(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1431/94 (2) fastställs föreskrifter för tillämpningen inom fjäderfäköttsektorn av de importförfaranden som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 774/94 (3) om öppnande och förvaltning av vissa gemenskapstullkvoter för nötkött av hög kvalitet, griskött, fjäderfäkött, vete och blandsäd samt kli och andra restprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicenser som har lämnats in under de 15 första dagarna av januari 2007 och som avser delperioden mellan den 1 januari och den 31 mars 2007 avser en större kvantitet än vad som finns tillgängligt. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importlicenser skall utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som skall tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 2497/96 (2) fastställs tillämpningsföreskrifter med avseende på fjäderfäkött för den ordning som fastställs i associeringsavtalet och interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Israel.

(2)

De ansökningar om importlicenser som har lämnats in under de femton första dagarna av januari 2007 avseende delperioden mellan den 1 januari och den 31 mars 2007 avser en större kvantitet än vad som finns tillgängligt. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning importlicenser skall utfärdas genom att en tilldelningskoefficient fastställs som skall tillämpas på de begärda kvantiteterna.

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2006/2007 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1002/2006 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 114/2007 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

(1)

I förordning (EG) nr 183/2005 föreskrivs att vissa foderföretagsanläggningar skall godkännas. Huvudsyftet med det godkännandesystem som fastställs i förordning (EG) nr 183/2005 är att säkerställa att sådana anläggningar som tillverkar och/eller släpper ut på marknaden känsliga produkter omfattas av de relevanta hygienkraven i förordningen. I förordningen fastställs en möjlighet att utvidga räckvidden för kravet på godkännande.

(2)

Koccidiostatika och histomonostatika är en av de kategorier fodertillsatser som anges i artikel 6.1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (2). Denna kategori fodertillsatser anses lika känslig som de kategorier för vilka ett godkännande krävs enligt förordning (EG) nr 183/2005.

(3)

Därför bör sådana anläggningar som tillverkar och/eller släpper ut på marknaden fodertillsatser av kategorin koccidiostatika och histomonostatika också underställas samma godkännandekrav.

(4)

Övergångsbestämmelser bör fastställas för sådana anläggningar som tillverkar och/eller släpper ut på marknaden fodertillsatser av kategorin koccidiostatika och histomonostatika och för vilka det inte behövdes ett godkännande enligt nationell lagstiftning. Anläggningar som godkänts i enlighet med rådets direktiv 95/69/EG (3) omfattas redan av artikel 18.1 i förordning (EG) nr 183/2005.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

På begäran av berörda aktörer och i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1610/2006 (3) har giltighetstiden för importlicenser för råris, slipat ris och delvis slipat ris för perioden juli 2006 förlängts till och med den 31 december 2006 för vissa importkvoter som inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 327/98 av den 10 februari 1998 om öppnande och förvaltning av vissa tullkvoter för import av ris och brutet ris (4). I vissa fall har det också med avseende på det importerade risets ursprung och KN-nummer blivit lättare att använda dessa licenser.

(2)

Trots dessa bestämmelser var det några importlicenser som inte kunde användas under giltighetstiden till följd av störningar i risimporten till gemenskapen, huvudsakligen orsakade av att det på den amerikanska rismarknaden påträffades ris som var kontaminerat med genetiskt modifierat ris, vilket innebar risk för att importen skulle blockeras. Under dessa särskilda omständigheter bör medlemsstaterna få avvika från kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (5) och, från fall till fall när vissa villkor är uppfyllda, frisläppa den garanti som importörerna har ställt.

(3)

Medlemsstaterna bör också till de berörda importörerna få återlämna de exportlicenser som lämnades in tillsammans med ansökningarna om importlicens i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 327/98.

(4)

Förordning (EG) nr 1610/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

1.

Följande skall införas som artikel 2a:

2.

I artikel 3 skall följande läggas till som punkt 3:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG mottog Förenade kungariket den 4 juni 2002 en ansökan från BASF AG, Belgien om införande av det verksamma ämnet metrafenon i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2003/105/EG (2) bekräftades det att dokumentationen var så fullständig att den i princip kunde anses uppfylla kraven på information i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG mottog Tyskland den 19 april 2000 en ansökan från AgraQuest om införande av det verksamma ämnet Bacillus subtilis stam QST 713 (nedan kallat ”Bacillus subtilis”) i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2001/6/EG (3) bekräftades det att dokumentationen var så fullständig att den i princip kunde anses uppfylla kraven på information i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(3)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG mottog Nederländerna den 19 juli 1999 en ansökan från Dow AgroSciences om införande av det verksamma ämnet spinosad i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2000/210/EG (4) bekräftades det att dokumentationen var så fullständig att den i princip kunde anses uppfylla kraven på information i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(4)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG mottog Spanien den 17 mars 1999 en ansökan från Novartis Crop Protection AG (numera Syngenta) om införande av det verksamma ämnet tiametoxam i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom kommissionens beslut 2000/181/EG (5) bekräftades det att dokumentationen var så fullständig att den i princip kunde anses uppfylla kraven på information i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(5)

Effekterna av dessa verksamma ämnen på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som har föreslagits i företagens ansökningar. De utsedda rapporterande medlemsstaterna överlämnade utkast till utvärderingsrapporter om dessa ämnen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) den 31 oktober 2003 (metrafenon) och till kommissionen den 15 maj 2001 (Bacillus subtilis), den 5 mars 2001 (spinosad) respektive den 21 januari 2002 (tiametoxam).

(6)

Utvärderingsrapporten om metrafenon har granskats av medlemsstaterna och av arbetsgruppen för utvärdering vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och den överlämnades till kommissionen den 18 januari 2005 som myndighetens vetenskapliga rapport om metrafenon (6). Rapporten har granskats av medlemsstaterna och kommissionen i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. Utkasten till utvärderingsrapporter om Bacillus subtilis, spinosad och tiametoxam har granskats av medlemsstaterna och kommissionen i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. Resultatet av denna granskning presenterades den 14 juli 2006 i form av kommissionens granskningsrapporter om metrafenon, Bacillus subtilis, spinosad och tiametoxam.

(7)

De olika undersökningarna har visat att växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen i allmänhet kan antas uppfylla de krav som fastställs i artikel 5.1 a–b och artikel 5.3 i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Metrafenon, Bacillus subtilis, spinosad och tiametoxam bör därför införas i bilaga I till det direktivet så att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen kan beviljas i alla medlemsstater i enlighet med bestämmelserna i det nämnda direktivet.

(8)

Utan att det påverkar de skyldigheter som enligt direktiv 91/414/EEG följer av införandet av ett verksamt ämne i bilaga I, bör medlemsstaterna ges en tidsfrist på sex månader efter införandet för att ompröva befintliga provisoriska godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller metrafenon, Bacillus subtilis, spinosad eller tiametoxam i syfte att se till att kraven i direktiv 91/414/EEG, särskilt artikel 13, och de relevanta villkoren i bilaga I är uppfyllda. Medlemsstaterna bör omvandla befintliga provisoriska godkännanden till fullständiga godkännanden, ändra dem eller återkalla dem i enlighet med bestämmelserna i direktiv 91/414/EEG. Med avvikelse från ovanstående tidsfrist bör en längre period medges för inlämnande och bedömning av den fullständiga dokumentationen enligt bilaga III för varje växtskyddsmedel och för varje avsett användningsområde i överensstämmelse med de enhetliga principer som anges i direktiv 91/414/EEG.

(9)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

I enlighet med direktiv 91/414/EEG är godkännande av växtskyddsmedel för användning på speciella grödor medlemsstaternas ansvar. Sådana godkännanden måste grunda sig på bedömning av effekterna på människors och djurs hälsa och på miljön. De faktorer som skall tas med i bedömningen är bl.a. vilken exponering som användaren och övriga vid användningen närvarande personer utsätts för samt påverkan på mark, vatten och luft, liksom den påverkan som människor och djur utsätts för vid konsumtion av behandlade grödor som innehåller resthalter av ämnena i fråga.

(2)

Gränsvärdena för resthalter avspeglar de minsta mängder bekämpningsmedel som krävs för ett effektivt växtskydd, när medlet används på ett sådant sätt att resthalterna blir så låga som är praktiskt möjligt och godtagbart ur toxikologisk synpunkt, särskilt vad gäller det beräknade intaget via födan.

(3)

De gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som omfattas av direktiven 86/363/EEG och 90/642/EEG skall ses över regelbundet och kan ändras med hänsyn till nya eller ändrade användningsområden. Kommissionen har fått uppgifter om helt nya eller ändrade användningsområden som leder till ändrade resthalter av lambda-cyhalotrin, fenmedifam, metomyl, linuron, penkonazol och pymetrozin.

(4)

Konsumenternas livstidsexponering för dessa bekämpningsmedel genom livsmedelsprodukter som kan innehålla rester av bekämpningsmedlen har bedömts och utvärderats i enlighet med gemenskapens förfaranden och praxis, med beaktande av Världshälsoorganisationens riktlinjer (4). Vid denna utvärdering beaktades det faktum att abamectin även används som veterinärmedicinskt läkemedel för livsmedelsproducerande djur och att gränsvärden för resthalter av detta ämne har fastställts i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung (5). Utifrån dessa bedömningar och utvärderingar bör gränsvärdena för resthalter av dessa bekämpningsmedel fastställas så att det säkerställs att det acceptabla dagliga intaget inte överskrids.

(5)

I fråga om lambda-cyhalotrin, metomyl, linuron och pymetrozin, för vilka det finns en akut referensdos (ARfD), har konsumenternas akuta exponering för var och en av de livsmedelsprodukter som kan innehålla resthalter av dessa bekämpningsmedel bedömts och utvärderats i enlighet med gemenskapens förfaranden och praxis, med beaktande av Världshälsoorganisationens riktlinjer. Yttrandena från vetenskapliga kommittén för växter har beaktats, särskilt dess råd och rekommendationer om konsumentskyddet avseende livsmedelsprodukter som behandlats med bekämpningsmedel (6). Utifrån beräkningarna av intaget via födan bör gränsvärdena för resthalter av dessa bekämpningsmedel fastställas så att det säkerställs att den akuta referensdosen inte överskrids. I fråga om de andra ämnena har bedömningen av tillgängliga uppgifter visat att det inte behövs någon akut referensdos och därmed inte heller någon korttidsberäkning.

(6)

Vad gäller atrazin på spannmål har ny information blivit tillgänglig sedan antagandet av kommissionens direktiv 2006/61/EG av den 7 juli 2006 om ändring av bilagorna till rådets direktiv 86/362/EEG, 86/363/EEG och 90/642/EEG när det gäller gränsvärden för resthalter av atrazin, azinfosetyl, cyflutrin, etefon, fention, metamidofos, metomyl, parakvat och triazofos (7) som visar att ett högre gränsvärde än det som genom det direktivet införs i direktiv 86/362/EEG är säkert för konsumenterna. Det gränsvärde som införs genom direktiv 2006/61/EG bör därför ersättas med ett högre gränsvärde.

(7)

Gränsvärdena bör fastställas till den lägsta analytiska bestämningsgränsen i de fall där godkänd användning av växtskyddsmedel inte ger upphov till påvisbara halter av bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel, eller då det inte finns några godkända användningsområden, eller då medlemsstaternas beslut om godkännande för vissa användningsområden inte underbyggts med nödvändiga uppgifter, eller då användningsområden i tredjeländer som ger upphov till bekämpningsmedelsrester i eller på sådana livsmedel som får övergå till fri omsättning på gemenskapens marknad inte har underbyggts med nödvändiga uppgifter.

(8)

Nya gränsvärden för resthalter av dessa bekämpningsmedel bör därför fastställas.

(9)

Att provisoriska gränsvärden fastställs eller ändras på gemenskapsnivå hindrar inte medlemsstaterna från att fastställa provisoriska gränsvärden för fenmedifam, linuron, penkonazol och pymetrozin i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG och med bilaga VI till detta. Fyra år anses vara en tillräckligt lång period för att godkänna ytterligare användningsområden för dessa ämnen. Gemenskapens provisoriska gränsvärden bör därefter bli permanenta.

(10)

Direktiv 90/642/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

En effektiv och samordnad användning av radiospektrum är nödvändig för utvecklingen av elektroniska kommunikationstjänster och kan hjälpa Europeiska gemenskapen att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Tillträde till spektrum måste underlättas för att öka effektiviteten, främja innovation samt öka flexibiliteten för användare och skapa större urval för konsumenterna, samtidigt som mål av allmänt intresse beaktas (2).

(2)

Kommissionen främjar nya och innovativa kommunikationssystem som använder alla typer av tekniska plattformar och som kan tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna, regionalt eller i Europaskala.

(3)

I detta sammanhang betraktas system som kan tillhandahålla mobila satellittjänster (mobile satellite services – MSS) som en innovativ alternativ plattform som kan tillhandahålla olika typer av Europatäckande telekommunikationstjänster samt tjänster inom rundradio (broadcasting) och flersändning (multicasting) oberoende av var slutanvändarna befinner sig – t.ex. snabba internet- och intranätanslutningar, mobila multimedietjänster, räddningstjänst och katastrofinsatser. Dessa tjänster skulle kunna förbättra täckningen i gemenskapens landsbygdsområden och på så sätt överbrygga den digitala klyfta som skapas till följd av skillnader i geografiska förutsättningar. Införandet av nya system som tillhandahåller MSS skulle kunna bidra till utvecklingen av den inre marknaden och stärka konkurrensen genom att öka utbudet och tillgängligheten när det gäller Europatäckande tjänster och möjligheter för slutanvändarna att koppla upp sig direkt mot olika innehållstjänster, samt genom att främja effektiva investeringar.

(4)

System som kan tillhandahålla MSS bör omfatta minst en rymdstation, och de skulle kunna omfatta kompletterande markkomponenter (complementary ground components – CGC), dvs. stationära markbaserade stationer som används för att förbättra tillgången till mobila satellittjänster i områden där kommunikation med en eller flera rymdstationer inte kan åstadkommas med erforderlig kvalitet.

(5)

Radiospektrum är tillgängligt och skall enligt planeringen användas för MSS i frekvensbanden 1 980–2 010 MHz och 2 170–2 200 MHz (2 GHz-banden), i överensstämmelse med beslut som fattats av Internationella teleunionen (International Telecommunications Union – ITU) vid WARC-92.

(6)

En harmoniserad och effektiv användning av 2 GHz-banden för system som tillhandahåller MSS på regional nivå eller på Europanivå är nödvändig, framför allt på grund av räckvidden hos satellitsignalerna, vilka till sin natur är transnationella.

(7)

Den 6 oktober 2005 gav kommissionen CEPT i uppdrag (3), i enlighet med artikel 4.2 i beslut nr 676/2002/EG, att kartlägga de tekniska förutsättningarna för en harmoniserad handlingslinje avseende användning av 2 GHz-banden för MSS i gemenskapen. I enlighet med detta uppdrag har CEPT lämnat in sin rapport om de tekniska förutsättningarna för sådana systems användning av 2 GHz-spektrumet.

(8)

2 GHz-banden är för närvarande outnyttjade i de flesta medlemsstater och bör, i linje med de tekniska lösningar som CEPT redovisat, utan onödigt dröjsmål och i alla medlemsstater avdelas och göras tillgängliga för system som tillhandahåller MSS för att säkerställa utvecklingen av sådana system.

(9)

CEPT har dragit slutsatsen att samexistens i ett och samma geografiska område, mellan system som kan tillhandahålla MSS och system som tillhandahåller enbart markbaserade mobila tjänster och som använder samma spektrum i 2 GHz-banden, inte är möjlig utan skadlig störning. För att undvika skadlig störning av MSS och ineffektiv användning av spektrum är det därför nödvändigt att i första hand avdela 2 GHz-banden, och göra dem tillgängliga, för system som kan tillhandahålla MSS. Det betyder att om 2 GHz-banden används av andra system, som inte kan tillhandahålla MSS, får dessa andra system inte orsaka skadlig störning av eller kräva skydd mot skadlig störning från system som tillhandahåller mobila satellittjänster. Enligt CEPT skulle CGC:er inte orsaka skadlig störning så länge de utgör en integrerad del av det system som tillhandahåller MSS, så länge de styrs av resurs- och näthanteringsmekanismen i ett sådant system och så länge de används i samma del av frekvensbandet som satellitkomponenterna i systemet. Under dessa förutsättningar, och efter ett lämpligt tillståndsförfarande, skulle CGC:er också kunna utnyttjas även om signalerna inte överförs via satellitkomponenterna.

(10)

Resultatet av det arbete som utförts på kommissionens uppdrag bör tillämpas i gemenskapen.

(11)

Prioritet bör ges åt system som tillhandahåller MSS i 2 GHz-banden eftersom det finns andra frekvensband, t.ex. de som är avdelade för GSM och UMTS/IMT-2000, som är tillgängliga för system som tillhandahåller enbart markbaserade mobila tjänster.

(12)

Med hänsyn till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen kan behovet av detta beslut, liksom dess tillämpningsområde och tillämpning, behöva ses över i framtiden, bland annat på grundval av kommissionens bedömning men även på grundval av information som tillhandahålls av medlemsstaterna.

(13)

Bestämmelserna i det här beslutet bör inte påverka beviljandet av tillstånd för användning av 2 GHz-banden.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Radiospektrumkommittén.

(1)

Efter utbrottet av aviär influensa orsakad av en högpatogen H5N1-virusstam i Sydostasien i december 2003 har kommissionen antagit flera skyddsåtgärder som rör aviär influensa. Åtgärderna har bland annat omfattat kommissionens beslut 2005/692/EG av den 6 oktober 2005 om vissa skyddsåtgärder mot aviär influensa i flera tredjeländer (3).

(2)

Den 25 november 2006 bekräftade Sydkorea ett utbrott av högpatogen aviär influensa orsakad av H5N1-stammen på en fjäderfäanläggning i landets södra del.

(3)

Enligt gällande gemenskapslagstiftning får Sydkorea exportera endast råvaror för foder till sällskapsdjur och obearbetat fodermaterial innehållande delar av fjäderfä, ägg för direkt konsumtion och ej behandlade jakttroféer från alla typer av fåglar till gemenskapen.

(4)

Med tanke på den risk för djurhälsan som uppstår om högpatogen aviär influensa skulle föras in i gemenskapen bör det omedelbart vidtas åtgärder för att tillfälligt stoppa importen av dessa produkter från Sydkorea.

(5)

Beslut 2005/692/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

Enligt direktiv 2000/29/EG skall gemenskapen bevilja medlemsstater ett bidrag för att stärka infrastrukturerna för växtskyddskontroller av växter och växtprodukter från tredjeländer.

(2)

Belgien har inrättat ett program för att 2007 stärka infrastrukturerna för växtskyddskontroller av växter och växtprodukter från tredjeländer. Medlemsstaten har ansökt om bidrag från gemenskapen för detta program för 2007 enligt kommissionens förordning (EG) nr 998/2002 av den 11 juni 2002 om fastställande av tilllämpningsföreskrifter för bestämmelserna om beviljande av ett finansiellt bidrag från gemenskapen till medlemsstaterna för att stärka infrastrukturerna för växtskyddskontroller av växter och växtprodukter från tredjeländer (2).

(3)

De tekniska uppgifter som Belgien har tillhandahållit har gjort det möjligt för kommissionen att genomföra en välgrundad och omfattande lägesanalys. Kommissionen har utarbetat en förteckning över bidragsberättigade kontrollstationer som behöver förbättras, med en detaljerad redogörelse för storleken på det föreslagna gemenskapsbidraget till vart och ett av kontrollstationerna. Uppgifterna har också granskats av ständiga kommittén för växtskydd.

(4)

Efter en bedömning av programmet har kommissionen konstaterat att villkoren och kriterierna enligt direktiv 2000/29/EG och förordning (EG) nr 998/2002 för beviljande av finansiellt bidrag från gemenskapen är uppfyllda.

(5)

Det bör därför beviljas ett finansiellt bidrag från gemenskapen för att täcka de utgifter som Belgien kommer att ha under 2007 för detta program.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd.

a)

bevis för att utrustning och installationer enligt programmet har förvärvats respektive förbättrats har lämnats in till kommissionen av den berörda medlemsstaten i form av lämpliga handlingar, och

b)

en begäran om utbetalning av gemenskapsbidraget har lämnats in till kommissionen av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 998/2002.

(1)

I direktiv 2000/75/EG fastställs kontrollregler och åtgärder för bekämpning av bluetongue i gemenskapen, bl.a. genom upprättande av skydds- och övervakningszoner och förbud mot förflyttning av djur från dessa zoner.

(2)

I kommissionens beslut 2005/393/EG av den 23 maj 2005 om skydds- och övervakningszoner när det gäller bluetongue och villkor för förflyttning från eller genom dessa zoner (2) avgränsas geografiska områden inom vilka medlemsstaterna skall upprätta skydds- och övervakningszoner (nedan kallade ”restriktionszoner”) för bluetongue.

(3)

Den 7 december 2006 underrättade Portugal kommissionen om att virusförekomst hade konstaterats i ett antal nya perifera områden i restriktionszonen.

(4)

Restriktionszonen i Portugal bör därför utvidgas med beaktande av de aktuella meteorologiska förhållandena i den regionen.