12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/1

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/2

1.

Den 14 juni 2005 anmälde Republiken Österrike en begäran om förlängning av tillämpningen av nationell lagstiftning om utsläppande på marknaden av gödselmedel som innehåller kadmium. Denna lagstiftning var redan i kraft då Republiken Österrike anslöt sig till Europeiska unionen och avviker från bestämmelserna i förordning (EG) 2003/2003 om gödselmedel (1).

2.

Då Republiken Österrike anslöt sig till Europeiska unionen i början av 1995 hade man redan rättsligt bindande gränsvärden för kadmiumhalten i mineralgödselmedel och enligt artikel 69 och punkt 4 i bilaga VIII till Republiken Österrikes anslutningsakt skall artikel 7 i direktiv 76/116/EG (2) inte gälla Republiken Österrike före den 1 januari 1999 när det gäller kadmiumhalten i gödselmedel. Direktiv 76/116/EEG ändrades därefter genom direktiv 98/97/EG (3) om utsläppande på marknaden i Österrike, Finland och Sverige av gödselmedel som innehåller kadmium, vilket innebar att bl.a. Republiken Österrike kunde förbjuda att sådana gödselmedel släpptes ut på hemmamarknaden som innehöll kadmiumhalter över den högsta tillåtna halt som fastställdes nationellt vid tiden för anslutningen. Detta undantag gällde under tiden 1 januari 1999–31 december 2001.

3.

Den 16 november 2001 anmälde Republiken Österrike gällande nationell lagstiftning som avviker från bestämmelserna i direktiv 76/116/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel. Efter noggranna övervägningar beviljades en förlängning av undantaget till direktiv 76/116/EEG fram till och med den 31 december 2005 genom kommissionens beslut 2002/366/EG av den 15 maj 2002 (4) om de nationella bestämmelser som anmälts av Republiken Österrike enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel. Denna period beviljades under förutsättning att harmoniserad lagstiftning införs före slutet av 2005. Även om arbete pågår kommer lagstiftning inte att antas på gemenskapsnivå före slutet av året.

4.

Enligt nationell lag är det förbjudet att i Republiken Österrike saluföra fosforbaserade mineralgödselmedel som innehåller 5 % P2O5 eller mer och med en kadmiumhalt som överstiger 75 mg/kg P2O5.

5.

Enligt artikel 95.4 skall en medlemsstat, som efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, anmäla dessa bestämmelser till kommissionen samt skälen för att behålla dem.

6.

Kommissionen skall inom sex månader efter en sådan anmälan godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

7.

Den österrikiska myndigheten motiverar sin begäran med att hänvisa till följande punkter:

8.

Republiken Österrike anser det därför nödvändigt enligt artikel 95.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att behålla de nationella bestämmelserna även efter den 1 januari 2006 och tills EU infört lämplig lagstiftning om kadmium i gödselmedel. Republiken Österrike anser att den nationella lagen är motiverad av goda skäl i den mening som avses i artikel 30 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och av miljöskyddshänsyn.

9.

Om det inkommer synpunkter på Republiken Österrikes anmälan till kommissionen senare än trettio dagar efter den dag då detta meddelande offentliggörs lämnas de obeaktade.

10.

Ytterligare information om Republiken Österrikes begäran kan erhållas från:

Kontaktperson på Europeiska kommissionen är:

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/4

1.

Den 7 juni 2005 anmälde Republiken Finland en begäran om förlängning av tillämpningen av nationell lagstiftning om utsläppande på marknaden av gödselmedel som innehåller kadmium. Denna lagstiftning var redan i kraft då Republiken Finland anslöt sig till Europeiska unionen och avviker från bestämmelserna i förordning (EG) 2003/2003 om gödselmedel (1).

2.

Då Republiken Finland anslöt sig till Europeiska unionen i början av 1995 hade man redan rättsligt bindande gränsvärden för kadmiumhalten i mineralgödselmedel och enligt artikel 82 och punkt 2 i bilaga X till Finlands anslutningsakt skall artikel 7 i direktiv 76/116/EEG (2) inte gälla Republiken Finland före den 1 januari 1999 när det gäller kadmiumhalten i gödselmedel. Direktiv 76/116/EEG ändrades därefter genom direktiv 98/97/EG (3) om utsläppande på marknaden i Österrike, Finland och Sverige av gödselmedel som innehåller kadmium, vilket innebar att bl.a. Republiken Finland kunde förbjuda att sådana gödselmedel släpptes ut på hemmamarknaden som innehöll kadmiumhalter över den högsta tillåtna halt som fastställdes nationellt vid tiden för anslutningen. Detta undantag gällde under tiden 1 januari 1999–31 december 2001.

3.

Den 7 december 2001 anmälde Republiken Finland gällande nationell lagstiftning som avviker från bestämmelserna i direktiv 76/116/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel. Efter noggranna övervägningar beviljades genom kommissionens beslut 2002/398/EG av den 24 maj 2002 (4) om de nationella bestämmelser som anmälts av Republiken Finland enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel en förlängning av undantaget till direktiv 76/116/EEG fram till och med den 31 december 2005. Denna period beviljades under förutsättning att harmoniserad lagstiftning införs före slutet av 2005. Även om arbete pågår kommer lagstiftning inte att antas på gemenskapsnivå före slutet av året.

4.

Enligt nationell lagstiftning i Finland får gödselmedel för jordbruk- eller trädgårdsnäring inte innehålla mer än 50 mg kadmium per kg fosfor. Denna högsta tillåtna halt anges i avsnitt 3 i ministeriets för jord- och skogsbruk beslut (45/1994) av den 21 januari 1994.

5.

Enligt artikel 95.4 skall en medlemsstat som efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, anmäla dessa bestämmelser till kommissionen samt skälen för att behålla dem.

6.

Kommissionen skall inom sex månader efter en sådan anmälan godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

7.

Den finska myndigheten motiverar sin begäran med att hänvisa till en riskanalys som gjorts enligt en metod som godkänts av kommissionen (Cadmium in fertilizers, risks to human health and the environment, Jord- och skogsbruksministeriet, publikation nr 4/2000) som överlämnades till kommissionen i samband med behandlingen av kommissionens beslut 2002/398/EG.

När det gäller miljön visar riskanalysen att mark och vatten i Finland är ytterst känsliga för kadmiums negativa effekter. Redan nuvarande kadmiumhalt i åkermark skadar levande organismer i marken och kadmium som läcker ut från åkermark skadar levande organismer i vatten. Riskanalysen tog även hänsyn till den finska miljöns särdrag, såsom den höga surhetsgraden i åkermark och vatten, stora mängder organiskt material och mjukt vatten. Alla dessa faktorer är av betydelse för hur kadmium binds och upptas och organismernas giftighet. Med tanke på människors hälsa hör en relativt liten andel av den äldre befolkningen i Finland till riskgruppen när det gäller kadmium, dvs. för högt upptag av kadmium kan ha negativa effekter på deras hälsa. En högre kadmiumhalt i gödselmedel skulle leda till att en betydligt större andel människor skulle höra till denna riskgrupp.

8.

Republiken Finland anser det därför nödvändigt enligt artikel 95.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att behålla de nationella bestämmelserna även efter den 1 januari 2006 och tills EU infört lämplig lagstiftning om kadmium i gödselmedel.

9.

Om det inkommer synpunkter på Finlands anmälan till kommissionen senare än trettio dagar efter den dag då detta meddelande offentliggörs lämnas de obeaktade.

10.

Ytterligare information om Finlands begäran kan erhållas från:

Kontaktperson på Europeiska kommissionen är:

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/6

1.

Den 29 juni 2005 anmälde Konungariket Sverige en begäran om förlängning av tillämpningen av nationell lagstiftning om utsläppande på marknaden av gödselmedel som innehåller kadmium. Denna lagstiftning var redan i kraft då Konungariket Sverige anslöt sig till Europeiska unionen och avviker från bestämmelserna i förordning (EG) 2003/2003 om gödselmedel (1).

2.

Då Konungariket Sverige anslöt sig till Europeiska unionen i början av 1995 hade man redan rättsligt bindande gränsvärden för kadmiumhalten i mineralgödselmedel och enligt artikel 112 och punkt 4 i bilaga XII till Konungariket Sveriges anslutningsakt skall artikel 7 i direktiv 76/116/EEG (2) inte gälla Konungariket Sverige före den 1 januari 1999 när det gäller kadmiumhalten i gödselmedel. Direktiv 76/116/EEG ändrades därefter genom direktiv 98/97/EG (3) om utsläppande på marknaden i Österrike, Finland och Sverige av gödselmedel som innehåller kadmium, vilket innebar att bl.a. Konungariket Sverige kunde förbjuda att sådana gödselmedel släpptes ut på hemmamarknaden som innehöll kadmiumhalter över den högsta tillåtna halt som fastställdes nationellt vid tiden för anslutningen. Detta undantag gällde under tiden 1 januari 1999–31 december 2001.

3.

Den 7 december 2001 anmälde Konungariket Sverige gällande nationell lagstiftning som avviker från bestämmelserna i direktiv 76/116/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel. Efter noggranna övervägningar beviljades, genom kommissionens beslut 2002/399/EG av den 24 maj 2002 (4) om de nationella bestämmelser som anmälts av Konungariket Sverige enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel, en förlängning av undantaget till direktiv 76/116/EEG fram till och med den 31 december 2005. Denna period beviljades under förutsättning att harmoniserad lagstiftning införs före slutet av 2005. Även om arbete pågår kommer lagstiftning inte att antas på gemenskapsnivå före slutet av året.

4.

Enligt nationell lag är det förbjudet att i Konungariket Sverige saluföra eller överlåta gödselämnen som hör till tulltaxenummer 25.10, 28.09, 28.35, 31.03 och 31.05 och som innehåller kadmiumhalter på över 100 gram per ton fosfor.

5.

Enligt artikel 95.4 skall en medlemsstat som efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, anmäla dessa bestämmelser till kommissionen samt skälen för att behålla dem.

6.

Kommissionen skall inom sex månader efter en sådan anmälan godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

7.

Den svenska myndigheten motiverar sin begäran med hänvisning till en riskanalys som utförts av Sverige och andra medlemsstater. Analyserna har utförts enligt överenskomna metoder för riskanalys på grundval av riktlinjerna för riskanalys på gemenskapsnivå enligt rådets förordning 793/93/EEG (5) av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen. Den svenska riskanalysen har offentliggjorts på webbplatsen www.forum.europa.eu.int/enterprise.

Den svenska riskanalysen visar att om gödselmedel med högre kadmiuminnehåll än idag skulle tillåtas skulle det leda till en betydande ökning av kadmiumhalten i marken. Sådana höga kadmiumhalter i marken skulle vara giftiga för markorganismer. Oacceptabelt höga koncentrationer skulle också kunna uppträda i vattendrag i jordbruksområden.

Det framgår vidare av riskanalysen att om gödselmedel med högre kadmiuminnehåll än idag skulle tillåtas skulle detta leda till en väsentlig höjning av kadmiumintaget via kosten. Säkerhetsmarginalen mellan nuvarande exponering och WHO:s (6) PTWI-värde (högsta godtagbara veckointag) är mycket liten. När det gäller vissa högriskgrupper, t.ex. kvinnor med låga järndepåer, finns ingen säkerhetsmarginal. Stora intag av kadmium via kosten skulle därför kunna leda till att fler människor drabbas av nedsatt njurfunktion och benskörhet.

8.

Konungariket Sverige anser det därför nödvändigt enligt artikel 95.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att behålla de nationella bestämmelserna även efter den 1 januari 2006 och tills EU infört lämplig lagstiftning om kadmium i gödselmedel.

9.

Om det inkommer synpunkter på Konungariket Sveriges anmälan till kommissionen senare än trettio dagar efter den dag då detta meddelande offentliggörs lämnas de obeaktade.

10.

Ytterligare information om Konungariket Sveriges begäran kan erhållas från:

Kontaktperson på Europeiska kommissionen är:

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/8

—

den GATT-tullkvot som införs genom rådets beslut 2001/404/EG (1), eller

—

bestämmelser om förmånstull i avtal som gemenskapen har ingått eller ordningar som den har antagit ensidigt med avseende på vissa länder eller grupper av länder.

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/9

1.

Kommissionen mottog den 5 augusti 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företaget Apax Europe VI (Apax, Guernsey), som tillhör Hirzell Trust förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, fullständig kontroll över Versatel Deutschland Holding GmbH (Versatel, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3915 – Apax/Versatel till:

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/10

1.

Kommissionen mottog den 5 augusti 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företaget Tele2 Netherlands B.V., kontrollerat av Tele2 A.B. (Tele2, Sverige), förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, kontroll över de holländska och belgiska delarna av Versatel Telecom International N.V. (Versatel, Nederländerna) genom ett offentligt bud tillkännagivet den 18 juli 2005.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3914 – Tele2/Versatel till:

12.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/11

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32005M3845. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://europa.eu.int/eur-lex/lex)