmanar länderna på västra Balkan att följa upp sina åtaganden från ministerkonferensen för sydöstra Europa om verksamma demokratiska styresformer på lokal och regional nivå (i Zagreb den 24–25 oktober 2004) och att förbereda sig inför den uppföljningskonferens i Skopje (i ”f.d. jugoslaviska republiken Makedonien”) den 8–9 november 2006 som arrangeras med stöd av stabilitetspakten för sydöstra Europa och Europarådet.

2.1.5

Regionkommittén uppmanar staterna på västra Balkan att enligt subsidiaritetsprincipen förstärka de subnationella myndighetsnivåerna, att etablera de rättsliga ramar som krävs för detta och att ställa nödvändiga resurser till regionernas och kommunernas förfogande för att de skall klara sina (utvidgade) ansvarsuppgifter.

2.1.6

Vi uppmanar regeringarna och sammanslutningarna av regioner och lokala myndigheter i de västra Balkanländerna att samarbeta och utveckla de initiativ och program för kapacitetsuppbyggnad som regionerna och kommunerna behöver för att kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt. Det är ett lovvärt initiativ av Europarådet att inrätta ett kunskapscentrum för reform av lokala förvaltningar. Kommittén uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att etablera partnerskap med detta centrum för att genomföra sina stödprogram på ett verksamt sätt.

2.1.7

Det är avgörande att verka för att alla befolkningsgrupper, och särskilt minoriteterna, deltar i det offentliga livet, i alla politiska församlingar och förvaltningsstrukturer samt i offentliga företag. Dialogen och samarbetet mellan gemenskaperna behöver förstärkas, särskilt i områden med blandad befolkning, och strategiska planer på medellång sikt är utarbetas och genomföras.

2.1.8

Kommittén rekommenderar att man drar nytta av erfarenheterna från regioner i medlemsstaterna med politiken för att värna om de mänskliga rättigheterna och skydda minoriteternas rätt. På längre sikt fungerar endast rättsliga grundvalar och politiska satsningar som är verksamma i närsamhället och som accepteras och respekteras av befolkningen.

2.1.9

Anslutningsprocessen till EU kan i hög grad sporra till acceptans för att de olika befolkningsgrupperna lever tillsammans eller sida vid sida. Lösningar av folkgruppsfrågor kräver särskild behandling från fall till fall eftersom rättsläget är komplicerat och bosättningsstrukturen varierar.

2.1.10

Ett långsiktigt hållbart utnyttjande av de medel som Europeiska unionen tillhandahåller förutsätter att regioner, lokala myndigheter och deras topporganisationer i staterna på västra Balkan engageras i utformningen och genomförandet av alla gemenskapsprogram, och att man överför ett (med)ansvar till dem som står i proportion till deras förvaltningskapacitet. Kommittén noterar att EU ställt medel till förfogande för stöd till de politiska och ekonomiska reformerna i storleksordningen 5,4 miljarder euro under åren 2000–2006. Det är betydelsefullt att bibehålla det finansiella stödet till att konsolidera och fortsätta samarbetet kring åtgärderna för kapacitetsuppbyggnad, i första hand via instrumentet för föranslutningsbistånd. ReK förväntar sig att motsvarande anslag utgår till västra Balkan även under den kommande budgetperioden 2007–2013.

2.1.11

ReK anser att dialogen med företrädarna för de regionala och lokala myndigheterna i regionen måste främjas. Kommittén är beredd att ge ett konkret bidrag till att bygga upp institutioner och förstärka förvaltningskapaciteten i de nationella sammanslutningarna för regioner och lokala myndigheter, exempelvis i de gemensamma rådgivande kommittéerna för staterna med anslutningsperspektiv. Vi menar att man bör tillmötesgå önskemålet från västra Balkans regioner och lokala myndigheter om att få information om förvaltningspraxis, politisk rådgivning och tekniskt bistånd från medlemsstaterna.

2.1.12

Vi önskar att ReK, regioner från medlemsstaterna och utbildningsinrättningar (4) och europeiska regionsammanslutningar – exempelvis förbundet för europeiska gränsregioner (AEBR) – med relevanta erfarenheter skall engageras i uppbyggnaden av den regionala högskolan för förvaltningsreform (KOM(2006) 27, s. 13). Som kursinnehåll rekommenderar ReK bland annat att man inför ”decentralisering och regionalisering”, ”uppbyggnad och ledning av regionala och lokala förvaltningar”, ”interregionalt gränsöverskridande samarbete” samt ”hantering av mångfaldssituationer”.

2.1.13

Kommittén välkomnar resultaten från den regionala rundabordskonferensen om stabilitetspakten den 30 maj 2006 i Belgrad där deltagarna kom överens om att överta ansvaret för en ny samarbetsram som regionen själv förvaltar. Kommittén förklarar sig beredd att delta i det regionala samarbetsråd som upprättas som efterföljare till stabilitetspakten när denna löpt ut 2008, och bidra med erfarenheter från regional och lokal nivå.

2.2.1

Kommittén anser att det gränsöverskridande samarbetet inom politik, kultur, sociala frågor och ekonomi mellan regionerna och kommunerna på västra Balkan inte enbart kan bidra till att stimulera den lokala och nationella ekonomin, utan också på ett konkret sätt kan öka den ömsesidiga förståelsen och förtroendet i regionen och bidra till att förebygga etniska konflikter.

2.2.2

Vi uppmanar regionernas förvaltningar och de lokala myndigheterna inom Europeiska unionen att i form av fler vänortsprojekt (5), utbytesprogram och seminarier förstärka förmedlingen av konkreta erfarenheter till de regionala och lokala politikerna och förvaltningarna i staterna på västra Balkan. Även erfarenheterna från de regioner och lokala myndigheter som anslöts till EU 2004 innefattar mycket värdefull information. ReK uppmanar kommissionen att intensifiera informationen till medlemsstaternas regioner och lokala myndigheter, via de nationella kontaktpunkterna, om EU:s befintliga vänortsprojekt.

2.2.3

I samband med möten mellan företrädare för europeiska regionala och kommunala organisationer, lokalt och regionalt folkvalda, förvaltningsexperter och forskare från EU och de västra Balkanstaterna bör resultaten från ett erfarenhetsutbyte utnyttjas till den konkreta kapacitetsuppbyggnaden. Kommittén hänvisar till den handbok för lokal demokrati som Europarådet (6) lade fram i september 2005 (Toolkit of Local Government Capacity-Building Programmes) och den praktiska handbok för gränsöverskridande samarbete som utarbetats av förbundet för europeiska gränsregioner (AEBR) och publicerats på nio språk av Europeiska kommissionen.

2.2.4

Regionkommittén uppmanar byrån för informationsutbyte om tekniskt bistånd (Taiex), som inledde verksamheten i regionen år 2004, att inte inskränka sitt stöd till statliga centralförvaltningar och företagarföreningar utan i högre grad rikta sig till regionerna, de lokala myndigheterna och deras topporganisationer.

2.2.5

Vi understryker att de västra Balkanstaternas regioner och lokala myndigheter bär ansvaret för återvändande fördrivna personer och deras boende, utbildning, sysselsättning och integrering. I detta sammanhang måste det mellanregionala samarbetet förstärkas och bygga vidare på erfarenheter från andra stater, regioner och lokala myndigheter.

2.2.6

De förestående nya reglerna för gränstrafik av mindre omfattning vid medlemsstaternas yttre nationsgränser kan förväntas bli en framgång (KOM(2005) 56 av den 23 februari 2005). Vi rekommenderar motsvarande regler mellan Balkanstaterna (7) och att Europarådet (8) medverkar i genomförandet.

2.2.7

Regionkommittén föreslår kommissionen att utnyttja de erfarenheter som samlats bland ReK-ledamöterna och de nationella och europeiska sammanslutningarna för regioner och lokala myndigheter för att fräöja partnerskap mellan regioner, kommuner och städer.

2.2.8

Det gränsöverskridande samarbetet är ett modernt verktyg för att skydda minoriteter. ReK hänvisar till artikel 17 i ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter.

2.3.1

Regionkommittén anser att det är riktigt att EU-institutionerna vid genomförandet av de ekonomiska reformerna lägger särskild vikt vid att bekämpa arbetslöshet, social marginalisering och diskriminering samt att främja den sociala dialogen, för samtidigt med de politiska reformerna finns det ekonomisk- och socialpolitiska frågor som måste lösas (svaga nationella ekonomier, hög arbetslöshet, bristande social sammanhållning).

2.3.2

I detta sammanhang är det en absolut nödvändighet att utveckla och realisera regionala koncept för ekonomi och sysselsättning i staterna på västra Balkan, med medverkan av de regionala och lokala myndigheterna, som syftar till hållbar ekonomisk stimulans med skapande av arbetstillfällen ute på fältet och som inriktas på gränsöverskridande nätverk.

2.3.3

I linje med de regionala och kommunala myndigheternas ansvarsuppgifter rekommenderar kommittén att man på grundval av positiva initiativ som redan realiserats i ett visst område ytterligare utvecklar, eller om detta ännu inte skett där sådana inte finns, inrättar rådgivningscentrum för att förmedla baskunskaper om företag och företagande och företagaranda – och hur denna kan främjas – framför allt till ungdomar (SEK(2006) 283), för att bygga upp fungerande strukturer av små och medelstora företag som ger ett viktigt bidrag till sysselsättningen.

2.3.4

ReK förespråkar stödinsatser till de lokala och regionala myndigheterna för att förbättra den elektroniska kommunikationen och den elektroniska tillgången till ekonomiskt relevant information (rådgivning, ansökningar, rättslig information och skatteinformation), för att bidra till att bygga upp en lokal och regional ekonomisk struktur.

2.3.5

Vi föreslår att systemen för informationsspridning och stöd till företag på lokal och regional nivå vidareutvecklas. Kommittén föreslår att man genom inrättandet av regionala plattformar för forskning och utveckling samt för utbildning skapar ett framtidsperspektiv för att motverka problemet med kompetensflykt.

2.4.1

Regionkommittén förespråkar att man bygger vidare på erfarenheterna från Tempus-programmet. Detta hade under 2001–2005 en budget för åtgärder på västra Balkan i storleksordningen 83 miljoner euro, och erbjöd varje år upp till 250 studenter och över 1 000 pedagoger möjlighet att studera eller delta i fortbildning i andra stater. Möjligheterna att delta i programmet Ungdom även på landsbygden bör också förstärkas ytterligare.

2.4.2

Regionkommittén föreslår att kommissionen inrättar en särskild del inom Erasmus Mundus som ger studenter i området möjlighet att bedriva forskarstudier vid mastersutbildningar i EU, särskilt sådana som erbjuder internationella klasser och praktikperioder. Vi anser nämligen att en sådan möjlighet främjar den ömsesidiga kulturella förståelsen och utvecklingen av ekonomiska kontakter.

2.4.3

Kommittén anser att det är viktigt med en inlärningsprocess där kunskaperna ökar hos båda parter. Det är inte enbart medborgarna i länderna på västra Balkan som bör erbjudas möjlighet att studera i EU-länder, utan EU-medborgarna bör också uppmuntras att studera i länderna på västra Balkan.

2.4.4

Det är en grundförutsättning att underlätta för studerande och pedagoger att vistas i medlemsstaterna för att ge den yngre generationen ett europeiskt perspektiv. Vi hänvisar till att det finns planer på att göra det lättare att få visum, framför allt för studerande.

2.4.5

Regionkommittén uppmanar kommissionen att engagera de regionala och lokala myndigheterna i idéutformningen, planeringen och genomförandet när byggnadsminnesmärken och kulturarvsplatser skall restaureras och återställas.

2.4.6

Kommittén framhåller att möjligheten till kulturturism i denna region utgör ett verktyg för ekonomisk utveckling, och uppmuntrar därför de ansträngningar som görs för att bevara byggnads- och kulturarvet också på landsbygden.

2.4.7

Samarbetet på konst- och kulturområdet har en viktig roll att spela för de västra Balkanstaternas långsiktiga stabilitet och anknytning till EU:s samarbetsprojekt inom konst och kultur.

2.4.8

Regionkommittén skulle vilja uppmuntra tanken på att skapa en Internetportal för Balkan som en extra plattform för dialog och samarbete, framför allt avsedd för ungdom på västra Balkan. En sådan portal skulle vid sidan av utbildning också kunna främja direkta sociala och kulturella utbyten.

2.5.1

Regionkommittén erinrar de lokala och regionala myndigheterna om deras ansvar i samband med tillståndsgivning i områden som har central betydelse för turismen, även med hänsyn till en hållbar framtida utveckling av en naturnära kvalitetsturism.

2.5.2

Vi uppmanar kommissionen att ta hänsyn till utvärderingen av Cardsprogrammet (9) när man använder instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), som ersätter de nuvarande föranslutningsinstrumenten och Cardsförordningen, där man efterlyser en starkare decentralisering av planeringen och administrationen av detta program. Den regionala dimensionen av Cards är relativt svag, det saknas strategisk ledning och den uppfattas som otillgänglig av de lokala parterna. Man bör ta hänsyn till denna kritik i vidareutvecklingen för staterna på västra Balkan.

2.5.3

ReK uppmanar länderna på västra Balkan att ta hänsyn till Lissabonmålen i sitt reformarbete, i ljuset av Europeiska rådets aktualisering den 23–24 mars 2006, och att engagera de regionala och kommunala nivåerna i utformningen och genomförandet. Kommittén rekommenderar också att övergripande strategiska planer för den regionala utvecklingen utarbetas.

2.5.4

Kommittén föreslår att de inomstatliga myndigheter (ofta regionala och kommunala) som ansvarar för miljöfrågor engageras i Europeiska miljöbyråns viktigaste aktiviteter som ger stöd till dessa länders arbetsprogram från och med 2006 inom ramen för Phareprogrammet och programmet Cards 2005 via utvalda gemenskapsinrättningar.

2.6.1

Det är nödvändigt att ta hänsyn till EU:s mottagningskapacitet under hela förhandlingsförloppet. Kommittén understryker emellertid att det inte handlar om ett nytt anslutningskriterium. Framstegen måste bedömas efter klara och tydliga kriterier, inte efter politiska uppskattningar. Det gäller att hantera förväntningarna bland folket i EU-medlemsstaterna och de europeiska partnerländerna på ett ärligt sätt.

2.6.2

Medlemsstaterna och EU-institutionerna uppmanas att informera medborgarna om förhandlingarna genom intensivare kommunikation om utvidgningsprocessen än i fråga om Rumänien och Bulgarien (där förhandlingarna skymdes av författningsdiskussionen i konventet). De regionala och lokala myndigheterna behöver få delta (via ReK) i utformning och genomförande av informationsprojekt och informationsåtgärder, eftersom de står närmast medborgarna och har bäst kontakter med lokala och regionala massmedier.

2.6.3

Gemenskapsinstitutionerna och staterna på västra Balkan måste i högre grad informera medborgarna om integrationsprocessens mål, innehåll och krav som ställs på båda parter, för att förhindra att processen uppfattas som något som pådyvlas dem ”utifrån” eller ”uppifrån”. Än en gång hänvisar kommittén till regionernas och de kommunala myndigheternas betydelsefulla roll i alla kommunikationsåtgärder.

2.6.4

ReK anser att dialogen med det civila samhället på västra Balkan bör utvidgas. Den måste föras via fria, oberoende och professionella massmedier. Vi föreslår att de västra Balkanstaterna snarast möjligt får delta i gemenskapens handlingsprogram för stöd till de organisationer som verkar på området för ett aktivt EU-medborgarskap (allmänhetens deltagande).

2.7.1

Regionkommittén stöder kommissionens förslag att inte inskränka den albanska handlingsplanen för att förebygga och bekämpa korruption till den statliga förvaltningen, utan bredda den till att omfatta även de regionala och lokala nivåerna (KOM(2005) 1421, s. 18).

2.7.2

Vi föreslår att samarbetet över region- och nationsgränser framför allt förstärks med grannregioner i EU-staterna.

2.7.3

Vi stöder Europaparlamentets krav på att kampen mot korruptionen skall förstärkas, att mediafriheten skall garanteras och att man inför vallagar som motsvarar europeiska normer.

2.8.1

Regionkommittén noterar med tillfredsställelse att Bosnien och Hercegovina har en regional nivå med särskilda ansvarsuppgifter som spelar en viktig roll för att lösa de etniska problemen. I denna starkt regionaliserade stat måste organisationsstrukturernas finansiella kapacitet och effektivitet förbättras, med hänsyn till att det saknas politisk tradition och kultur på decentraliseringens område.

2.8.2

Det krävs en grundlagsreform som syftar till att förbättra de statliga institutionerna. ReK förväntar sig att man skapar förutsättningar för att de val som planeras till oktober 2006 skall kunna genomföras i god ordning.

2.8.3

ReK hänvisar till de erfarenheter och det kunnande som finns i regionala ansvariga organ i federala stater (t.ex. Belgien) i fråga om förbättrade rättsliga grundvalar och förfaranden mellan nationalstaten och de olika nivåerna (samfälligheter och kantoner), och är övertygad om att det krävs nyskapande lösningar.

2.8.4

Det är välkommet att de regelbundna ekonomisk-politiska dialogerna utvidgas till Bosnien och Hercegovina.

2.8.5

Integreringen av flyktingar och fördrivna personer i städer och kommuner måste stödjas, i enlighet med återtagandeavtalet av den 31 januari 2005 mellan Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Serbien och Montenegro.

2.9.1

Regionkommittén beklagar att man inte tog tillfället i akt att stärka decentraliseringsprocessen i samband med att den nya Serbiska konstitutionen antogs. Kommittén anser att en ytterligare förstärkning av självständigheten även skulle stärka nationalstatens sammanhållning.

2.9.2

Regionkommittén understryker betydelsen av att den autonoma regionen Vojvodina präglas av flera etniska grupper och ser mycket positivt på det ömsesidiga förtroende och den tolerans som finns i denna region och på hur de olika nationella grupperna involveras i samband med politiska beslut.

2.9.3

ReK välkomnar det stora antalet aktiviteter som genomförs i den autonoma regionen Vojvodina när det gäller gränsöverskridande regionalt och interregionalt samarbete i enlighet med den europeiska integrationsprocessen. Kommittén förespråkar därför att de regionala och lokala myndigheterna i större utsträckning skall involveras i framtida förhandlingar om stabiliserings- och associeringsavtalet.

2.9.4

Regionkommittén anser att det är mycket viktigt att genom en kommunal reform stärka lokala politiska institutioner och förvaltningar och förse dessa med nödvändiga medel, eftersom detta tillsammans med en förstärkning av den regionala nivån motsvarar principerna om subsidiaritet, medborgarnärhet och partnerskap, och avlastar nationalstaten.

2.9.5

Regionkommittén förväntar sig att Serbien så snart det är möjligt undertecknar Europeiska ramkonventionen om gränsöverskridande samarbete och ratificerar Europeiska stadgan om lokalt självstyre.

2.9.6

Kommittén uppmanar myndigheterna i Serbien att genom samarbetet med Haagtribunalen för f.d. Jugoslavien skapa förutsättningar för att gå vidare med stabiliserings- och associeringsavtalet.

2.10.1

En lösning av frågan om Kosovos status med europeiskt perspektiv och en hållbar lösning beträffande olika nationaliteters medborgarrättigheter är en förutsättning för en försoningsprocess som kan fungera. Kommittén förväntar sig att man kommer fram till en lösning under de direkta samtal (10) som förs fram till slutet av år 2006 och som Förenta nationerna i Wien står bakom.

2.10.2

Grundlagsbestämmelserna måste omsättas på ett verksamt sätt på lokal nivå, via en effektiv decentraliseringsmodell som säkerställer minoriteternas och befolkningsgruppernas rättigheter på lång sikt och som förbättrar den mycket bristfälliga rättsstaten och rättssäkerheten och åstadkommer bättre politisk representation för minoriteter och bättre minoritetsskydd (minoritetsspråk).

2.10.3

Kommittén manar till förbättrade relationer mellan Kosovoserber och Kosovoalbaner, samtliga gruppers engagemang i det demokratiska och administrativa livet och säkerställande av minoriteters skydd.

2.10.4

Det är en absolut förutsättning att man förstärker förvaltningskapaciteten på kommunnivå, framför allt när det gäller utformningen av strategier för den ekonomiska utvecklingen samt för att bekämpa den organiserade brottsligheten och ekobrott (KOM(2005) 561, s. 33).

2.10.5

ReK anser att det är särskilt viktigt att förbättra alla kommuners utbud av offentliga tjänster för att förhindra att det uppstår ”parallella strukturer”.

2.11.1

Regionkommittén förutsätter att resultaten från folkomröstningen den 21 maj 2006 erkänns och genomförs av alla parter. Vi uppmanar alla berörda parter att föra en konstruktiv dialog om samlevnadsfrågorna.

2.11.2

Det är positivt att folkomröstningen om Montenegros självständighet genomfördes enligt internationell och europeisk standard på ett demokratiskt, öppet och korrekt sätt. Detta bekräftades också av de representanter för Regionkommittén som för första gången deltog som observatörer av omröstningsförfarandet.

2.11.3

Kommittén noterar med tillfredsställelse att Montenegros befolkning visat prov på demokratiskt ansvar och mognad genom det ovanligt höga valdeltagandet, 86,5 %. Därmed får valresultatet stark legitimitet.

2.11.4

Vi betraktar valresultatet, 55,5 % för självständighet, som ett uppdrag till både förespråkare och motståndare att bedriva nära samarbete i genomförandet av självständigheten, både sinsemellan och mellan Montenegro och Serbien.

2.11.5

ReK uppmanar alla berörda parter att avstå från soloinsatser i självständighetsprocessen och genomföra alla nödvändiga steg efter gemensamma överläggningar.

2.11.6

Kommittén förväntar sig att den nya staten Montenegro snarast möjligt undertecknar och ratificerar Europeiska ramkonventionen om gränsöverskridande samarbete, Europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk, Europeiska stadgan om lokalt självstyre och ramkonventionen till skydd för nationella minoriteter.

2.11.7

ReK uppmanar Montenegros myndigheter att snarast utarbeta modeller för ett gränsöverskridande regionalt samarbete över den gemensamma gränsen (Sandschak), och att även eftersträva detta med de övriga angränsande staterna Bosnien och Hercegovina och Albanien och den autonoma regionen Kosovo.

2.11.8

EU-institutionerna bör stödja den nya staten på dess väg mot ett fredligt avskiljande som självständigt land.

2.12.1

Regionkommittén ser positivt på att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien getts status som kandidatland. Det är ett erkännande av framstegen med genomförandet av Ohrid-avtalet. Ramavtalet från Ohrid måste dock genomförs i sin helhet, med stöd från det internationella samfundet, som grundval för förbättrad stabilitet.

2.12.2

Regionkommittén förväntar sig, efter våldshandlingarna i samband med de senaste parlamentsvalen, att alla politiska krafter sätts in för att skapa de förutsättningar som krävs för ett framtida fredligt genomförande av demokratiska val, efter europeiskt mönster.

2.12.3

ReK rekommenderar fortsatt förstärkning och ökad finansiering av det lokala självstyret, som bidragit till att stärka förtroendet mellan de etniska grupperna.

2.12.4

Det finns ett akut behov av att förstärka förvaltningskapaciteten på lokal nivå. Detta är en förutsättning för att skatteuppbörden och avgiftsuttaget (kommunernas finansiella resurser) skall kunna decentraliseras. Regionkommittén delar kommissionens farhågor om att de finansieringskällor som kommunerna fått rätt till inte är tillräckliga för att medfinansiera framtida program och projekt inom ramen för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden eller för att klara deras ansvarsuppgifter inom miljöskyddet (SEK(2005) 1425, s. 140). Miljöskyddet bör få ett starkare inflytande på övergripande nivå även på andra politikområden som kommunerna svarar för, exempelvis den fysiska planeringen.

2.12.5

Kommittén stöder kommissionens förslag om en klarare utformning av förlikningsförfarandet mellan kommunerna och staten (SEK(2005) 1425, s. 21) och bedömer att ett regelbundet och strukturerat samarbete mellan nationella och lokala nivåer är en oumbärlig komponent (SEK(2005) 1425, s. 120).

2.12.6

Det krävs att en fungerande finansiell kontroll med internrevisioner upprättas, som en förutsättning för att förvaltningen skall fungera korrekt, och man måste bygga upp kapacitet för att förhindra missbruk av offentliga medel. Samtidigt måste konsekventa åtgärder vidtas för att begränsa korruptionen på lokal nivå.

2.12.7

Regionkommittén anser att det behövs åtgärder för att förstärka landsbygden, näringslivet och jordbruket (t.ex. öppnande av bankkontor på landsbygden, utarrendering och försäljning av statligt ägd jordbruksmark till jordbrukare) för att exploatera den potential för självförsörjning som finns.

2.12.8

Regionkommittén hoppas på en snar, slutgiltig och för alla sidor tillfredsställande lösning på namnfrågan, som är föremål för förhandlingar under FN:s överinseende.