—

Ge ungdomar egenmakt att utforma sina egna liv, stödja deras personliga utveckling och självständighetsutveckling, bygga upp deras motståndskraft och rusta dem med livskunskap för att klara sig i en föränderlig värld.

—

Uppmuntra ungdomar och ge dem de nödvändiga resurserna för att bli aktiva medborgare som verkar för solidaritet och positiva förändringar, inspirerade av EU:s värden och en europeisk identitet.

—

Förbättra politiska beslut i fråga om deras inverkan på unga människor inom alla sektorer, särskilt sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social inkludering.

—

Bidra till utrotningen av ungdomsfattigdom och alla former av diskriminering och främja social inkludering av ungdomar.

A.

Jämställdhet och icke-diskriminering: Alla former av diskriminering bör bekämpas och jämställdhet bör främjas, med tanke på att ungdomar riskerar att utsättas för flera olika former av diskriminering, bl.a. åldersdiskriminering, och med iakttagande av de principer som erkänns i bl.a. artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

B.

Inkludering: EU:s ungdomsstrategi bör främja verksamheter och politik som är inkluderande för alla ungdomar, särskilt dem som har begränsade möjligheter och/eller dem vars röster kanske inte uppmärksammas, med tanke på att ungdomar inte är någon homogen grupp utan har olika behov, bakgrund, livssituationer och intressen.

C.

Deltagande: Eftersom alla ungdomar är en resurs för samhället bör alla politikområden och verksamheter som berör ungdomar bekräfta ungdomars rätt att delta i utformningen, genomförandet och uppföljningen av politik som påverkar dem genom att ungdomar och ungdomsorganisationer deltar på ett meningsfullt sätt. Vid utformningen av politiken bör man i detta sammanhang ta hänsyn till de förändringar som den digitala kommunikationen för med sig och som påverkar medborgarnas demokratiska deltagande.

D.

Den globala, europeiska, nationella, regionala och lokala dimensionen: För att säkerställa att EU:s ungdomspolitik får varaktiga effekter för ungdomar är det viktigt att den genomförs med kopplingarna till regionala och lokala nivåer i åtanke och att verksamheter utförs för att stödja ungdomspolitik på gräsrotsnivå. Dessutom bör ungdomars åsikter beaktas när globala frågor behandlas.

E.

En kombinerad strategi: En politik som syftar till att förbättra ungdomars liv kan aldrig begränsas till ungdomsområdet i sig. Därför är den kombinerade strategi som vi enades om i ramarna för samarbetet 2010–2018 fortfarande helt nödvändig, eftersom syftet med den är att ta itu med frågor som är relevanta för ungdomar genom dels integrering av initiativ inom olika politikområden, dels särskilda initiativ inom ungdomssektorn.

—

Uppmuntra och främja inkluderande demokratiskt deltagande för alla ungdomar i samhället och i de demokratiska processerna.

—

Aktivt engagera ungdomar, ungdomsorganisationer och andra anordnare av ungdomsarbete i utformningen, genomförandet och utvärderingen av politik som påverkar ungdomars liv på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

—

Stödja inrättandet och utvecklingen av ungdomsrepresentation på lokal, regional och nationell nivå, med erkännande av ungdomars rätt att delta och organisera sig, samt erkännandet av representativa strukturer för ungdomar och av deras delaktighet i lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheters arbete.

—

Stödja och föra ut EU:s ungdomsdialog (6) i syfte att inkludera olika åsikter från unga människor i beslutsprocessen på alla nivåer och främja utvecklingen av medborgerliga kompetenser, genom medborgarutbildning och strategier för lärande.

—

Stödja och utveckla möjligheter för ”utbildning i delaktighet”, och öka intresset för deltagande och hjälpa unga människor att förbereda sig för deltagande.

—

Undersöka och främja användningen av innovativa och alternativa former för demokratiskt deltagande, t.ex. digitala verktyg för demokrati, och underlätta tillgången för att stödja ungdomars deltagande i det demokratiska livet och engagera unga på ett inkluderande sätt, samtidigt som man är medveten om att vissa unga människor har inte tillgång till internet och digital teknik, eller den kompetens som krävs för att använda dem.

—

Möjliggöra tillgång för alla ungdomar och ungdomsarbetare till rörlighet över gränserna, bl.a. volontärarbete inom civilsamhället, genom att undanröja hinder och genomföra stödåtgärder där ungdomar med begränsade möjligheter uppmärksammas särskilt.

—

Uppmuntra ungdomar att engagera sig i solidaritetsverksamhet, genom att främja stödsystem och eftersträva komplementaritet och synergier mellan EU:s finansieringsinstrument och nationella, regionala och lokala program.

—

Aktivt engagera ungdomar och ungdomsorganisationer i utformningen, genomförandet och utvärderingen av EU:s relevanta finansieringsprogram.

—

Utbyta bästa praxis och främja arbetet med effektiva system för validering och erkännande av färdigheter och kompetens som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, bl.a. solidaritetsverksamhet och frivilligverksamhet, och fortsätta genomförandet av rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande.

—

Utveckla och genomföra en europeisk agenda för ungdomsarbete som ska göra ungdomsarbetet mer kvalitativt och innovativt samt öka erkännandet av sådana erfarenheter. För att frigöra den fulla potentialen är det nödvändigt att integrera sakkunskap från ungdomsrepresentation, ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare och forskare. Ytterligare synergier med det arbete som utförs av Europarådet på detta område bör uppmuntras.

—

Stödja utvecklingen av ungdomsarbete på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, däribland den politiska utvecklingen på området, utbildning för ungdomsarbetare, införande av regelverk och tillräcklig resurstilldelning.

—

Stödja ungdomsarbete på alla nivåer, även på gräsrotsnivå, och erkänna ungdomsorganisationer som förmedlare av kompetensutveckling och social inkludering genom ungdomsarbete och icke-formell utbildning, samtidigt som man respekterar de nationella, regionala och lokala åtgärderna på detta område.

—

Skapa och vidareutveckla, när så är möjligt, lättillgängliga kontaktpunkter för ungdomar som erbjuder ett brett utbud av tjänster och/eller tillhandahåller information, inklusive ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd för karriärutveckling, hälsa och förhållanden samt utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter och kulturella möjligheter.

a)

Evidensbaserat beslutsfattande inom ungdomspolitiken och kunskapsuppbyggnad: EU:s ungdomspolitik bör vara evidensbaserad och förankrad i ungdomars verkliga behov och situationer. För detta krävs fortlöpande forskning, kunskapsutveckling och kontakter med ungdomar och ungdomsorganisationer. Insamling av disaggregerade data om ungdomar är av särskild betydelse för att främja förståelse för behoven hos olika grupper av ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter. Evidensbaserat beslutsfattande bör ske med stöd av wikinätverket för ungdomsfrågor, nätverk för ungdomsforskning, samarbete med internationella organisationer såsom Europarådet, OECD och andra organ, inklusive ungdomsorganisationer.

b)

Ömsesidigt lärande och spridning: Ömsesidigt utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna, kommissionen och berörda aktörer bör vara ett verktyg för att främja ungdomspolitiken när det gäller såväl huvudområden som sektorsövergripande områden. Expertgrupper kommer även fortsättningsvis att ta fram politisk vägledning, utveckla praktiska verktyg och utbyta god praxis. Strategin kommer att medföra nya verktyg för ömsesidigt lärande, såsom inbördes utvärderingar och inbördes rådgivning, högnivåforum, analyser och studier, i linje med de övergripande prioriteringarna i EU:s ungdomsstrategi och inom ramen för de treåriga arbetsplanerna. Strategin kommer att bygga vidare på befintliga nätverk och ha ett mer systematiskt perspektiv på information av hög kvalitet till ungdomar, uppsökande verksamhet och spridning.

c)

Inkluderande samhällsstyrning: För att lyfta fram att ungdomar är experter på sina egna liv är det av avgörande betydelse att de och deras organisationer medverkar i de olika faserna av genomförandet av EU:s ungdomsstrategi. En sådan medverkan gör det lättare att se ungdomarna och de frågor som upptar dem, men gör det också lättare för ungdomarna att se beslutsfattarnas roll inom ungdomspolitiken. Medverkan syftar också till att öka ungdomspolitikens legitimitet och erkännande. För att skapa en grund för en regelbunden medborgardialog, ge berörda parter en större roll när det gäller att samordna genomförandet av strategin, erbjuda möjligheter till informationsutbyte om verksamhet och resultat, kommer plattformen för EU:s ungdomsstrategi att ha som mål att främja en delaktighetsbaserad styrning och samordning av genomförandet av strategin. Kommissionen uppmanas att anordna särskilda möten för att vid behov sammanföra företrädare för EU-institutionerna, medlemsstaterna, de nationella programkontoren för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, ungdomsorganisationer och andra berörda aktörer samt lokala och regionala myndigheter.

d)

Utnyttjande av EU:s program och fonder: Strategin kommer att främja en ändamålsenlig användning av EU:s program och fonder, såsom Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, inbegripet Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, Kreativa Europa och deras efterföljare. Medlemsstaterna uppmanas att utforska synergier mellan finansieringskällor på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

e)

Övervakning av EU-finansiering: Öppenheten kring EU:s insatser för ungdomar bör omfatta övervakning av EU:s utgifter för ungdomssatsningar, vid behov med hjälp av befintliga mekanismer.

f)

Information om EU:s ungdomsstrategi: Med tanke på de olika aktörer som deltar i utformningen av ungdomspolitiken är det viktigt att ge övergripande information om syftet med och innehållet i EU:s ungdomsstrategi på ett ungdomsanpassat språk. EU:s ungdomsstrategi kan tillsammans med de europeiska ungdomsmålen ge vägledning för personer som är nära involverade i utformningen av ungdomspolitiken och även för aktörer utanför detta område, vilket skapar ett nytt och positivt budskap när det gäller EU:s ungdomspolitik och ungdomsarbete i Europa.

g)

Den kommande nationella verksamhetsplaneringen (9): Den kommande nationella verksamhetsplaneringen syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att på frivillig grund dela sina prioriteringar i linje med EU:s ungdomsstrategi. Syftet är att öka insynen i genomförandet av ungdomspolitiken på regional, nationell och europeisk nivå. Detta bör kunna bidra till att identifiera lämpliga partner för verksamheter för ömsesidigt lärande och uppfylla de enskilda medlemsstaternas behov. För att undvika ytterligare administrativa bördor bör denna nationella verksamhetsplanering bygga på befintliga nationella ungdomspolitiska ramar/nationella ungdomsstrategier.

h)

EU:s ungdomsdialog (10): På grundval av resultaten av den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer kommer en ny europeisk ungdomsdialog att inrättas med nödvändiga verktyg i syfte att inkludera fler beslutsfattare och ungdomar, framför allt de som man inte lyssnar på och/eller de med begränsade möjligheter, i besluten om och genomförandet av EU:s ungdomsstrategi, och att främja deras engagemang och deras politiska deltagande i EU och samhället i stort. Dessutom bör man främja mer regelbundna samtal mellan de nationella arbetsgrupperna för EU:s ungdomsdialog och Europeiska kommissionen.

i)

EU:s ungdomssamordnare: Rådet välkomnar avsikten att utse en EU-samordnare för ungdomsfrågor inom Europeiska kommissionen i syfte att främja sektorsövergripande samarbete, liksom kunskapsutveckling och utbyte om ungdomsfrågor inom kommissionens avdelningar. EU:s ungdomssamordnare bör arbeta hand i hand med olika berörda aktörer för att säkerställa en enhetlig kommunikation riktad till ungdomar.

j)

Information och stöd till ungdomar: med ett lämpligt utbud för ungdomar av högkvalitativa informationstjänster och plattformar på alla nivåer, inbegripet Europeiska ungdomsportalen, och med stöd av Europatäckande organisationer, kan man främja ungdomars lika tillgång till högkvalitativ information om sina rättigheter och möjligheter och om ungdomstjänster och EU-program för ungdomar.

k)

EU-arbetsplan för ungdomsfrågor: EU:s ungdomsstrategi ska ha treåriga arbetsperioder som sträcker sig över två ordförandeskapstrior. Prioriteringarna och insatserna under respektive arbetsperiod kommer att presenteras i EU-arbetsplanerna för ungdomsfrågor. Rådet kommer att utforma dessa EU-arbetsplaner tillsammans med kommissionen; den första arbetsplanen ska täcka perioden 2019–2021 (11). Planerna bör bygga på de vägledande principerna och prioriteringarna i denna strategi och ta upp ungdomsfrågor inom andra rådskonstellationer och förberedande organ på relevanta politikområden.

l)

Övervakning, rapportering och utvärdering: I syfte att se över och underlätta framsteg i den politiska samordningen bör de framsteg som görs regelbundet övervakas. God praxis och möjligheterna att sprida dem bör kartläggas för att underlätta ömsesidigt utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna. Kommissionen kommer vart tredje år att rapportera om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi, bland annat på grundval av information från medlemsstaterna och wikinätverket för ungdomsfrågor. Wikinätverket kommer även fortsättningsvis att tillhandahålla information om den nationella ungdomspolitikens utveckling. På EU-nivå kommer ungdomsorganisationer och andra berörda aktörer att delta i övervakningen av framstegen via plattformen för EU:s ungdomsstrategi. EU-resultattavlan med ungdomsindikatorer kan användas för att övervaka ungdomars allmänna situation i medlemsstaterna. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att se över resultattavlan med indikatorer under det första året efter det att EU:s ungdomsstrategi antagits. Kvantitativa och kvalitativa indikatorer och riktmärken som är anpassade till medlemsstaternas och de berörda sektorernas behov skulle kunna fastställas, som ett verktyg för att jämföra bästa praxis och övervaka genomförandet av strategin. En politisk översyn av EU-finansierade forskningsprojekt bör genomföras från och med 2019 för att ta fram relevanta uppgifter på det ungdomspolitiska området.

m)

Halvtidsutvärdering: Rådet ska göra en halvtidsöversyn av EU:s ungdomsstrategi på grundval av en utvärderingsrapport som kommissionen ska lägga fram senast den 31 december 2023. Om så är lämpligt ska rådet se över denna resolution år 2024, för att anpassa den till ny utveckling och nya behov.