EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31976R1423

Rådets förordning (EEG) nr 1423/76 av den 21 juni 1976 om fastställande av standardkvaliteter för ris och brutet ris

EGT L 166, 25.6.1976, p. 20–23 (DA, DE, EN, FR, IT, NL)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (EL, ES, PT, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 01/09/1996; upphävd genom 31995R3073

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1976/1423/oj

31976R1423

Rådets förordning (EEG) nr 1423/76 av den 21 juni 1976 om fastställande av standardkvaliteter för ris och brutet ris

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 166 , 25/06/1976 s. 0020 - 0023
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 7 s. 0118
"Grekisk specialutgåva
" Område 03 Volym 15 s. 0141
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 7 s. 0118
Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 10 s. 0128
Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 10 s. 0128


RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1423/76 av den 21 juni 1976 om fastställande av standardkvaliteter för ris och brutet ris

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1418/76 av den 21 juni 1976 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris(1), särskilt artiklarna 4.5 och 15.3 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Riktpriset för råris, interventionspriset för paddyris samt tröskelpriset för brutet ris måste motsvara bestämda standardkvaliteter.

De standardkvaliteter för vilka dessa priser fastställs bör i största möjliga utsträckning för råris och paddyris motsvara genomsnittskvaliteten av rundkornigt ris som skördas i gemenskapen och för brutet ris motsvara den genomsnittskvalitet av brutet ris som gemenskapens bearbetningsindustri vanligen erhåller ur ris som skördas i gemenskapen.

För detta ändamål bör normerna för den mest representativa sort som odlas i gemenskapen antas som standardkvaliteter för ris, och den kvalitet av brutet ris som är vanligast förekommande i handeln mellan medlemsstater bör antas som standardkvalitet för denna produkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den standardkvalitet av råris för vilken riktpriset fastställs skall ha följande egenskaper:

a) Ris, luktfritt, av sund och god handelskvalitet, som motsvarar genomsnittskvaliteten för vanligt rundkornigt ris som skördas i gemenskapen under normala förhållanden, av samma typ som sorten "Balilla".

b) Vattenhalt: 15 %.

c) Totalt innehåll av korn som inte är av felfri kvalitet: 7 viktprocent varav

- korn av paddyris, 1 %,

- brutet ris, 3 %,

- gröna korn eller korn med naturliga missbildningar, 3 %.

d) Tolerans med avseende på främmande beståndsdelar, bestående av

- mineraliska eller vegetabiliska ämnen, oätliga, dock inte giftiga: 0,01 %,

- främmande korn eller delar av främmande korn, ätliga: 0,10 %.

e) Utbyte av helt slipat ris, i hela korn (med en tolerans på 5 % klippta korn): 77,50 viktprocent, varav en viktandel korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet:

- Kritaktiga korn: 3 %,

- Rödstrimmiga korn: 3 %,

- Fläckiga korn: 1 %,

- Missfärgade korn: 0,50 %,

- Gula korn: 0,05 %,

- Ambrafärgade korn: 0,125 %.

Artikel 2

Den standardkvalitet av paddyris för vilken interventionspriset fastställs skall ha följande egenskaper:

a) Ris, luktfritt, av sund och god handelskvalitet, som motsvarar genomsnittskvaliteten för vanligt rundkornigt ris som skördas i gemenskapen under normala förhållanden, av samma typ som sorten "Balilla".

b) Vattenhalt: 14,50 %.

c) Utbyte av helt slipade korn, i hela korn (med en tolerans på 5 % klippta korn): 63 viktprocent, varav en viktandel av korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet:

- Kritaktiga korn: 3 %,

- Rödstrimmiga korn: 3 %,

- Fläckiga korn: 1 %,

- Missfärgade korn: 0,50 %,

- Gula korn: 0,05 %,

- Ambrafärgade korn: 0,125 %.

Artikel 3

Den standardkvalitet av brutet ris för vilken tröskelpriset fastställs skall ha följande egenskaper:

a) Ris, luktfritt, av sund och god handelskvalitet, som motsvarar genomsnittskvaliteten för brutet ris som gemenskapens bearbetningsindustri erhåller vid bearbetning av råris till helt slipat ris, av samma typ som sorten "Messagrana".

b) Vattenhalt: 15 %.

c) Tolerans med avseende på främmande beståndsdelar, bestående av

- mineraliska eller vegetabiliska oätliga ämnen, dock inte giftiga: 0,01 %,

- främmande korn eller delar av främmande korn, ätliga:0,10 %.

Artikel 4

Vid tillämpningen av denna förordning skall korn och brutna korn som inte är av felfri kvalitet definieras i enlighet med bilagan.

Artikel 5

1. Rådets förordning nr 362/67/EEG av den 25 juli 1967 om fastställande av standardkvaliteter för ris och brutet ris(2), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1555/71(3), upphör att gälla.

2. Hänvisningar till den förordning som enligt punkt 1 skall upphöra att gälla, skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1976.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 21 juni 1976.

På rådets vägnar

J. HAMILIUS

Ordförande

(1) EGT nr L 166, 25.6.1976, s. 1.

(2) EGT nr 174, 31.7.1967, s. 27.

(3) EGT nr L 164, 22.7.1971, s. 11.

BILAGA

Definition av korn och brutna korn som inte är av felfri kvalitet

A. Hela korn:

Korn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer.

B. Klippta korn:

Korn från vilka hela tanden har avlägsnats.

C. Brutna korn eller brutet ris:

Korn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutna korn inbegriper

- grova brutna korn (delar av korn, vars längd är lika med eller större än halva kornet men som inte utgör ett helt korn),

- medelfina brutna korn (delar av korn, vars längd är lika med eller större än en fjärdedel av kornet men som inte uppnår minsta storleken för "grova brutna korn"),

- fina brutna korn (delar av korn, vars längd är mindre än en fjärdedel av kornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm),

- kornfragment (små delar eller bitar av korn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm). Kluvna korn (bitar som uppkommer genom att kornen klyvs på längden) ingår i denna definition.

D. Gröna korn:

Korn som inte är fullt mogna.

E. Korn med naturliga missbildningar:

Med naturliga missbildningar avses ärftliga eller icke-ärftliga missbildningar i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken.

F. Kritaktiga korn:

Korn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende.

G. Rödstrimmiga korn:

Korn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen.

H. Fläckiga korn:

Korn med en liten och väl avgränsad fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga korn räknas även korn som har svaga svarta strimmor på ytan. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring.

I. Missfärgade korn:

Korn som inom en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, brunaktiga). Djupa och svarta strimmor skall också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun) så att den är direkt synlig och om de täcker en yta som är lika med eller större än halva kornet, skall kornen anses vara gula korn.

J. Gula korn:

Korn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citron- till orangegul.

K. Ambrafärgade korn:

Korn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar kornen en ljust ambragul färg.

Top