32002R1774

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002

av den 3 oktober 2002

om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), mot bakgrund av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 12 september 2002, och

av följande skäl:

(1) I rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av veterinära bestämmelser om bortskaffande och bearbetning av animaliskt avfall och dess utsläppande på marknaden samt om förhindrande av sjukdomsalstrande organismer i foder av animaliskt ursprung samt om ändring av direktiv 90/425/EEG(4) fastställs principen att alla typer av animaliskt avfall, oavsett källa, efter lämplig behandling får användas för produktion av foderråvaror.

(2) Den vetenskapliga styrkommittén har antagit flera yttranden i denna fråga sedan det direktivet antogs. Den viktigaste slutsatsen i dessa är att animaliska biprodukter från djur som vid en hälsobesiktning inte bedöms vara lämpliga för användning som livsmedel inte heller bör få komma in i näringskedjan för djur.

(3) Mot bakgrund av dessa vetenskapliga yttranden bör det göras skillnad mellan de åtgärder som skall vidtas beroende på vilken typ av animaliska biprodukter som används. De möjliga användningsområdena för vissa animalieprodukter bör begränsas. Regler bör fastställas för annan användning av animaliska biprodukter än i foder och för bortskaffandet av dessa.

(4) Mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter är det lämpligt att klargöra förhållandet mellan direktiv 90/667/EEG och gemenskapens miljölagstiftning. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av gällande miljölagstiftning eller förhindra utarbetandet av nya regler om miljöskydd, särskilt inte när det gäller biologiskt nedbrytbart avfall. I detta avseende har kommissionen åtagit sig att i slutet av 2004 utarbeta ett direktiv om bioavfall, inklusive matavfall, och vars syfte kommer att vara dels att fastställa bestämmelser om användning, återvinning, återanvändning och omhändertagande av detta avfall, dels att kontrollera eventuella föroreningar.

(5) Genom den internationella vetenskapliga konferens om kött- och benmjöl som kommissionen och Europaparlamentet arrangerade i Bryssel den 1-2 juli 1997, inleddes en debatt om produktionen av kött- och benmjöl och om dess användning som foder. Det framhölls vid denna konferens att den framtida politiken på området behövde diskuteras ytterligare. För att kunna skapa så bred offentlig debatt som möjligt om gemenskapens framtida foderlagstiftning, färdigställde kommissionen i november 1997 ett samrådsdokument om kött- och benmjöl. Efter detta samråd verkar det råda samsyn kring behovet av att ändra direktiv 90/667/EEG så att dess bestämmelser anpassas till de nya vetenskapliga rönen.

(6) I Europaparlamentets resolution om BSE och säkert djurfoder av den 16 november 2000(5) krävde Europaparlamentet ett förbud mot användning av animaliskt protein i foder fram till dess att denna förordning träder i kraft.

(7) Vetenskapliga utlåtanden pekar på att utfodring av en djurart med protein som härrör från kroppar, eller delar av kroppar, från samma djurart medför risk för spridning av sjukdomar. Som en försiktighetsåtgärd bör sådan utfodring således förbjudas. Genomförandebestämmelser bör antas för att säkerställa nödvändigt avskiljande av animaliska biprodukter avsedda för användning i foder i alla bearbetnings-, lagrings- och transportstadier. Det bör emellertid finnas utrymme för undantag från detta allmänna förbud för fisk och pälsdjur, om vetenskapliga utlåtanden motiverar detta.

(8) Matavfall som innehåller produkter av animaliskt ursprung kan också vara en vektor för sjukdomsspridning. Allt matavfall från transportmedel i internationell trafik bör bortskaffas på ett säkert sätt. Matavfall som produceras inom gemenskapen bör inte användas för utfodring av produktionsdjur, med undantag av pälsdjur.

(9) Sedan oktober 1996 har kontoret för livsmedels- och vetrinärfrågor (FVO) genomfört ett antal inspektioner i medlemsstaterna för att ta reda på vilka de viktigaste riskfaktorerna är och hur dessa hanteras samt hur övervakningen av BSE sker. Bedömningen gällde bland annat systemen för kommersiell konvertering och andra metoder för att hantera animaliskt avfall. Dessa inspektioner har utmynnat i allmänna slutsatser och ett antal rekommendationer, särskilt beträffande möjligheten att spåra animaliska biprodukter.

(10) För att eliminera risken för att patogener och/eller restsubstanser av ämnen sprids bör animaliska biprodukter bearbetas, lagras och hållas avskilda i godkända och övervakade anläggningar som den berörda medlemsstaten utsett, eller bortskaffas på lämpligt sätt. I vissa fall kan en bearbetnings-, förbrännings- eller samförbränningsanläggning som ligger i en annan medlemsstat användas, särskilt när detta är motiverat på grund av avstånd, transporttid eller kapacitetsproblem.

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall(6) skall inte tillämpas på förbränningsanläggningar om det avfall som hanteras endast består av slaktkroppar av djur. Det är nödvändigt att fastställa minimikrav för sådana förbränningsanläggningar för att skydda djurs och människors hälsa. I väntan på att gemenskapen skall införa dessa krav får medlemsstaterna anta miljölagar för sådana anläggningar. Mindre strikta krav bör tillämpas på förbränningsanläggningar med låg kapacitet, exempelvis sådana som är belägna på jordbruksföretag och krematorier för sällskapsdjur, eftersom det material som hanteras där utgör en lägre risk och för att undvika onödiga transporter av animaliska biprodukter.

(12) Särskilda bestämmelser bör fastställas om kontroll av bearbetningsanläggningar, särskilt när det gäller detaljförfaranden för validering av bearbetningsmetoder och för egentillsyn av produktionen.

(13) Undantag från reglerna för användning av animaliska biprodukter kan vara lämpliga för att underlätta utfodring av djur som inte är avsedda att användas som livsmedel. De behöriga myndigheterna bör övervaka sådan användning.

(14) Undantag kan även vara lämpliga för att göra det möjligt att bortskaffa animaliska biprodukter på plats under övervakning. Kommissionen bör få den information som behövs för att kunna övervaka situationen och fastställa tillämpningsföreskrifter om så är lämpligt.

(15) För att säkerställa att hälsobestämmelserna genomförs på ett enhetligt sätt bör gemenskapsinspektioner utföras i medlemsstaterna. Sådana inspektioner bör också omfatta kontrollförfaranden.

(16) Gemenskapens hälsolagstiftning bygger på etablerade vetenskapliga rön. De behöriga vetenskapliga kommittéer som inrättats genom kommissionens beslut 97/404/EG(7) och 97/579/EG(8) bör därför alltid vid behov höras. I synnerhet behövs det ytterligare vetenskapliga utlåtanden om användning av produkter av animaliskt ursprung i organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel. I avvaktan på att gemenskapsregler antas mot bakgrund av dessa utlåtanden, får medlemsstaterna behålla eller anta nationella regler som är strängare än de som återfinns i denna förordning om dessa regler överensstämmer med annan tillämplig gemenskapslagstiftning.

(17) Medlemsstaterna använder sig av ett stort antal system för finansiellt stöd för bearbetning, insamling, lagring och bortskaffande av animaliska biprodukter. För att detta inte skall påverka konkurrensvillkoren för jordbruksprodukter, är det nödvändigt att genomföra en undersökning på området och, vid behov, vidta lämpliga åtgärder på gemenskapsnivå.

(18) Mot bakgrund av vad som angetts ovan verkar det vara nödvändigt att göra en genomgripande revidering av de av gemenskapens bestämmelser som gäller animaliska biprodukter.

(19) Animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (särskilt bearbetat animaliskt protein, utsmält fett, sällskapsdjursfoder, hudar, skinn och ull) finns upptagna i produktförteckningen i bilaga I till fördraget. För vissa delar av jordbruksbefolkningen utgör avyttringen av sådana produkter en viktig inkomstkälla. För att säkerställa att denna sektor utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och kan öka sin produktion, bör det fastställas hälsobestämmelser för människor och djur för dessa produkter på gemenskapsnivå. Med tanke på att djur lätt smittas av olika sjukdomar bör särskilda krav gälla när animaliska biprodukter släpps ut på marknaden, särskilt i regioner med hög hälsostatus.

(20) För att säkerställa att produkter som importeras från tredje land uppfyller hälsokrav som är minst likvärdiga med eller motsvarande dem som tillämpas i gemenskapen, bör det inrättas ett system för godkännande av tredje länder och anläggningar i dessa, liksom bestämmelser om gemenskapsinspektioner för att se till att villkoren för godkännande efterlevs. Import från tredje land av sällskapsdjursfoder och råvaror för sådant foder får göras på villkor som avviker från dem som gäller samma typer av material som producerats i gemenskapen, särskilt när det gäller de garantier som krävs beträffande restsubstanser som är förbjudna enligt rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av B-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG(9). För att det skall vara möjligt att garantera att sådant sällskapsdjursfoder och sådana råvaror bara används i avsett syfte är det nödvändigt att fastställa kontrollåtgärder för import av sådant material som omfattas av dessa undantagsbestämmelser.

(21) Animaliska biprodukter som passerar gemenskapen i transit, eller som har sitt ursprung i gemenskapen och är avsedda för export, kan medföra risk för djurs och människors hälsa inom gemenskapen. Vissa krav som fastställs i denna förordning bör därför tillämpas på sådan befordran.

(22) Det lämpligaste sättet för den behöriga myndigheten på destinationsorten att få garantier för att en sändning med animaliska produkter uppfyller bestämmelserna i denna förordning är via det dokument som skall åtfölja en sådan sändning. Hälsointyget bör sparas för att det skall vara möjligt att kontrollera vart vissa importerade produkter sänds.

(23) Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 om djurhälso- och hygienkrav för handel inom gemenskapen med produkter, som inte omfattas av sådana krav i de särskilda gemenskapsbestämmelser som avses i bilaga A.I till direktiv 89/662/EEG och, i fråga om patogener, i direktiv 90/425/EEG, samt för import till gemenskapen av sådana produkter(10) syftar till att uppfylla ovannämnda mål.

(24) Rådet och kommissionen har antagit flera beslut om genomförande av direktiven 90/667/EEG och 92/118/EEG. Direktiv 92/118/EEG har dessutom ändrats på ett genomgripande sätt, och ytterligare ändringar skall göras. Följaktligen finns det för närvarande ett stort antal gemenskapsrättsakter som reglerar sektorn för animaliska biprodukter och det finns behov av förenkling.

(25) En sådan förenkling kommer att leda till större öppenhet när det gäller vissa hälsobestämmelser om sådana animaliska produkter som inte är avsedda som livsmedel. En förenkling av detaljbestämmelserna i hälsolagstiftningen får dock inte leda till att området avregleras. Det är därför nödvändigt att behålla och, för att garantera människors och djurs hälsa, skärpa de detaljerade hälsobestämmelserna för animaliska produkter som inte är avsedda som livsmedel.

(26) De berörda produkterna bör omfattas av bestämmelserna om veterinära kontroller, inklusive kontroller av experter från kommissionen, och av de skyddsåtgärder som anges i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att fullborda den inre marknaden(11).

(27) Produkter som importeras till gemenskapen bör genomgå noggranna kontroller. Detta kan uppnås genom tillämpning av de kontroller som fastställs i rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen(12).

(28) Direktiv 90/667/EEG, rådets beslut 95/348/EG av den 22 juni 1995 om fastställande av veterinära bestämmelser och djurhälsobestämmelser gällande Förenade kungariket och Irland för bearbetning av vissa typer av avfall avsedda att saluföras lokalt som foder för vissa kategorier av djur(13) och rådets beslut 1999/534/EG av den 19 juli 1999 om åtgärder för bearbetning av visst animaliskt avfall till skydd mot transmissibel spongiform encefalopati och om ändring av kommissionens beslut 97/735/EG(14) bör därför upphävas.

(29) För att kunna ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör ett nära och välfungerande samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna säkerställas inom ramen för den ständiga kommitté, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(15).

(30) De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(16).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs folk- och djurhälsobestämmelser om

a) insamling, transport, lagring, hantering, bearbetning och användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, så att dessa produkter inte innebär några risker för folk- eller djurhälsan,

b) utsläppande på marknaden samt, i vissa särskilda fall, export och transitering av animaliska biprodukter och därav framställda produkter enligt bilagorna VII och VIII.

2. Denna förordning skall inte tillämpas på följande:

a) Färskt sällskapsdjursfoder från detaljhandelsledet eller i anläggningar vid försäljningsställen, där styckning och lagring enbart sker i samband med försäljning direkt till konsumenten.

b) Flytande mjölk och råmjölk som bortskaffats eller använts på det ursprungliga jordbruksföretaget.

c) Hela kroppar eller delar från vilda djur som inte misstänks vara infekterade med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, med undantag av fisk som fiskas i kommersiellt syfte och kroppar eller delar av vilda djur som används för att tillverka jakttroféer.

d) Färskt sällskapsdjursfoder som skall användas inom det ursprungliga jordbruksföretaget, om detta foder framställts från djur som slaktats inom detta företag i syfte att användas enbart för jordbrukaren och dennes familj, i enlighet med nationell lagstiftning (husbehovsslakt).

e) Matavfall såvida inte detta

i) härrör från transportmedel i internationell trafik,

ii) är avsett som foder, eller

iii) är avsett att användas i en biogasanläggning eller för kompostering.

f) Ägg, embryon och sperma avsedda för avel.

g) Transitering med båt eller flyg.

3. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av sådan veterinärlagstiftning som syftar till att utrota och bekämpa vissa sjukdomar.

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning avses med

a) animaliska biprodukter: hela kroppar eller delar från djur eller animaliska produkter som avses i artiklarna 4-6 som inte är avsedda att användas som livsmedel, inbegripet ägg, embryon och sperma.

b) kategori 1-material: animaliska biprodukter som avses i artikel 4.

c) kategori 2-material: animaliska biprodukter som avses i artikel 5.

d) kategori 3-material: animaliska biprodukter som avses i artikel 6.

e) djur: alla ryggradsdjur och ryggradslösa djur (inklusive fiskar, kräldjur och groddjur).

f) produktionsdjur: alla djur som hålls, göds eller föds upp av människor och används för framställning av livsmedel (bland annat kött, mjölk och ägg), ull, päls, fjädrar, skinn eller andra produkter av animaliskt ursprung.

g) vilda djur: djur som inte hålls av människor.

h) sällskapsdjur: djur av sådana arter som, utan att användas som livsmedel, i normala fall hålls och föds upp av människor i annat syfte än användning som produktionsdjur.

i) behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som har till uppgift att se till att kraven i denna förordning följs, eller någon annan myndighet till vilken denna centrala myndighet har delegerat denna befogenhet, särskilt när det gäller kontroll av djurfoder. Den skall även i tillämpliga fall inbegripa motsvarande myndighet i tredje land.

j) utsläppande på marknaden: all verksamhet som syftar till att sälja sådana animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som omfattas av denna förordning till tredje man i gemenskapen eller varje annan form av överlåtelse mot betalning eller utan motprestation till sådan tredje man eller lagring för leverans till sådan tredje man.

k) handel: handel med varor mellan medlemsstaterna enligt artikel 23.2 i fördraget.

l) transitering: en befordran genom gemenskapen från ett tredje land till ett annat.

m) producent: alla producenter vars verksamhet genererar animaliska biprodukter.

n) transmissibel spongiform encefalopati (TSE): alla typer av transmissibel spongiform encefalopati, utom de som förekommer hos människor.

o) specificerat riskmaterial: det material som avses i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati(17).

2. De särskilda definitionerna i bilaga I skall också gälla.

Artikel 3

Allmänna skyldigheter

1. Animaliska biprodukter och produkter som framställts av dessa skall samlas in, transporteras, lagras, hanteras, bearbetas, bortskaffas, släppas ut på marknaden, exporteras, transiteras och användas i enlighet med denna förordning.

2. Medlemsstaterna får dock reglera import och utsläppande på marknaden av produkter som inte anges i bilagorna VII och VIII i sin nationella lagstiftning i väntan på att ett beslut skall fattas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2. De skall omedelbart informera kommissionen om de använder sig av den möjligheten.

3. Medlemsstaterna skall, antingen var för sig eller i samarbete, se till att det finns ändamålsenliga arrangemang och tillräcklig infrastruktur för att säkerställa att kravet i punkt 1 uppfylls.

KAPITEL II

KATEGORISERING, INSAMLING, TRANSPORT, BORTSKAFFANDE, BEARBETNING, ANVÄNDNING OCH MELLANLAGRING AV ANIMALISKA BIPRODUKTER

Artikel 4

Kategori 1-material

1. Kategori 1-material skall omfatta animaliska biprodukter som motsvarar följande beskrivning och allt material som innehåller sådana biprodukter:

a) Alla delar av kroppen, inklusive hudar och skinn, från följande djur:

i) Djur som misstänks vara infekterade med TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001 eller som officiellt bekräftats vara infekterade med TSE.

ii) Djur som avlivats som ett led i utrotningen av TSE.

iii) Andra djur än produktionsdjur och vilda djur, särskilt inbegripet sällskapsdjur, djurparksdjur och cirkusdjur.

iv) Försöksdjur enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål(18).

v) Vilda djur som misstänks vara infekterade med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.

b) i) Specificerat riskmaterial.

ii) Hela kroppar från döda djur som innehåller specificerat riskmaterial om det specificerade riskmaterialet inte har avlägsnats vid tidpunkten för bortskaffandet.

c) Produkter framställda från djur som tillförts ämnen som är förbjudna enligt direktiv 96/22/EG samt produkter av animaliskt ursprung som innehåller rest av miljöföroreningar och andra ämnen som förtecknas i grupp B.3 i bilaga I till rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG(19), om restsubstanserna av dessa ämnen överskrider de gränsvärden som fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om gemenskapsgränsvärden saknas, i nationell lagstiftning.

d) Allt animaliskt material som samlas in vid rening av avloppsvatten från bearbetningsanläggningar för kategori 1-material samt från andra lokaler där specificerat riskmaterial avlägsnas, inbegripet material som avskiljts genom siktning eller i sandfång, fett- och oljeblandningar, slam och material som avlägsnats från dessa anläggningars avloppssystem, utom i de fall då detta material inte innehåller specificerat riskmaterial eller delar av sådant material.

e) Matavfall som härrör från transportmedel i internationell trafik.

f) Blandningar av kategori 1-material med antingen kategori 2-material eller kategori 3-material eller med båda, inbegripet allt material som är avsett för bearbetning i en bearbetningsanläggning för kategori 1-material.

2. Kategori 1-material skall utan onödigt dröjsmål samlas in, transporteras bort och identifieras i enlighet med artikel 7, och skall, om inte annat föreskrivs i artiklarna 23 och 24,

a) direkt bortskaffas som avfall genom förbränning i en förbränningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 12,

b) bearbetas enligt någon av metoderna 1-5 i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 13, eller enligt metod 1 om den behöriga myndigheten kräver detta, och då skall det därav uppkomna materialet märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, i enlighet med kapitel I i bilaga VI och slutligen bortskaffas som avfall genom förbränning eller samförbränning i en förbrännings- eller samförbränningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 12,

c) med undantag av material som avses i punkt 1 a i och ii, bearbetas enligt bearbetningsmetod 1 i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 13, och då skall det därav uppkomna materialet märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, i enlighet med kapitel I i bilaga VI och slutligen bortskaffas som avfall genom nedgrävning på en deponi som godkänts i enlighet med rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall(20),

d) när det gäller matavfall enligt punkt 1 e bortskaffas som avfall genom nedgrävning på en deponi som godkänts i enlighet med direktiv 1999/31/EG, eller

e) mot bakgrund av nya vetenskapliga rön bortskaffas med någon annan metod som godkänts i enlighet med förfarandet i artikel 33.2, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén. Denna metod kan antingen komplettera eller ersätta de metoder som föreskrivs i punkterna a-d.

3. Mellanhantering eller mellanlagring av kategori 1-material får bara genomföras på hanteringsställen för kategori 1 som godkänts enligt artikel 10.

4. Kategori 1-material får endast importeras eller exporteras i enlighet med denna förordning eller regler som fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 33.2. Import eller export av specificerat riskmaterial får emellertid endast ske i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 999/2001.

Artikel 5

Kategori 2-material

1. Kategori 2-material skall omfatta animaliska biprodukter som motsvarar följande beskrivning och allt material som innehåller sådana biprodukter:

a) Naturgödsel och mag- och tarminnehåll.

b) Allt slags animaliskt material som samlats in vid rening av avloppssvatten från slakterier, utom sådana slakterier som omfattas av artikel 4.1 d, eller från bearbetningsanläggningar för kategori 2-material, inbegripet material som avskiljts genom siktning eller i sandfång, fett- och oljeblandningar, slam och material som avlägsnats från dessa anläggningars avloppssystem.

c) Produkter av animaliskt ursprung som innehåller restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel och föroreningar som förtecknas i grupperna B.1 och B.2 i bilaga I till direktiv 96/23/EG, om restsubstanserna av dessa ämnen överskrider gällande gränsvärden enligt gemenskapslagstiftningen.

d) Produkter av animaliskt ursprung utom, kategori 1-material, som importeras från tredje land och som under sådana inspektioner som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen inte uppfyller veterinärmedicinska bestämmelser för import till gemenskapen, om de inte återsänds eller importen godtas med vissa förbehåll som fastställts i gemenskapslagstiftningen.

e) Djur och delar av djur, med undantag av dem som avses i artikel 4, som dött på annat sätt än genom slakt för användning som livsmedel, inbegripet djur som avlivats för att utrota någon epizootisk sjukdom.

f) Blandningar av kategori 2- och kategori 3-material, inbegripet allt material som är avsett för bearbetning i en bearbetningsanläggning för kategori 2-material.

g) Animaliska biprodukter som inte består av kategori 1- eller kategori 3-material.

2. Kategori 2-material skall utan onödigt dröjsmål samlas in, transporteras bort och identifieras i enlighet med artikel 7, och skall, om inte annat föreskrivs i artiklarna 23 och 24,

a) direkt bortskaffas som avfall genom förbränning i en förbränningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 12,

b) bearbetas enligt någon av metoderna 1-5 i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 13, eller om den behöriga myndigheten kräver detta, enligt bearbetningsmetod 1, och då skall det därav uppkomna materialet märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, i enlighet med kapitel I i bilaga VI, och

i) omedelbart bortskaffas som avfall genom förbränning eller samförbränning i en förbrännings- eller samförbränningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 12, eller,

ii) när det gäller utsmält fett, bearbetas vidare till fettderivat för användning i organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel eller för annan teknisk användning, förutom i kosmetika, läkemedel och medicintekniska produkter, i en kategori 2-oleokemisk anläggning som godkänts i enlighet med artikel 14,

c) bearbetas enligt bearbetningsmetod 1 i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 13, och då skall det därav uppkomna materialet märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, i enlighet med kapitel I i bilaga VI, och

i) när det gäller uppkommet proteinhaltigt material, användas som organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel i enlighet med eventuella krav som har fastställts enligt förfarandet i artikel 33.2, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén,

ii) omvandlas i en biogas- eller komposteringsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 15, eller

iii) bortskaffas som avfall genom nedgrävning på en deponi som godkänts i enlighet med direktiv 1999/31/EG,

d) när det gäller material som kommer från fisk, ensileras eller komposteras i enlighet med bestämmelser som har antagits enligt förfarandet i artikel 33.2,

e) när det gäller naturgödsel, från mag- och tarmsystemet avskilt mag- och tarminnehåll, mjölk och råmjölk om den behöriga myndigheten inte anser att det medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar,

i) användas utan föregående bearbetning som råvara i en biogas- eller komposteringsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 15 eller behandlas i en teknisk anläggning som godkänts för detta ändamål i enlighet med artikel 18,

ii) användas på mark i enlighet med denna förordning, eller

iii) omvandlas i en biogasanläggning eller komposteras i enlighet med bestämmelser som har fastställts enligt förfarandet i artikel 33.2,

f) när det gäller hela kroppar eller delar från vilda djur som inte misstänks vara infekterade med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, användas för att tillverka jakttroféer i en teknisk anläggning som godkänts för detta ändamål i enlighet med artikel 18, eller

g) bortskaffas med någon annan metod, eller användas på något annat sätt, i enlighet med bestämmelser som har fastställts enligt förfarandet i artikel 33.2 efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén. Denna metod eller detta sätt får antingen komplettera eller ersätta dem som föreskrivs i punkterna a-f.

3. Mellanhantering eller mellanlagring av kategori 2-material med undantag av naturgödsel får bara genomföras på hanteringsställen för kategori 2 som godkänts i enlighet med artikel 10.

4. Kategori 2-material får endast släppas ut på marknaden eller exporteras i enlighet med denna förordning eller enligt regler som fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

Artikel 6

Kategori 3-material

1. Kategori 3-material skall omfatta animaliska biprodukter som motsvarar följande beskrivning och allt material som innehåller sådana biprodukter:

a) Delar från slaktade djur som är tjänliga som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen, men som av kommersiella skäl inte är avsedda som livsmedel.

b) Delar från slaktade djur som förklaras otjänliga som livsmedel trots att de inte visar några tecken på sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, och som kommer från slaktkroppar som är tjänliga som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

c) Hudar, skinn, hovar, horn, svinborst och fjädrar från djur som slaktas i ett slakteri och som har genomgått en före slaktbesiktning där de befunnits lämpade för slakt för att användas som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

d) Blod från andra djur än idisslare som slaktas i ett slakteri och som har genomgått en före slaktbesiktning där de befunnits lämpade för slakt för att användas som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

e) Animaliska biprodukter som erhållits vid framställning av produkter som är avsedda som livsmedel, exempelvis avfettade ben och fettgrevar.

f) Livsmedel av animaliskt ursprung eller som innehåller produkter av animaliskt ursprung, med undantag av matavfall, som inte längre är avsedda att användas som livsmedel av kommersiella skäl eller på grund av tillverkningsproblem eller förpackningsdefekter eller andra defekter som inte innebär någon risk för människor eller djur.

g) Färsk mjölk från djur som inte visar några kliniska tecken på sådana sjukdomar som kan överföras till människor eller djur via produkten i fråga.

h) Fisk och andra havslevande djur, utom havslevande däggdjur, som fångats på öppet hav för tillverkning av fiskmjöl.

i) Färska biprodukter från fisk från anläggningar som tillverkar fiskprodukter som är avsedda att användas som livsmedel.

j) Skal, biprodukter från kläckerier samt biprodukter i form av knäckägg från djur som inte visat några kliniska tecken på sådana sjukdomar som kan överföras till människor eller djur via produkten i fråga.

k) Blod, hudar, skinn, hovar, fjädrar, ull, horn, hår och päls från djur som inte visat några kliniska tecken på sådana sjukdomar som kan överföras till människor eller djur via produkten i fråga.

l) Matavfall, med undantag av matavfall enligt artikel 4.1 e.

2. Kategori 3-material skall utan onödigt dröjsmål samlas in, transporteras bort och identifieras i enlighet med artikel 7, och skall, om inte annat föreskrivs i artiklarna 23 och 24,

a) direkt bortskaffas som avfall genom förbränning i en förbränningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 12,

b) bearbetas i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 13 med tillämpning av någon av bearbetningsmetoderna 1-5, och då skall det därav uppkomna materialet märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, i enlighet med kapitel I i bilaga VI och bortskaffas som avfall, antingen genom förbränning eller samförbränning i en förbrännings- eller samförbränningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 12, eller på en deponi som godkänts i enlighet med direktiv 1999/31/EG,

c) bearbetas i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 17,

d) omvandlas i en teknisk anläggning som godkänts i enlighet med artikel 18,

e) användas som råvara i en anläggning för framställning av sällskapsdjursfoder som godkänts i enlighet med artikel 18,

f) omvandlas i en biogas- eller komposteringsanläggning som godkänts i enlighet med artikel 15,

g) när det gäller matavfall enligt punkt 1 l, omvandlas i en biogasanläggning eller komposteras i enlighet med bestämmelser som har fastställts enligt förfarandet i artikel 33.2, eller i väntan på att sådana bestämmelser skall antas, i enlighet med nationell lagstiftning,

h) när det gäller material som kommer från fisk, ensileras eller komposteras i enlighet med bestämmelser som fastställts enligt förfarandet i artikel 33.2, eller

i) bortskaffas med någon annan metod, eller användas på något annat sätt, i enlighet med bestämmelser som har fastställts enligt förfarandet i artikel 33.2, efter samråd med berörd vetenskaplig kommitté. Denna metod eller detta sätt får komplettera eller ersätta dem som föreskrivs i punkterna a-h.

3. Mellanhantering eller mellanlagring av kategori 3-material får bara genomföras på hanteringsställen för kategori 3 som godkänts i enlighet med artikel 10.

Artikel 7

Insamling, transport och lagring

1. Animaliska biprodukter och bearbetade produkter, med undantag för matavfall av kategori 3, skall samlas in, transporteras och identifieras i enlighet med bilaga II.

2. Under transporten skall ett handelsdokument, eller, när det krävs enligt denna förordning, ett hälsointyg åtfölja animaliska biprodukter och bearbetade produkter. Handelsdokument och hälsointyg skall uppfylla de krav och bevaras under den tid som anges i bilaga II. De skall särskilt innehålla uppgifter om mängden och en beskrivning av materialet och dess märkning.

3. Medlemsstaterna skall säkerställa ändamålsenliga arrangemang för att garantera att insamling och transport av kategori 1- och kategori 2-material genomförs i enlighet med bilaga II.

4. I enlighet med artikel 4 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall(21) skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att matavfall av kategori 3 insamlas, transporteras och bortskaffas utan att människors hälsa äventyras eller miljön skadas.

5. Bearbetade produkter får endast lagras vid lagringsanläggningar som godkänts enligt artikel 11.

6. Medlemsstaterna får emellertid besluta att inte tillämpa bestämmelserna i denna artikel på naturgödsel som transporteras mellan två platser inom samma jordbruksföretag, eller mellan jordbruksföretag och användare som är etablerade i samma medlemsstat.

Artikel 8

Avsändande av animaliska biprodukter och bearbetade produkter till andra medlemsstater

1. Animaliska biprodukter och bearbetade produkter får sändas till andra medlemsstater endast på de villkor som anges i punkterna 2-6.

2. Mottagande medlemsstat skall ha godkänt att ta emot kategori 1-material, kategori 2-material, bearbetade produkter som härrör från kategori 1- eller kategori 2-material och bearbetat animaliskt protein. Medlemsstaten får ställa som krav för mottagandet att bearbetningsmetod 1 skall tillämpas före avsändandet.

3. Animaliska biprodukter och de bearbetade produkter som avses i punkt 2 skall

a) åtföljas av ett handelsdokument eller, när det krävs enligt denna förordning, ett hälsointyg, och

b) transporteras direkt till den mottagande anläggningen, som skall ha godkänts i enlighet med denna förordning.

4. När medlemsstater sänder kategori 1-material, kategori 2-material, bearbetade produkter som härrör från kategori 1- eller kategori 2-material och bearbetat animaliskt protein till andra medlemsstater skall den behöriga myndigheten på ursprungsorten underrätta den behöriga myndigheten på bestämmelseorten om varje avgående sändning via Animo-systemet, eller med hjälp av någon annan överenskommen metod. Meddelandet skall innehålla de upplysningar som anges i kapitel I.2 i bilaga II.

5. När den behöriga myndigheten på bestämmelseorten underrättats om en sändning i enlighet med punkt 4, skall den underrätta den behöriga myndigheten på ursprungsorten om varje sändnings ankomst via Animo-systemet, eller med hjälp av någon annan överenskommen metod.

6. Den mottagande medlemsstaten skall genom regelbundna kontroller se till att de berörda anläggningarna i det egna landet endast använder sändningarna för godkända ändamål och att de för ett fullständigt register som visar att denna förordning har följts.

Artikel 9

Register

1. Den som avsänder, transporterar eller tar emot animaliska biprodukter skall föra register över sändningarna. Registren skall innehålla de upplysningar och bevaras under den tid som anges i bilaga II.

2. Denna artikel skall dock inte tillämpas på naturgödsel som transporteras mellan två platser inom samma jordbruksföretag, eller lokalt mellan jordbruksföretag och användare som är etablerade i samma medlemsstat.

KAPITEL III

GODKÄNNANDE AV HANTERINGSSTÄLLEN OCH LAGRINGSANLÄGGNINGAR, FÖRBRÄNNINGS- OCH SAMFÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR, BEARBETNINGSANLÄGGNINGAR FÖR KATEGORI 1- OCH KATEGORI 2-MATERIAL, OLEOKEMISKA ANLÄGGNINGAR FÖR KATEGORI 2 OCH KATEGORI 3 SAMT BIOGAS- OCH KOMPOSTERINGSANLÄGGNINGAR

Artikel 10

Godkännande av hanteringsställen

1. Hanteringsställen för material i kategori 1, 2 och 3 skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att kunna godkännas skall ett hanteringsställe för kategori 1- eller kategori 2-material

a) uppfylla kraven i kapitel I i bilaga III,

b) hantera och lagra kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med kapitel II del B i bilaga III,

c) genomgå hanteringsställets egenkontroll på det sätt som föreskrivs i artikel 25,

d) kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26.

3. För att kunna godkännas skall ett hanteringsställe för kategori 3-material

a) uppfylla kraven i kapitel I i bilaga III,

b) kunna hantera och lagra kategori 3-material i enlighet med kapitel II del A i bilaga III,

c) genomgå hanteringsställets egenkontroll på det sätt som föreskrivs i artikel 25,

d) kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26.

Artikel 11

Godkännande av lagringsanläggningar

1. Lagringsanläggningar skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att kunna godkännas skall en lagringsanläggning

a) uppfylla kraven i kapitel III i bilaga III,

b) ha kontrollerats av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26.

Artikel 12

Godkännande av förbrännings- och samförbränningsanläggningar

1. Förbränning och samförbränning av bearbetade produkter skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/76/EG. Förbränning och samförbränning av animaliska biprodukter skall antingen genomföras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/76/EG eller, då det direktivet inte är tillämpligt, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Förbrännings- och samförbränningsanläggningar skall godkännas i enlighet med det direktivet eller i enlighet med punkt 2 eller 3.

2. För att godkännas av den behöriga myndigheten för bortskaffande av animaliska biprodukter, skall en förbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning med hög kapacitet som inte omfattas av direktiv 2000/76/EG uppfylla

a) de allmänna kraven i kapitel I i bilaga IV,

b) villkoren för verksamheten i kapitel II i bilaga IV,

c) kraven i kapitel III i bilaga IV beträffande utsläpp i vattnet,

d) kraven i kapitel IV i bilaga IV beträffande restsubstanser,

e) temperaturmätningskraven i kapitel V i bilaga IV,

f) bestämmelserna för onormala driftsförhållanden i kapitel VI i bilaga IV.

3. För att godkännas av den behöriga myndigheten för bortskaffande av animaliska biprodukter, skall en förbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning med låg kapacitet som inte omfattas av direktiv 2000/76/EG

a) användas endast för bortskaffande av döda sällskapsdjur och/eller kategori 2- och kategori 3-material,

b) när den ligger på ett jordbruksföretag endast användas för bortskaffande av material från det jordbruksföretaget,

c) uppfylla de allmänna villkoren i kapitel I i bilaga IV,

d) uppfylla de tillämpliga villkoren för verksamheten i kapitel II i bilaga IV,

e) uppfylla kraven i kapitel V i bilaga IV beträffande restsubstanser,

f) uppfylla de tillämpliga temperaturmätningskraven i kapitel V i bilaga IV, och

g) uppfylla kraven för onormala driftsförhållanden i kapitel VI i bilaga IV.

4. Godkännandet skall dras in omedelbart om villkoren för godkännandet inte längre är uppfyllda.

5. Kraven i punkterna 2 och 3 får ändras med beaktande av nya vetenskapliga rön i enlighet med förfarandet i artikel 33.2, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén.

Artikel 13

Godkännande av bearbetningsanläggningar för kategori 1- och kategori 2-material

1. Bearbetningsanläggningar för kategori 1- och kategori 2-material skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att kunna godkännas skall bearbetningsanläggningar för kategori 1- eller kategori 2-material

a) uppfylla kraven i kapitel I i bilaga V,

b) hantera, bearbeta och lagra kategori 1- eller kategori 2-material i enlighet med kapitel II i bilaga V samt kapitel I i bilaga VI,

c) valideras av den behöriga myndigheten i enlighet med kapitel V i bilaga V,

d) genomgå anläggningens egenkontroll på det sätt som föreskrivs i artikel 25,

e) kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26,

f) kunna säkerställa att de bearbetade produkterna uppfyller kraven i kapitel I i bilaga VI.

3. Godkännandet skall dras in omedelbart om villkoren för godkännandet inte längre är uppfyllda.

Artikel 14

Godkännande av oleokemiska anläggningar för kategori 2- och kategori 3-material

1. Oleokemiska anläggningar skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att kunna godkännas skall en oleokemisk anläggning för kategori 2-material

a) bearbeta utsmält fett som härrör från kategori 2-material i enlighet med kraven i kapitel III i bilaga VI,

b) införa och genomföra rutiner för övervakning och kontroll av kritiska kontrollpunkter i de processer som används,

c) föra register över de uppgifter som erhållits genom de åtgärder som anges i punkt b så att de kan läggas fram för den behöriga myndigheten,

d) kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26.

3. För att kunna godkännas skall en oleokemisk anläggning för kategori 3-material bearbeta utsmält fett som härrör endast från kategori 3-material och uppfylla de relevanta kraven i punkt 2.

4. Godkännandet skall dras in omedelbart om villkoren för godkännandet inte längre är uppfyllda.

Artikel 15

Godkännande av biogas- och komposteringsanläggningar

1. Biogas- och komposteringsanläggningar skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att kunna godkännas skall biogas- och komposteringsanläggningar

a) uppfylla kraven i kapitel II del A i bilaga VI,

b) hantera och bearbeta animaliska biprodukter i enlighet med kapitel II delarna B och C i bilaga VI,

c) kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26,

d) införa och genomföra rutiner för övervakning och kontroll av kritiska kontrollpunkter,

e) säkerställa att rötrest och, om tillämpligt, kompost uppfyller de mikrobiologiska krav som anges i kapitel II del D i bilaga VI.

3. Godkännandet skall dras in omedelbart om villkoren för godkännandet inte längre är uppfyllda.

KAPITEL IV

UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH ANVÄNDNING AV BEARBETAT ANIMALISKT PROTEIN OCH ANDRA BEARBETADE PRODUKTER, SOM SKULLE KUNNA ANVÄNDAS SOM FODERRÅVARA, SÄLLSKAPSDJURSFODER, TUGGBEN OCH TEKNISKA PRODUKTER, OCH GODKÄNNANDE AV DITHÖRANDE ANLÄGGNINGAR

Artikel 16

Allmänna djurhälsobestämmelser

1. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de animaliska biprodukter, och därav framställda produkter som avses i bilagorna VII och VIII, inte avsänds från något jordbruksföretag som ligger i en zon som är föremål för restriktioner som införts sedan zonen drabbats av en sjukdom för vilken den djurart som produkterna härrör från är mottaglig, eller från någon anläggning eller zon från vilka förflyttning eller handel skulle medföra risker för den djurhälsostatus som berör medlemsstaterna eller vissa områden i medlemsstaterna, utom då produkterna hanteras i enlighet med denna förordning.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall säkerställa att produkterna har framställts från djur som

a) kommer från ett jordbruksföretag, ett område, en del av ett område eller, när det gäller vattenbruksprodukter, från en fiskodling, en zon eller en del av en zon som inte är föremål för djurhälsorestriktioner som gäller de berörda djuren och produkterna; detta gäller särskilt restriktioner som införts i samband med åtgärder för sjukdomsbekämpning enligt gemenskapslagstiftningen eller restriktioner till följd av en allvarlig överförbar sjukdom som förtecknas i rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka(22),

b) inte har slaktats i en anläggning där det vid tidpunkten för slakt fanns djur som var infekterade eller som misstänktes vara infekterade med någon av de sjukdomar som omfattas av de bestämmelser som avses i punkt a.

3. Förutsatt att de villkor som gäller sådana åtgärder för sjukdomsbekämpning som avses i punkt 2 a är uppfyllda, skall det vara tillåtet att på marknaden släppa ut animaliska biprodukter, och sådana därav framställda produkter som avses i bilagorna VII och VIII, som kommer från ett område eller en del av ett område som är föremål för djurhälsorestriktioner men som inte är infekterade eller misstänks vara infekterade, förutsatt att produkterna, allt efter omständigheterna

a) har framställts, hanterats, transporterats och lagrats avskilt från, eller vid andra tidpunkter än produkter som uppfyller alla djurhälsovillkor,

b) har genomgått en behandling som är tillräcklig för att eliminera de aktuella djurhälsoriskerna i enlighet med denna förordning vid en anläggning som har godkänts för detta ändamål av den medlemsstat där djurhälsoproblemet förekom,

c) har identifierats på ett korrekt sätt,

d) uppfyller de särskilda krav som anges i bilagorna VII och VIII, eller de närmare bestämmelser som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

Andra villkor än de som anges i första stycket får fastställas i särskilda situationer genom beslut som antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2. I sådana beslut skall de åtgärder som rör djuren eller de prov som djuren skall bli föremål för beaktas, liksom de egenskaper hos sjukdomen som är kännetecknande för arten i fråga, och alla åtgärder som krävs för att säkerställa skyddet av djurhälsan i gemenskapen skall specificeras.

Artikel 17

Godkännande av bearbetningsanläggningar för kategori 3-material

1. Bearbetningsanläggningar för kategori 3-material skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att kunna godkännas skall en bearbetningsanläggning för kategori 3-material

a) uppfylla kraven i kapitel I i bilaga V och kapitel I i bilaga VII,

b) hantera, bearbeta och lagra endast kategori 3-material i enlighet med kapitel II i bilaga V och bilaga VII,

c) valideras av den behöriga myndigheten i enlighet med kapitel V i bilaga V,

d) genomgå anläggningens egenkontroll på det sätt som föreskrivs i artikel 25,

e) kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26,

f) kunna säkerställa att de bearbetade produkterna uppfyller kraven i kapitel I i bilaga VII.

3. Godkännandet skall omedelbart återkallas om villkoren för godkännandet inte längre uppfylls.

Artikel 18

Godkännande av anläggningar för tillverkning av sällskapsdjursfoder och av tekniska anläggningar

1. Anläggningar för tillverkning av sällskapsdjursfoder och tekniska anläggningar skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. För att en anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller en teknisk anläggning skall kunna godkännas, skall följande krav vara uppfyllda:

a) I enlighet med de särskilda kraven i bilaga VIII för de produkter som anläggningen framställer skall den åta sig att

i) uppfylla de särskilda krav på produktionen som ställs i denna förordning,

ii) införa och genomföra rutiner för övervakning och kontroll av kritiska kontrollpunkter i de processer som används,

iii) beroende på vilken produkt det gäller, ta prover som sedan analyseras på ett laboratorium som godkänts av den behöriga myndigheten, så att det kan kontrolleras att kraven i denna förordning är uppfyllda,

iv) föra register över de uppgifter som erhållits i enlighet med ii och iii och hålla dem tillgängliga för den behöriga myndigheten. Resultaten från kontroller och tester skall sparas i minst två år,

v) underrätta den behöriga myndigheten om resultatet av den laboratorieanalys som avses i iii eller annan information som de ansvariga för anläggningen har tillgång till, visar att det föreligger allvarlig fara för djurs eller människors hälsa.

b) Anläggningen skall kontrolleras av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 26.

3. Godkännandet skall omedelbart återkallas om villkoren för godkännandet inte längre uppfylls.

Artikel 19

Utsläppande på marknaden och export av bearbetat animaliskt protein och andra bearbetade produkter som skulle kunna användas som foderråvara

Medlemsstaterna skall se till att bearbetat animaliskt protein och andra bearbetade produkter som skulle kunna användas som foderråvara släpps ut på marknaden eller exporteras endast om de

a) har framställts i en bearbetningsanläggning för kategori 3-material som har godkänts och står under tillsyn i enlighet med artikel 17,

b) har framställts enbart av sådant kategori 3-material som förtecknas i bilaga VII,

c) har hanterats, bearbetats, lagrats och transporterats i enlighet med bilaga VII och på ett sådant sätt att det säkerställs att artikel 22 följs,

d) uppfyller de särskilda kraven i bilaga VII.

Artikel 20

Utsläppande på marknaden och export av sällskapsdjursfoder, tuggben och tekniska produkter

1. Medlemsstaterna skall se till att sällskapsdjursfoder, tuggben, tekniska produkter, med undantag av dem som avses i punkterna 2 och 3, samt de animaliska biprodukter som avses i bilaga VIII släpps ut på marknaden eller exporteras endast om de

a) antingen

i) uppfyller de särskilda kraven i bilaga VIII, eller

ii) om en produkt kan användas både som en teknisk produkt och som foderråvara och bilaga VIII inte innehåller några särskilda krav, uppfyller de särskilda kraven i det relevanta kapitlet i bilaga VII,

b) kommer från anläggningar som har godkänts och står under tillsyn i enlighet med artikel 18 eller, när det gäller de animaliska biprodukter som avses i bilaga VIII, från andra anläggningar som har godkänts i enlighet med gemenskapens veterinärlagstiftning.

2. Medlemsstaterna skall se till att organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som är framställda av bearbetade produkter, såvida de inte framställts av naturgödsel och mag- och tarminnehåll, släpps ut på marknaden eller exporteras endast om de uppfyller eventuella krav som fastställts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén.

3. Medlemsstaterna skall se till att fettderivat som är framställda av kategori 2-material släpps ut på marknaden eller exporteras endast om de

a) har framställts av utsmält fett som kommer från bearbetning av kategori 2-material i en bearbetningsanläggning för kategori 2-material som godkänts i enlighet med artikel 13 med tillämpning av någon av bearbetningsmetoderna 1-5 i en oleokemisk anläggning för kategori 2-material som har godkänts i enlighet med artikel 14,

b) har hanterats, bearbetats, lagrats och transporterats i enlighet med bilaga VI,

c) uppfyller eventuella särskilda krav i bilaga VIII.

Artikel 21

Skyddsåtgärder

Artikel 10 i direktiv 90/425/EEG skall tillämpas på de produkter som omfattas av bilagorna VII och VIII till denna förordning.

Artikel 22

Begränsningar i användningen

1. Följande användningar av animaliska biprodukter och bearbetade produkter skall vara förbjudna:

a) Utfodring av ett djurslag med animaliskt protein som härrör från djurkroppar eller delar av djur av samma art.

b) Utfodring av produktionsdjur, med undantag av pälsdjur, med matavfall eller foderråvara som innehåller eller framställts av matavfall.

c) Användning av andra typer av organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel än naturgödsel på betesmark.

2. Genomförandebestämmelser till denna artikel, inbegripet bestämmelser som rör kontrollåtgärder, skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2. Undantag från punkt 1 a får beviljas för fisk och pälsdjur i enlighet med samma förfarande, efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén.

KAPITEL V

UNDANTAG

Artikel 23

Undantag när det gäller användning av animaliska biprodukter

1. Medlemsstaterna får, under de behöriga myndigheternas tillsyn, godkänna följande:

a) Användning av animaliska biprodukter för diagnostisk verksamhet samt i undervisnings- och forskningssyfte.

b) Användning av animaliska biprodukter för taxidermiska ändamål i tekniska anläggningar som godkänts för detta syfte i enlighet med artikel 18.

2. a) Medlemsstaterna får även godkänna användning av de animaliska biprodukter som anges i stycke b för utfodring av de djur som anges i stycke c under de behöriga myndigheternas tillsyn och i enlighet med reglerna i bilaga IX.

b) De animaliska biprodukter som avses i stycke a är följande:

i) Kategori 2-material under förutsättning att det kommer från djur som inte avlivats eller dött till följd av bekräftad eller förmodad förekomst av en sjukdom som kan överföras till människor eller djur.

ii) Kategori 3-material som avses i artikel 6.1 a-6.1 j och, om inte annat följer av artikel 22, i artikel 6.1 l.

c) De djur som avses i stycke a är följande:

i) djurparksdjur,

ii) cirkusdjur,

iii) andra kräldjur och rovfåglar än djurparksdjur och cirkusdjur,

iv) pälsdjur,

v) vilda djur vars kött inte är avsett som livsmedel,

vi) hundar från etablerade kennlar eller grupper av sådana hundar som jakt- eller draghundar,

vii) fluglarver som skall användas som fiskagn.

d) Medlemsstaterna får dessutom, under de behöriga myndigheternas tillsyn, tillåta användning av sådant kategori 1-material som avses i artikel 4.1 b ii för utfodring av utrotningshotade eller skyddade arter av asätande fåglar enligt regler som har fastställts i enlighet med det förfarande som anges i artikel 33.2, efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

3. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om

a) användningen av de undantag som avses i punkt 2,

b) de kontroller som införs för att säkerställa att de animaliska biprodukterna i fråga endast används för godkända ändamål.

4. Varje medlemsstat skall upprätta en förteckning över de användare och uppsamlingscentraler i det egna landet som godkänts och registrerats i enlighet med punkt 2 c iv, vi och vii. Varje användare och uppsamlingscentral skall tilldelas ett officiellt nummer för kontrolländamål och för att produkterna i fråga skall kunna spåras till sitt ursprung.

Den behöriga myndigheten skall utöva tillsyn över de i föregående stycke omnämnda användarnas och uppsamlingscentralernas anläggningar och skall när som helst kunna få tillträde till alla delar av anläggningarna, för att kunna kontrollera att de krav som avses i punkt 2 har uppfyllts.

Om det vid en sådan inspektion visar sig att dessa krav inte har uppfyllts skall den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder.

5. Närmare bestämmelser om kontrollåtgärder får antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

Artikel 24

Undantag i fråga om bortskaffande av animaliska biprodukter

1. Den behöriga myndigheten får vid behov besluta att

a) döda sällskapsdjur omedelbart får bortskaffas som avfall genom nedgrävning,

b) följande animaliska biprodukter med ursprung i avlägsna områden får bortskaffas som avfall genom förbränning eller nedgrävning på platsen:

i) kategori 1-material som avses i artikel 4.1 b ii,

ii) kategori 2-material,

iii) kategori 3-material,

c) animaliska biprodukter får bortskaffas som avfall genom förbränning eller nedgrävning på platsen vid utbrott av en sjukdom som anges i A-listan från Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) om den behöriga myndigheten avvisar transport till närmaste förbrännings- eller bearbetningsanläggning på grund av risken för spridning av hälsorisker eller på grund av att ett omfattande utbrott av en epizootisk sjukdom leder till kapacitetsbrist på sådana anläggningar.

2. Inget undantag får beviljas för kategori 1-material som avses i artikel 4.1 a i.

3. När det gäller kategori 1-material som avses i artikel 4.1 b ii får förbränning och nedgrävning utföras i enlighet med punkt 1 b eller c endast om den behöriga myndigheten godkänner och övervakar den metod som används och är övertygad om att den utesluter varje risk för överföring av TSE.

4. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om

a) huruvida de använder möjligheterna enligt punkt 1 b när det gäller kategori 1- och kategori 2-material,

b) vilka områden de kategoriserar som avlägsna områden vid tillämpning av punkt 1 b och skälen till denna kategorisering.

5. Den behöriga myndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att

a) säkerställa att förbränningen eller nedgrävningen av animaliska biprodukter inte hotar djurs eller människors hälsa,

b) hindra att animaliska biprodukter överges, dumpas eller bortskaffas på ett okontrollerat sätt.

6. Närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

KAPITEL VI

KONTROLLER OCH INSPEKTIONER

Artikel 25

Anläggningarnas egenkontroll

1. Ansvariga för eller ägare till hanteringsställen och bearbetningsanläggningar eller deras företrädare skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla kraven i denna förordning. De skall införa, genomföra och upprätthålla ett permanent förfarande som utarbetats i enlighet med principerna för systemet för riskbedömning och kritiska kontrollpunkter (HACCP). De skall särskilt

a) identifiera och kontrollera de kritiska kontrollpunkterna i anläggningarna,

b) införa och genomföra rutiner för övervakning och kontroll av sådana kritiska kontrollpunkter i processen,

c) när det gäller bearbetningsanläggningar, ta representativa prov för att kontrollera att

i) varje bearbetad sats uppfyller produktkraven enligt denna förordning, och

ii) ligger inom de gränsvärden för fysisk-kemiska restsubstanser som anges i gemenskapslagstiftningen,

d) föra register över resultaten av de kontroller och tester som avses i styckena b och c, och bevara dessa i minst två år, så att de behöriga myndigheterna kan ta del av dem,

e) införa ett system som säkerställer att varje avsänt parti kan spåras.

2. Om resultatet av ett test som utförts på ett prov som tagits enligt punkt 1 c inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning skall den ansvarige för bearbetningsanläggningen

a) omedelbart ge den behöriga myndigheten all relevant information om typen av prov och om det parti från vilket det tagits,

b) fastställa orsakerna till att bestämmelserna inte uppfyllts,

c) under den behöriga myndighetens tillsyn bortskaffa den kontaminerade satsen eller låta den genomgå förnyad bearbetning,

d) se till att inget material som konstaterats eller misstänks vara smittat avlägsnas från anläggningen innan det genomgått förnyad bearbetning under den behöriga myndighetens tillsyn samt förnyad officiell provtagning, så att kraven i denna förordning uppfylls, såvida det inte skall bortskaffas,

e) göra fler provtagningar och kontroller av produktionen,

f) granska de register över obearbetade animaliska biprodukter som är av betydelse för det färdiga provet,

g) införa lämpliga dekontaminerings- och rengöringsmetoder på anläggningen.

3. Närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel, inbegripet regler om hur ofta kontroller skall ske och om referensmetoder för mikrobiologiska analyser, får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

Artikel 26

Officiella kontroller och förteckningar över godkända anläggningar

1. Den behöriga myndigheten skall genomföra regelbundna inspektioner och utöva regelbunden tillsyn vid anläggningar som godkänts i enlighet med denna förordning. Inspektioner och tillsyn vid bearbetningsanläggningar skall utföras i enlighet med kapitel IV i bilaga V.

2. Hur ofta inspektioner och tillsyn skall genomföras beror på anläggningens storlek, vilken typ av produkter som tillverkas, vilka riskbedömningar som gjorts samt vilka garantier som lämnats i enlighet med principerna för systemet för riskbedömning och kritiska kontrollpunkter (HACCP).

3. Om de besiktningar som utförs av den behöriga myndigheten visar att ett eller flera krav i denna förordning inte har uppfyllts, skall den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder.

4. Varje medlemsstat skall upprätta en förteckning över de anläggningar på dess territorium som godkänts i enlighet med denna förordning. Varje anläggning skall av medlemsstaten tilldelas ett officiellt nummer som identifierar anläggningen med hänsyn till den typ av verksamhet som bedrivs. Medlemsstaten skall sända kopior av förteckningen samt uppdaterade versioner till kommissionen och övriga medlemsstater.

5. Närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel, inbegripet regler om hur ofta kontroller skall ske och om referensmetoder för mikrobiologiska analyser, får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

KAPITEL VII

GEMENSKAPENS KONTROLLER

Artikel 27

Gemenskapens kontroller i medlemsstaterna

1. Experter från kommissionen får, när så krävs för en enhetlig tillämpning av denna förordning, i samarbete med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna genomföra kontroller på plats. Den medlemsstat på vars territorium en inspektion företas skall ge all nödvändig hjälp till experterna så att de kan fullgöra sina uppgifter. Kommissionen skall informera den behöriga myndigheten om resultaten av de genomförda kontrollerna.

2. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel, särskilt sådana som syftar till att reglera formerna för samarbete med de behöriga nationella myndigheterna, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

KAPITEL VIII

BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ IMPORT OCH TRANSITERING AV VISSA ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH PÅ DÄRAV FRAMSTÄLLDA PRODUKTER

Artikel 28

Allmänna bestämmelser

De bestämmelser som skall tillämpas vid import från tredje land av de produkter som avses i bilagorna VII och VIII får varken vara fördelaktigare eller mindre fördelaktiga än de som gäller för produktion och saluföring av motsvarande produkter i gemenskapen.

Det skall dock vara tillåtet att importera sällskapsdjursfoder och råvaror för produktion av sådant foder från tredje land även om detta foder och dessa råvaror kommer från djur som har behandlats med vissa ämnen som är förbjudna enligt direktiv 96/22/EG, under förutsättning att dessa råvaror är permanent märkta och i enlighet med vissa särskilda villkor, som fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

Artikel 29

Förbud och efterlevnad av gemenskapsbestämmelser

1. Det skall vara förbjudet att importera eller transitera animaliska biprodukter och bearbetade produkter om det inte sker i enlighet med denna förordning.

2. De produkter som avses i bilagorna VII och VIII får importeras till eller transiteras genom gemenskapen endast om de uppfyller kraven i punkterna 3-6.

3. De produkter som avses i bilagorna VII och VIII skall, om inte något annat anges i dessa bilagor, komma från ett tredje land eller en del av ett tredje land som återfinns på en sådan förteckning som skall upprättas och uppdateras i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

Förteckningen får samordnas med andra förteckningar som upprättats av folk- och djurhälsoskäl.

När förteckningen upprättas skall särskilt följande beaktas:

a) Det tredje landets lagstiftning.

b) Hur den behöriga myndigheten i det tredje landet och dess inspektörer är organiserade, vilka befogenheter som inspektörerna har, vilken tillsyn inspektörerna är underkastade, samt inspektörernas behörighet att effektivt övervaka hur landets lagstiftning tillämpas.

c) De faktiska hälsovillkor som tillämpas på produktion, framställning, hantering, lagring och avsändande av produkter av animaliskt ursprung som är avsedda för gemenskapen.

d) Vilka garantier det tredje landet kan ge för att gällande hygienkrav uppfylls.

e) Erfarenheter från saluföringen av produkten från det tredje landet samt resultaten av de införselkontroller som genomförts.

f) Resultatet från eventuella gemenskapsinspektioner i det tredje landet.

g) Hälsostatus för livsmedelsproducerande djur samt för andra tamdjur och vilda djur i det tredje landet, med särskilt beaktande av exotiska djursjukdomar och alla sådana aspekter av den allmänna hälsosituationen i landet som skulle kunna innebära en risk för folk- eller djurhälsan i gemenskapen.

h) Hur snabbt och regelbundet det tredje landet tillhandahåller uppgifter om förekomsten av infektiösa eller smittsamma djursjukdomar på dess territorium, särskilt de sjukdomar som anges i OIE:s A-lista och B-lista eller, beträffande sjukdomar hos vattenbruksdjur, de anmälningspliktiga sjukdomar som förtecknas i OIE:s hälsokodex för vattenlevande djur.

i) De bestämmelser om förebyggande och bekämpning av infektiösa eller smittsamma djursjukdomar som gäller i det tredje landet samt tillämpningen av dessa, inklusive bestämmelser om import från andra länder.

4. De produkter som avses i bilagorna VII och VIII, med undantag av tekniska produkter, skall komma från en anläggning som finns upptagen på en gemenskapsförteckning som upprättats i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2, på grundval av ett meddelande till kommissionen från de behöriga myndigheterna i det tredje landet i vilket det intygas att anläggningen uppfyller gemenskapens krav och att officiella inspektörer i det tredje landet ansvarar för tillsynen av anläggningen.

Godkända förteckningar skall ändras enligt följande:

a) Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om det tredje landets förslag till ändringar av förteckningen över anläggningar inom fem arbetsdagar från det att förslaget till ändringar från det tredje landet tagits emot.

b) Medlemsstaterna skall, inom sju arbetsdagar från det att de tagit emot de förslag till ändringar av förteckningen över anläggningar som avses i punkt a, skriftligen meddela kommissionen sina synpunkter på dessa förslag.

c) Om minst en medlemsstat har lämnat skriftliga synpunkter skall kommissionen inom fem arbetsdagar underrätta övriga medlemsstater om detta samt föra upp ärendet som en punkt på dagordningen till Ständiga kommitténs för livsmedelskedjan och djurhälsa nästa sammanträde för avgörande, i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

d) Om kommissionen inte har erhållit några synpunkter från medlemsstaterna inom den tidsfrist som anges i punkt b, skall medlemsstaterna anses ha godtagit ändringarna i förteckningen. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om dessa ändringar inom fem arbetsdagar, och import från de berörda anläggningarna skall vara tillåten fem arbetsdagar efter det att medlemsstaterna tagit emot denna underrättelse.

5. De tekniska produkter som avses i bilaga VIII skall komma från anläggningar som har godkänts och registrerats av de behöriga myndigheterna i det tredje landet.

6. Sändningar av de produkter som avses i bilagorna VII och VIII skall, om inte något annat anges i dessa bilagor, åtföljas av ett hälsointyg som utformats enligt förlagan i bilaga X och som bestyrker att produkterna uppfyller de villkor som avses i dessa bilagor samt att de kommer från anläggningar som säkerställer att dessa villkor uppfylls.

7. I väntan på att förteckningen enligt punkt 4 skall upprättas och att de förlagor till intyg som avses i punkt 6 skall antas, får medlemsstaterna behålla de kontroller som föreskrivs i direktiv 97/78/EG och de intyg som föreskrivs enligt gällande nationella bestämmelser.

Artikel 30

Likvärdighet

1. I enlighet med förfarandet i artikel 33.2 får det fattas ett beslut genom vilket det erkänns att de hälsobestämmelser som tillämpas av ett tredje land, en grupp av tredje länder eller en region i ett tredje land vid produktion, framställning, hantering, lagring och transport av en eller flera av de produktkategorier som avses i bilagorna VII och VIII, innebär garantier som är likvärdiga med dem som tillämpas i gemenskapen förutsatt att det tredje landet kan visa detta på ett objektivt sätt.

I beslutet skall fastställas vilka villkor som gäller för import och/eller transitering av animaliska biprodukter från denna region, detta land eller denna grupp av länder.

2. De villkor som avses i punkt 1 skall omfatta

a) vilken typ av hälsointyg som skall åtfölja produkten samt intygets innehåll,

b) vilka särskilda hälsokrav som skall gälla för import till och/eller transitering genom gemenskapen,

c) vid behov, förfaranden för att upprätta och ändra förteckningar över regioner eller anläggningar från vilka import och/eller transitering är tillåten.

3. Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

Artikel 31

Gemenskapens inspektioner och granskningar

1. Experter från kommissionen får, när så är lämpligt, tillsammans med experter från medlemsstaterna genomföra kontroller på plats för att

a) upprätta en förteckning över tredje länder eller delar av tredje länder samt för att fastställa villkor för import och/eller transitering,

b) kontrollera efterlevnaden av

i) villkoren för införande i en gemenskapsförteckning över tredje länder,

ii) villkoren för import och/eller transitering,

iii) villkoren för erkännande av att åtgärder är likvärdiga,

iv) alla slags nödåtgärder som tillämpas med stöd av gemenskapslagstiftningen.

De experter från medlemsstaterna som ansvarar för kontrollerna skall utses av kommissionen.

2. De kontroller som avses i punkt 1 skall utföras på gemenskapens vägnar och på gemenskapens bekostnad.

3. Hur ofta samt på vilket sätt kontrollerna i punkt 1 skall utföras får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

4. Om det vid en kontroll enligt punkt 1 uppdagas allvarliga överträdelser av hälsobestämmelserna, skall kommissionen omedelbart begära att det tredje landet vidtar lämpliga åtgärder eller tillfälligt stoppa sändningarna av produkter och genast underrätta medlemsstaterna.

KAPITEL IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Ändring av bilagor samt övergångsbestämmelser

1. Efter samråd med berörd vetenskaplig kommitté i frågor som kan ha betydelse för djurs och människors hälsa får bilagorna ändras eller kompletteras och lämpliga övergångsbestämmelser antas i enlighet med förfarandet i artikel 33.2.

2. När det gäller förbudet mot utfodring med matavfall som fastställs i artikel 22 skall, i medlemsstater där lämpliga kontrollsystem finns innan denna förordning börjar tillämpas, övergångsåtgärder vidtas, i enlighet med första stycket, för att tillåta fortsatt användning av vissa typer av matavfall under noga kontrollerade förhållanden under en period på högst fyra år från och med den 1 november 2002. Genom åtgärderna skall det garanteras att det inte finns några onödiga risker för djurs hälsa eller folkhälsan under övergångsperioden.

Artikel 33

Föreskrivande förfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, nedan kallad "kommittén".

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara 15 dagar.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 34

Samråd med vetenskapliga kommittéer

Samråd skall genomföras med de berörda vetenskapliga kommittéerna i alla frågor inom denna förordnings tillämpningsområde som kan påverka människors eller djurs hälsa.

Artikel 35

Nationella bestämmelser

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av denna förordning.

2. I synnerhet skall medlemsstaterna informera kommissionen om de åtgärder som vidtas för att se till att bestämmelserna i denna förordning iakttas senast ett år efter dess ikraftträdande. På grundval av den information som den erhåller skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av lagförslag.

3. Medlemsstaterna får anta eller bibehålla nationella bestämmelser som i större utsträckning än denna förordning begränsar användningen av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel i väntan på att gemenskapsregler skall antas för användningen av dessa medel, i enlighet med artikel 20.2. Medlemsstaterna får anta eller bibehålla nationella bestämmelser som i större utsträckning än denna förordning begränsar användningen av fettderivat som framställts ur kategori 2-material i avvaktan på ett tillägg till bilaga VIII av gemenskapsregler för deras användning i enlighet med artikel 32.

Artikel 36

Finansiella arrangemang

Kommissionen skall utarbeta en rapport om hur medlemsstaterna finansierar bearbetning, insamling, lagring och bortskaffande av animaliska biprodukter, och rapporten skall åtföljas av lämpliga förslag.

Artikel 37

Upphävande

Direktiv 90/667/EEG samt besluten 95/348/EG och 1999/534/EG skall upphöra att gälla sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft.

Hänvisningar till direktiv 90/667/EEG skall från den dagen förstås som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 38

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning skall tillämpas sex månader efter dess ikraftträdande. Artikel 12.2 skall dock tillämpas på det sätt som anges i artikel 20 i direktiv 2000/76/EG och artiklarna 22.1 b och 32 skall tillämpas från och med den 1 november 2002.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 3 oktober 2002.

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

P. Cox

På rådets vägnar

Ordförande

F. Hansen

(1) EGT C 96 E, 27.3.2001, s. 40.

(2) EGT C 193, 10.7.2001, s. 32.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 12 juni 2001 (EGT C 53 E, 28.2.2002, s. 84), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 november 2001 (EGT C 45 E, 19.2.2002, s. 70) och Europaparlamentets beslut av den 13 mars 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT). Europaparlamentets beslut av den 24 september 2002 och rådets beslut av den 23 september 2002.

(4) EGT L 363, 27.12.1990, s. 51. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(5) EGT C 223, 8.8.2001, s. 281.

(6) EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.

(7) EGT L 169, 27.6.1997, s. 85. Beslutet ändrat genom beslut 2000/443/EG (EGT L 179, 18.7.2000, s. 13).

(8) EGT L 237, 28.8.1997, s. 18. Beslutet ändrat genom beslut 2000/443/EG.

(9) EGT L 125, 23.5.1996, s. 3.

(10) EGT L 62, 15.3.1993, s. 49. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2001/7/EG (EGT L 2, 5.1.2001, s. 27).

(11) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/118/EEG.

(12) EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

(13) EGT L 202, 26.8.1995, s. 8.

(14) EGT L 204, 4.8.1999, s. 37.

(15) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(16) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(17) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1326/2001 (EGT L 177, 30.6.2001, s. 60).

(18) EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.

(19) EGT L 125, 23.5.1996, s. 10.

(20) EGT L 182, 16.7.1999, s. 1.

(21) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 96/350/EG (EGT L 135, 6.6.1996, s. 32).

(22) EGT L 62, 15.3.1993, s. 69. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

BILAGA I

SÄRSKILDA DEFINITIONER

I denna förordning avses med

1. biodlingsprodukter: honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen som används vid biodling.

2. parti: en enhet som tillverkats i en och samma anläggning där enhetliga produktionsparametrar har använts - eller ett antal sådana enheter som lagras tillsammans - och som kan identifieras för återkallande och förnyad behandling eller bortskaffande om test utvisar att detta är nödvändigt.

3. biogasanläggning: en anläggning för biologisk nedbrytning av produkter av animaliskt ursprung under anaeroba förhållanden för framställning och uppsamling av biogas.

4. blodprodukter: produkter som framställts från blod eller fraktioner av blod, utom blodmjöl. Produkterna omfattar torkad/djupfryst/flytande plasma, torkat helblod, torkade/djupfrysta/flytande röda blodkroppar eller fraktioner och blandningar därav.

5. blod: färskt helblod.

6. blodmjöl: produkter som framställts genom värmebehandling av blod enligt kapitel II i bilaga VII och som skall användas som foder eller organiskt gödningsmedel.

7. helkonserverat sällskapsdjursfoder: värmebehandlat sällskapsdjursfoder, förvarat i en hermetiskt försluten behållare.

8. hanteringsställen för kategori 1- eller kategori 2-material: en anläggning för hantering och/eller tillfällig lagring av obearbetat kategori 1- eller kategori 2-material innan detta transporteras till slutdestinationen och där viss förberedande verksamhet, till exempel avlägsnande av hudar och skinn samt besiktning efter slakt, får äga rum.

9. bearbetningsanläggning för kategori 1-material: en anläggning där kategori 1-material bearbetas innan det slutligt bortskaffas.

10. oleokemisk anläggning för kategori 2-material: en anläggning för bearbetning av utsmält fett från kategori 2-material, enligt de villkor som anges i kapitel III i bilaga VI.

11. bearbetningsanläggning för kategori 2-material: en anläggning där kategori 2-material bearbetas innan det slutligt bortskaffas, omvandlas vidare eller används.

12. hanteringsställe för kategori 3-material: en anläggning för sortering och/eller styckning och/eller kylning eller djupfrysning till block och/eller tillfällig lagring av obearbetat kategori 3-material innan detta transporteras vidare till slutdestinationen.

13. oleokemisk anläggning för kategori 3-material: en anläggning för bearbetning av utsmält fett från kategori 3-material.

14. bearbetningsanläggning för kategori 3-material: en anläggning där kategori 3-material bearbetas till bearbetat animaliskt protein och andra bearbetade produkter som kan användas som foderråvara.

15. matavfall: alla typer av matavfall från restauranger, storkök och kök, inbegripet centralkök och hushållskök.

16. samförbränningsanläggning: en anläggning för bortskaffande enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2000/76/EG.

17. samförbränning: bortskaffande av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i en samförbränningsanläggning.

18. uppsamlingscentral: en anläggning för insamling och behandling av vissa animaliska biprodukter som är avsedda att användas för att utfodra de djur som anges i artikel 23.2 c.

19. komposteringsanläggning: en anläggning för biologisk nedbrytning av produkter av animaliskt ursprung under aeroba förhållanden.

20. rötrest: rester som uppkommer vid omvandling av animaliska biprodukter i en biogasanläggning.

21. mag- och tarminnehåll: innehåll från däggdjurs och strutsfåglars mage och tarmar, oavsett om innehållet är avskilt från magen och tarmarna eller ej.

22. tuggben: ogarvade produkter, avsedda för sällskapsdjur att tugga på, som tillverkats av hudar och skinn från hovdjur eller annat animaliskt material.

23. foderråvara: foderråvara enligt direktiv 96/25/EG(1) som är av animaliskt ursprung inbegripet bearbetat animaliskt protein, blodprodukter, utsmält fett, fiskolja, fettderivat, gelatin, hydrolyserat protein, dikalciumfosfat, mjölk och mjölkbaserade produkter samt råmjölk.

24. fiskmjöl: bearbetat animaliskt protein från havslevande djur utom havsdäggdjur.

25. pälsdjur: djur som hålls eller föds upp för pälsproduktion och som inte används som livsmedel.

26. gelatin: naturligt, lösligt protein, gelbildande eller icke gelbildande, som erhållits genom partiell hydrolys av kollagen från ben, hudar, skinn, senor och ligament från djur (inklusive fisk och fjäderfä).

27. fettgrevar: proteinhaltiga rester från utsmältning efter partiell separation av fett och vatten.

28. hermetiskt försluten behållare: behållare som är utformad och skall användas för att förhindra att mikroorganismer kommer in.

29. hudar och skinn: alla typer av hud- och underhudsvävnad.

30. förbränningsanläggning med hög kapacitet: förbränningsanläggning som inte är en förbränningsanläggning med låg kapacitet.

31. hydrolyserat protein: polypeptider, peptider och aminosyror samt blandningar av dessa som erhållits genom hydrolys av animaliska biprodukter.

32. förbränningsanläggning: en anläggning för bortskaffande enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2000/76/EG.

33. förbränning: bortskaffande av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i en förbränningsanläggning.

34. laboratoriereagens: förpackade produkter, färdiga att tas i bruk av slutanvändaren som innehåller blodprodukter och som - enskilt eller i kombination - är avsedda att användas i laboratorier som reagens eller reagensprodukt.

35. deponi: en anläggning för bortskaffande enligt definition i direktiv 1999/31/EG.

36. förbränningsanläggning med låg kapacitet: en förbränningsanläggning med en genomströmning som understiger 50 kilo animaliska biprodukter per timme.

37. naturgödsel: alla slags exkrementer och/eller urin från produktionsdjur, med eller utan strö, samt guano.

38. organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel: olika material av animaliskt ursprung som, vart och ett för sig eller tillsammans, används för att bibehålla eller förbättra växternas näringsupptag samt jordens fysikaliska och kemiska egenskaper och biologiska aktivitet; dessa material kan bestå av naturgödsel, mag- och tarminnehåll, kompost och rötrest.

39. betesmark: mark som är täckt med gräs eller annat bete och som produktionsdjur betar på.

40. anläggning för framställning av sällskapsdjursfoder: anläggning som producerar sällskapsdjursfoder eller tuggben, och där det vid tillverkningen används vissa animaliska biprodukter.

41. sällskapsdjursfoder: sällskapsdjursfoder som innehåller kategori 3-material.

42. bearbetat animaliskt protein: animaliskt protein som helt och hållet framställts av kategori 3-material som behandlats i enlighet med denna förordning på ett sådant sätt att det lämpar sig för direkt användning som foderråvara eller för annan användning i djurfoder, inklusive sällskapsdjursfoder, eller för användning i organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel; det inkluderar inte blodprodukter, mjölk, mjölkbaserade produkter, råmjölk, gelatin, hydrolyserat protein och dikalciumfosfat.

43. bearbetat sällskapsdjursfoder: sällskapsdjursfoder, utom obehandlat sällskapsdjursfoder, som har genomgått behandling enligt kraven i bilaga VIII.

44. bearbetade produkter: animaliska biprodukter som har bearbetats med någon av bearbetningsmetoderna eller genomgått annan behandling enligt kraven i bilaga VII eller VIII.

45. bearbetningsmetoder: de metoder som förtecknas i kapitel III i bilaga V.

46. bearbetningsanläggning: en anläggning för bearbetning av animaliska biprodukter.

47. produkter för in vitro-diagnos: förpackade produkter, färdiga att tas i bruk av slutanvändaren, som innehåller blodprodukter och som - enskilt eller i kombination - används som reagens, reagensprodukter, kalibreringsmedel, kit eller annan typ av system, och som är avsedda att användas in vitro vid undersökning av prov från människor eller djur, med undantag av donerade organ och donerat blod, och som enbart eller huvudsakligen skall användas för diagnos av fysiologiskt tillstånd, hälsotillstånd, sjukdomar eller genetiska defekter eller för att fastställa säkerhet och förenlighet med olika reagens.

48. obehandlat sällskapsdjursfoder: sällskapsdjursfoder som inte har genomgått någon annan typ av konservering än kylning, djupfrysning eller snabbfrysning.

49. avlägsna områden: områden där djurbeståndet är så litet och där anläggningar befinner sig så långt bort att de arrangemang som krävs för uppsamling och transport skulle bli oacceptabelt betungande jämfört med lokalt bortskaffande.

50. utsmält fett: fett som framställts genom bearbetning av kategori 2- eller kategori 3-material.

51. lagringsanläggning: en anläggning, utom sådana anläggningar och mellananläggningar som omfattas av direktiv 95/69/EG(2), där bearbetade produkter tillfälligt lagras i väntan på slutanvändning eller bortskaffande.

52. garvning: hårdgörande av hudar med vegetabiliska garvmedel, kromsalter eller andra ämnen såsom aluminiumsalter, järnsalter, kiselsyrasalter, aldehyder och kinoner eller andra syntetiska härdare.

53. teknisk anläggning: en anläggning där animaliska biprodukter används för att framställa tekniska produkter.

54. tekniska produkter: produkter som direkt framställs av vissa animaliska biprodukter och som inte är avsedda att användas som livsmedel eller foder, till exempel garvade eller på annat sätt behandlade hudar och skinn, jakttroféer, bearbetad ull, hår, borst, fjädrar och delar av fjädrar, serum från hästdjur, blodprodukter, läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetika, benprodukter för tillverkning av porslin, gelatin och lim, organiska gödningsmedel, jordförbättringsmedel, utsmält fett, fettderivat, bearbetad naturgödsel samt mjölk och mjölkbaserade produkter.

55. obearbetade fjädrar och delar av fjädrar: fjädrar och delar av fjädrar som inte har behandlats med ånga eller med någon annan metod som garanterar att inga patogener överförs.

56. obearbetad ull: fårull som inte har tvättats i fabrik och som inte erhållits från garvning.

57. obearbetat hår: hår från idisslare som inte har tvättats i fabrik och som inte erhållits från garvning.

58. obearbetad svinborst: svinborst som inte har tvättats i fabrik och som inte erhållits från garvning.

(1) Rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avyttring av foderråvaror, med ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 82/471/EEG och 93/74/EEG och med upphävande av direktiv 77/101/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 35). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 1.9.2001, s. 55).

(2) Rådets direktiv 95/69/EG av den 22 december 1995 om villkor och föreskrifter för godkännande och registrering av vissa anläggningar och mellanhänder inom fodersektorn och om ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 79/373/EEG och 82/471/EEG (EGT L 332, 30.12.1995, s. 15). Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/29/EG (EGT L 115, 4.5.1999, s. 32).

BILAGA II

HYGIENKRAV VID INSAMLING OCH TRANSPORT AV ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH BEARBETADE PRODUKTER

KAPITEL I

Identifiering

1. Alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att säkerställa att

a) kategori 1-, kategori 2- och kategori 3-material kan identifieras och hålls avskilt och förblir möjligt att identifiera under insamling och transport,

b) bearbetade produkter kan identifieras och hålls avskilda och förblir möjliga att identifiera under transport.

2. Under transport skall ett märke som är fäst på fordonet, behållaren, kartongen eller annat förpackningsmaterial tydligt ange

a) de animaliska biprodukternas kategori, eller, när det gäller bearbetade produkter, den kategori av animaliska biprodukter från vilken de bearbetade produkterna har framställts,

b) i) när det gäller kategori 3-material, "får inte användas som livsmedel",

ii) när det gäller kategori 2-material, med undantag av naturgödsel och mag- och tarminnehåll och bearbetade produkter som härrör från detta, "får inte användas som foder",

iii) när det gäller kategori 1-material och bearbetade produkter som härrör från detta, "endast för bortskaffande".

KAPITEL II

Fordon och behållare

1. Animaliska biprodukter och bearbetade produkter skall samlas in och transporteras i förslutna nya förpackningar eller övertäckta läckagefria behållare eller fordon.

2. Fordon och returbehållare samt all återanvändbar utrustning och alla återanvändbara apparater som kommer i beröring med animaliska biprodukter eller bearbetade produkter skall

a) rengöras, tvättas och desinficeras efter varje användning,

b) hållas rena,

c) vara rena och torra innan de används.

3. Returbehållare skall förbehållas transporter av en viss produkt om detta är nödvändigt för att undvika korskontaminering.

KAPITEL III

Handelsdokument och hälsointyg

1. Under transport skall ett handelsdokument, eller, när det krävs enligt denna förordning, ett hälsointyg åtfölja animaliska biprodukter och bearbetade produkter.

2. I handelsdokument skall anges

a) datum då materialet transporterades bort från anläggningen,

b) en beskrivning av materialet, inklusive den information som avses i kapitel I, djurarten för kategori 3-material och bearbetade produkter som härrör från detta som är avsedda som foderråvara samt, i förekommande fall, numret på öronmärket,

c) mängden material,

d) materialets ursprungsort,

e) transportföretagets namn och adress,

f) mottagarens namn, adress och, i tillämpliga fall, godkännandenummer, och

g) i förekommande fall:

i) ursprungsanläggningens godkännandenummer,

ii) typ av behandling och behandlingsmetoder.

3. Handelsdokumentet skall utfärdas i minst tre exemplar (ett original och två kopior). Originalet skall åtfölja sändningen till dess att den når slutdestinationen och sparas av mottagaren. Producenten skall behålla en kopia och den andra skall behållas av transportföretaget.

4. En förlaga till handelsdokumentet får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

5. Hälsointyg skall vara utfärdade och undertecknade av den behöriga myndigheten.

KAPITEL IV

Register

De register som avses i artikel 9 skall innehålla den information som avses i punkt 2 i kapitel III enligt följande. De skall innehålla

1. den information som avses i styckena b och c,

2. i fråga om de register som förs av en person som avsänder animaliska biprodukter, den information som avses i styckena a, d och, om känd, f, eller

3. fråga om de register som förs av en person som transporterar animaliska biprodukter, den information som avses i styckena a, d och f, eller

4. i fråga om de register som förs av en person som mottar animaliska biprodukter, datum för mottagandet och den information som avses i styckena d och e.

KAPITEL V

Dokumentens bevarande

Det handelsdokument och det hälsointyg som avses i kapitel III, och det register som avses i kapitel IV skall sparas i minst två år så att de behöriga myndigheterna kan ta del av dem.

KAPITEL VI

Temperaturförhållanden

1. Transport av animaliska biprodukter måste genomföras vid lämplig temperatur, för att undvika att djurs eller människors hälsa utsätts för risker.

2. Obearbetat kategori 3-material som är avsett för produktion av foderråvara eller sällskapsdjursfoder skall transporteras kylt eller djupfryst om det inte skall bearbetas inom 24 timmar efter det att det avsänts.

3. Fordon för kyltransport skall vara så utformade att lämplig temperatur kan bibehållas under hela transporten.

KAPITEL VII

Särskilda bestämmelser för transitering

Transport av animaliska biprodukter måste genomföras vid lämplig temperatur, för att undvika att djurs eller människors hälsa utsätts för risker.

KAPITEL VIII

Kontrollåtgärder

Den behöriga myndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera insamling, transport, användning och bortskaffande av animaliska biprodukter och bearbetade produkter, bland annat genom att kontrollera att nödvändiga uppgifter och dokument har sparats, och, om det krävs enligt denna förordning eller om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt, genom plombering.

När den behöriga myndigheten plomberar en sändning av animaliska biprodukter eller bearbetade produkter, måste den informera den behöriga myndigheten på destinationsorten.

BILAGA III

HYGIENKRAV FÖR MELLANANLÄGGNINGAR OCH LAGRINGSANLÄGGNINGAR

KAPITEL I

Krav för godkännande av mellananläggningar

1. Lokalerna och utrustningen skall uppfylla minst följande krav.

a) Anläggningen skall ligga tillräckligt långt bort från allmänna vägar och andra anläggningar, t.ex. slakterier. Anläggningen skall ha en sådan planlösning att total separation mellan kategori 1-material och kategori 2-material säkerställs, från det att materialet mottas till dess att det skickas iväg.

b) Anläggningen skall ha ett täckt utrymme för lossning av animaliska biprodukter.

c) Anläggningen skall vara utformad så att lokaler och utrustning är lätta att rengöra och desinficera. Golven skall vara utformade så att avflödet av vätskor underlättas.

d) Anläggningen skall ha tillräckligt många toaletter, omklädningsrum och tvättställ för personalen.

e) Det skall finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare som insekter, gnagare och fåglar.

f) Anläggningen skall ha ett system för bortskaffande av avloppsvatten som uppfyller gällande hygienkrav.

g) När det är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning skall anläggningen ha lämpliga lagringsutrymmen med reglerad temperatur och med tillräcklig kapacitet för att bibehålla lämplig temperatur på animaliska biprodukter och skall vara utformade så att övervakning och registrering av temperaturen görs möjlig.

2. Anläggningen skall ha lämpliga utrymmen och utrustning för rengöring och desinfektion av de behållare eller kärl i vilka animaliska biprodukter tas emot samt av de transportmedel, utom fartyg, i vilka de transporteras. Det skall finnas lämplig utrustning för desinfektion av fordonshjul.

KAPITEL II

Allmänna hygienkrav

A. Mellananläggningar för kategori 3-material

1. Anläggningen får inte bedriva någon annan verksamhet än import, insamling, sortering, styckning, kylning, djupfrysning till block, tillfällig lagring och avsändande av kategori 3-material.

2. Sortering av kategori 3-material skall utföras på ett sådant sätt att all risk för spridning av djursjukdomar elimineras.

3. Kategori 3-material skall vid sortering och lagring alltid hållas avskilt från andra varor än kategori 3-material och hanteras på ett sådant sätt att all spridning av patogener förhindras och att det säkerställs att artikel 22 följs.

4. Kategori 3-material skall lagras på lämpligt sätt - när så är lämpligt, kylas eller frysas - till dess att det sänds iväg på nytt.

5. Förpackningsmaterial skall brännas eller bortskaffas på annat sätt enligt den behöriga myndighetens anvisningar.

B. Hanteringsställen för kategori 1- och kategori 2-material

6. Anläggningen skall inte bedriva annan verksamhet än insamling, hantering, tillfällig lagring och avsändande av kategori 1- eller kategori 2-material.

7. Sorteringen av kategori 1- och kategori 2-material skall utföras på ett sådant sätt att varje risk för spridning av djursjukdomar elimineras.

8. Kategori 1- och kategori 2-material skall vid hantering och lagring alltid hållas avskilt från andra varor så att all spridning av patogener förhindras.

9. Kategori 1- och kategori 2-material skall lagras på ett ändamålsenligt sätt, bland annat vid lämplig temperatur, till dess att det sänds iväg på nytt.

10. Förpackningsmaterial skall brännas eller bortskaffas på annat sätt enligt den behöriga myndighetens anvisningar.

11. Avloppsvatten skall behandlas så att det, så långt det är praktiskt möjligt, säkerställs att det inte återstår några patogener. Särskilda krav på behandling av avloppsvatten från mellananläggningar för kategori 1- eller kategori 2-material får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

KAPITEL III

Krav för godkännande av lagringsanläggningar

Lokalerna och utrustningen skall uppfylla minst följande krav.

1. Lokaler för lagring av bearbetade produkter som härrör från kategori 3-material får inte förläggas till samma plats som lokaler för lagring av bearbetade produkter som härrör från kategori 1- eller kategori 2-material, såvida de inte är i en helt avskild byggnad.

2. Anläggningen skall

a) ha ett täckt utrymme där produkterna lossas,

b) vara utformad så att lokaler och utrustning är lätta att rengöra och desinficera. Golven skall vara utformade så att avflödet av vätskor underlättas,

c) ha tillräckligt många toaletter, omklädningsrum och tvättställ för personalen,

d) ha tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.

3. Anläggningen skall ha lämpliga utrymmen och utrustning för rengöring och desinfektion av de behållare eller kärl i vilka produkterna tas emot samt av de transportmedel, utom fartyg, i vilka de transporteras. Det skall finnas lämplig utrustning för desinfektion av fordonshjul.

4. Produkterna skall lagras på lämpligt sätt till dess att de sänds iväg på nytt.

BILAGA IV

KRAV PÅ FÖRBRÄNNINGS- OCH SAMFÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR SOM INTE OMFATTAS AV BESTÄMMELSERNA I DIREKTIV 2000/76/EG

KAPITEL I

Allmänna villkor

1. Förbrännings- eller samförbränningsanläggningen skall vara utformad och utrustad samt drivas på ett sådant sätt att kraven i denna förordning uppfylls.

2. Den ansvarige för förbrännings- eller samförbränningsanläggningen skall vidta erforderliga försiktighetsmått i fråga om mottagning av animaliska biprodukter för att så långt det är praktiskt möjligt förhindra eller begränsa direkta risker för människors eller djurs hälsa.

KAPITEL II

Villkor för verksamheten

3. Förbrännings- eller samförbränningsanläggningarna skall utformas, utrustas, byggas och drivas på ett sådant sätt att temperaturen på förbränningsgaserna höjs på ett kontrollerat och homogent sätt även under de mest ogynnsamma förhållanden, till en temperatur av 850 °C uppmätt i omedelbar närhet av förbränningskammarens innervägg eller vid någon annan av den behöriga myndigheten godkänd representativ punkt i förbränningskammaren och under två sekunder.

4. Varje linje i en förbränningsanläggning med hög kapacitet skall vara utrustat med minst en hjälpbrännare. Denna brännare skall starta automatiskt när temperaturen på förbränningsgaserna sjunker under 850 °C efter den sista inblåsningen av förbränningsluft. Den skall också användas under anläggningens start- och stoppförlopp för att säkerställa att en temperatur av 850 °C upprätthålls under hela förloppet och så länge som det finns oförbränt avfall i förbränningskammaren.

5. Förbrännings- eller samförbränningsanläggningar med hög kapacitet skall vara utrustade och drivas med automatiska system som förhindrar tillförsel av animaliska biprodukter

a) vid start, till dess att temperaturen 850 °C har uppnåtts,

b) när temperaturen 850 °C inte upprätthålls.

6. Animaliska biprodukter bör om möjligt placeras direkt i ugnen utan direkt hantering.

KAPITEL III

Utsläpp i vatten

7. Förbrännings- eller samförbränningsanläggningar och tillhörande upplag för animaliska biprodukter skall utformas och drivas på ett sådant sätt att otillåtet och oavsiktligt utsläpp av förorenande ämnen i mark, ytvatten och grundvatten förebyggs i enlighet med bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen på området. Det skall dessutom finnas kapacitet att lagra förorenat regnvatten från förbränningsanläggningens område samt vatten som förorenats i samband med spill eller brandbekämpning.

8. Denna lagringskapacitet skall vara sådan att vattnet vid behov kan kontrolleras och renas innan det släpps ut.

KAPITEL IV

Restprodukter

9. I detta kapitel avser "restprodukter" allt fast eller flytande material som alstras i förbrännings- eller samförbränningsprocessen, vid rening av avloppsvatten eller i andra processer i förbrännings- eller samförbränningsanläggningen, bland annat bottenaska och slagg, flygaska och pannaska.

10. Restprodukter från driften av förbrännings- eller samförbränningsanläggningen skall minimeras i fråga om mängd och skadlighet. Restprodukterna skall, allt efter omständigheterna, återvinnas direkt i anläggningen eller utanför denna i enlighet med gällande gemenskapslagstiftning.

11. Transport och mellanlagring av torra restprodukter i form av stoft skall genomföras på ett sådant sätt att spridning i miljön förhindras (t.ex. i slutna behållare).

KAPITEL V

Temperaturmätning

12. Metoder skall användas för att övervaka parametrar och förhållanden som gäller för förbrännings- eller samförbränningsprocessen. Förbrännings- och samförbränningsanläggningar med hög kapacitet skall vara försedda med och använda temperaturmätningsutrustning.

13. Tillståndet från den behöriga myndigheten eller de tillhörande villkoren skall innehålla bestämmelser om temperaturmätningskraven.

14. All automatiserad utrustning för övervakning skall kontrolleras och årligen provas med avseende på installation och funktion. Kalibrering skall genomföras genom parallellmätning enligt referensmetoder minst vart tredje år.

15. Alla mätvärden avseende temperatur skall registreras och återges på ett lämpligt sätt så att den behöriga myndigheten, enligt förfaranden som samma myndighet beslutar om, kan kontrollera att de tillåtna driftsvillkoren i denna förordning efterlevs.

KAPITEL VI

Onormala driftsförhållanden

16. Huvudmannen skall i händelse av haveri eller vid onormala driftsförhållanden inskränka eller stoppa driften så snart detta är praktiskt möjligt, till dess att normal drift kan återupptas.

BILAGA V

ALLMÄNNA HYGIENKRAV FÖR BEARBETNING AV KATEGORI 1-, 2- OCH 3-MATERIAL

KAPITEL I

Allmänna krav för godkännande av bearbetningsanläggningar för kategori 1-, 2- och 3-material

1. Lokalerna och utrustningen skall uppfylla minst följande krav:

a) Anläggningar för bearbetning av animaliska biprodukter får inte vara belägna på samma tomt som slakterier, såvida de inte är inrymda i en helt avskild byggnad. Obehöriga personer och djur får inte ges tillträde till anläggningen.

b) Bearbetningsanläggningen skall ha en ren och en oren sektor vilka skall vara skilda åt på ett tillfredsställande sätt. Den orena avdelningen skall ha ett täckt utrymme för lossning av animaliska biprodukter och skall vara utformad så att den är lätt att rengöra och desinficera. Golven skall vara utformade så att avflödet av vätskor underlättas. Anläggningen skall ha tillräckligt många toaletter, omklädningsrum och tvättställ för personalen.

c) Bearbetningsanläggningen skall ha tillräcklig produktionskapacitet i fråga om varmvatten och ånga för bearbetningen av de animaliska biprodukterna.

d) Den orena avdelningen skall, i förekommande fall, innehålla utrustning för sönderdelning av animaliska biprodukter och utrustning för inmatning av de sönderdelade animaliska biprodukterna i bearbetningsenheten.

e) Alla anordningar där animaliska biprodukter bearbetas skall fungera i enlighet med kraven i kapitel II. I de fall där värmebehandling krävs skall alla anordningar vara försedda med

i) mätutrustning för att kontrollera temperaturen mot tiden och, om så krävs, trycket vid de kritiska kontrollpunkterna,

ii) anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten av ovanstående mätningar,

iii) ett fullgott säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig värmebehandling.

f) För att förhindra återkontaminering av den färdiga produkten genom inkommande animaliska biprodukter skall det finnas en tydlig uppdelning mellan å ena sidan de utrymmen i en anläggning där inkommande material för bearbetning lossas, och å andra sidan de utrymmen där motsvarande produkter bearbetas och där de bearbetade produkterna sedan lagras.

2. Anläggningen skall ha lämpliga utrymmen och utrustning för rengöring och desinfektion av de behållare eller kärl i vilka de animaliska biprodukterna tas emot samt av de transportmedel, utom fartyg, i vilka de transporteras.

3. Det skall finnas lämplig utrustning för desinfektion av fordonshjul då motsvarande fordon lämnar den orena sektorn på bearbetningsanläggningen.

4. Alla bearbetningsanläggningar skall ha ett system för bortskaffande av avloppsvatten som uppfyller den behöriga myndighetens krav.

5. Bearbetningsanläggningen skall antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet skall ha lämplig utrustning för de analyser som krävs och skall vara godkänt av den behöriga myndigheten.

KAPITEL II

Allmänna hygienkrav

1. Animaliska biprodukter skall bearbetas så snart som möjligt efter lossning. De skall lagras på lämpligt sätt i väntan på bearbetning.

2. Behållare, kärl och fordon som använts för transport av obearbetat material skall rengöras i ett särskilt utrymme. Detta utrymme skall vara så placerat eller så utformat att det inte finns någon risk för kontaminering av bearbetade produkter.

3. Personer som arbetar i den orena sektorn skall innan de beträder den rena sektorn byta arbetskläder och byta eller desinficera fotbeklädnader. Utrustning och redskap får inte överföras från den orena till den rena sektorn utan att först ha rengjorts och desinficerats. Det skall fastställas rutiner för personalens rörlighet så att de anställdas förflyttningar mellan olika områden kan övervakas; dessa rutiner skall också omfatta regler om fotbad och tvätt av hjul.

4. Avloppsvatten från den orena sektorn skall behandlas så att det, så långt det är praktiskt möjligt, säkerställs att det inte återstår några patogener. Särskilda krav för rening av avloppsvatten från bearbetningsanläggningar får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

5. Förebyggande åtgärder mot fåglar, gnagare, insekter och andra skadegörare skall vidtas systematiskt. Ett noggrant beskrivet program för bekämpning av skadegörare skall användas för detta ändamål.

6. Rengöringsprocedurer skall införas för alla delar av anläggningen och finnas väl beskrivna. Det skall finnas lämplig utrustning och effektiva rengöringsmedel.

7. Hygienkontrollen skall omfatta regelbundna inspektioner av produktionsmiljö och utrustning. Inspektionsscheman och resultat skall vara väl beskrivna och skall sparas i minst två år.

8. Anordningar och utrustning skall hållas i gott skick och mätutrustningen skall kalibreras regelbundet.

9. Bearbetade produkter skall hanteras och lagras på anläggningen på ett sådant sätt att återkontaminering förhindras.

KAPITEL III

Bearbetningsmetoder

Metod 1

Sönderdelning

1. Om de animaliska biprodukter som skall bearbetas har en partikelstorlek på mer än 50 mm skall dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 50 mm. En daglig kontroll skall göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick skall noteras. Om partiklar som är större än 50 mm upptäcks vid dessa kontroller skall processen stoppas och nödvändiga reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

Tid, temperatur och tryck

2. Efter sönderdelning skall de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på mer än 133 °C i minst 20 minuter utan avbrott och vid ett tryck (absolut) på minst 3 bar som åstadkommits genom mättad ånga(1). Värmebehandlingen får utföras som enda behandling eller som steriliserande för- eller efterbehandling.

3. Bearbetningen får utföras satsvis eller i ett kontinuerligt system.

Metod 2

Sönderdelning

1. Om de animaliska biprodukter som skall bearbetas har en partikelstorlek på mer än 150 mm skall dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 150 mm. En daglig kontroll skall göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick skall noteras. Om partiklar som är större än 150 mm upptäcks vid dessa kontroller skall processen stoppas och nödvändiga reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

Tid, temperatur och tryck

2. Efter sönderdelning skall de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på mer än 100 °C i minst 125 minuter, en kärntemperatur på mer än 110 °C i minst 120 minuter samt en kärntemperatur på mer än 120 °C i minst 50 minuter.

3. Bearbetningen skall göras satsvis.

4. De animaliska biprodukterna måste kokas på ett sådant sätt att kraven avseende tid och temperatur uppnås samtidigt.

Metod 3

Sönderdelning

1. Om de animaliska biprodukter som skall bearbetas har en partikelstorlek på mer än 30 mm skall dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 30 mm. En daglig kontroll skall göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick skall noteras. Om partiklar som är större än 30 mm upptäcks vid dessa kontroller skall processen stoppas och nödvändiga reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

Tid, temperatur och tryck

2. Efter sönderdelning skall de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på mer än 100 °C i minst 95 minuter, en kärntemperatur på mer än 110 °C C i minst 55 minuter samt en kärntemperatur på mer än 120 °C i minst 13 minuter.

3. Bearbetningen får utföras satsvis eller i ett kontinuerligt system.

4. De animaliska biprodukterna får kokas på ett sådant sätt att kraven avseende tid och temperatur uppnås samtidigt.

Metod 4

Sönderdelning

1. Om de animaliska biprodukter som skall bearbetas har en partikelstorlek på mer än 30 mm skall dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 30 mm. En daglig kontroll skall göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick skall noteras. Om partiklar som är större än 30 mm upptäcks vid dessa kontroller skall processen stoppas och nödvändiga reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

Tid, temperatur och tryck

2. Efter sönderdelning skall de animaliska biprodukterna placeras i ett kärl i vilket fett tillsatts och sedan upphettas till en kärntemperatur på mer än 100 °C i minst 16 minuter, en kärntemperatur på mer än 110 °C i minst 13 minuter och en kärntemperatur på mer än 120 °C i minst 8 minuter samt en kärntemperatur på mer än 130 °C i minst 3 minuter.

3. Bearbetningen får utföras satsvis eller i ett kontinuerligt system.

4. De animaliska biprodukterna får kokas på ett sådant sätt att kraven avseende tid och temperatur uppnås samtidigt.

Metod 5

Sönderdelning

1. Om de animaliska biprodukter som skall bearbetas har en partikelstorlek på mer än 20 mm skall dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 20 mm. En daglig kontroll skall göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick skall noteras. Om partiklar som är större än 20 mm upptäcks vid dessa kontroller skall processen stoppas och nödvändiga reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

Tid, temperatur och tryck

2. Efter sönderdelning skall de animaliska biprodukterna upphettas tills de koagulerar och sedan pressas så att fett och vatten avlägsnas från det proteinhaltiga materialet. Det proteinhaltiga materialet skall sedan upphettas till en kärntemperatur på mer än 80 °C i minst 120 minuter samt en kärntemperatur på mer än 100 °C i minst 60 minuter.

3. Bearbetningen får utföras satsvis eller i ett kontinuerligt system.

4. De animaliska biprodukterna får kokas på ett sådant sätt att kraven avseende tid och temperatur uppnås samtidigt.

Metod 6

(Gäller endast animaliska biprodukter från fisk)

Sönderdelning

1. Partikelstorleken för de animaliska biprodukterna skall minskas till ... mm. De skall sedan blandas med myrsyra så att pH går ner till ... Blandningen skall därefter lagras i ... timmar i väntan på vidare behandling.

2. Blandningen skall sedan föras över till en kokare och upphettas till en kärntemperatur på ... °C i minst ... minuter. Produktens transport genom kokaren skall kontrolleras genom mekaniska anordningar som begränsar dess rörlighet på ett sådant sätt att produkten efter avslutad värmebehandling har genomgått en behandlingscykel som är tillräcklig både när det gäller tid och temperatur.

3. Efter värmebehandlingen skall produkten på mekanisk väg sönderdelas i vätska, fett och fettgrevar. För att erhålla bearbetat animaliskt proteinkoncentrat skall vätskefasen pumpas in i två ånguppvärmda värmeväxlare som är utrustade med vakuumkammare så att vattnet i koncentratet avgår i form av vattenånga. Fettgrevarna skall på nytt blandas med proteinkoncentratet före lagring.

Metod 7

1. Rubriken omfattar varje bearbetningsmetod som godkänts av den behöriga myndigheten, om denna myndighet fått övertygande bevis för att prov har tagits från den färdiga produkten varje dag under en månads tid och att dessa prov uppfyller följande mikrobiologiska krav:

a) Prov från materialet som tagits direkt efter värmebehandling:

Clostridium perfringens: inga fynd i 1 g produkt

b) Prov från materialet som tagits under lagring på bearbetningsanläggningen eller vid den tidpunkt då lagringen upphörde:

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

Enterobacteriaceae: n = 5, c = 2, m = 10, M = 300 i 1 g

där:

n= antal prov som skall kontrolleras,

m= gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prov inte överstiger m,

M= maximivärde för antalet bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i ett eller flera prov är M eller fler,

c= antal prov i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och provet trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga prov är högst m.

2. Närmare uppgifter om de kritiska kontrollpunkterna som visar att den enskilda bearbetningsanläggningen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de mikrobiologiska kraven, skall registreras och bevaras så att ägaren, huvudmannen eller deras företrädare samt den behöriga myndigheten kan övervaka driften på anläggningen. De uppgifter som skall registreras och kontrolleras är partikelstorlek, kritisk temperatur och, om tillämpligt, absolut tid, tryckkurva, matningshastighet för råvaran och återanvändningsgraden för fett.

3. Dessa uppgifter skall på begäran ställas till kommissionens förfogande.

KAPITEL IV

Tillsyn av produktionen

1. Den behöriga myndigheten skall övervaka bearbetningsanläggningarna för att se till att kraven i denna förordning efterlevs. Den skall särskilt

a) kontrollera:

i) anläggningens, utrustningens och personalens allmänna hygientillstånd,

ii) att anläggningens egenkontroller i enlighet med artikel 25 är effektiva; särskilt genom att myndigheten granskar resultaten av kontrollerna och tar olika prov,

iii) produkternas hygieniska kvalitet efter bearbetning. Analyser och test skall utföras i enlighet med vetenskapligt beprövade metoder (i första hand de metoder som anges i gemenskapens lagstiftning eller, när sådana inte finns, i enlighet med internationella krav eller, om sådana saknas, nationella krav),

iv) lagringsförhållanden,

b) ta de prov som behövs för olika laboratorietest,

c) utföra alla andra kontroller som den anser nödvändiga för att säkerställa att denna förordning följs.

2. För att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 1 skall den behöriga myndigheten vid alla tidpunkter ha fritt tillträde till hela bearbetningsanläggningen, fri tillgång till register, handelsdokument och hälsointyg.

KAPITEL V

Valideringsförfaranden

1. Bearbetningsanläggningen skall valideras av den behöriga myndigheten i enlighet med följande förfaranden och indikatorer:

a) Beskrivning av bearbetningen (med hjälp av ett flödesdiagram över processen).

b) Identifiering av kritiska kontrollpunkter (CCP) och fastställande av hastigheten på materialbearbetningen för kontinuerliga system.

c) Uppfyllande av de särskilda krav på bearbetningen som fastställs i denna förordning.

d) Uppfyllande av följande krav:

i) Partikelstorleken för system med satsvis bearbetning under tryck och kontinuerliga processer - vilken bestäms av storleken på kvarnhålen eller städets spaltbredd.

ii) Temperatur, tryck, bearbetningstid och hastigheten på materialbearbetningen (endast för kontinuerliga system) enligt punkterna 2 och 3.

2. För system med satsvis bearbetning under tryck gäller följande:

a) Temperaturen skall övervakas permanent med ett termokorsinstrument och plottas mot realtid.

b) Trycket skall övervakas permanent med en tryckmätare och plottas mot realtid.

c) En beskrivning av bearbetningen skall göras i form av tid/temperaturdiagram och tid/tryckdiagram.

Termokorsinstrumentet och tryckmätaren skall kalibreras minst en gång om året.

3. För system för kontinuerlig bearbetning under tryck gäller följande:

a) Temperaturen skall övervakas med termokorsinstrument eller infraröd-temperaturpistoler och trycket med tryckmätare, och dessa instrument skall placeras ut vid vissa bestämda punkter i processystemet så att det går att säkerställa att temperatur och tryck motsvarar de fastställda kraven i hela det kontinuerliga systemet eller i en del av det. Temperatur och tryck skall plottas mot realtid.

b) Mätresultaten avseende kortaste genomgångstid i hela den relevanta delen av det kontinuerliga systemet där temperatur och tryck motsvarar de fastställda kraven skall meddelas de behöriga myndigheterna. För detta ändamål skall olösliga markörer (t.ex. mangandioxid) användas, eller någon annan metod med samma tillförlitlighet. Det är nödvändigt med noggranna mätningar och kontroller av materialbearbetningshastigheten, och under valideringstestet skall denna mätning göras i relation till en kritisk kontrollpunkt som kan övervakas kontinuerligt, till exempel:

i) matarskruvens rotationshastighet (varv/min),

ii) elektrisk effekt (ampere vid en given spänning),

iii) avdunstnings-/kondensationshastighet, eller

iv) antal pumpslag per tidsenhet.

All mät- och övervakningsutrustning skall kalibreras minst en gång om året.

4. Den behöriga myndigheten skall upprepa valideringsförfarandena med jämna mellanrum när den anser att det är nödvändigt och under alla omständigheter då väsentliga förändringar görs i processen (till exempel förändringar i fråga om den maskinella utrustningen eller råvara).

5. Valideringsförfaranden som baseras på testmetoder får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

(1) "Mättad ånga" innebär att all luft i steriliseringkammaren har ersatts med ånga.

BILAGA VI

SÄRSKILDA KRAV FÖR BEARBETNING AV KATEGORI 1- OCH KATEGORI 2-MATERIAL OCH FÖR BIOGAS- OCH KOMPOSTERINGSANLÄGGNINGAR

KAPITEL I

Särskilda krav för bearbetning av kategori 1- och kategori 2-material

Utöver de allmänna krav som fastställs i bilaga V gäller följande.

A. Lokaler

1. Bearbetningsanläggningar för kategori 1- och kategori 2-material skall ha en sådan planlösning att total separation mellan kategori 1-material och kategori 2-material säkerställs, från det att råvaran mottas till dess att den bearbetade produkten skickas iväg.

2. Den behöriga myndigheten får dock ge tillstånd till att en bearbetningsanläggning för kategori 2-material tillfälligt används för bearbetning av kategori 1-material när ett omfattande utbrott av en epizootisk sjukdom eller andra exceptionella eller oförutsebara omständigheter leder till kapacitetsbrist vid en bearbetningsanläggning för kategori 1-material.

Den behöriga myndigheten skall på nytt godkänna bearbetningsanläggningen för kategori 2-material i enlighet med artikel 13 innan bearbetningen av kategori 2-material återupptas.

B. Bearbetningskrav

3. Kritiska kontrollpunkter som avgör omfattningen av de värmebehandlingar som används vid bearbetning skall fastställas för varje bearbetningsmetod enligt vad som anges i kapitel III i bilaga V. Dessa kontrollpunkter får omfatta följande:

a) Råvarans partikelstorlek.

b) Temperatur som skall uppnås vid värmebehandling.

c) Vilket tryck som råvaran skall behandlas under.

d) Hur lång värmebehandlingen skall vara, eller matningshastighet för kontinuerliga system.

Minimikrav för bearbetningen skall anges för alla kritiska kontrollpunkter som används.

4. Uppgifterna skall sparas i minst två år som bevis på att de lägsta tillåtna bearbetningsvärdena för samtliga kritiska kontrollpunkter har tillämpats.

5. Noggrant kalibrerad utrustning för mätning och registrering skall användas för kontinuerlig övervakning av bearbetningsförhållandena. Uppgifter om kalibreringsdatum för mätnings- och registreringsutrustning skall sparas.

6. Material som eventuellt inte har genomgått den värmebehandling som krävs (t.ex. material som slängdes i början av processen eller material som läckt ut från kokpannorna) skall genomgå förnyad värmebehandling, eller samlas in och bearbetas på nytt.

7. Animaliska biprodukter skall bearbetas i enlighet med följande bearbetningskrav.

a) Bearbetningsmetod 1 skall tillämpas för

i) kategori 2-material utom naturgödsel samt mag- och tarminnehåll som är avsett för biogas- eller komposteringsanläggningar, eller som skall användas som organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel,

ii) kategori 1- och 2-material som är avsett för deponier.

b) Någon av bearbetningsmetoder 1-5 skall tillämpas för

i) kategori 2-material när det protein som framställts ur detta är avsett för förbränning eller samförbränning,

ii) kategori 2-material när det utsmälta fettet är avsett för en oleokemisk anläggning för kategori 2-material och

iii) kategori 1- eller 2-material som är avsett för förbränning eller samförbränning,

Den behöriga myndigheten får emellertid kräva att bearbetningsmetod 1 skall användas för kategori 1-material som är avsett för förbränning eller samförbränning.

C. Bearbetade produkter

8. Bearbetade produkter som härrör från kategori 1- eller 2-material, med undantag av flytande produkter som är avsedda för biogas- eller komposteringsanläggningar, skall märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, med hjälp av ett system som godkänts av den behöriga myndigheten. Närmare regler för sådan märkning får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

9. När det gäller prov som tas från bearbetade produkter som är avsedda för biogasanläggningar, komposteringsanläggningar eller deponier och som tagits direkt efter värmebehandling skall dessa vara fria från värmeresistenta patogena bakteriesporer (Clostridium perfringens: inga fynd i 1 g av produkterna).

KAPITEL II

Särskilda krav för godkännande av biogas- och komposteringsanläggningar

A. Lokaler

1. Biogasanläggningar skall ha följande utrustning.

a) En enhet för pastörisering/desinfektion som materialet måste passera igenom, med

i) mätinstrument som anger temperaturen plottad mot tiden,

ii) anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten från ovanstående mätningar,

iii) ett fullgott säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig värmebehandling.

b) Lämplig utrustning och ändamålsenliga lokaler för rengöring och desinfektion av fordon och behållare när de lämnar biogasanläggningen.

En enhet för pastörisering/desinfektion är dock inte obligatorisk för biogasanläggningar som endast omvandlar animaliska biprodukter som har bearbetats med metod 1.

2. Komposteringsanläggningar skall ha följande utrustning.

a) En sluten komposteringsreaktor som materialet måste passera igenom, med

i) mätinstrument som anger temperaturen plottad mot tiden,

ii) anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten från ovanstående mätningar,

iii) ett fullgott säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig värmebehandling.

b) Lämplig utrustning och ändamålsenliga lokaler för rengöring och desinfektion av de fordon och behållare i vilka obehandlade animaliska biprodukter transporteras.

3. Varje biogasanläggning och komposteringsanläggning skall ha ett eget laboratorium eller utnyttja ett externt laboratorium. Laboratoriet skall ha lämplig utrustning för de analyser som krävs och skall vara godkänt av den behöriga myndigheten.

B. Hygienkrav

4. Endast följande animaliska biprodukter får omvandlas i en biogasanläggning eller komposteringsanläggning:

a) Kategori 2-material som har bearbetats med bearbetningsmetod 1 i en bearbetningsanläggning för kategori 2-material.

b) Naturgödsel och mag- och tarminnehåll.

c) Kategori 3-material.

5. De animaliska biprodukter som avses i punkt 4 skall omvandlas så snart som möjligt efter ankomst. De skall lagras på ett ändamålsenligt sätt i väntan på behandling.

6. Behållare, kärl och fordon som använts för transport av obehandlat material skall rengöras i ett särskilt utrymme. Detta utrymme skall vara så placerat eller utformat att det inte finns någon risk för kontaminering av behandlade produkter.

7. Förebyggande åtgärder mot fåglar, gnagare, insekter och andra skadegörare skall vidtas systematiskt. Ett noggrant beskrivet program för bekämpning av skadegörare skall användas för detta ändamål.

8. Rengöringsprocedurer skall införas för alla delar av anläggningen och finnas väl beskrivna. Det skall finnas lämplig utrustning och effektiva rengöringsmedel.

9. Hygienkontrollen skall omfatta regelbundna inspektioner av produktionsmiljö och utrustning. Inspektionsscheman och resultat skall sparas.

10. Anordningar och utrustning skall hållas i gott skick och mätutrustningen skall kalibreras regelbundet.

11. Rötrest skall hanteras och lagras på anläggningen på ett sådant sätt att återkontaminering förhindras.

C. Bearbetningskrav

12. Kategori 3-material som används som råvara i biogasanläggningar som är utrustade med en enhet för pastörisering/desinfektion skall uppfylla följande minimikrav:

a) Maximal partikelstorlek innan materialet gått igenom enheten: 12 mm.

b) Minimitemperatur för allt material i enheten: 70 °C.

c) Minimitid i enheten utan avbrott: 60 minuter.

13. Kategori 3-material som används som råvara i komposteringsanläggningar skall uppfylla följande minimikrav:

a) Maximal partikelstorlek innan materialet gått igenom komposteringsreaktorn: 12 mm.

b) Minimitemperatur för allt material i reaktorn: 70 °C, och

c) Minimitid i reaktorn vid 70 °C (allt material): 60 minuter.

14. I väntan på att regler i enlighet med artikel 6.2 g skall antas kan emellertid den behöriga myndigheten, när matavfall är den enda animaliska biprodukt som används som råvara i biogas- eller komposteringsanläggningar, tillåta andra bearbetningskrav än de som fastställs i punkterna 12 och 13 under förutsättning att de garanterar en likvärdig effekt när det gäller reduktion av patogener.

D. Rötrest och kompost

15. Prov från rötrest eller kompost som tagits under lagring på biogas- eller komposteringsanläggningen eller vid den tidpunkt då lagringen i dessa anläggningar upphör, skall uppfylla följande krav:

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

Enterobacteriaceae: n = 5, c = 2, m = 10, M = 300 i 1 g

där:

n= antal prover som skall testas,

m= gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prover inte överstiger m,

M= maximivärde för antalet bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i ett eller flera prover är M eller fler,

c= antal prover i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och provet trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga prover är högst m.

KAPITEL III

Krav vid ytterligare bearbetning av utsmält fett

Följande processer kan användas för att framställa fettderivat av utsmält fett som härrör från kategori 2-material:

1. transesterifiering eller hydrolys vid lägst 200 °C, under motsvarande lämpligt tryck i 20 minuter (glycerol, fettsyror och estrar), eller

2. förtvålning med 12 M NaOH (glycerol och tvål)

a) genom en satsvis process vid 95 °C i tre timmar, eller

b) genom en kontinuerlig process vid 140 °C, 2 bar (2000 hPa) i 8 minuter, eller under motsvarande förhållanden som fastställts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

BILAGA VII

SÄRSKILDA HYGIENKRAV FÖR BEARBETNING OCH UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV BEARBETAT ANIMALISKT PROTEIN OCH ANDRA BEARBETADE PRODUKTER SOM SKULLE KUNNA ANVÄNDAS SOM FODERRÅVARA

KAPITEL I

Särskilda krav för godkännande av bearbetningsanläggningar för kategori 3-material

Utöver de allmänna krav som fastställs i bilaga V gäller följande:

A. Lokaler

1. Anläggningar för bearbetning av kategori 3-material får inte vara belägna på samma tomt som anläggningar för bearbetning av kategori 1- eller kategori 2-material, såvida de inte är inrymda i en helt avskild byggnad.

2. Den behöriga myndigheten kan dock ge tillstånd till att en bearbetningsanläggning för kategori 3-material tillfälligt används för bearbetning av kategori 1- eller 2-material när ett utbrott av en utbredd epizootisk sjukdom eller andra extraordinära eller oförutsägbara omständigheter leder till kapacitetsbrist på en bearbetningsanläggning för kategori 1- eller kategori 2-material.

Den behöriga myndigheten skall godkänna bearbetningsanläggningen för kategori 3-material på nytt i enlighet med artikel 17 innan den bearbetar kategori 3-material igen.

3. Bearbetningsanläggningar för kategori 3-material skall ha följande utrustning:

a) En anordning för att kontrollera förekomsten av främmande material, till exempel förpackningsmaterial eller metallbitar i de animaliska biprodukterna.

b) Om mängden produkter som behandlas är så stor att den behöriga myndigheten ständigt eller regelbundet måste vara på plats skall det dessutom finnas ett lämpligt utrustat låsbart utrymme som endast får användas av inspektörerna.

B. Råvara

4. Endast sådant kategori 3-material som förtecknas i artikel 6.1 a-6.1 j som har hanterats, lagrats och transporterats i enlighet med artikel 22 får användas för tillverkning av bearbetat animaliskt protein och annan foderråvara.

5. Före bearbetningen skall de animaliska biprodukterna kontrolleras avseende förekomst av främmande material. Om sådant material påträffas skall det genast avlägsnas.

C. Bearbetningskrav

6. Kritiska kontrollpunkter som avgör omfattningen av de värmebehandlingar som används vid bearbetning skall fastställas för varje bearbetningsmetod enligt vad som anges i kapitel III i bilaga V. Dessa kritiska kontrollpunkter skall minst omfatta

- råvarans partikelstorlek,

- den temperatur som skall uppnås vid värmebehandling,

- det tryck som råvaran i tillämpliga fall skall behandlas under,

- värmebehandlingens längd eller matningshastighet för kontinuerliga system.

Lägsta tillåtna bearbetningskrav skall anges för alla kritiska kontrollpunkter som används.

7. Uppgifterna skall sparas i minst två år som bevis på att lägsta tillåtna processvärden har tillämpats vid samtliga kritiska kontrollpunkter.

8. Noggrant kalibrerad utrustning för mätning och registrering skall användas för kontinuerlig övervakning av bearbetningsförhållandena. Uppgifter om kalibreringsdatum för mätnings- och registreringsutrustning skall sparas i minst två år.

9. Material som eventuellt inte har genomgått den värmebehandling som krävs (till exempel material som slängdes i början av processen eller material som läckt ut från kokpannorna), skall genomgå förnyad värmebehandling eller samlas in och bearbetas på nytt.

D. Bearbetade produkter

10. Prov från de färdiga produkterna som tagits under lagring på bearbetningsanläggningen eller vid den tidpunkt då lagringen avbryts skall uppfylla följande krav:

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

Enterobacteriaceae: n = 5, c = 2, m = 10, M = 300 i 1 g

där:

n= antalet prover som skall testas,

m= gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prover inte överstiger m,

M= maximivärde för antalet bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i en eller flera prover är M eller fler,

c= antal prover i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och provet trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga prover är högst m.

KAPITEL II

Särskilda villkor för bearbetat animaliskt protein

Utöver de allmänna villkor som fastställs i kapitel I gäller följande:

A. Bearbetningskrav

1. Bearbetat däggdjursprotein skall ha bearbetats med metod 1.

2. Bearbetat icke-däggdjursprotein, utom fiskmjöl, skall ha bearbetats med någon av metoderna 1-5 eller 7.

3. Fiskmjöl skall ha bearbetats med användning av

a) någon av bearbetningsmetoderna, eller

b) metoder och parametrar som garanterar att produkten uppfyller de mikrobiologiska krav som fastställs i kapitel I punkt 10.

B. Förvaring

4. Bearbetat animaliskt protein skall förpackas och lagras i nya eller steriliserade säckar eller lagras i ändamålsenligt utformade silor.

5. Tillräckliga åtgärder skall vidtas för att minimera kondensering i silor, transportörer och elevatorer.

6. Produkter på bandtransportörer samt i hissar och lådor skall skyddas från kontaminering av misstag.

7. Utrustning som används för att hantera bearbetat animaliskt protein skall hållas ren och torr och den skall vara försedd med ändamålsenliga inspektionspunkter så att hygienförhållandena kan undersökas. Alla lagringsutrymmen skall tömmas och rengöras med jämna mellanrum i enlighet med de krav som ställs på produktionen.

8. Bearbetat animaliskt protein skall hållas torrt. Läckage och kondensering i lagringsutrymmen skall undvikas.

C. Import

9. Medlemsstaterna måste tillåta import av bearbetat animaliskt protein om det

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget i förteckningen i del II i bilaga XI eller, när det gäller fiskmjöl, i förteckningen i del III i bilaga XI,

b) kommer från en bearbetningsanläggning som finns upptagen på den förteckning som avses i artikel 29.4,

c) har framställts i enlighet med denna förordning,

d) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

10. Innan sändningar övergår till fri omsättning inom gemenskapen skall den behöriga myndigheten, vid import, ta stickprov av bearbetat animaliskt protein vid gränskontrollstationen för att säkerställa överensstämmelse med kraven i kapitel I, punkt 10. Den behöriga myndigheten skall

a) ta stickprov av varje sändning med produkter som transporteras i bulk,

b) ta stickprov slumpvis på sändningar med produkter som förpackats på den ursprungliga tillverkningsanläggningen.

11. När sex prover i följd på bulksändningar med ursprung i ett visst tredje land är negativa får den behöriga myndigheten därefter göra stickprovsundersökningar slumpvis på bulksändningar från detta tredje land. Om ett av dessa stickprov visar sig vara positivt skall den behöriga myndigheten som tar stickprov underrätta den behöriga myndigheten i ursprungslandet, så att den kan vidta lämpliga åtgärder för att rätta till förhållandena. Den behöriga myndigheten i ursprungslandet skall underrätta den behöriga myndighet som tar stickprov om dessa åtgärder. Om ytterligare ett prov med samma ursprung ger positivt resultat skall den behöriga myndigheten ta stickprov på varje sändning med samma ursprung, till dess att sex stickprov i följd åter ger negativt utslag.

12. De behöriga myndigheterna skall i minst två år spara resultaten från den provtagning som görs för alla sändningar som genomgått provtagning.

13. Om en sändning ger positivt resultat för salmonella skall den antingen

a) behandlas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17.2 a i direktiv 97/78/EG(1), eller

b) bearbetas på nytt i en bearbetningsanläggning som godkänts enligt denna förordning eller dekontamineras genom en behandling som godkänts av den behöriga myndigheten. En förteckning över tillåtna behandlingar får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2. Sändningen får inte släppas innan den har behandlats och undersökts avseende salmonella av den behöriga myndigheten med negativt resultat i enlighet med kapitel I, punkt 10.

KAPITEL III

Särskilda villkor för blodprodukter

Utöver de allmänna villkor som fastställs i kapitel I gäller följande:

A. Råvara

1. Endast sådant blod som avses i artikel 6.1 a och 6.1 b får användas för tillverkning av blodprodukter.

B. Bearbetningskrav

2. Blodprodukter skall ha behandlats med

a) någon av bearbetningsmetoderna 1-5 eller 7, eller

b) metoder och parametrar som garanterar att produkten uppfyller de mikrobiologiska krav som fastställs i kapitel I, punkt 10.

C. Import

3. Medlemsstaterna måste tillåta import av blodprodukter om

a) de kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del V i bilaga XI,

b) de kommer från en bearbetningsanläggning som finns upptagen på den förteckning som avses i artikel 29.4,

c) de har framställts i enlighet med denna förordning,

d) de åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

KAPITEL IV

Särskilda villkor för utsmält fett och fiskolja

Utöver de allmänna villkor som fastställs i kapitel I gäller följande:

A. Bearbetningskrav

1. Utsmält fett från idisslare skall renas på ett sådant sätt att den återstående totalhalten av olösliga föroreningar inte överstiger 0,15 viktprocent.

B. Import av utsmält fett

2. Medlemsstaterna måste tillåta import av utsmält fett om det uppfyller följande krav:

a) Det skall komma från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del IV i bilaga XI.

b) Det skall komma från en bearbetningsanläggning som finns upptagen på den förteckning som avses i artikel 29.4.

c) Det skall ha framställts i enlighet med denna förordning.

d) Det skall antingen

i) helt eller delvis ha framställts av råvara från svin och komma från ett land eller ett område i ett land som varit fritt från mul- och klövsjuka under de föregående 24 månaderna och som varit fritt från klassisk svinpest och afrikansk svinpest under de föregående tolv månaderna,

ii) helt eller delvis ha framställts av råvara från fjäderfä och komma från ett land eller ett område i ett land som varit fritt från newcastlesjuka och aviär influensa under de föregående sex månaderna,

iii) helt eller delvis ha framställts av råvara från idisslare och komma från ett land eller ett område i ett land som varit fritt från mul- och klövsjuka under de föregående 24 månaderna och fritt från boskapspest under de föregående tolv månaderna, eller

iv) ha genomgått en värmebehandling, om det har förekommit utbrott av någon av ovannämnda sjukdomar under den tidsperiod som anges ovan, som skall motsvara

- minst 70 °C i åtminstone 30 minuter, eller

- minst 90 °C i åtminstone 15 minuter,

och innebära att mätdata från de kritiska kontrollpunkterna registreras och sparas så att ägaren, huvudmannen eller deras företrädare och, om så krävs, den behöriga myndigheten kan övervaka driften vid anläggningen; uppgifterna skall omfatta partikelstorlek, kritisk temperatur samt, beroende på omständigheterna, absolut tid, tryckkurva, matningshastighet för råvaran och återanvändningsgraden för fett.

e) Det skall dessutom åtföljas av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

C. Import av fiskolja

3. Medlemsstaterna måste tillåta import av fiskolja om den

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del III i bilaga XI,

b) kommer från en bearbetningsanläggning som finns upptagen på den förteckning som avses i artikel 29.4,

c) har framställts i enlighet med denna förordning,

d) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

D. Hygienkrav

4. Om utsmält fett eller fiskolja förpackas, skall de förpackas i nya eller rengjorda behållare, och alla försiktighetsåtgärder skall ha vidtagits för att förhindra att produkterna återkontamineras. Om produkten är avsedd för bulktransport skall rör, pumpar och bulktankar samt eventuella andra behållare eller tankbilar för bulklaster som använts i samband med transport av produkterna från tillverkningsanläggningen, antingen direkt till fartyg eller till hamntankar eller direkt till anläggningar, ha inspekterats och befunnits vara rena före användningen.

KAPITEL V

Särskilda villkor för mjölk, mjölkbaserade produkter och råmjölk

Utöver de allmänna villkor som fastställs i kapitel I gäller följande.

A. Bearbetningskrav

1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall framställas under förhållanden som ger tillräckliga garantier för skyddet av djurhälsan. Bestämmelser om dessa förhållanden får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

2. Mjölk eller behandlade eller förädlade mjölkprodukter skall värmebehandlas vid minst 72 °C i åtminstone 15 sekunder eller någon kombination av temperatur och tid som ger minst likvärdig värmeeffekt och som leder till negativ reaktion vid fosfatastest, följt av

a) när det gäller torrmjölk eller torrmjölksprodukter: torkning, eller

b) när det gäller syrade mjölkprodukter: en sänkning av pH-värdet till under 5; denna nivå skall bibehållas under minst 1 timme.

3. Utöver de villkor som fastställs i punkt 2 skall torrmjölk och torkade mjölkprodukter uppfylla följande krav:

a) Efter avslutad torkning skall alla försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att produkterna kontamineras.

b) Slutprodukten skall dessutom

i) förpackas i nya behållare, eller

ii) vid bulktransport transporteras i fordon eller behållare som innan den lastats med mjölk, mjölkbaserade produkter eller råmjölk har desinfekterats med en produkt som godkänts av den behöriga myndigheten.

B. Import

4. Medlemsstaterna måste tillåta import av mjölk och mjölkbaserade produkter om

a) de kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del I i bilaga XI,

b) dessa, när det gäller mjölk och mjölkbaserade produkter från de tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i kolumn B i bilagan till beslut 95/340/EG(2), har genomgått en pastörisering som leder till negativ reaktion vid fosfatastest, och åtföljs av ett hälsointyg enligt förlagan i kapitel 2 A i bilaga X,

c) dessa, när det gäller mjölkbaserade produkter med ett pH-värde på mindre än 6 från de tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i kolumn C i bilagan till beslut 95/340/EG, först har genomgått en pastörisering som leder till negativ reaktion vid fosfatastest och åtföljs av ett hälsointyg enligt förlagan i kapitel 2 B i bilaga X,

d) dessa, när det gäller mjölk och mjölkbaserade produkter från de tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i kolumn C i bilagan till beslut 95/340/EG, har genomgått en sterilisering som leder till negativ reaktion vid fosfatastest, och åtföljs av ett hälsointyg enligt förlagan i kapitel 2 C i bilaga X,

e) de kommer från en bearbetningsanläggning som finns upptagen i den förteckning som avses i artikel 29.4.

5. Mjölk och mjölkbaserade produkter från de tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i kolumn C i bilagan till beslut 95/340/EG och som har drabbats av ett utbrott av mul- och klövsjuka under de senaste tolv månaderna eller där vaccination mot mul- och klövsjuka har utförts under de senaste tolv månaderna skall, innan de förs in i gemenskapen, ha genomgått antingen

a) sterilisering till ett Fc-värde på lägst 3, eller

b) en inledande värmebehandling med en värmeeffekt som minst motsvarar den som uppnås genom pastörisering vid minst 72 °C under åtminstone 15 sekunder, och som är tillräcklig för att negativ reaktion skall erhållas vid fosfatastest, följt av

i) en andra värmebehandling med en värmeeffekt som minst motsvarar den inledande värmebehandlingens och som i sig är tillräcklig för att negativ reaktion skall erhållas vid fosfatastest, följt av - när det gäller torrmjölk eller torrmjölksbaserade produkter - torkning, eller

ii) syrning, varvid pH-värdet sänks till under 6 och bibehålls på denna nivå i minst 1 timme.

6. Om det finns risk för införande av en exotisk sjukdom, eller om det föreligger andra djurhälsorisker, kan ytterligare krav för skydd av djurhälsan införas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

KAPITEL VI

Särskilda villkor för gelatin och hydrolyserat protein

Utöver de allmänna villkor som fastställs i kapitel I gäller följande.

A. Bearbetningsnormer för gelatin

1. a) Gelatin skall framställas i en process som säkerställer att obearbetat kategori 3-material genomgår behandling med syror eller baser följt av en eller flera sköljningar. Därefter skall pH-värdet justeras. Gelatin skall extraheras genom upphettning - en gång eller flera på varandra följande gånger - följt av rening genom filtrering och sterilisering.

b) Efter att ha genomgått de behandlingar som avses i led a får gelatinet torkas och vid behov genomgå pulvrisering eller laminering.

c) Endast svaveldioxid och väteperoxid får användas som konserveringsmedel.

2. Gelatinet skall emballeras, förpackas, lagras och transporteras under godtagbara hygieniska förhållanden. Särskilt gäller följande:

a) Det skall finnas ett utrymme för lagring av emballage och förpackningsmaterial.

b) Emballering och förpackning skall genomföras i ett utrymme eller på en plats som är särskilt avsedd för detta ändamål.

c) Dessutom skall emballage och förpackningar som innehåller gelatin vara märkta med beteckningen "Gelatin lämpligt för foderändamål".

B. Bearbetningsnormer för hydrolyserat protein

3. Hydrolyserat protein skall framställas genom en process med lämpliga åtgärder för att minimera kontamineringen av obehandlat kategori 3-material. Det obehandlade kategori 3-materialets bearbetning genom insaltning, behandling med kalk, och grundlig sköljning måste följas av

a) behandling av materialet i pH >11 under mer än tre timmar vid en temperatur som skall vara högre än 80 °C följt av värmebehandling vid en temperatur som skall vara högre än 140 °C i 30 minuter vid ett tryck som skall vara högre än 3,6 bar,

b) behandling av materialet i pH 1-2 och sedan pH > 11, följt av värmebehandling vid 140 °C i 30 minuter vid 3 bar, eller

c) en likvärdig framställningsprocess som godkänts enligt det förfarande som avses i artikel 33.2.

C. Import

4. Medlemsstaterna måste tillåta import av gelatin och hydrolyserat protein om de

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del XI i bilaga X,

b) kommer från en bearbetningsanläggning som finns upptagen på den förteckning som avses i artikel 29.4,

c) har framställts i enlighet med denna förordning,

d) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

KAPITEL VII

Särskilda villkor för dikalciumfosfat

Utöver de allmänna villkor som fastställs i kapitel I gäller följande:

A. Bearbetningskrav

1. Dikalciumfosfat skall framställas i en process som innebär

a) att det säkerställs att allt benmaterial i kategori 3 finfördelas och sedan avfettas med varmt vatten samt behandlas med utspädd saltsyra (lägsta koncentration 4 % och ett pH som skall vara lägre än 1,5) i minst två dagar,

b) att den erhållna fosforhaltiga vätskan därefter behandlas med kalk, vilket leder till en utfällning av dikalciumfosfat vid pH 4-7,

c) att denna utfällning slutligen lufttorkas i 15 minuter med en ingångstemperatur på 270-325 °C och en sluttemperatur på 60-65 °C,

eller behandling med en likvärdig process som godkänts enligt det förfarande som avses i artikel 33.2.

B. Import

2. Medlemsstaterna måste tillåta import av dikalciumfosfat om den

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del XI i bilaga X,

b) kommer från en bearbetningsanläggning som finns upptagen på den förteckning som avses i artikel 29.4,

c) har framställts i enlighet med denna förordning,

d) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

(1) Rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (EGT L 24, 30.1.1998, s. 9).

(2) Kommissionens beslut 95/340/EG av den 27 juli 1995 om upprättande av en provisorisk förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av mjölk och mjölkbaserade produkter och om upphävande av beslut 94/70/EG (EGT L 200, 24.8.1995, s. 38). Beslutet ändrat genom kommissionens beslut 96/584/EG (EGT L 255, 9.10.1996, s. 20).

BILAGA VIII

SÄRSKILDA KRAV FÖR UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN AV SÄLLSKAPSDJURSFODER, TUGGBEN OCH TEKNISKA PRODUKTER

KAPITEL I

Särskilda krav för godkännande av anläggningar för tillverkning av sällskapsdjursfoder och av tekniska anläggningar

Anläggningar för tillverkning av sällskapsdjursfoder, tuggben och tekniska produkter utom organiska gödningsmedel, jordförbättringsmedel och fettderivat som härrör från kategori 2-material skall uppfylla följande krav.

1. De skall ha lämpliga lokaler och utrustning för att lagra och behandla inkommande material på ett helt säkert sätt.

2. De skall ha lämpliga lokaler och utrustning för bortskaffande, i enlighet med denna förordning, av sådana oanvända och obearbetade animaliska biprodukter som återstår efter framställning av produkterna, eller också skall detta material sändas till en bearbetningsanläggning eller till en förbrännings- eller samförbränningsanläggning i enlighet med denna förordning.

KAPITEL II

Särskilda krav för sällskapsdjursfoder och tuggben

A. Råvara

1. De enda animaliska biprodukter som får användas för att tillverka sällskapsdjursfoder och tuggben är de som avses i artikel 6.1 a-6.1 j. Obehandlat sällskapsdjursfoder får dock tillverkas endast av de animaliska biprodukter som anges i artikel 6.1 a.

B. Bearbetningskrav

2. Konserverat sällskapsdjursfoder måste genomgå värmebehandling till ett Fc-värde på minst 3,0.

3. Bearbetat sällskapsdjursfoder utom konserverat foder skall genomgå en värmebehandling i vilken hela materialet upphettas till minst 90 oC. Efter behandlingen skall omfattande försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att produkten kontamineras. Produkten skall förpackas i nytt förpackningsmaterial.

4. Tuggben skall i samband med bearbetning genomgå en värmebehandling som förstör patogena organismer (inklusive salmonella). Efter behandlingen skall omfattande försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att produkten kontamineras. Produkten skall förpackas i nytt förpackningsmaterial.

5. Obehandlat sällskapsdjursfoder måste förpackas i nytt förpackningsmaterial som inte läcker. Under hela produktionskedjan fram till försäljningsstället skall lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra att produkten kontamineras. Texten "Får bara användas som sällskapsdjursfoder" skall anges på förpackningen på ett tydligt och läsbart sätt.

6. Stickprov måste tas slumpvis vid produktion och/eller lagring (före avsändandet) för att säkerställa att följande krav uppfylls:

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

där:

n= Antalet stickprov.

m= Gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga stickprov inte överstiger m.

M= Maximivärde för antalet bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i en eller flera stickprov är M eller fler.

c= Antal stickprov i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och provet trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga stickprov är högst m.

C. Import

7. Medlemsstaterna måste tillåta import av sällskapsdjursfoder och tuggben om följande villkor är uppfyllda:

a) De skall komma från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del X i bilaga XI.

b) De skall komma från anläggningar för framställning av sällskapsdjursfoder som godkänts av den behöriga myndigheten i det tredje landet och som uppfyller de särskilda krav som fastställs i denna förordning.

c) De skall ha framställts i enlighet med denna förordning.

d) De skall åtföljas av följande dokument:

i) När det gäller konserverat sällskapsdjursfoder: ett intyg som motsvarar förlagan i kapitel 3 A i bilaga X.

ii) När det gäller bearbetat sällskapsdjursfoder utom konserverat foder: ett intyg som motsvarar förlagan i kapitel 3 B i bilaga X.

iii) När det gäller tuggben: ett intyg som motsvarar förlagan i kapitel 3 C i bilaga X.

iv) När det gäller obehandlat sällskapsdjursfoder: ett intyg som motsvarar förlagan i kapitel 3 D i bilaga X.

KAPITEL III

Särskilda krav för naturgödsel, bearbetad naturgödsel och bearbetade naturgödselprodukter

I. Obearbetad naturgödsel

A. Handel

1. a) Det är inte tillåtet att bedriva handel med obearbetad naturgödsel från andra arter än fjäderfä och hästdjur, med undantag av den som

i) har sitt ursprung i ett område som inte omfattas av restriktioner på grund av en allvarlig överförbar sjukdom,

ii) är avsedd att, under den behöriga myndighetens tillsyn, användas på ett enskilt jordbruksföretag vars mark ligger på ömse sidor om gränsen mellan två medlemsstater.

b) Den behöriga myndigheten kan dock genom ett särskilt godkännande tillåta att följande varor förs in på dess territorium:

i) naturgödsel avsedd för bearbetning i en teknisk anläggning, biogasanläggning eller komposteringsanläggning som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med denna förordning för framställning av de produkter som avses i avdelning II nedan. Den behöriga myndigheten måste beakta naturgödselns ursprung när den godkänner sådana anläggningar, eller

ii) naturgödsel som är avsedd att användas på ett jordbruksföretags mark. Denna typ av handel får endast ske efter samtycke från de behöriga myndigheterna i både ursprungs- och mottagarmedlemsstaten. När de behöriga myndigheterna överväger att bevilja sådana tillstånd skall de särskilt ta hänsyn till naturgödselns ursprung och destination samt till djurhälso- och säkerhetsaspekter.

Ett hälsointyg som överensstämmer med en modell som fastställts enligt det förfarande som anges i artikel 33.2 måste åtfölja naturgödseln i sådana fall.

2. Handel med obearbetad naturgödsel från fjäderfä omfattas av följande villkor:

a) Naturgödseln skall ha sitt ursprung i ett område som inte omfattas av restriktioner på grund av Newcastlesjuka eller aviär influensa.

b) Obearbetad naturgödsel från fjäderfäflockar som har vaccinerats mot newcastlesjuka får inte sändas till en region som erhållit status som "område som inte vaccinerar mot newcastlesjuka" i enlighet med artikel 15.2 i direktiv 90/539/EEG(1).

c) Ett hälsointyg som överensstämmer med en modell som fastställts enligt det förfarande som anges i artikel 33.2 måste åtfölja naturgödseln.

3. Handel med obearbetad naturgödsel från hästdjur omfattas inte av några djurhälsokrav.

B. Import

4. Medlemsstaterna måste tillåta import av obearbetad naturgödsel om den

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del IX i bilaga XI,

b) uppfyller de krav för arten i fråga som anges i punkt 1 a ovan,

c) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

II. Bearbetad naturgödsel och bearbetade naturgödselprodukter

A. Utsläppande på marknaden

5. Utsläppande på marknaden av bearbetad naturgödsel och bearbetade naturgödselprodukter får endast ske på följande villkor:

a) De skall komma från en teknisk anläggning, biogasanläggning eller komposteringsanläggning som godkänts av de behöriga myndigheterna i enlighet med denna förordning.

b) De skall ha värmebehandlats vid minst 70 oC i åtminstone 60 minuter eller genomgå en likvärdig behandling enligt regler som fastställts enligt det förfarande som anges i artikel 33.2.

c) De skall

i) vara fria från salmonella (ingen salmonella i 25 g behandlad produkt),

ii) vara fria från enterobacteriaceae (enligt en kontroll av halten aeroba bakterier: < 1000 cfu per gram behandlad produkt),

iii) ha behandlats för att minska halten sporbildande bakterier och produktionen av toxiner.

d) De skall lagras på ett sådant sätt att de efter bearbetning inte riskerar att kontamineras eller bli fuktiga eller drabbas av ett annat smittämne. De skall därför lagras i

i) väl tillslutna och isolerade silor, eller

ii) väl tillslutna förpackningar (plastsäckar eller storsäckar).

B. Import

6. Medlemsstaterna måste tillåta import av bearbetad naturgödsel och bearbetade naturgödselprodukter om de

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del IX i bilaga XI,

b) kommer från en anläggning som godkänts av den behöriga myndigheten i det tredje landet och som uppfyller de särskilda kraven i denna förordning,

c) uppfyller kraven i punkt 5 ovan,

d) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

III. Guano

7. Utsläppande på marknaden av guano omfattas inte av några djurhälsovillkor.

KAPITEL IV

Särskilda krav för blod och blodprodukter som används för tekniska ändamål inbegripet farmaceutiska produkter samt vid in vitro-diagnoser och för laboratoriebruk, utom serum från hästdjur

A. Utsläppande på marknaden

1. Blodprodukter som omfattas av detta kapitel får bara släppas ut på marknaden om kraven i artikel 20 är uppfyllda.

B. Import

2. Import av blod får bara äga rum om kraven i kapitel XI är uppfyllda.

3. Medlemsstaterna måste tillåta import av blodprodukter om de

a) kommer från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del VI i bilaga XI,

b) kommer från en anläggning som godkänts av den behöriga myndigheten i det tredje landet och som uppfyller de särskilda kraven i denna förordning,

c) åtföljs av ett hälsointyg enligt artikel 29.6.

Dessutom skall de antingen

d) ha sitt ursprung i ett tredje land där inget fall av mul- och klövsjuka har konstaterats under minst 24 månader, och där inget fall av vesikulär stomatit, vesikulär svinsjuka, boskapspest, peste des petits ruminants, Rift valley-feber, bluetongue, afrikansk hästpest, klassisk svinpest, afrikansk svinpest, newcastlesjuka eller aviär influensa har konstaterats under tolv månader bland mottagliga arter, och där inga vaccinationer mot dessa sjukdomar har utförts under minst tolv månader. Hälsointyget får utfärdas för den djurart från vilken blodprodukterna kommer, eller

e) när det gäller blodprodukter från nötkreatur skall de

i) ha sitt ursprung i ett område i ett tredje land som uppfyller kraven i stycke d och från vilket import av nötkreatur, färskt nötkött eller sperma från nötkreatur är tillåten enligt gemenskapslagstiftningen. Det blod från vilket produkterna har framställts skall komma från nötkreatur som har sitt ursprung i denna del av det tredje landet och det skall ha insamlats

- i slakterier som godkänts enligt gemenskapslagstiftningen,

eller

- i slakterier som godkänts och som övervakas av de behöriga myndigheterna i det tredje landet. Slakteriets adress och godkännandenummer skall meddelas kommissionen och medlemsstaterna eller anges i intyget,

ii) ha genomgått någon av följande behandlingar, vilket garanterar att de inte innehåller några patogener av de nötkreaturssjukdomar som anges i stycke d:

- Värmebehandling vid 65 oC i minst tre timmar, följt av ett test av behandlingens verkan.

- Bestrålning med 2,5 megarad eller gammastrålar, följt av ett test av behandlingens verkan.

- Ändring av pH-värdet till 5 under två timmar, följt av ett test av behandlingens verkan.

- Värmebehandling där alla delar av materialet upphettas till minst 90 oC, följt av en kontroll av behandlingens verkan.

- Någon annan behandling som fastställts enligt det förfarande som avses i artikel 33.2.

Eller också skall de

iii) motsvara kraven i kapitel X. Förpackningarna får i detta fall inte öppnas under lagringen, och den tekniska anläggningen skall låta produkterna genomgå någon av de behandlingar som anges i punkt ii.

4. Särskilda krav för import av produkter som används vid in vitro-diagnos och som laboratoriereagens får vid behov fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 33.2.

KAPITEL V

Särskilda krav för serum från hästdjur

A. Råvara

1. Serumet skall

a) komma från hästdjur som inte visar några tecken på någon av de allvarliga överförbara sjukdomar som avses i direktiv 90/426/EEG(2) eller några andra allvarliga överförbara sjukdomar för vilka hästdjur är mottagliga,

b) komma från anläggningar eller centraler som inte är föremål för hälsorestriktioner enligt det direktivet.

B. Import

2. Medlemsstaterna måste tillåta import av serum från hästdjur om

a) det kommer från hästdjur som är födda och uppfödda i ett tredje land från vilket import av hästar för slakt är tillåten,

b) det erhölls, bearbetades och skickades iväg i enlighet med följande villkor:

i) Det kommer från ett land där det råder anmälningsplikt för följande sjukdomar: afrikansk hästpest, beskällarsjuka (dourine), rots, hästencefalomyelit (alla typer, inklusive VEE), infektiös anemi, vesikulär stomatit, rabies och mjältbrand.

ii) Det erhölls, under överinseende av veterinär, från hästdjur som vid insamlingstillfället inte visade några kliniska tecken på smittsamma sjukdomar.

iii) Det erhölls från hästdjur som sedan födseln har vistats i det tredje landet eller - vid officiell regionalisering enligt gemenskapens lagstiftning - som sedan födseln vistats i delar av det tredje landet där

- venezuelansk hästencefalomyelit inte har förekommit under de senaste två åren,

- beskällarsjuka (dourine) inte har förekommit under de senaste sex månaderna, och

- rots inte har förekommit under de senaste sex månaderna.

iv) Det erhölls från hästdjur som inte vistats på ett jordbruksföretag som hade varit föremål för restriktioner av djurhälsoskäl, eller

- när det gäller hästencefalomyelit: Det datum då samtliga hästdjur som led av sjukdomen slaktades inföll åtminstone sex månader före insamlingstillfället.

- När det gäller infektiös anemi: samtliga angripna djur hade slaktats och återstående djur två gånger med tre månaders mellanrum uppvisat negativ reaktion på Coggins test.

- När det gäller vesikulär stomatit: dessa restriktioner hade upphävts minst sex månader före datumet för insamlingen.

- När det gäller rabies: det senast konstaterade fallet hade ägt rum minst en månad före datumet för insamlingen.

- När det gäller mjältbrand: det senast konstaterade fallet hade ägt rum minst 15 dagar före datumet för insamlingen.

- Samtliga djur av sjukdomsmottagliga arter som befinner sig på anläggningen slaktades och lokalerna desinficerades minst 30 dagar före datumet för insamlingen, eller när det gäller mjältbrand, minst 15 dagar före datumet för insamlingen.

v) Det har hanterats med största försiktighet för att undvika kontaminering med patogent agens vid produktion, hantering och förpackning.

vi) Det har förpackats i förslutna, ogenomträngliga behållare som är tydligt märkta med texten "Serum från hästdjur" och på vilka insamlingsanläggningens registreringsnummer anges.

c) det kommer från en anläggning som godkänts av den behöriga myndigheten i det tredje landet och som uppfyller de särskilda kraven i denna förordning,

d) det åtföljs av ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 4 i bilaga X.

KAPITEL VI

Särskilda krav för hudar och skinn från hovdjur

A. Tillämpningsområde

1. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte

a) hudar och skinn från hovdjur som uppfyller kraven i direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen(3),

b) hudar och skinn från hovdjur som har genomgått fullständig garvning,

c) wet blue-läder,

d) picklade skinn,

e) kalkbehandlade hudar (beredda med kalk och en saltlösning vid pH 12-13 i minst åtta timmar).

2. Inom den räckvidd som anges i punkt 1 ovan skall bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på färska, kylda och beredda hudar och skinn. I detta kapitel avses med "beredda hudar och skinn" sådana hudar och skinn som har

a) torkats,

b) torr- eller våtsaltats under minst 14 dagar före avsändandet,

c) behandlats i sju dagar med havssalt med tillsats av 2 % natriumkarbonat,

d) torkats i 42 dagar vid en temperatur på minst 20 oC, eller

e) konserverats genom någon annan metod än garvning, som anges i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2.

B. Handel

3. Handel med färska och kylda hudar och skinn omfattas av samma hälsovillkor som de som gäller för färskt kött enligt rådets direktiv 72/461/EEG av den 12 december 1972 om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen(4).

4. Beredda hudar och skinn får bara bli föremål för handel om varje sändning åtföljs av ett handelsdokument enligt bilaga II av vilket det framgår att

a) hudarna och skinnen har beretts i enlighet med punkt 2,

b) sändningen inte har kommit i kontakt med andra animaliska produkter eller levande djur som medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar.

C. Import

5. Medlemsstaterna måste tillåta import av färska eller kylda hudar och skinn om följande villkor är uppfyllda:

a) De skall komma från djur som anges i artikel 6.1 b eller 6.1 c.

b) De skall komma från ett tredje land eller - vid regionalisering enligt gemenskapens lagstiftning - från ett område i ett tredje land från vilket import av alla kategorier av färskt kött från motsvarande arter är tillåten och som

i) under minst tolv månader innan varorna sänds iväg har varit fritt från

- klassisk svinpest,

- Afrikansk svinpest,

- boskapspest, dessutom skall det

ii) vid tidpunkten för avsändande under minst 24 månader ha varit fritt från mul- och klövsjuka och ingen vaccination skall ha utförts mot mul- och klövsjuka under tolv månader före avsändandet.

c) De skall komma från

i) djur som har befunnit sig i ursprungslandet under minst tre månader före slakt eller - om djuren är yngre än tre månader - sedan födseln,

ii) när det gäller hudar och skinn från klövdjur: djur från anläggningar där det inte förekommit något utbrott av mul- och klövsjuka under de föregående 30 dagarna och där det inom en radie på tio kilometer inte förekommit något fall av mul- och klövsjuka under de senaste 30 dagarna,

iii) när det gäller hudar och skinn från svin: djur från anläggningar där det inte förekommit något utbrott av vesikulär svinsjuka under de senaste 30 dagarna och inget fall av klassisk eller afrikansk svinpest under de senaste 40 dagarna och där det inom en radie på tio kilometer inte förekommit något fall av dessa sjukdomar under de senaste 30 dagarna, eller

iv) djur som har genomgått hälsokontroll på slakteriet inom 24 timmar före slakt och som inte visat några tecken på mul- och klövsjuka, boskapspest, klassisk svinpest, afrikansk svinpest eller vesikulär svinsjuka.

d) De har hanterats med största försiktighet för att undvika återkontaminering med patogen agens.

e) De skall åtföljas av ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 5 A i bilaga X.

6. Medlemsstaterna måste tillåta import av beredda hudar och skinn om följande villkor är uppfyllda:

a) De skall komma från djur som anges i artikel 6.1 b, 6.1 c eller 6.1 k.

b) De skall åtföljas av ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 5 B i bilaga X.

c) De skall antingen komma

i) från djur som har sitt ursprung i ett tredje land eller ett område i ett tredje land som inte omfattas av några restriktioner enligt gemenskapens lagstiftning till följd av ett utbrott av en allvarlig överförbar sjukdom som de ifrågavarande djurarterna är mottagliga för; i detta fall skall hudarna och skinnen ha beretts i enlighet med punkt 2, eller

ii) från djur som har sitt ursprung i andra regioner i ett tredje land eller andra tredje länder och de har beretts i enlighet med punkterna 2 c eller 2 d, eller

iii) från idisslare, och de skall då ha beretts i enlighet med punkt 2, lagrats isolerat i 21 dagar eller transporterats i 21 dagar i sträck. I detta fall ersätts det intyg som avses i stycke b av det intygande som motsvarar förlagan i kapitel 5 C i bilaga X som anger eller bevisar att dessa krav är uppfyllda.

d) När det gäller saltade hudar och skinn som transporteras med fartyg skall de före import ha saltats under en tidsperiod som anges i det intyg som åtföljer sändningen.

e) Sändningen får inte ha kommit i kontakt med andra animaliska produkter eller levande djur som medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar.

7. Färska, kylda eller beredda hudar och skinn av hovdjur skall importeras i behållare, vägfordon, järnvägsvagnar eller balar som plomberats av den behöriga myndigheten i det avsändande tredje landet.

KAPITEL VII

Särskilda krav för jakttroféer

A. Råvara

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som antagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arten av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem(5) skall jakttroféer

a) av hovdjur och fåglar som genomgått sådan fullständig konservering som gör det möjligt att förvara dem i rumstemperatur,

b) av andra arter än hovdjur och fåglar

inte omfattas av några förbud eller restriktioner av djurhälsoskäl.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 338/97 skall jakttroféer av hovdjur och fåglar som inte har genomgått den behandling som avses i punkt 1 a uppfylla något av följande villkor: De skall

a) komma från djur med ursprung i ett område som inte omfattas av restriktioner till följd av förekomst av allvarliga överförbara sjukdomar som djur av de aktuella arterna är mottagliga för, eller

b) uppfylla villkoren i punkterna 3 eller 4 om de kommer från djur med ursprung i ett område som omfattas av restriktioner till följd av förekomst av allvarliga överförbara sjukdomar som djur av de aktuella arterna är mottagliga för.

3. Jakttroféer som enbart består av ben, horn, hovar, klor eller tänder skall

a) behandlas i kokande vatten till dess att allt material utom ben, horn, hovar, klor och tänder har avlägsnats,

b) desinficeras med ett preparat som är godkänt av den behöriga myndigheten, särskilt med väteperoxid om det gäller delar som består av ben,

c) förpackas omedelbart efter behandling, var för sig, i genomskinliga och tillslutna förpackningar i syfte att undvika all senare kontaminering, och utan att komma i kontakt med några andra produkter av animaliskt ursprung som kan kontaminera dem,

d) åtföljas av ett dokument eller intyg av vilket det framgår att ovannämnda villkor är uppfyllda.

4. Jakttroféer som enbart består av hudar eller skinn skall

a) antingen

i) torkas, eller

ii) torr- eller våtsaltas i minst 14 dagar före avsändandet, eller

iii) konserveras genom någon annan metod än garvning, som godkänts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 33.2,

b) förpackas omedelbart efter behandling, var för sig, i genomskinliga och tillslutna förpackningar i syfte att undvika all senare kontaminering, och utan att komma i kontakt med några andra produkter av animaliskt ursprung som kan kontaminera dem,

c) åtföljas av ett dokument eller intyg av vilket det framgår att ovannämnda villkor är uppfyllda.

B. Import

5. Medlemsstaterna måste tillåta import från tredje land av sådana konserverade jakttroféer av fåglar och hovdjur som endast består av ben, horn, hovar, klor, tänder, hudar eller skinn om

a) de åtföljs av ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 6 A i bilaga X,

b) de uppfyller villkoren i punkterna 3 eller 4. I fråga om torr- eller våtsaltade skinn som fraktats med fartyg behöver dock skinnen inte saltas i minst 14 dagar före avsändandet förutsatt att de saltats i minst 14 dagar före import.

6. Medlemsstaterna måste, [...] tillåta import av jakttroféer av fåglar och hovdjur som består av hela anatomiska delar och som inte genomgått någon form av behandling från de tredje länder i enlighet med kraven i punkt 7

a) som återfinns på förteckningen i bilagan till kommissionens beslut 94/86/EG av den 16 februari 1994 om upprättandet av en provisorisk förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av viltkött(6),

b) från vilka import av alla typer av färskt kött av motsvarande djurarter är tillåten.

7. Medlemsstaterna [måste tillåta import av de jakttroféer som avses i punkt 6 om] följande villkor är uppfyllda:

a) De skall komma från djur med ursprung i ett område som inte omfattas av restriktioner till följd av förekomst av allvarliga överförbara sjukdomar som djur av de aktuella arterna är mottagliga för.

b) De skall förpackas omedelbart efter behandling, var för sig, i genomskinliga och tillslutna förpackningar i syfte att undvika all senare kontaminering, och utan att komma i kontakt med några andra produkter av animaliskt ursprung som kan kontaminera dem.

c) De skall åtföljas av ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 6 B i bilaga X.

KAPITEL VIII

Krav för ull, hår, svinborst, fjädrar och delar av fjädrar

A. Råvara

1. Obearbetad ull, obearbetat hår, obearbetad svinborst, och obearbetade fjädrar och delar av fjädrar måste komma från de djur som anges i artikel 6.1 c eller 6.1 k. De skall vara säkert förpackade och torra. Utförsel av svinborst från regioner där afrikansk svinpest är endemisk är dock bara tillåten om borsten har

a) kokats, färgats eller blekts, eller

b) genomgått någon annan typ av behandling som med säkerhet dödar patogen agens, förutsatt att bevis för detta överlämnas i form av ett intyg från den ansvarige veterinären på ursprungsorten. Tvättning i fabrik får inte anses vara en behandling i denna mening.

2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller inte prydnadsfjädrar eller andra fjädrar

a) som resande för med sig för personligt bruk, eller

b) som sänds till privatpersoner och är avsedda för icke-industriella ändamål.

B. Import

3. Medlemsstaterna måste tillåta import av svinborst från tredje länder eller - vid regionalisering enligt gemenskapens lagstiftning - regioner i tredje länder om

a) svinborsten har erhållits från djur som härstammar från och som slaktats i ett slakteri i ursprungslandet,

b) och antingen

i) inget fall av afrikansk svinpest har konstaterats under de föregående tolv månaderna, om sändningen åtföljs av ett djurhälsointyg som motsvarar förlagan enligt kapitel 7 A i bilaga X, eller

ii) ett eller flera fall av afrikansk svinpest har konstaterats under de föregående tolv månaderna, om sändningen åtföljs av ett djurhälsointyg som motsvarar förlagan enligt kapitel 7 B i bilaga X.

4. Medlemsstaterna måste tillåta import av obearbetad ull, hår, fjädrar och delar av fjädrar om dessa

a) är säkert förpackade och torra,

b) skickas direkt till den tekniska anläggningen eller till en mellananläggning under sådana förhållanden att all spridning av patogen agens undviks.

KAPITEL IX

Krav för biodlingsprodukter

A. Råvara

1. Biodlingsprodukter som uteslutande är avsedda att användas inom biodlingen

a) får inte komma från ett område för vilket förbud har utfärdats till följd av fall av amerikansk yngelröta eller trakékvalster, om, när det gäller akarioasis, den mottagande medlemsstaten har fått ytterligare garantier enligt artikel 14.2 i direktiv 92/65/EEG(7) om ändring av direktiv 90/684 om stöd till varvsindustrin,

b) skall uppfylla kraven i artikel 8 a i direktiv 92/65/EEG.

Undantag skall endast medges enligt det förfarande som avses i artikel 33.2.

B. Import

2. Medlemsstaterna måste tillåta import av biodlingsprodukter som är avsedda att användas inom biodling om

a) de handelsdokument som åtföljer sändningen innehåller följande uppgifter:

i) Ursprungsland.

ii) Produktionsanläggningens namn.

iii) Produktionsanläggningens registreringsnummer.

iv) Produkttyp.

v) Påskriften: "Biodlingsprodukter som bara skall användas inom biodling och som kommer från en anläggning som inte är föremål för restriktioner till följd av bisjukdomar och som samlats in i ett område där det inom en radie på 3 kilometer och under minst 30 dagar inte förekommit några restriktioner på grund av den anmälningspliktiga sjukdomen amerikansk yngelröta,"

b) behörig myndighet som utövar tillsyn över den registrerade produktionsanläggningen har stämplat handelsdokumentet.

KAPITEL X

Krav för ben och benprodukter (utom benmjöl), horn och hornprodukter (utom hornmjöl) samt hovar och hovprodukter (utom hovmjöl) som inte skall användas som foderråvara, organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel

1. Medlemsstaterna måste tillåta import av ben och benprodukter (utom benmjöl), horn och hornprodukter (utom hornmjöl) samt hovar och hovprodukter (utom hovmjöl) för att framställa tekniska produkter om

a) produkterna har torkats före export, och de inte är kylda eller djupfrysta,

b) produkterna transporteras enbart land- och sjövägen från ursprungslandet och direkt till en gränskontrollstation inom gemenskapen och inte lastas om i någon hamn eller på någon plats utanför gemenskapen,

c) produkterna har fraktats direkt till den tekniska anläggningen efter de dokumentkontroller som föreskrivs i direktiv 97/78/EG.

2. Varje sändning skall åtföljas av

a) ett handelsdokument som har stämplats av den behöriga myndighet som utövar tillsyn över ursprungsanläggningen och som innehåller följande uppgifter:

i) Ursprungsland.

ii) Produktionsanläggningens namn.

iii) Produktnamn (torkade ben/torkade benprodukter/torkade horn/torkade hornprodukter/torkade hovar/torkade hovprodukter).

iv) Uppgift om att produkten hade

- tagits från friska djur som slaktats i ett slakteri, eller

- torkats i 42 dagar vid en genomsnittstemperatur på minst 20 oC, eller

- upphettats i en timme till en kärntemperatur på minst 80 oC före torkning, eller

- förbränts i en timme till en kärntemperatur på minst 80 oC före torkning, eller

- surgjorts så att pH har varit lägre än 6 i hela materialet under minst en timme före torkning,

och som inte på något stadium är avsedd att användas som livsmedel, foderråvara, organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel,

b) följande intygande från importören, som skall vara avfattat på minst ett av de officiella språken i den medlemsstat genom vilken sändningen först kommer in i gemenskapen och på minst ett av destinationsmedlemsstatens officiella språk:

>PIC FILE= "L_2002273SV.005501.TIF">

3. Då materialet sänds iväg till gemenskapens territorium måste det vara inneslutet i plomberade containrar eller fordon eller transporteras som bulklast i ett fartyg. Om det transporteras i containrar måste dessa, liksom alla medföljande dokument, vara märkta med den tekniska anläggningens namn och adress.

4. Efter den gränskontroll som föreskrivs i direktiv 97/78/EG och i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.4 i det direktivet måste materialet transporteras direkt till den tekniska anläggningen.

5. Vid tillverkningen måste register föras över mängden och typen av råvara så att det kan säkerställas att detta material har använts för avsett syfte.

KAPITEL XI

Animaliska biprodukter för tillverkning av sällskapsdjursfoder samt farmaceutiska och andra tekniska produkter

Medlemsstaterna måste tillåta import av animaliska biprodukter som är avsedda för tillverkning av sällskapsdjursfoder, läkemedel och andra tekniska produkter om de uppfyller följande krav.

1. De skall komma från ett tredje land som finns upptaget på förteckningen i del VII i bilaga XI.

2. De skall endast bestå av de animaliska biprodukter som anges i artikel 6.1 a.

3. De skall ha djupfrysts på ursprungsanläggningen.

4. De skall ha hanterats med största försiktighet för att undvika återkontaminering med patogen agens.

5. De skall ha förpackats i nytt förpackningsmaterial som inte läcker.

6. De skall åtföljas av ett hälsointyg som motsvarar förlagan i kapitel 8 i bilaga X.

7. Efter den gränskontroll som föreskrivs i direktiv 97/78/EG och i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.4 i det direktivet skall de antingen transporteras

a) direkt till en sådan anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller tekniska produkter som har garanterat att de animaliska biprodukterna bara kommer att användas för godkända ändamål och att de inte kommer att lämna anläggningen i obehandlat skick, eller

b) till ett hanteringsställe.

KAPITEL XII

Utsmält fett för oleokemisk tillverkning

Medlemsstaterna måste tillåta import av utsmält fett för bearbetning med en metod som minst uppfyller kraven för någon av de processer som beskrivs i kapitel III i bilaga VI om följande krav är uppfyllda:

1. Produkten har transporterats enbart land- och sjövägen från ursprungslandet och direkt till en gränskontrollstation inom gemenskapen.

2. Efter de dokumentkontroller som föreskrivs i direktiv 97/78/EG och i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.4 i det direktivet har produkterna fraktats direkt till de oleokemiska anläggningar där de skall bearbetas.

3. Ett intygande från importören skall åtfölja varje sändning. Detta intygande måste ange att de produkter som importeras enligt detta kapitel inte kommer att användas för något annat ändamål än ytterligare bearbetning genom en metod som minst uppfyller kraven för någon av de processer som beskrivs i kapitel III i bilaga VI. En försäkran med detta innehåll skall lämnas till och fyllas i av den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen på den plats där varorna först kommer in i gemenskapen, och därefter åtfölja sändningen till den oleokemiska anläggningen.

(1) Rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg (EGT L 303, 31.10.1990, s. 6). Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2000/505/EG (EGT L 201, 9.8.2000, s. 8).

(2) Rådets direktiv 90/426/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredje land (EGT L 224, 18.8.1990, s. 42). Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2001/298/EG (EGT L 102, 17.4.2001, s. 63).

(3) EGT 121, 29.7.1964, s. 2012. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/23/EG (EGT L 243, 11.10.1995, s. 7).

(4) EGT L 302, 31.12.1972, s. 24. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(5) EGT L 61, 3.3.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1579/2001 (EGT L 209, 2.8.2001, s. 14).

(6) EGT L 44, 17.2.1994, s. 33.

(7) Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A. I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54). Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2001/298/EG (EGT L 102, 12.4.2001, s. 63).

BILAGA IX

REGLER FÖR ANVÄNDNING AV VISSA TYPER AV KATEGORI 2- OCH KATEGORI 3-MATERIAL SOM SKALL ANVÄNDAS SOM FODER FÖR VISSA DJUR I ENLIGHET MED ARTIKEL 23.2

1. Denna bilaga gäller endast användare och uppsamlingscentraler som är behöriga och registrerade i enlighet med artikel 23.2 c iv, vi och vii. För tillämpningen av denna bilaga avser "relevant material" de animaliska biprodukter som anges i artikel 23.2 b och produkter som framställts av dessa.

2. Relevant material skall transporteras till användare och uppsamlingscentraler i enlighet med bestämmelserna i bilaga II.

3. Uppsamlingscentralerna skall

a) uppfylla åtminstone följande krav i bilaga V:

i) kapitel I, punkterna 1 a-d, och f 2-4, och

ii) kapitel II, punkterna 1, 2, 4, 5 och 9,

b) ha lämplig utrustning för att destruera oanvänt och obearbetat relevant material, eller sända materialet till en bearbetnings- eller till en förbrännings- eller samförbränningsanläggning i enlighet med denna förordning.

Medlemsstaterna får godkänna användningen av en bearbetningsanläggning för kategori 2-material som en uppsamlingscentral.

4. Utöver de uppgifter som krävs enligt bilaga II måste följande register bevaras när det gäller relevant material:

a) När det gäller slutanvändare: hur stora mängder som använts och användningsdatum.

b) När det gäller uppsamlingscentraler:

i) vilka mängder som behandlats i enlighet med punkt 5,

ii) namn och adress för varje slutanvändare som köpt materialet,

iii) de anläggningar till vilka materialet transporteras för vidare användning,

iv) mängden material som sänts iväg,

v) datum då materialet sändes iväg.

5. Huvudmän för uppsamlingscentraler som levererar relevant material till slutanvändare, utom när det gäller fiskavfall, skall se till att

a) detta genomgår någon av följande behandlingar (antingen i uppsamlingscentralen eller i ett slakteri som är godkänt av den behöriga myndigheten i enlighet med gemenskapslagstiftningen)

i) denaturering med en färgämneslösning som godkänts av den behöriga myndigheten. Lösningen måste ha en sådan koncentration att det tydligt syns att materialet är färgat, dvs. hela ytan på samtliga köttstycken skall ha täckts av ovannämnda lösning, antingen genom att materialet doppats i lösningen eller genom att färglösningen sprayats på köttet, eller genom någon annan metod,

ii) sterilisering, dvs. kokning eller ångbehandling under tryck tills allt material är fullständigt genomkokt, eller

iii) annan behandling som godkänts av den behöriga myndigheten, och

b) detta efter behandling förpackas innan det distribueras i en förpackning, som på ett tydligt och läsbart sätt skall vara märkt med uppsamlingscentralens namn och adress och texten "Inte avsett som livsmedel".

BILAGA X

FÖRLAGOR TILL HÄLSOINTYG FÖR IMPORT FRÅN TREDJE LAND AV VISSA ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH PRODUKTER SOM FRAMSTÄLLTS AV DESSA

KAPITEL 1

>PIC FILE= "L_2002273SV.005802.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.005901.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.006001.TIF">

KAPITEL 2 A

>PIC FILE= "L_2002273SV.006101.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.006201.TIF">

KAPITEL 2 B

>PIC FILE= "L_2002273SV.006301.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.006401.TIF">

KAPITEL 2 C

>PIC FILE= "L_2002273SV.006501.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.006601.TIF">

KAPITEL 3 A

>PIC FILE= "L_2002273SV.006701.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.006801.TIF">

KAPITEL 3 B

>PIC FILE= "L_2002273SV.006901.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.007001.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.007101.TIF">

KAPITEL 3 C

>PIC FILE= "L_2002273SV.007201.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.007301.TIF">

KAPITEL 3 D

>PIC FILE= "L_2002273SV.007401.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.007501.TIF">

KAPITEL 4

>PIC FILE= "L_2002273SV.007601.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.007701.TIF">

KAPITEL 5 A

>PIC FILE= "L_2002273SV.007801.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.007901.TIF">

KAPITEL 5 B

>PIC FILE= "L_2002273SV.008001.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.008101.TIF">

KAPITEL 5 C

>PIC FILE= "L_2002273SV.008201.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.008301.TIF">

KAPITEL 6 A

>PIC FILE= "L_2002273SV.008401.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.008501.TIF">

KAPITEL 6 B

>PIC FILE= "L_2002273SV.008601.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.008701.TIF">

KAPITEL 7 A

>PIC FILE= "L_2002273SV.008801.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.008901.TIF">

KAPITEL 7 B

>PIC FILE= "L_2002273SV.009001.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.009101.TIF">

KAPITEL 8

>PIC FILE= "L_2002273SV.009201.TIF">

>PIC FILE= "L_2002273SV.009301.TIF">

BILAGA XI

FÖRTECKNINGAR ÖVER TREDJE LÄNDER FRÅN VILKA MEDLEMSSTATERNA FÅR TILLÅTA IMPORT AV ANIMALISKA BIPRODUKTER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS SOM LIVSMEDEL

Att ett land förs upp på följande förteckningar är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för import av berörda produkter från det landet. Vid importen skall även tillämpliga djur- och folkhälsokrav efterlevas.

DEL I

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av mjölk och mjölkbaserade produkter

De tredje länder som förtecknas i kolumn B eller C i bilagan till beslut 95/340/EG.

DEL II

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av bearbetat animaliskt protein (utom fiskmjöl)

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

DEL III

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av fiskmjöl och fiskolja

De tredje länder som förtecknas i bilagan till beslut 97/296/EG.

DEL IV

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av utsmält fett (utom fiskolja)

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

DEL V

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av blodprodukter som foderråvara

A. Blodprodukter från hovdjur

De tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG från vilka import av alla kategorier av färskt kött från motsvarande arter är tillåten.

B. Blodprodukter från övriga arter

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

DEL VI

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av blodprodukter (utom från hästdjur) för tekniska och farmaceutiska ändamål

A. Blodprodukter från hovdjur

De tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG från vilka import av alla kategorier av färskt kött från motsvarande arter är tillåten.

B. Blodprodukter från övriga arter

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

DEL VII

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av obearbetat material för tillverkning av sällskapsdjursfoder och tekniska produkter

A. Obearbetat material från nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur

De tredje länder eller delar av de tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG från vilka import av alla kategorier av färskt kött från motsvarande arter är tillåten.

B. Obearbetat material från fjäderfä

De tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt fjäderfäkött.

C. Obearbetat material från övriga arter

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

DEL VIII

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av obehandlade svinborst

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

DEL IX

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av naturgödsel för jordförbättring

A. Bearbetade naturgödselprodukter

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG.

B. Bearbetad naturgödsel från hästdjur

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG när det gäller levande hästdjur.

C. Obearbetad naturgödsel från fjäderfä

De tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av färskt fjäderfäkött.

DEL X

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av sällskapsdjursfoder och tuggben

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG samt följande länder:

(LK) Sri Lanka(1)

(JP) Japan(2)

(TW) Taiwan(3).

DEL XI

Förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av gelatin, hydrolyserat protein och dikalciumfosfat

De tredje länder som förtecknas i del I i bilagan till beslut 79/542/EEG samt följande länder:

(KR) Republiken Korea(4)

(MY) Malaysia(5)

(PK) Pakistan(6)

(TW) Taiwan(7).

(1) Tuggben som enbart tillverkats av hudar och skinn från hovdjur.

(2) Bearbetat sällskapsdjursfoder som enbart är avsett för akvariefiskar.

(3) Bearbetat sällskapsdjursfoder som enbart är avsett för akvariefiskar.

(4) Endast gelatin.

(5) Endast gelatin.

(6) Endast gelatin.

(7) Endast gelatin.