EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document L:2006:312:FULL
Official Journal of the European Union, L 312, 11 November 2006
Europeiska unionens officiella tidning, L 312, 11 november 2006
Europeiska unionens officiella tidning, L 312, 11 november 2006
ISSN 1725-2628 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
49 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk |
Sida |
|
* |
Rådets förordning (EG) nr 1667/2006 av den 7 november 2006 om glukos och laktos (kodifierad version) |
|
|
|
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
* |
|
|
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk |
|
|
|
Rådet |
|
|
* |
||
|
|
Kommissionen |
|
|
* |
||
|
* |
Kommissionens beslut av den 9 november 2006 om ändring av förordning (EG) nr 1228/2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel ( 1 ) |
|
|
* |
Kommissionens beslut av den 9 november 2006 om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning [delgivet med nr K(2006) 5304] ( 1 ) |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1667/2006
av den 7 november 2006
om glukos och laktos
(kodifierad version)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EEG) nr 2730/75 av den 29 oktober 1975 om glukos och laktos (3) har ändrats flera gånger (4) på väsentliga punkter. Av tydlighetsskäl bör den förordningen kodifieras. |
(2) |
För att undvika tekniska svårigheter vid tullbehandlingen föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (5) att glukos, glukossirap, laktos och laktossirap skulle samlas under ett nummer och kemiskt ren glukos och laktos under ett annat. |
(3) |
Glukos som omfattas av undernummer 1702 30 91, 1702 30 99 och 1702 40 90 av den kombinerade nomenklaturen och laktos som omfattas av undernummer 1702 19 00 av den kombinerade nomenklaturen är emellertid upptagna i bilaga I till fördraget och omfattas därför av systemet för handel med tredje land enligt den gemensamma organisationen för de marknader som de tillhör, medan kemiskt ren glukos och laktos, som inte är upptagna i bilaga I till fördraget, omfattas av ett tullsystem vars ekonomiska effekter kan vara väsentligt annorlunda. |
(4) |
Denna situation skapar svårigheter som förvärras av det faktum att produkterna i fråga oavsett renhetsgrad framställs av samma basprodukter. Kriteriet för en tullklassificering i kemiskt rena produkter och andra produkter är en renhetsgrad på 99 %. Produkter med en något högre eller lägre renhetsgrad kan för övrigt ha samma ekonomiska användning. Tillämpning av olika system medför således konkurrenssnedvridningar som förstärks ytterligare på grund av möjligheten till substitution. |
(5) |
Den enda lösningen på dessa problem är att inordna dessa produkter i samma ekonomiska ordning oavsett renhetsgrad eller, om detta anses tillräckligt, harmonisera de ordningar som gäller för de två produktgrupperna. |
(6) |
Fördraget innehåller inga särskilda bestämmelser som berättigar till en sådan åtgärd. Därför bör de nödvändiga åtgärderna vidtas med stöd av artikel 308 i fördraget. Den lämpligaste åtgärden är för övrigt att utvidga den ordning som gäller för annan glukos enligt rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (6) till att omfatta kemiskt ren glukos och att utvidga den ordning som gäller för annan laktos enligt rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (7), till att omfatta kemiskt ren laktos. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ordning som fastställs i förordning (EG) nr 1784/2003 och i tillämpningsföreskrifterna för denna förordning avseende druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker enligt undernummer 1702 30 91, 1702 30 99 och 1702 40 90 i Kombinerade nomenklaturen skall utvidgas till att omfatta druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker enligt undernummer 1702 30 51 och 1702 30 59 i Kombinerade nomenklaturen.
Artikel 2
Den ordning som fastställs i förordning (EG) nr 1255/1999 och i tillämpningsföreskrifterna för denna förordning avseende laktos samt sirap och andra lösningar av laktos enligt undernummer 1702 19 00 i Kombinerade nomenklaturen skall utvidgas till att omfatta laktos samt sirap och andra lösningar av laktos enligt undernummer 1702 11 00 i Kombinerade nomenklaturen.
Artikel 3
När ordningen för druvsocker och sirap och andra lösningar av druvsocker eller laktos och sirap och andra lösningar av laktos enligt undernummer 1702 30 91, 1702 30 99, 1702 40 90 respektive 1702 19 00 i Kombinerade nomenklaturen ändras i enlighet med artikel 37 i fördraget eller tillämpningsföreskrifterna för den artikeln, skall sådana ändringar, där så är lämpligt, utvidgas till att omfatta druvsocker eller sirap och andra lösningar av druvsocker eller laktos eller sirap och andra lösningar av laktos enligt undernummer 1702 30 51, 1702 30 59 respektive 1702 11 00 i Kombinerade nomenklaturen, om inte andra åtgärder vidtas i enlighet med samma föreskrifter för att harmonisera ordningen för dessa produkter med behandlingen av de produkter som nämns ovan.
Artikel 4
Förordning (EEG) nr 2730/75 skall upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 5
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 november 2006.
På rådets vägnar
E. HEINÄLUOMA
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 12 oktober 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrandet avgivet den 13 september 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) EGT L 281, 1.11.1975, s. 20. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2931/95 (EGT L 307, 20.12.1995, s. 10).
(4) Se bilaga I.
(5) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 996/2006 (EUT L 179, 1.7.2006, s. 26).
(6) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EGT L 187, 19.7.2005, s. 11).
(7) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).
BILAGA I
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH ÄNDRINGAR AV DENNA I KRONOLOGISK ORDNING
Rådets förordning (EEG) nr 2730/75 |
|
Kommissionens förordning (EEG) nr 222/88 |
endast artikel 7 |
Kommissionens förordning (EG) nr 2931/95 |
endast artikel 2 |
BILAGA II
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EEG) nr 2730/75 |
Denna förordning |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4 |
— |
— |
Artikel 4 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
— |
Bilaga I |
— |
Bilaga II |
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/4 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1668/2006
av den 10 november 2006
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen. |
(2) |
Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 11 november 2006.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 november 2006.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 10 november 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
052 |
86,5 |
096 |
30,1 |
|
204 |
44,7 |
|
999 |
53,8 |
|
0707 00 05 |
052 |
116,3 |
204 |
49,7 |
|
220 |
155,5 |
|
628 |
196,3 |
|
999 |
129,5 |
|
0709 90 70 |
052 |
101,8 |
204 |
147,8 |
|
999 |
124,8 |
|
0805 20 10 |
204 |
84,0 |
999 |
84,0 |
|
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 |
052 |
67,8 |
400 |
84,2 |
|
528 |
40,7 |
|
624 |
86,7 |
|
999 |
69,9 |
|
0805 50 10 |
052 |
63,9 |
388 |
46,8 |
|
524 |
56,1 |
|
528 |
39,6 |
|
999 |
51,6 |
|
0806 10 10 |
052 |
111,3 |
400 |
211,5 |
|
508 |
268,1 |
|
999 |
197,0 |
|
0808 10 80 |
388 |
79,1 |
400 |
106,4 |
|
720 |
73,5 |
|
800 |
160,8 |
|
999 |
105,0 |
|
0808 20 50 |
052 |
83,1 |
400 |
216,1 |
|
720 |
83,9 |
|
999 |
127,7 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övrigt ursprung”.
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/6 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1669/2006
av den 8 november 2006
om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 vad avser systemen för offentliga interventionsuppköp inom nötköttssektorn
(kodifierad version)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 27.4 och artikel 41, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens förordning (EG) nr 562/2000 av den 15 mars 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 vad avser systemen för offentliga interventionsuppköp inom nötköttssektorn (2) har ändrats flera gånger på ett genomgripande sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör denna förordning kodifieras. |
(2) |
Enligt artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall inledandet av offentlig intervention vara kopplat till det genomsnittliga marknadspriset i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat. Följaktligen bör det fastställas hur marknadspriserna i medlemsstaterna skall beräknas, särskilt vilka kvaliteter som skall tas med och hur de skall viktas i förhållande till varandra, vilka koefficienter som skall användas för att räkna om dem till referenskvalitet R3 samt mekanismerna för att inleda och avsluta uppköp. |
(3) |
Villkoren för produkters stödberättigande bör definieras dels så att de utesluter produkter som inte är representativa för medlemsstaternas nationella produktion och som inte uppfyller gällande sanitära och veterinära bestämmelser, dels produkter vars vikt överskrider den som normalt sett efterfrågas på marknaden. Slaktkroppar av nötkreatur av kvalitet O3 som är stödberättigande i Irland bör även vara stödberättigande i Nordirland för att undvika en omläggning av handeln som riskerar att störa nötköttsmarknaden i denna del av gemenskapen. |
(4) |
Kraven på identifiering av stödberättigande slaktkroppar bör även omfatta stämpling av slaktnummer på insidan av varje kvartspart. Slaktkroppar bör styckas på ett enhetligt sätt för att underlätta avsättningen av styckningsprodukterna och kontrollen av urbeningsproceduren och för att som slutresultat erhålla köttstycken som efter urbening kan definieras på samma sätt i hela gemenskapen. Med hänsyn till detta bör slaktkroppen styckas rätlinjigt och fram- och bakkvartsparterna definieras till att omfatta det femte respektive åttonde revbenet; härigenom erhålls ett minimum av benfria styckningsdelar och slaktspill och de erhållna produkterna utnyttjas på bästa sätt. |
(5) |
För att undvika spekulation som kan snedvrida den faktiska marknadssituationen bör det fastställas att endast ett anbud per anbudsgivare och kategori får lämnas in. För att undvika köp genom bulvaner bör ”anbudsgivare” definieras så att begreppet innefattar den kategori aktörer vars yrkesverksamhet gör det naturligt att delta i intervention och som tidigare deltagit i sådan. |
(6) |
Mot bakgrund av erfarenheterna av inlämning av anbud bör det föreskrivas att berörda parter i tillämpliga fall får delta i anbudsförfaranden på grundval av kontrakt som slutits med interventionsorganet i enlighet med interventionsorganets närmare anvisningar. |
(7) |
Mer exakta bestämmelser bör fastställas för ställandet av säkerheter i form av kontanta inbetalningar så att interventionsorganen kan godta garanterade bankchecker. |
(8) |
Till följd av förbudet mot all användning av specificerat riskmaterial och med hänsyn till de ökade kostnader och minskade intäkter som följer därav inom nötköttssektorn, bör den höjning som skall tillämpas på det genomsnittliga marknadspriset och som används för att fastställa det högsta uppköpspriset anpassas till det vid den tidpunkten högsta beloppet. |
(9) |
Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör det vara tillåtet för interventionsorganen att i förekommande fall förkorta produkternas leveranstid för att undvika att leveranser i samband med två på varandra följande anbudsförfaranden överlappar varandra. |
(10) |
Risken för oegentligheter är särskilt stor när slaktkroppar som interventionsköps systematiskt benas ur. Det bör därför fastställas att interventionsorternas kyl- och fryshus och styckningsanläggningar skall vara oberoende av de slakterier och de anbudsgivare som tilldelats kontrakt. Med hänsyn till eventuella praktiska svårigheter i vissa medlemsstater kan undantag från denna princip godtas, under förutsättning att kvantiteterna av urbenat kött noga begränsas och att kontrollen vid övertagande skärps så att det urbenade köttet kan spåras och oegentligheter i möjligaste mån undvikas. Mot bakgrund av senare undersökningar bör större vikt läggas vid kontroll av rester av förbjudna ämnen i köttet, särskilt sådana med hormonell verkan. |
(11) |
Interventionsorganen får endast överta produkter som uppfyller de krav på kvalitet och presentation som fastställs i gemenskapens bestämmelser. Det har visat sig att vissa regler för övertagande bör preciseras och kontrollåtgärderna skärpas. Det bör särskilt fastställas bestämmelser för en preliminär kontroll redan vid slakteriet, så att icke-stödberättigande kött kan elimineras på ett tidigt stadium. För att förfarandet vid mottagning skall bli mer tillförlitligt bör kvalificerad personal anställas vars opartiskhet garanteras av att de är oberoende av de berörda parterna och av att ett rotationssystem används. Dessutom bör kontrollernas omfattning noggrant anges. |
(12) |
På grund av händelserna i samband med bovin spongiform encefalopati (BSE) kan obligatorisk urbening få positiva effekter på den nödvändiga lagringskapaciteten och för hanteringen av de betydande nötköttskvantiteter som kan bli föremål för interventionsuppköp, något som skulle kunna underlätta köttets senare avsättning. |
(13) |
För att förbättra interventionsorganens kontroller vid övertagandet av produkterna bör det fastställas förfaranden, särskilt för märkningen av partier, den preliminära kontrollen och kontrollen av de uppköpta produkternas vikt. I samband med detta bör bestämmelserna för kontroll av urbening av uppköpt kött och icke godkända produkter skärpas. Detta gäller även kontroller av lagrade produkter. |
(14) |
I föreskrifterna för slaktkroppar bör det särskilt anges hur de skall hängas och vilka skador eller vilken typ av hantering som kan påverka produktens handelskvalitet eller kontaminera den. |
(15) |
För att säkerställa att urbeningen sker smidigt bör styckningsanläggningarna ha direkt tillgång till en eller flera frystunnlar. Undantag från detta krav bör begränsas till vad som är strikt nödvändigt. Det är lämpligt att fastställa bestämmelser för den fortlöpande fysiska kontrollen av urbeningen, särskilt vad beträffar kontrollanternas oberoende och det minsta antalet kontroller. |
(16) |
Enligt bestämmelserna för lagring av styckningsdelar måste dessa vara lätta att identifiera. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör därför särskilt vidta nödvändiga åtgärder när det gäller att spåra och lagra de uppköpta produkterna för att underlätta deras framtida avsättning och för att ta hänsyn till eventuella krav beträffande den veterinära situationen för de djur från vilka styckningsdelarna kommer. För att förbättra lagringen och underlätta identifieringen av styckningsdelarna bör packningssätten standardiseras och styckningsdelarna förses med sina fullständiga namn eller med en gemenskapskod. |
(17) |
Föreskrifterna för förpackning av produkterna i kartonger, pallar och köttburar bör skärpas för att lagrade produkter lättare skall kunna identifieras och hållbarheten förbättras och för att mer effektivt motarbeta riskerna för bedrägeri och för att förbättra produkternas åtkomlighet så att kontroll och avyttring underlättas. |
(18) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Tillämpningsområde
I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för det system med offentliga interventionsuppköp inom nötköttssektorn som fastställs genom artikel 27 i förordning (EG) nr 1254/1999.
KAPITEL II
OFFENTLIGA INTERVENTIONSUPPKÖP
AVSNITT 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 2
Interventionsregioner i Förenade kungariket
Förenade kungarikets territorium skall delas upp i följande två interventionsregioner:
— |
Region I: Storbritannien. |
— |
Region II: Nordirland. |
Artikel 3
Inledande och avslutning av uppköp genom anbudsinfordran
Artikel 27 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall tillämpas i enlighet med följande bestämmelser:
a) |
För att säkerställa att de villkor som anges i artikel 27.1 är uppfyllda skall
|
b) |
Inledandet av interventionsuppköp, som beslutas per kategori och per medlemsstat eller region i en medlemsstat, skall grundas på de två senaste veckonoteringarna för marknadspriserna. |
c) |
Avslutandet av interventionsuppköp, som beslutas per kategori och per medlemsstat eller region i en medlemsstat, skall grundas på den senaste veckonoteringen för marknadspriserna. |
Artikel 4
Villkor för uppköp
1. De produkter som förtecknas i bilaga II till denna förordning och omfattas av följande kategorier definierade i artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1183/2006 (5) kan köpas upp för intervention:
a) |
Kött från unga okastrerade handjur som är yngre än två år (kategori A). |
b) |
Kött från kastrerade handjur (kategori C). |
2. Hela och halva slaktkroppar får endast köpas upp om
a) |
de är kontrollmärkta enligt avsnitt I kapitel III i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 (6), |
b) |
de inte har några egenskaper som gör de produkter som härrör från dem olämpliga för lagring eller efterföljande användning, |
c) |
de inte kommer från nödslaktade djur, |
d) |
de har sitt ursprung i gemenskapen enligt artikel 39 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (7), |
e) |
de kommer från djur som fötts upp i enlighet med den gällande veterinära lagstiftningen, |
f) |
radioaktiviteten i produkterna inte överskrider de högsta tilllåtna nivåerna enligt gemenskapens bestämmelser. En produkts radioaktivitet skall kontrolleras endast om situationen så kräver och under den tid som bedöms nödvändig. Vid behov skall kontrollernas varaktighet och omfattning fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 43.2 i förordning (EG) nr 1254/1999, |
g) |
de kommer från slaktkroppar som väger högst 340 kg. |
3. Hela eller halva slaktkroppar får endast köpas upp om de uppfyller följande villkor:
a) |
De presenteras i enlighet med bilaga III till denna förordning, i tillämpliga fall efter styckning i kvartsparter på bekostnad av den berörda parten. Det skall särskilt kontrolleras att varje del av slaktkroppen uppfyller villkoren i punkt 2 i bilagan. Om något av dessa villkor inte uppfylls skall produkten inte godkännas. Om en kvartspart inte godkänns på grund av att den inte uppfyller villkoren för presentation, särskilt om den otillfredsställande presentationen inte kan avhjälpas under antagningsproceduren, skall inte heller den andra kvartsparten från samma halva slaktkropp godkännas. |
b) |
De är klassificerade enligt den gemenskapsskala som fastställs i förordning (EG) nr 1183/2006. Interventionsorganen skall avvisa alla produkter som efter en noggrann kontroll av varje del av slaktkroppen inte bedöms uppfylla dessa normer. |
c) |
De identifieras dels genom märkning som visar kategori, konformationsklass och fettgrupp, dels genom ett identifikations- eller slaktnummer. Märkningen som visar kategori, konformationsklass och fettgrupp skall vara lättläst och skall i enlighet med en av behörig nationell myndighet godkänd metod göras genom stämpling med en giftfri stämpelfärg som inte kan ändras eller avlägsnas. Bokstäverna och siffrorna skall vara minst 2 cm höga. På bakkvartsparten skall märkningen göras på ländstycket i höjd med den fjärde ländkotan och på framkvartsparterna cirka 10–30 cm från bröstbenets styckningskant. Identifikations- eller slaktnumret skall anbringas i mitten av insidan på varje kvartspart, antingen med hjälp av en stämpel eller med markeringspenna med outplånlig färg som godkänts av interventionsorganet. |
d) |
De har försetts med etiketter i enlighet med det system som införs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (8) |
Artikel 5
Interventionsorter
1. Interventionsorter skall utses av medlemsstaterna på så sätt att interventionsåtgärdernas effektivitet garanteras.
Anläggningarna på dessa orter skall vara så utrustade att de kan
a) |
överta kött med ben, |
b) |
frysa ned allt kött som skall lagras i oförändrat skick, |
c) |
lagra sådant kött i minst tre månader under tekniskt tillfredsställande förhållanden. |
2. Som interventionsort för kött med ben som skall benas ur kan endast sådana orter godkännas där styckningsanläggningarnas och kyl- och fryshusens drift, ledning och personal är oberoende av slakteriet eller den anbudsgivare som tilldelats kontrakt samt varken tillhör slakteriet eller den anbudsgivare som tilldelats kontrakt.
Om problem uppstår får medlemsstaterna medge undantag från första stycket på villkor att kontrollerna vid mottagandet skärps i enlighet med bestämmelserna i artikel 14.5
AVSNITT 2
Förfarande vid anbud och övertagande
Artikel 6
Inledande och avslutning av anbudsinfordran
1. Meddelande om anbudsinfordran eller ändringar och avslutande av en infordran skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den lördag som föregår sista dagen för inlämnande av anbud.
2. När en anbudsinfordran inleds får ett minimipris fastställas under vilket anbud inte kommer att godtas.
Artikel 7
Inlämnande av och meddelande om anbud
Under den tid då anbudsinfordran gäller skall sista tidpunkten för inlämnande av anbud vara kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel) den andra och fjärde tisdagen i varje månad, med undantag för den andra tisdagen i augusti och den fjärde tisdagen i december, då inga anbud tas emot. Om tisdagen infaller på en allmän helgdag skall tidsfristen förlängas med 24 timmar. Inom 24 timmar efter det att tidsfristen för anbudsinfordran har gått ut skall interventionsorganen underrätta kommissionen om de inkomna anbuden.
Artikel 8
Villkor för anbud
1. Anbud får endast lämnas in av
a) |
slakterier för nötkreatur som registrerats eller godkänts i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (9), oavsett rättslig status, och |
b) |
de nötkreaturs- eller kötthandlare som för egen räkning låter slakta på sådana slakterier och är upptagna i det nationella mervärdesskatteregistret. |
2. Intresserade anbudsgivare skall lämna in sina anbud till det interventionsorgan i en medlemsstat där anbudsförfarandet inletts, antingen i form av ett skriftligt anbud mot mottagningsbevis eller i någon annan skriftlig form som accepteras av interventionsorganet mot mottagningsbevis.
Kontrakt får upprättas med anbudsgivarna på de villkor som fastställs av interventionsorganen i enlighet med deras närmare anvisningar.
3. Intresserade anbudsgivare får endast lämna ett anbud per kategori och anbudsinfordran.
Medlemsstaterna skall försäkra sig om att anbudsgivarna är oberoende av varandra vad beträffar ledning, personal och verksamhet.
Om det finns goda grunder att anta att så inte är fallet eller att ett anbud inte motsvarar det verkliga ekonomiska läget skall anbudet endast beaktas om anbudsgivaren lämnar godtagbara bevis för att villkoren i andra stycket är uppfyllda.
Om det konstateras att en anbudsgivare har lämnat mer än ett anbud skall alla anbud från den anbudsgivaren avvisas.
4. Anbuden skall innehålla följande uppgifter:
a) |
Anbudsgivarens namn och adress. |
b) |
Den kvantitet produkter, uttryckt i ton, som erbjuds för varje kategori som anges i meddelandet om anbudsinfordran. |
c) |
Det angivna priset per 100 kg produkter av kvalitet R3 enligt bestämmelserna i artikel 15.3, uttryckt i euro och avrundat till högst två decimaler. |
5. Ett anbud är giltigt endast om
a) |
det avser minst 10 ton, |
b) |
det åtföljs av anbudsgivarens skriftliga förbindelse att följa alla bestämmelser för uppköpet i fråga, och |
c) |
anbudsgivaren lägger fram bevis för att han före utgången av tidsfristen för inlämnande av anbud har ställt den i artikel 9 angivna säkerheten för anbudet i fråga. |
6. Anbud kan inte dras tillbaka efter utgången av den i artikel 7 angivna tidsfristen för inlämnande av anbud.
7. Anbuden skall vara konfidentiella.
Artikel 9
Säkerheter
1. Uppfyllandet av grundkraven, att anbudet upprätthålls efter det att anbudstiden löpt ut och att produkterna levereras till det lager som utsetts av interventionsorganet inom den tidsrymd som fastställs i artikel 13.2, skall garanteras genom att en säkerhet ställs om 30 euro per 100 kg.
Säkerheten skall ställas hos interventionsorganet i den medlemsstat där anbudet lämnats.
2. Säkerheten kan endast ställas i form av kontanta inbetalningar i enlighet med artikel 13 och artikel 14.1 och 14.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 (10).
3. För anbud som inte godtagits skall säkerheten frisläppas så snart resultatet av anbudsinfordran offentliggörs.
För anbud som godtas skall säkerheten frisläppas efter det att produkterna har övertagits, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 14.7 i denna förordning.
Artikel 10
Beslut med anledning av anbudsinfordran
1. Med hänsyn till de anbud som mottagits vid varje anbudsinfordran skall ett högsta uppköpspris fastställas per kategori avseende kvalitet R3 i enlighet med det förfarande som avses i artikel 43.2 i förordning (EG) nr 1254/1999.
Om särskilda omständigheter motiverar detta får ett annat pris fastställas per medlemsstat eller per region i en medlemsstat på grundval av de genomsnittliga marknadspriser som noterats.
2. Det får beslutas att anbudsinfordran inte skall fullföljas.
3. Om de sammanlagda kvantiteter som erbjuds till ett pris som motsvarar eller understiger det högsta priset överstiger de kvantiteter som skall köpas upp, kan de antagna kvantiteterna sättas ned för varje kategori med hjälp av nedsättningskoefficienter som kan höjas i förhållande till skillnaderna i pris och erbjudna kvantiteter.
Om det är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter får dessa nedsättningskoefficienter variera mellan olika medlemsstater eller regioner i medlemsstater för att interventionsmekanismerna skall fungera på ett tillfredsställande sätt.
Artikel 11
Högsta uppköpspris
1. Anbud skall inte beaktas om det angivna priset överstiger det genomsnittliga marknadspris som noterats i en medlemsstat eller region i en medlemsstat för en kategori som omräknats till kvalitet R3 med hjälp av de koefficienter som förtecknas i bilaga I plus 10 euro per 100 kg slaktvikt.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall anbudet avslås om det föreslagna priset överstiger det högsta priset enligt artikel 10 som gäller för den anbudsinfordran.
3. Om det uppköpspris som tillerkänts en anbudsgivare är högre än det genomsnittliga marknadspris som avses i punkt 1 skall uppköpspriset justeras genom multiplikation med den koefficient som erhålls med hjälp av formel A i bilaga IV. Koefficienten får emellertid inte
a) |
vara större än 1, |
b) |
medföra en sänkning av uppköpspriset som är större än skillnaden mellan detta pris och det genomsnittliga marknadspriset. |
Om en medlemsstat har tillförlitliga uppgifter och lämpliga kontrollmedel kan den fatta beslut om att beräkna koefficienten för varje anbudsgivare med hjälp av formel B i bilaga IV.
4. Rättigheter och skyldigheter som uppstår i samband med anbudsinfordran skall inte kunna överlåtas.
Artikel 12
Begränsning av uppköp
Om interventionsorganen i medlemsstaterna erbjuds större kvantiteter kött än de omedelbart kan överta får de begränsa uppköpen till de kvantiteter de kan överta på sitt territorium eller i en av sina interventionsregioner.
Medlemsstaterna skall se till att alla intresserade anbudsgivares lika tillträde till interventionen påverkas så lite som möjligt vid en sådan begränsning.
Artikel 13
Meddelande om antagna anbud och leverans
1. Interventionsorganet skall omedelbart underrätta anbudsgivarna om resultatet av deras deltagande i anbudsförfarandet.
Interventionsorganen skall till de anbudsgivare som tilldelas kontrakt utan dröjsmål utfärda numrerade leveransorder med följande uppgifter:
a) |
Den kvantitet som skall levereras. |
b) |
Det antagna anbudspriset. |
c) |
Tidsplanen för leverans av produkterna. |
d) |
Den eller de interventionsorter dit leveransen skall ske. |
2. De anbudsgivare vilkas bud antagits skall leverera produkterna senast 17 kalenderdagar efter den första arbetsdagen efter offentliggörandet av förordningen om fastställande av högsta uppköpspris och av de kvantiteter nötkött som är föremål för interventionsuppköp.
Kommissionen kan emellertid, beroende på de kvantiteter som köpts upp, förlänga denna tidsfrist med en vecka. Leveransen kan delas upp i flera partier. Interventionsorganet kan dessutom, då tidsplanen för leveransen av produkterna fastställs, förkorta tidsfristen, som dock inte får understiga 14 dagar.
Artikel 14
Övertagande
1. Interventionsorganens övertagande skall ske vid invägning vid ingången till interventionsortens styckningsanläggning.
Produkterna skall levereras i partier på mellan 10 och 20 ton. Kvantiteten får dock vara mindre än 10 ton om den utgör återstoden av det ursprungliga anbudet eller om detta har minskats till under 10 ton.
Levererade produkter skall endast godkännas och övertas om de vid interventionsorganets kontroll visar sig uppfylla villkoren i denna förordning. En stickprovskontroll av den omfattning och med de metoder som föreskrivs i den veterinära lagstiftningen på området skall göras för att kontrollera att villkoren i artikel 4.2 e, särskilt frånvaron av förbjudna ämnen i enlighet med artikel 3 och artikel 4.1 i rådets direktiv 96/22/EG (11), är uppfyllda.
2. Om ingen preliminär kontroll görs omedelbart före lastning vid slakteriets lastkaj och innan de halva slaktkropparna transporteras till interventionsorten skall de identifieras enligt följande:
a) |
Om de endast är märkta skall märkningen göras enligt bestämmelserna i artikel 4.3 c och en handling upprättas med identifikations- eller slaktnumret samt slaktdatum för den halva slaktkroppen. |
b) |
Om de även är försedda med etiketter skall dessa vara utformade i enlighet med bestämmelserna i artikel 1.2, 1.3 och 1.4 i kommissionens förordning (EEG) nr 344/91 (12). |
Om de halva slaktkropparna styckas i kvartsparter skall styckningen ske i enlighet med förfarandet i bilaga III i denna förordning. Kvartsparterna från varje slaktkropp skall därefter grupperas så att godkännandeförfarandet vid övertagandet kan göras för varje hel eller halv slaktkropp. Om halva slaktkroppar inte har styckats i kvartsparter före transporten till interventionsorten skall detta göras vid ankomsten i enlighet med bestämmelserna i bilaga III.
Vid platsen för godkännande skall varje kvartspart identifieras med en etikett i enlighet med bestämmelserna i artikel 1.2, 1.3 och 1.4 i förordning (EEG) nr 344/91. På etiketten skall även kvartspartens vikt och upphandlingskontraktets nummer anges. Etiketterna skall fästas direkt antingen på fram- och bakbenssenorna eller på framkvartspartens halssena och bakkvartspartens slaksida, utan fästanordningar av metall eller plast.
Godkännandeförfarandet skall omfatta en systematisk undersökning av presentation, klassificering, vikt och etikettering av varje levererad kvartspart. Temperaturen skall också kontrolleras på en av bakkvartsparterna av varje slaktkropp. Särskilt gäller att ingen slaktkropp skall godkännas om dess vikt överstiger den högsta vikt som fastställs i artikel 4.2 g.
3. En preliminär kontroll kan göras omedelbart före lastning vid slakteriets lastkaj och skall gälla de halva slaktkropparnas vikt, klassificering, presentation och temperatur. Särskilt gäller att ingen slaktkropp skall godkännas om dess vikt överstiger den högsta vikt som fastställs i artikel 4.2 g. Avvisade produkter skall märkas som sådana och får inte presenteras ytterligare en gång för preliminär kontroll eller för godkännandeförfarandet.
En sådan kontroll skall göras på varje parti om högst 20 ton halva slaktkroppar enligt interventionsorganets anvisningar. Om anbudet omfattar kvartsparter får interventionsorganet tillåta ett parti på mer än 20 ton halva slaktkroppar. Om mer än 20 % av det totala antalet halva slaktkroppar som kontrolleras avvisas, skall hela partiet avvisas enligt bestämmelserna i punkt 6.
Före den efterföljande transporten till interventionsorten skall halva slaktkroppar styckas i kvartsparter i enlighet med bestämmelserna i bilaga III. Samtliga kvartsparter skall systematiskt vägas och identifieras med etikett enligt bestämmelserna i artikel 1.2, 1.3 och 1.4 i förordning (EEG) nr 344/91. På etiketten skall även kvartspartens vikt och upphandlingskontraktets nummer anges. Etiketterna skall fästas direkt antingen på fram- och bakbenssenorna eller på framkvartspartens halssena och bakkvartspartens slaksida, utan fästanordningar av metall eller plast.
Kvartsparterna från varje slaktkropp skall därefter grupperas så att godkännandeförfarandet vid övertagandet kan göras för varje hel eller halv slaktkropp.
Varje parti skall till mottagningsplatsen åtföljas av en kontrolllista med alla uppgifter om de halva slaktkropparna eller kvartsparterna, inklusive antalet halva slaktkroppar eller kvartsparter som presenteras och antingen godkänns eller avvisas. Denna kontrollista skall överlämnas till den mottagande tjänstemannen.
Transportmedlet skall ha förseglats innan det lämnar slakteriet. Numret på förseglingen skall framgå av sundhetsintyget eller kontrollistan.
Under godkännandeförfarandet skall de levererade kvartsparternas presentation, klassificering, vikt, märkning och temperatur kontrolleras.
4. Preliminär kontroll och godkännande av de produkter som erbjudits till intervention skall utföras av en tjänsteman vid interventionsorganet eller av en person som interventionsorganet bemyndigat till detta. Denna person skall vara utbildad klassificerare, inte vara involverad i klassificering vid slakteriet och vara helt oberoende av den anbudsgivare vars anbud antagits. Detta oberoende skall särskilt säkras genom att dessa personer roterar periodiskt mellan interventionsorterna.
Vid övertagandet skall för varje parti kvartsparternas vikt registreras och uppgifterna bevaras av interventionsorganet.
En handling med alla uppgifter, inklusive de presenterade produkternas vikt och antal och huruvida de godkänts eller avvisats, skall fyllas i av den mottagande tjänstemannen.
5. Vid övertagande av sådant kött med ben som skall benas ur vid interventionsorten och som inte motsvarar kraven i artikel 5.2 första stycket, skall följande gälla för identifiering, leverans och kontroll:
a) |
Vid övertagande enligt punkt 1 skall de fram- och bakkvartsparter som skall benas ur vara märkta med bokstäverna INT på in- och utsidan enligt samma bestämmelser som de som fastställs i artikel 4.3 c för märkning med kategori och slaktnummer och för placeringen av märkningen. Bokstäverna INT skall emellertid stämplas på insidan av varje kvartspart i höjd med det tredje eller fjärde revbenet för framkvartsparter och i höjd med det sjunde eller åttonde revbenet för bakkvartsparter. |
b) |
Testikelfettet skall sitta kvar fram till övertagandet men skall avlägsnas före vägning. |
c) |
De levererade produkterna skall delas upp i partier enligt punkt 1. |
Om slaktkroppar eller kvartsparter märkta med bokstäverna INT upptäcks utanför de områden för vilka de är avsedda skall medlemsstaten utföra en undersökning, vidta nödvändiga åtgärder samt meddela kommissionen detta.
6. Om mer än 20 % avvisas av antalet halva slaktkroppar eller kvartsparter i partiet som presenteras, skall hela partiet avvisas och märkas som avvisat, och det får inte presenteras vare sig för preliminär kontroll eller för godkännande.
7. Om den kvantitet som faktiskt levererats och godkänts är mindre än den kvantitet som antagits skall säkerheten
a) |
frisläppas i sin helhet om skillnaden inte överstiger 5 % eller 175 kg, |
b) |
förverkas, utom i fall av force majeure,
|
Artikel 15
Betalning
1. Interventionsorganet skall betala den som tilldelats kontraktet priset enligt dennes anbud inom en period som börjar den 45:e dagen efter det att produkterna övertagits och som slutar den 65:e dagen efter den dagen.
2. Priset skall endast betalas för den kvantitet som faktiskt levererats och godkänts. Om den levererade och godkända kvantiteten i fråga är större än den antagna skall priset emellertid endast betalas för den kvantitet som antagits.
3. Om övertagandet avser annan kvalitet än R3 skall betalningen till den som tilldelats kontraktet justeras med omräkningskoefficienten för den uppköpta kvaliteten, som återfinns i bilaga I.
4. Uppköpspriset för kött som skall benas ur i sin helhet skall vara fritt invägningen vid ingången till interventionsortens styckningsanläggning.
Lossningskostnader skall bäras av anbudsgivaren.
Artikel 16
Växelkurs
Den växelkurs som skall användas för de belopp som avses i artikel 11 och för det antagna anbudspriset skall vara den som gäller den dag då den förordning som fastställer högsta uppköpspris och kvantiteter av nötkött för interventionsuppköp för det ifrågavarande anbudsförfarandet träder i kraft.
KAPITEL III
URBENING AV KÖTT UPPKÖPT AV INTERVENTIONSORGAN
Artikel 17
Obligatorisk urbening
Interventionsorganen skall säkerställa att allt kött som köpts upp är urbenat.
Artikel 18
Allmänna bestämmelser för urbening
1. Urbening får endast ske i styckningsanläggningar som registrerats eller godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 och är utrustade med en eller flera angränsande frystunnlar.
På begäran av en medlemsstat kan kommissionen medge ett tidsbegränsat undantag från bestämmelserna i första stycket. Vid sitt beslut skall kommissionen beakta den rådande utvecklingen av utrustning samt hälso- och kontrollvillkor och att en gradvis harmonisering inom detta område eftersträvas.
2. De urbenade styckningsdelarna skall uppfylla villkoren i förordning (EG) nr 853/2004 och kraven i bilaga V till denna förordning.
3. Urbening får inte påbörjas förrän hela partiet har tagits över.
4. När nötkött för intervention benas ur, putsas och paketeras får inget annat kött finnas i styckningslokalen.
Samtidigt med nötköttet får emellertid griskött finnas i styckningslokalen, under förutsättning att det behandlas på ett annat produktionsband.
5. Urbening skall ske mellan kl. 7.00 och kl. 18.00, dock inte på lördagar, söndagar eller helgdagar. Denna tidsrymd kan förlängas med högst två timmar om kontrollmyndigheterna är närvarande vid urbeningen.
Om urbeningen inte blir klar samma dag som köttet övertas skall den behöriga myndigheten försegla de kyl- och frysrum där produkterna förvaras, och förseglingen får endast brytas av samma myndighet när urbeningen påbörjas på nytt.
Artikel 19
Kontrakt och närmare anvisningar
1. Urbening skall ske på kontraktsbasis på de villkor som fastställs av interventionsorganen och i enlighet med deras närmare anvisningar.
2. De krav som skall uppfyllas av styckningsanläggningarna samt den inredning och utrustning som skall finnas där skall fastställas i interventionsorganens närmare anvisningar, vilka även skall säkerställa att styckningen sker enligt gemenskapens riktlinjer.
Anvisningarna skall särskilt innehålla detaljerade anvisningar för urbening och precisera metoderna för beredning, putsning, paketering, infrysning och förvaring av styckningsdelarna till dess att de övertas av interventionsorganet.
Interventionsorganens anvisningar kan erhållas på de adresser som förtecknas i bilaga VI.
Artikel 20
Kontroll av urbeningen
1. Interventionsorganen skall svara för löpande fysisk kontroll av hela urbeningsprocessen.
Denna kontroll kan överlämnas till organ som är helt oberoende av berörda handelsparter, slakterier och lagerhållare. I sådana fall skall interventionsorganen se till att deras tjänstemän gör en oanmäld kontroll av den urbening som omfattas av varje anbud. Vid denna kontroll skall stickprov tas på kartongerna med styckningsdelar före och efter infrysning samt överensstämmelsen kontrolleras mellan de använda och de producerade kvantiteterna å ena sidan och ben, fett och puts å andra sidan. Dessa kontroller skall för varje enskild styckningsdel omfatta minst 5 % av de kartonger som fyllts under dagen och, om antalet kartonger så medger, minst fem kartonger per styckningsdel.
2. Fram- och bakkvartsparter skall benas ur separat. För varje urbeningsdag skall
a) |
en jämförelse göras mellan antalet styckningsdelar och fyllda kartonger, |
b) |
en blankett färdigställas som visar utbytet av urbenade fram- respektive bakkvartsparter. |
Artikel 21
Särskilda villkor för urbening
1. Under den urbening, putsning och paketering som föregår infrysningen får nötköttets innertemperatur inte vid något tillfälle överstiga + 7 °C. Transport av styckningsdelar skall inte tillåtas före snabbfrysning, förutom i de undantagsfall som anges i artikel 18.1.
2. Alla etiketter och allt främmande material skall omedelbart före urbening avlägsnas helt.
3. Samtliga ben, senor och ligament (ligamentum nuchae), allt brosk och all överflödig bindväv skall avlägsnas omsorgsfullt. Putsning av styckningsdelar skall begränsas till borttagande av fett, brosk, senor, ledkapslar och annat specificerat puts. All synlig nerv- och lymfvävnad skall avlägsnas.
4. Stora blodkärl, koagulerat blod samt nedsmutsade partier skall med minsta möjliga putsning noggrant avlägsnas.
Artikel 22
Paketering av styckningsdelar
1. Styckningsdelar skall paketeras omedelbart efter urbeningen på så sätt att inte någon del av köttet kommer i direkt kontakt med kartongen i enlighet med kraven i bilaga V.
2. Polyetylen som används för att invändigt klä kartonger och polyetylenfolie eller polyetylenpåsar för paketering av styckningsdelar skall ha en tjocklek på minst 0,05 mm och vara avsedda för förpackning av livsmedel.
3. Kartonger, pallar och köttburar skall uppfylla kraven i bilaga VII.
Artikel 23
Lagring av styckningsdelar
Interventionsorganen skall se till att allt uppköpt urbenat kött lagras separat och är lätt att identifiera per anbudsgivare, styckningsdel och inlagringsmånad.
Styckningsdelarna skall lagras i kyl- och fryshus i den medlemsstat till vilken interventionsorganet hör.
Om inte annat föreskrivs i enlighet med det förfarande som avses i artikel 43.2 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall dessa kyl- och fryshus ha kapacitet att i minst tre månader och under tekniskt tillfredsställande förhållanden lagra allt urbenat kött som de tilldelas av interventionsorganet.
Artikel 24
Urbeningskostnader
De kontrakt som avses i artikel 19.1 och betalningar i enlighet med dessa skall täcka de transaktioner och kostnader som tilllämpningen av denna förordning ger upphov till, särskilt
a) |
kostnaden för eventuella transporter till styckningsanläggningen av det ej urbenade köttet efter det att det har godkänts, |
b) |
urbening, putsning, paketering och snabbfrysning, |
c) |
lagring, lastning, transport och interventionsorganets övertagande av de frysta styckningsdelarna vid det kyl- och fryshus det har anvisat, |
d) |
materialkostnader, särskilt för förpackning, |
e) |
värdet av de ben, fettbitar och andra avfallsprodukter från putsningen som interventionsorganet lämnar på styckningsanläggningen. |
Artikel 25
Tidsfrister
Urbening, putsning och paketering skall vara avslutad senast tio kalenderdagar efter slakt. Medlemsstaterna kan dock fastställa kortare tidsfrister.
Snabbfrysning skall ske omedelbart efter paketering och i varje fall påbörjas samma dag. Det urbenade köttets volym får inte överstiga frystunnlarnas kapacitet.
Infrysningstemperaturen skall vara sådan att en innertemperatur av – 7 °C eller lägre uppnås inom högst 36 timmar.
Artikel 26
Avvisande av produkter
1. Om kontrollerna enligt artikel 20.1 visar att urbeningsföretaget för en viss styckningsdel brutit mot bestämmelserna i artiklarna 17–25, skall dessa kontroller utökas till att omfatta ytterligare 5 % av de kartonger som fyllts under dagen i fråga. Skulle ytterligare överträdelser avslöjas skall ytterligare prov om 5 % av det totala antalet kartonger med den aktuella styckningsdelen kontrolleras. Om det vid den fjärde femprocentskontrollen visar sig att minst 50 % av kartongerna inte följer ovannämnda artiklar skall hela dagsproduktionen av den aktuella styckningsdelen kontrolleras. Kontroll av hela dagsproduktionen skall emellertid inte krävas så snart minst 20 % av kartongerna med en viss styckningsdel har befunnits bryta mot bestämmelserna.
2. Om under de förutsättningar som anges i punkt 1 mindre än 20 % av kartongerna med en viss styckningsdel befinns bryta mot bestämmelserna, skall hela innehållet i dessa kartonger avvisas, och betalning skall inte erläggas för dem. Urbeningsföretaget skall till interventionsorganet för de avvisade styckningsdelarna betala ett belopp som är lika med priset enligt bilaga VIII.
Om minst 20 % av kartongerna med en viss styckningsdel befinns bryta mot bestämmelserna, skall hela dagsproduktionen av den aktuella styckningsdelen avvisas av interventionsorganet, och betalning skall inte erläggas. Urbeningsföretaget skall till interventionsorganet för de avvisade styckningsdelarna betala ett belopp som är lika med priset enligt bilaga VIII.
Om minst 20 % av kartongerna med olika styckningsdelar i dagsproduktionen befinns bryta mot bestämmelserna, skall hela dagsproduktionen avvisas av interventionsorganet, och betalning skall inte erläggas. Urbeningsföretaget skall till interventionsorganet betala ett belopp som är lika med det pris som skall betalas av interventionsorganet till den antagne anbudsgivaren enligt artikel 15 för de ursprungliga, för intervention med ben uppköpta produkterna som har avvisats efter urbening, ökat med 20 %.
Om tredje stycket är tillämpligt skall det första och det andra stycket inte gälla.
3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 skall, om urbeningsföretaget genom grov oaktsamhet eller bedrägeri underlåter att uppfylla bestämmelserna i artiklarna 17–25,
a) |
alla produkter som erhållits efter urbening under den dag för vilken det konstaterats att ovannämnda bestämmelser inte följts avvisas av interventionsorganet, och betalning skall inte erläggas, |
b) |
urbeningsföretaget till interventionsorganet betala ett belopp som är lika med det pris som skall betalas av interventionsorganet till den antagne anbudsgivaren enligt artikel 15 för de ursprungliga, för intervention av kött med ben uppköpta produkterna som har avvisats efter urbening enligt punkt a, ökat med 20 %. |
KAPITEL IV
KONTROLL AV PRODUKTERNA OCH MEDDELANDEN
Artikel 27
Lagring och kontroll av produkterna
1. Interventionsorganen skall säkerställa att det kött som omfattas av denna förordning inlagras och förvaras lättåtkomligt och i enlighet med bestämmelserna i artikel 23 första stycket.
2. Lagringstemperaturen får inte överstiga – 17 °C.
3. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de lagrade produkternas kvalitet och kvantitet bevaras och att skadade förpackningar omedelbart byts ut. De skall täcka härmed förbundna risker genom en försäkring antingen i form av ett kontraktsåtagande av lagerhållaren eller i form av en heltäckande försäkring tecknad av interventionsorganet. Medlemsstaten kan även uppträda som sin egen försäkringsgivare.
4. Under lagringstiden skall behöriga myndigheter utföra regelbundna kontroller som skall omfatta en betydande del av de produkter som inlagras efter varje månads anbudsinfordran.
Produkter som vid kontrollerna visar sig inte uppfylla kraven i denna förordning skall avvisas och märkas som avvisade. Den behöriga myndigheten skall vid behov och utan att det påverkar tillämpningen av påföljder återkräva betalningen från de ansvariga berörda parterna.
De tjänstemän som utför kontrollen får inte ta emot instruktioner från den avdelning som köpt upp köttet.
5. De behöriga myndigheterna skall vidta de åtgärder beträffande spårbarhet och lagring som behövs för att kommande uttagning ur lager och avsättning skall kunna ske så effektivt som möjligt, särskilt med hänsyn till eventuella krav beträffande den veterinära situationen för de berörda djuren.
Artikel 28
Meddelanden
1. Medlemsstaterna skall omedelbart underrätta kommissionen om alla ändringar i förteckningen över interventionsorter och i möjligaste mån den infrysnings- och lagringskapacitet dessa har.
2. Senast tio kalenderdagar efter det att övertagandet genomförts skall medlemsstaterna underrätta kommissionen per telex eller fax om vilka kvantiteter som levererats och tagits emot för intervention.
3. Senast den 21:a dagen i varje månad skall medlemsstaterna lämna följande uppgifter till kommissionen rörande den föregående månaden:
a) |
De kvantiteter som köpts upp per vecka och per månad uppdelade på produkter och kvaliteter enligt gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar som fastställs i förordning (EG) nr 1183/2006. |
b) |
De kvantiteter av varje urbenad produkt för vilka försäljningskontrakt slutits under den ifrågavarande månaden. |
c) |
De kvantiteter av varje urbenad produkt för vilka en uttagsorder eller ett liknande dokument utfärdats under den ifrågavarande månaden. |
4. Medlemsstaterna skall senast vid månadens slut lämna kommissionen följande uppgifter för den föregående månaden:
a) |
De kvantiteter av varje urbenad produkt som framställts av icke urbenat nötkött under månaden i fråga. |
b) |
De icke kontrakterade och de faktiska lagren av varje urbenad produkt vid den ifrågavarande månadens slut med angivande av den tid de icke kontrakterade lagren förvarats. |
5. Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 avses med
a) icke kontrakterade lager: de lager för vilka försäljningskontrakt ännu inte slutits.
b) faktiska lager: summan av icke kontrakterade lager och lager för vilka försäljningskontrakt slutits men som ännu inte övertagits.
KAPITEL V
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 29
Upphävande
Förordning (EG) nr 562/2000 upphör härmed att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga X.
Artikel 30
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 8 november 2006.
På kommissionens vägnar
Joaquín ALMUNIA
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).
(2) EGT L 68, 16.3.2000, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1067/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 60).
(3) Se bilaga IX.
(4) EGT L 39, 17.2.1996, s. 1.
(5) EUT L 214, 4.8.2006, s. 1.
(6) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.
(7) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
(8) EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.
(9) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.
(10) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.
(11) EGT L 125, 23.5.1996, s. 3.
(12) EGT L 41, 14.2.1991, s. 15.
BILAGA I
OMRÄKNINGSKOEFFICIENTER
Kvalitet |
Koefficient |
U2 |
1,058 |
U3 |
1,044 |
U4 |
1,015 |
R2 |
1,015 |
R3 |
1,000 |
R4 |
0,971 |
O2 |
0,956 |
O3 |
0,942 |
O4 |
0,914 |
BILAGA II
Productos admisibles para la intervención — Produkty k intervenci — Produkter, der er kvalificeret til intervention — Interventionsfähige Erzeugnisse — Sekkumiskõlblike toodete loetelu — Προϊόντα επιλέξιμα για την παρέμβαση — Products eligible for intervention — Produits éligibles à l'intervention — Prodotti ammissibili all'intervento — Produkti, kas ir piemēroti intervencei — Produktai, kuriems taikoma intervencija — Intervencióra alkalmas termékek — Producten die voor interventie in aanmerking komen — Produkty kwalifikujące się do skupu interwencyjnego — Produtos elegíveis para a intervenção — Produkty, ktoré môžu byť predmetom intervencie — Proizvodi, primerni za intervencijo — Interventiokelpoiset tuotteet — Produkter som kan bli föremål för intervention
BELGIQUE/BELGIË
Carcasses, demi-carcasses: Hele dieren, halve dieren:
— |
Catégorie A, classe U2/ |
— |
Categorie A, klasse U2 |
— |
Catégorie A, classe U3/ |
— |
Categorie A, klasse U3 |
— |
Catégorie A, classe R2/ |
— |
Categorie A, klasse R2 |
— |
Catégorie A, classe R3/ |
— |
Categorie A, klasse R3 |
ČESKÁ REPUBLIKA
Jatečně upravená těla, půlky jatečně upravených těl:
— |
Kategorie A, třída R2 |
— |
Kategorie A, třída R3 |
DANMARK
Hele og halve kroppe:
— |
Kategori A, klasse R2 |
— |
Kategori A, klasse R3 |
DEUTSCHLAND
Ganze oder halbe Tierkörper:
— |
Kategorie A, Klasse U2 |
— |
Kategorie A, Klasse U3 |
— |
Kategorie A, Klasse R2 |
— |
Kategorie A, Klasse R3 |
EESTI
Rümbad, poolrümbad:
— |
A-kategooria, klass R2 |
— |
A-kategooria, klass R3 |
ΕΛΛΑΔΑ
Ολόκληρα ή μισά σφάγια:
— |
Κατηγορία A, κλάση R2 |
— |
Κατηγορία A, κλάση R3 |
ESPAÑA
Canales o semicanales:
— |
Categoría A, clase U2 |
— |
Categoría A, clase U3 |
— |
Categoría A, clase R2 |
— |
Categoría A, clase R3 |
FRANCE
Carcasses, demi-carcasses:
— |
Catégorie A, classe U2 |
— |
Catégorie A, classe U3 |
— |
Catégorie A, classe R2/ |
— |
Catégorie A, classe R3/ |
— |
Catégorie C, classe U2 |
— |
Catégorie C, classe U3 |
— |
Catégorie C, classe U4 |
— |
Catégorie C, classe R3 |
— |
Catégorie C, classe R4 |
— |
Catégorie C, classe O3 |
IRELAND
Carcasses, half-carcasses:
— |
Category C, class U3 |
— |
Category C, class U4 |
— |
Category C, class R3 |
— |
Category C, class R4 |
— |
Category C, class O3 |
ITALIA
Carcasse e mezzene:
— |
categoria A, classe U2 |
— |
categoria A, classe U3 |
— |
categoria A, classe R2 |
— |
categoria A, classe R3 |
ΚΥΠΡΟΣ
Ολόκληρα ή μισά σφάγια:
— |
Κατηγορία A, κλάση R2 |
LATVIJA
Liemeņi, pusliemeņi:
— |
A kategorija, R2 klase |
— |
A kategorija, R3 klase |
LIETUVA
Skerdenos ir skerdenų pusės:
— |
A kategorija, R2 klasė |
— |
A kategorija, R3 klasė |
LUXEMBOURG
Carcasses, demi-carcasses:
— |
Catégorie A, classe R2 |
— |
Catégorie C, classe R3 |
— |
Catégorie C, classe O3 |
MAGYARORSZÁG
Hasított test vagy hasított féltest:
— |
A kategória, R2 osztály |
— |
A kategória, R3 osztály |
MALTA
Carcasses, half-carcasses:
— |
Category A, class R3 |
NEDERLAND
Hele dieren, halve dieren:
— |
Categorie A, klasse R2 |
— |
Categorie A, klasse R3 |
ÖSTERREICH
Ganze oder halbe Tierkörper:
— |
Kategorie A, Klasse U2 |
— |
Kategorie A, Klasse U3 |
— |
Kategorie A, Klasse R2 |
— |
Kategorie A, Klasse R3 |
POLSKA
Tusze, półtusze:
— |
Kategoria A, klasa R2 |
— |
Kategoria A, klasa R3 |
PORTUGAL
Carcaças ou meias-carcaças:
— |
Categoria A, classe U2 |
— |
Categoria A, classe U3 |
— |
Categoria A, classe R2 |
— |
Categoria A, classe R3 |
SLOVENIJA
Trupi, polovice trupov:
— |
Kategorija A, razred R2 |
— |
Kategorija A, razred R3 |
SLOVENSKO
Jatočné telá, jatočné polovičky:
— |
Kategória A, akostná trieda R2 |
— |
Kategória A, akostná trieda R3 |
SUOMI/FINLAND
Ruhot, puoliruhot / Slaktkroppar, halva slaktkroppar:
— |
Kategoria A, luokka R2 / Kategori A, klass R2 |
— |
Kategoria A, luokka R3 / Kategori A, klass R3 |
SVERIGE
Slaktkroppar, halva slaktkroppar:
— |
Kategori A, klass R2 |
— |
Kategori A, klass R3 |
UNITED KINGDOM
I. Great Britain
Carcasses, half-carcasses:
— |
Category C, class U3 |
— |
Category C, class U4 |
— |
Category C, class R3 |
— |
Category C, class R4 |
II. Northern Ireland
Carcasses, half-carcasses:
— |
Category C, class U3 |
— |
Category C, class U4 |
— |
Category C, class R3 |
— |
Category C, class R4 |
— |
Category C, class O3 |
BILAGA III
BESTÄMMELSER AVSEENDE HELA OCH HALVA SLAKTKROPPAR SAMT KVARTSPARTER
1. |
Hela eller halva slaktkroppar, färska eller kylda (KN-nummer 0201) från djur som slaktats högst sex dagar och minst två dagar tidigare. |
2. |
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges: a) slaktkropp: hela kroppen av det slaktade djuret hängande på slaktkrok fäst i halssenan, avblodad, urtagen, flådd och presenterad med huvudet avskuret från kroppen vid nackleden och fötterna avskurna vid övre eller nedre fotleden, utan bröst- och bukhålans organ, utan njurar, njurfett och bäckenfett, utan könsorgan och dithörande muskler, utan mellangärde och njurtapp, utan svans och utan den första svanskotan, utan ryggmärg, utan testikelfett och vidhängande fett på insidan av slaksidan, utan bukmuskulaturens yttersta bindvävssträng, utan innanlårsfett, utan stora halsvenen med vidhängande fett, med halsen avskuren enligt veterinära krav, utan att någon halsmuskel tas bort, med ett fettlager på bringans spets som ej överstiger 1 cm. b) halv slaktkropp: de produkter som erhålls genom symmetrisk delning av den slaktkropp som avses i a ovan genom mitten av hals-, rygg-, länd- och korskotorna och genom mitten av bröstbenet och bäckenbensfogen. Under uppslaktning och hantering av slaktkroppen får inte rygg- och ländkotorna tydligt förskjutas. Tillhörande muskler och senor får inte skadas allvarligt av såg eller kniv. c) framkvartspart: del av slaktkroppen som styckats efter avkylning, är rakt avskuren innehållande fem revben. d) bakkvartspart: del av slaktkroppen som styckats efter avkylning, är rakt avskuren innehållande åtta revben. |
3. |
De produkter som avses i punkterna 1 och 2 skall komma från väl avblodade slaktkroppar. Djuret skall vara ordentligt flått, och slaktkroppens yta får inte uppvisa några skadade hinnor, blodutgjutningar eller blåmärken. Inte heller får ytfettet vara lossrivet eller ha avlägsnats i större omfattning. Lungsäcken skall vara oskadad, utom då den punkteras för att underlätta upphängning av framkvartsparter. Slaktkropparna skall inte vara nedsmutsade med någon typ av förorening, särskilt inte fekalier eller större blodfläckar. |
4. |
De produkter som avses i punkt 2 c och d skall komma från hela eller halva slaktkroppar som uppfyller kraven i punkt 2 a och b. |
5. |
De produkter som avses i punkterna 1 och 2 skall kylas omedelbart efter slakt i minst 48 timmar så att innertemperaturen efter denna tid inte överstiger + 7 °C. Denna temperatur skall bibehållas till dess produkterna övertas. |
BILAGA IV
KOEFFICIENTER ENLIGT ARTIKEL 11.3
Formel A
Koefficient n = (a/b)
där
a= genomsnittet av de genomsnittliga marknadspriser som noteras i medlemsstaterna eller regioner i dessa under de två eller tre veckor som följer på beslut om kontraktstilldelning,
b= det genomsnittliga marknadspris som noterats i den ifrågavarande medlemsstaten eller region i denna i enlighet med artikel 14.1 och som gäller för anbudsinfordran i fråga.
Formel B
Koefficient n′ = (a′/b′)
där
a′= genomsnittet av de uppköpspriser som betalats av anbudsgivaren för djur av samma kvalitet och kategori som de på vilka det genomsnittliga marknadspriset beräknas under de två eller tre veckor som följer på beslut om kontraktstilldelning,
b′= genomsnittet av de uppköpspriser som betalats av anbudsgivaren för djur på vilka det genomsnittliga marknadspriset beräknas under de två veckor under vilka beräkningen görs av det genomsnittliga marknadspriset för anbudsinfordran i fråga.
BILAGA V
BESTÄMMELSER FÖR URBENING AV INTERVENTIONSKÖTT
1. STYCKNINGSDELAR AV BAKKVARTSPARTER
1.1 Beskrivning av styckningsdelarna
1.1.1 Interventionslägg (INT-kod 11)
Styckning och urbening: Läggen avlägsnas med hjälp av ett snitt genom knäleden och skiljs från innan- och ytterlåret längs med den naturliga hinnan. Hälmuskeln skall sitta kvar på läggen. Läggen benas ur (skenben och has avlägsnas).
Putsning: Senspetsarna skärs av tätt intill köttet.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.2 Interventionsfransyska (INT-kod 12)
Styckning och urbening: Fransyskan skiljs från innanlåret genom ett rakt snitt ned till och längs med lårbenet och från ytterlåret genom att snittet fortsätter längs med den naturliga hinnan. Kappan skall lämnas kvar.
Putsning: Knäskålen, ledkapseln och senor avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.3 Interventionslägg (INT-kod 13)
Styckning och urbening: Innanlåret skiljs från ytterlåret och läggen genom ett snitt längs med den naturliga hinnan och lossas från lårbenet; blygdbenet avlägsnas.
Putsning: Penisroten, vidhängande brosk samt den ytliga könslymfknutan hos handjur avlägsnas. Brosk och bindväv på bäckenbenet avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.4 Interventionsytterlår (INT-kod 14)
Styckning och urbening: Ytterlåret skiljs från innanlåret och läggen genom ett snitt längs med den naturliga hinnan. Lårbenet avlägsnas.
Putsning: Det kraftiga brosket vid knäleden samt knälymfknutan och vidhängande fett avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.5 Interventionsfilé (INT-kod 15)
Styckning: Den hela filén skärs ut genom att den tjockaste delen lossas från höftbenet (ilium) och ett snitt läggs längs med ryggraden varigenom filén lösgörs från ryggen.
Putsning: Körtlar och fett avlägsnas. Den silverglänsande hinnan och hela filén skall vara intakta i ett stycke. Särskild omsorg skall läggas vid avskiljandet, putsningen och förpackningen av denna värdefulla styckningsdel.
Förpackning och emballering: Filéer skall förpackas försiktigt på längden med de tjocka och smala ändarna växelvis mot varandra och med den silverglänsande hinnan uppåt. Filéerna får inte vikas. Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.6 Interventionsrumpstek (INT-kod 16)
Styckning och urbening: Rumpsteken skall skiljas från ytterlåret och fransyskan genom ett rakt snitt med början cirka 5 cm bakom det femte korsbenet och som slutar cirka 5 cm framför blygdbenet så att fransyskan inte skadas.
Rumpsteken avskiljs från ryggraden genom ett snitt mellan den sista ryggkotan och den första korskotan och längs med framkanten av höftbenet. Ben och brosk avlägsnas.
Putsning: Fettfickan på insidan under ryggmuskelns mitt avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm. Särskild omsorg skall läggas vid avskiljandet, putsningen och förpackningen av denna värdefulla styckningsdel.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.7 Interventionsryggbiff (INT-kod 17)
Styckning och urbening: Denna styckningsdel skiljs från rumpsteken med ett rakt snitt mellan den sista ländkotan och den första korskotan. Den skall avskiljas från entrecoten med ett rakt snitt mellan det elfte och det tionde revbensfästet. Ryggkotorna avlägsnas omsorgsfullt. Revbenen och tornutskotten avlägsnas i ett stycke.
Putsning: Allt brosk som blivit kvar efter urbeningen skall avlägsnas. Senorna skall avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm. Särskild omsorg skall läggas vid avskiljandet, putsningen och förpackningen av denna värdefulla styckningsdel.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
1.1.8 Interventionsslaksida (INT-kod 18)
Styckning och urbening: Hela slaksidan skall avlägsnas från den vid det åttonde revbenet avskurna bakkvartsparten med ett snitt från den punkt där slaksidan lossats, längs med den naturliga hinnan och runt lårets muskler ned till den punkt som är horisontell mot mitten av den sista ländkotan. Snittet skall därefter fortsätta i en rak linje parallellt med filén fram genom det trettonde till och med det sjätte revbenet och löpa parallellt med ryggkotornas kant så att hela det lodräta snittet ligger högst 5 cm från filéns kant.
Alla ben och allt brosk avlägsnas i ett stycke. Slaksidan skall förbli hel.
Putsning: Den grova bindvävshinnan som täcker slaksidan skall avlägsnas utan att slaksidan skadas. Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 30 %.
Förpackning och emballering: Den hela slaksidan får endast vikas en gång vid förpackning. Den får inte skäras itu eller rullas ihop. Den skall packas så att insidan av slaksidan är väl synlig. Kartongerna skall vara invändigt klädda med polyetylen så att köttet blir fullständigt täckt.
1.1.9 Interventionsentrecote (med fem revben) (INT-kod 19)
Styckning och urbening: Denna styckningsdel skall avskiljas från ryggbiffen med ett rakt snitt mellan det elfte och det tionde revbenet och skall omfatta det sjätte till det tionde revbenet. Muskulaturen mellan revbenen samt lungsäcken avlägsnas tillsammans med revbenen i ett stycke. Ryggkotor, brosk och bogbladsspetsen avlägsnas.
Putsning: Ryggsenan avlägsnas. Det yttre fettskiktet får inte på något ställe vara tjockare än 1 cm. Kappan skall sitta kvar.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
2. STYCKNINGSDELAR AV FRAMKVARTSPARTER
2.1 Beskrivning av styckningsdelarna
2.1.1 Interventionsframlägg (INT-kod 21)
Styckning och urbening: Framläggen skärs av med ett snitt längs leden mellan underarmsbenet (radius) och överarmsbenet (humerus). Underarmsbenet (radius) avlägsnas.
Putsning: Senspetsarna skärs av tätt intill köttet.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
Framläggar får inte förpackas tillsammans med bakläggar.
2.1.2 Interventionsbog (INT-kod 22)
Styckning och urbening: Bogen avskiljs från framkvartsparten med ett snitt som följer den naturliga hinnan runt bogkanten och brosket på bogbladskanten och fortsätter runt hinnan så att bogen kan lyftas ur sin naturliga ficka. Bogbladet avlägsnas. Muskeln under bogbladet viks tillbaka (men skall inte avlägsnas) så att benet kan avlägsnas ordentligt. Överarmsbenet (humerus) avlägsnas.
Putsning: Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 10 %.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
2.1.3 Interventionsbringa (INT-kod 23)
Styckning och urbening: Bringan skärs ut ur framkvartsparten med ett rakt snitt vinkelrätt mot mitten av det första revbenet. Muskulaturen mellan revbenen samt lungsäcken avlägsnas tillsammans med revbenen, bröstbenet och allt brosk i ett tunt stycke. Ytmuskulaturen skall inte avlägsnas men allt fett därunder skall avlägsnas, liksom fettet under bröstbenet.
Putsning: Fett putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 30 %.
Förpackning och emballering: Varje styckningsdel skall förpackas separat i polyetylen innan den läggs i kartonger klädda med polyetylen så att delarna är helt täckta.
2.1.4 Framkvartsparter för intervention (INT-kod 24)
Styckning och urbening: Då bringan, bogen och framläggen avlägsnats skall den styckningsdel som återstår betecknas framkvartspart.
Revbenen avlägsnas i ett stycke. Halsbenen avlägsnas omsorgsfullt.
Filén skall sitta kvar på denna styckningsdel.
Putsning: Senor, ledkapslar och brosk skall avlägsnas. Fett skall putsas av så att den totala andelen synligt fett (utvändigt och mellan enskilda muskler) inte överstiger 10 %.
Förpackning och emballering: Dessa styckningsdelar skall förpackas separat i polyetylen innan de läggs i kartonger som är invändigt klädda med polyetylen.
3. VAKUUMFÖRPACKNING AV VISSA STYCKNINGSDELAR
Medlemsstaterna får besluta att tillåta vakuumförpackning i stället för separat förpackning enligt punkt 1, när det gäller styckningsdelar med koderna INT 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 19.
BILAGA VI
Direcciones de los organismos de intervención — Adresy intervenčních agentur — Interventionsorganernes adresser — Anschriften der Interventionsstellen — Sekkumisametite aadressid — Διευθύνσεις του οργανισμού παρέμβασης — Addresses of the intervention agencies — Adresses des organismes d'intervention — Indirizzi degli organismi d'intervento — Intervences aģentūru adreses — Intervencinių agentūrų adresai — Az intervenciós hivatalok címei — Adressen van de interventiebureaus — Adresy agencji interwencyjnych — Endereços dos organismos de intervenção — Adresy intervenčných agentúr — Naslovi intervencijskih agencij — Interventieoelinten osoitteet — Interventionsorganens addresser
BELGIQUE/BELGIË
|
|
|
|
ČESKÁ REPUBLIKA
Státní zemědělský intervenční fond (SZIF) |
Ve Smečkách 33 |
110 00 Praha 1 |
Česká republika |
Tel.: (420) 222 871 410 |
Fax: (420) 222 871 680 |
DANMARK
Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri |
Direktoratet for FødevareErhverv |
Nyropsgade 30 |
DK-1780 København V |
Tlf. (45) 33 95 80 00 |
Fax (45) 33 95 80 34 |
DEUTSCHLAND
Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung (BLE) |
Deichmanns Aue 29 |
D-53179 Bonn |
Tel. (49-228) 68 45-37 04/37 50 |
Fax (49-228) 68 45-39 85/32 76 |
EESTI
PRIA (Põllumajanduse Registrite ja Informatsiooni Amet) |
Narva mnt 3 |
51009 Tartu |
Tel: (+372) 7371 200 |
Faks: (+372) 7371 201 |
ΕΛΛΑΔΑ
ΟΠΕΚΕΠΕ (Οργανισμός Πληρωμών και Ελέγχου Κοινοτικών Ενισχύσεων Προσανατολισμού και Εγγυήσεων) |
Αχαρνών 241 |
GR-10446 Αθήνα |
Τηλ. (30) 210-228 41 80 |
Φαξ (30) 210-228 14 79 |
ESPAÑA
FEGA (Fondo Español de Garantía Agraria) |
Beneficencia, 8 |
E-28005 Madrid |
Tel. (34) 913 47 65 00, 913 47 63 10 |
Fax (34) 915 21 98 32, 915 22 43 87 |
FRANCE
Office de l’élevage |
80, avenue des Terroirs-de-France |
F-75607 Paris Cedex 12 |
Tél. (33-1) 44 68 50 00 |
Fax (33-1) 44 68 52 33 |
IRELAND
Department of Agriculture and Food |
Johnston Castle Estate |
County Wexford |
Tel. (353-53) 634 00 |
Fax (353-53) 428 42 |
ITALIA
AGEA — Agenzia per le erogazioni in agricoltura |
Via Palestro, 81 |
I-00185 Roma |
Tel. (39) 06 44 94 991 |
Fax (39) 06 44 53 940 / 06 44 41 958 |
ΚΥΠΡΟΣ
Κυπριακός Οργανισμός Αγροτικών Πληρωμών |
Τ.Θ. 16102, CY-2086 Λευκωσία |
Οδός Μιχαήλ Κουτσόφτα 20 |
CY-2000 Λευκωσία |
Τηλ. (357) 2255 7777 |
Φαξ (357) 2255 7755 |
LATVIJA
Latvijas Republikas Zemkopības ministrija |
Lauku atbalsta dienests |
Republikas laukums 2 |
LV-1981 Rīga, Latvija |
Tālr.: (371) 7027542 |
Fakss: (371) 7027120 |
LIETUVA
VĮ Lietuvos žemės ūkio ir maisto produktų rinkos reguliavimo agentūra |
L. Stuokos-Gucevičiaus g. 9–12 |
LT-01122 Vilnius |
Tel. (370 5) 268 50 50 |
Faksas (370 5) 268 50 61 |
LUXEMBOURG
Service d'économie rurale, section ”cheptel et viande” |
113-115, rue de Hollerich |
L-1741 Luxembourg |
Tél. (352) 47 84 43 |
HUNGARY
Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal |
H-1095 Budapest, Soroksári út 22-24. |
Postacím: H-1385 Budapest. 62., Pf.: 867 |
Telefon: (+36-1) 219-4517 |
Fax: (+36-1) 219-6259 |
MALTA
Ministry for Rural Affairs and the Environment |
Barriera Wharf |
Valetta CMR02 |
Malta |
Tel. (+356) 22952000, 22952222 |
Fax (+356) 22952212 |
NEDERLAND
Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit |
Dienst Regelingen |
Slachthuisstraat 71 |
Postbus 965 |
6040 AZ Roermond |
Nederland |
Tel. (31-475) 35 54 44 |
Fax (31-475) 31 89 39 |
ÖSTERREICH
AMA — Agramarkt Austria |
Dresdner Straβe 70 |
A-1201 Wien |
Tel. (43-1) 33 15 12 18 |
Fax (43-1) 33 15 46 24 |
POLAND
Agencja Rynku Rolnego |
ul. Nowy Świat 6/12 |
00-400 Warszawa |
Tel. (48-22) 661 71 09 |
Faks (48-22) 661 77 56 |
PORTUGAL
INGA — Instituto Nacional de Intervenção e Garantia Agrícola |
Rua Fernando Curado Ribeiro, n.o 4-G |
P-1649-034 Lisboa |
Tel.: (+351) 21 751 85 00 |
Fax: (+351) 21 751 86 00 |
SLOVENIJA
ARSKTRP – Agencija Republike Slovenije za kmetijske trge in razvoj podeželja |
Dunajska 160 |
SI-1000 Ljubljana |
Tel. (386-1) 478 93 59 |
Faks (386-1) 478 92 00 |
SLOVENSKO
Pôdohospodárska platobná agentúra |
Dobrovičova 12 |
815 26 Bratislava |
Slovenská republika |
Tel.: (421-2) 59 26 61 11, 58 24 33 62 |
Fax: (421-2) 53 41 26 65 |
SUOMI/FINLAND
Maa- ja metsätalousministeriö / Jord- och skogsbruksministeriet |
Interventioyksikkö/Interventionsenheten |
PL/PB 30 |
FI-00023 VALTIONEUVOSTO/STATSRÅDET |
(Toimiston osoite: Malminkatu 16, FI-00100 Helsinki / Besöksadress: Malmgatan 16, FI-00100 Helsingfors) |
Puhelin/Tel. (358-9) 16 001 |
Faksi/Fax (358-9) 1605 2202 |
SVERIGE
Jordbruksverket – Swedish Board of Agriculture |
Intervention Division |
S-551 82 Jönköping |
Tfn (46-36) 15 50 00 |
Fax (46-36) 19 05 46 |
UNITED KINGDOM
Rural Payments Agency |
Lancaster House |
Hampshire Court |
Newcastle upon Tyne |
NE4 7YH |
Tel. (44-191) 273 96 96 |
BILAGA VII
BESTÄMMELSER AVSEENDE KARTONGER, PALLAR OCH KÖTTBURAR
I. Bestämmelser avseende kartonger
1. |
Kartongerna skall vara av standardformat, ha standardvikt och vara tillräckligt tåliga för att kunna staplas på varandra. |
2. |
Kartongerna får inte utvisa namn på det slakteri eller den styckningsanläggning som köttet kommer ifrån. |
3. |
Varje kartong skall vägas efter packning. Det är inte tillåtet att fylla kartongerna upp till en förut fastställd vikt. |
4. |
Nettovikten av styckningsdelar per kartong får inte överstiga 30 kg. |
5. |
Endast styckningsdelar med samma benämning identifierade genom deras fullständiga namn eller genom gemenskapskoden och härstammande från samma djurslag får placeras i samma kartong. Kartongerna får under inga omständigheter innehålla fettdelar eller annat avfall från putsningen. |
6. |
Kartongerna skall förseglas med
Etiketterna skall vara försedda med löpnummer och fästas så att de förstörs när kartongen öppnas. |
7. |
Av interventionsorganets etikett skall följande framgå: kontraktsnummer, styckningsdelarnas art och antal, nettovikt samt paketeringsdatum. Etiketterna skall vara minst 20 × 20 cm stora. Etiketten från veterinärbesiktningen skall vara försedd med styckningsanläggningens auktorisationsnummer. |
8. |
Löpnumren på de etiketter som avses i punkt 6 skall registreras för varje kontrakt, och det skall vara möjligt att jämföra antalet använda kartonger med antalet utställda etiketter. |
9. |
Kartongerna skall vara ombundna med fyra spännband, två på längden och två på bredden, ca 10 cm från varje hörn. |
10. |
Om etiketterna bryts vid kontroll skall de ersättas med etiketter med serienummer som interventionsorganet utfärdar till den berörda myndigheten. Två etiketter per kartong skall användas. |
II. Bestämmelser avseende pallar och köttburar
1. |
Kartongerna skall lagras på skilda pallar per anbudsinfordran eller per inlagringsmånad och per styckningsdel. Pallarna skall märkas med etiketter med uppgift om nummer på anbudsinfordran, slag av styckningsdelar, produkternas nettovikt, tara och antal kartonger per styckningsdel. |
2. |
Pallarnas och köttburarnas placering skall föras in på en lagerplan. |
BILAGA VIII
Priser som enligt artikel 26.2 första och andra styckena skall tillämpas vid avvisning av respektive styckningsdel
(euro per ton) |
|
Interventionsfilé |
22 000 |
Interventionsryggbiff |
14 000 |
Interventionsinnanlår Interventionsrumpstek |
10 000 |
Interventionsytterlår Interventionsfransyska Interventionsentrecote (med fem revben) |
8 000 |
Interventionsbog Framkvartspart för intervention |
6 000 |
Interventionsbringa Interventionsbaklägg Interventionsframlägg |
5 000 |
Interventionsslaksida |
4 000 |
BILAGA IX
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH SENARE ÄNDRINGAR AV DENNA
Kommissionens förordning (EG) nr 562/2000 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 2734/2000 |
Endast artikel 8 |
Kommissionens förordning (EG) nr 283/2001 |
Endast artikel 2 |
Kommissionens förordning (EG) nr 503/2001 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 590/2001 |
Endast artikel 2 |
Kommissionens förordning (EG) nr 1082/2001 |
Endast artikel 1 |
Kommissionens förordning (EG) nr 1564/2001 |
Endast artikel 1 |
Kommissionens förordning (EG) nr 1592/2001 |
Endast artikel 1 |
Kommissionens förordning (EG) nr 1067/2005 |
|
BILAGA X
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG) nr 562/2000 |
Denna förordning |
Artiklarna 1–5 |
Artikel 1–5 |
Artiklarna 6, 7 och 8 |
— |
Artikel 9 |
Artikel 6 |
Artikel 10 |
Artikel 7 |
Artikel 11 |
Artikel 8 |
Artikel 12 |
Artikel 9 |
Artikel 13.1 första meningen |
Artikel 10.1 första stycket |
Artikel 13.1 andra meningen |
Artikel 10.1 andra stycket |
Artikel 13.2 och 13.3 |
Artikel 10.2 och 10.3 |
Artikel 14 |
Artikel 11 |
Artikel 15 |
Artikel 12 |
Artikel 16 |
Artikel 13 |
Artikel 17.1, inledningen |
Artikel 14.1 |
Artikel 17.1 a |
— |
Artikel 17.1 b, första delen av meningen |
— |
Artikel 17.1 b, andra delen av meningen |
Artikel 14.1 |
Artikel 17.2 första, andra och tredje styckena |
Artikel 14.2 första, andra och tredje styckena |
Artikel 17.2 fjärde stycket |
— |
Artikel 17.2 femte stycket |
Artikel 14.2 fjärde stycket |
Artikel 17.3 första, andra och tredje styckena |
Artikel 14.3 första, andra och tredje styckena |
Artikel 17.3 fjärde stycket |
— |
Artikel 17.3 femte stycket |
Artikel 14.3 fjärde stycket |
Artikel 17.3 sjätte stycket |
Artikel 14.3 femte stycket |
Artikel 17.3 sjunde stycket |
Artikel 14.3 sjätte stycket |
Artikel 17.3 åttonde stycket |
Artikel 14.3 sjunde stycket |
Artikel 17.4 första och andra styckena |
Artikel 14.4 första och andra styckena |
Artikel 17.4 tredje stycket |
— |
Artikel 17.4 fjärde stycket |
Artikel 14.4 tredje stycket |
Artikel 17.5, 17.6 och 17.7 |
Artikel 14.5, 14.6 och 14.7 |
Artikel 18.1, 18.2 och 18.3 |
Artikel 15.1, 15.2 och 15.3 |
Artikel 18.4 första stycket första meningen |
— |
Artikel 18.4 första stycket andra meningen |
Artikel 15.4 första stycket |
Artikel 18.4 andra stycket |
Artikel 15.4 andra stycket |
Artikel 19 |
Artikel 16 |
Artikel 20 |
Artikel 17 |
Artikel 21.1 första stycket |
Artikel 18.1 första stycket |
Artikel 21.1 andra stycket första och andra meningarna |
Artikel 18.1 andra stycket första och andra meningarna |
Artikel 21.1 andra stycket tredje och fjärde meningarna |
— |
Artikel 21.2–21.5 |
Artikel 18.2–18.5 |
Artikel 22 |
Artikel 19 |
Artikel 23 |
Artikel 20 |
Artikel 24 |
Artikel 21 |
Artikel 25 |
Artikel 22 |
Artikel 26 |
Artikel 23 |
Artikel 27 |
Artikel 24 |
Artikel 28 |
Artikel 25 |
Artikel 29.1 och 29.2 |
Artikel 26.1 och 26.2 |
Artikel 29.3 inledningen |
Artikel 26.3 inledningen |
Artikel 29.3 första strecksatsen |
Artikel 26.3 a |
Artikel 29.3 andra strecksatsen |
Artikel 26.3 b |
Artikel 30 |
Artikel 27 |
Artikel 31.1 och 31.2 |
Artikel 28.1 och 28.2 |
Artikel 31.3 a, b och c |
Artikel 28.3 a, b och c |
Artikel 31.3 d |
— |
Artikel 31.4 och 31.5 |
Artikel 28.4 och 28.5 |
Artikel 32–37 |
— |
— |
Artikel 29 |
Artikel 38 |
Artikel 30 |
Bilaga I–VI |
Bilaga I–VI |
Bilaga VII del I |
Bilaga VII del I |
Bilaga VII del II punkt 1 |
Bilaga VII del II punkt 1 |
Bilaga VII del II punkt 2 |
— |
Bilaga VII del II punkt 3 |
Bilaga VII del II punkt 2 |
Bilaga VIII |
Bilaga VII |
Bilaga IX |
— |
— |
Bilaga IX |
— |
Bilaga X |
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/33 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1670/2006
av den 10 november 2006
om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1784/2003 avseende fastställandet och beviljandet av justerade exportbidrag för spannmål som exporteras i form av vissa spritdrycker
(kodifierad version)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 18,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron (2), särskilt artikel 3.2, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens förordning (EEG) nr 2825/93 av den 15 oktober 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 avseende fastställandet och beviljandet av justerade exportbidrag för spannmål som exporteras i form av vissa spritdrycker (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
(2) |
I artikel 16 i förordning (EG) nr 1784/2003 föreskrivs att, i den mån det är nödvändigt att beakta särdragen i produktionen av vissa alkoholhaltiga drycker som erhålls från spannmål, kan kriterierna för beviljande av exportbidrag anpassas till denna särskilda situation. Det förefaller nödvändigt att fastställa bestämmelser om sådan anpassning för vissa spritdrycker för vilka, å ena sidan, spannmålspriset vid exporttillfället inte binds till spannmålspriset vid produktionstillfället och, å andra sidan, slutprodukten härstammar från en blandning av ett antal produkter, vilket gör det omöjligt att identifiera vilka spannmålsslag som den slutliga exportprodukten innehåller, särskilt eftersom dessa spritdrycker också är föremål för en obligatorisk lagringstid på åtminstone tre år. |
(3) |
Svårigheter av detta slag har förekommit i synnerhet beträffande skotsk whisky, irländsk whiskey och spansk whisky. |
(4) |
Det vanliga systemet med exportbidrag bör i den mån det är möjligt tillämpas på liknande grundval. Ett exportbidrag bör därför betalas ut för spannmål som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 23.2 i fördraget proportionellt till de kvantiteter av spritdrycker som exporteras. Kvantiteterna av sådan destillerad spannmål bör därför multipliceras med en övergripande standardkoefficient som beräknas på grundval av nationell statistik som tillhandahålls av de berörda medlemsstaterna. Att använda förhållandet mellan den totala kvantitet som har exporterats av berörda spritdrycker och den totala kvantitet som har sålts förefaller att utgöra en rimlig och enkel grund. Det är nödvändigt att definiera betydelsen av ”total exporterad kvantitet” och ”total såld kvantitet”. För att kunna bestämma kvantiteterna av destillerade spannmål och koefficienten, bör de kvantiteter som är föremål för system med aktiv förädling uteslutas. |
(5) |
Det är nödvändigt att fastställa den koefficient som skall justeras i synnerhet för att skydda sig mot möjligheten att utbetalningar av exportbidragen kan komma att öka förråden onormalt mycket. |
(6) |
Artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det är möjligt att variera exportbidraget i enlighet med bestämmelseort. Därför bör objektiva kriterier fastställas, vilket skulle leda till upphävandet av exportbidrag för vissa bestämmelseorter. |
(7) |
Den dag enligt vilken den tillämpliga exportbidragssatsen skall bestämmas bör fastställas. Den dagen bör först och främst bindas till den tid vid vilken spannmålen ställs under kontroll, och för de kvantiteter som destilleras därefter, till varje fiskal destillationsperiod. Innan exportbidraget betalas ut, måste det företes bevis, i form av en destillationsförsäkran, för att spannmålen har destillerats. En sådan försäkran måste innehålla den information som är nödvändig för beräkning av exportbidragen. Den första dagen i varje fiskal destillationsperiod kan också vara den utlösande faktorn för omräkningskursen för jordbruket i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2799/98. |
(8) |
För att denna förordning skall kunna tillämpas är det nödvändigt att registrera att varorna har lämnat gemenskapen och i vissa fall också att identifiera deras bestämmelseort. Det är därför nödvändigt att använda den definition av export som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (5) och de bevis som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (6). |
(9) |
För att koefficienten skall kunna fastställas bör det vara obligatoriskt att förete bevis för att kvantiteterna av spritdrycker har exporterats. Det är lämpligt att fastställa att artikel 43 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (7) bör tillämpas på varor som återinförs till gemenskapens område, om de särskilda villkoren uppfylls. |
(10) |
Det bör krävas av medlemsstaterna att de överlämnar den nödvändiga informationen till kommissionen. |
(11) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Denna förordning innehåller närmare bestämmelser för fastställande och beviljande av exportbidrag för spannmål som exporteras i form av de spritdrycker som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1784/2003 och för vilka en obligatorisk lagringsperiod på minst tre år utgör en del av tillverkningsprocessen.
2. Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 (8) tillämpas inte på de spritdrycker som avses i punkt 1, om inte annat föreskrivs i artikel 6.1 i denna förordning.
Artikel 2
De exportbidrag som avses i artikel 1 får beviljas för spannmål som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 23.2 i fördraget och som används vid tillverkningen av de spritdrycker som omfattas av KN-nummer 2208 30 32, 2208 30 38, 2208 30 52, 2208 30 58, 2208 30 72, 2208 30 78, 2208 30 82 och 2208 30 88 och som är tillverkade i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (9).
Artikel 3
I denna förordning avses med
a) överenskommen destillationsperiod: en period som motsvarar en destillationsperiod som den bidragsberättigade och tullmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter har kommit överens om för kontroller av punktskatt (fiskal period),
b) total exporterad kvantitet: de kvantiteter spritdrycker som uppfyller villkoren i artikel 23.2 i fördraget och som exporteras till den bestämmelseort för vilken exportbidraget gäller,
c) total såld kvantitet: de kvantiteter av spritdrycker som uppfyller villkoren i artikel 23.2 i fördraget och som slutgiltigt har sänts iväg från produktionsanläggningen eller lagerutrymmet för att säljas för mänsklig konsumtion,
d) ställd under kontroll: ett förfarande med tullkontroll eller ett administrativt förfarande som erbjuder likvärdiga garantier, under vilket spannmål avsedd för tillverkning av de spritdrycker som avses i artikel 2 ställs.
Artikel 4
1. De kvantiteter av spannmål som berättigar till exportbidraget skall vara de kvantiteter som ställs under kontroll och som destilleras av dem som är berättigade till exportbidraget under en given destillationsperiod, viktade med en koefficient som skall fastställas årligen för varje berörd medlemsstat och som är tillämplig för alla berörda parter som är berättigade till exportbidrag. Koefficienten skall uttrycka förhållandet i medeltal mellan den totala kvantitet som exporteras och den totala kvantitet som säljs av berörda spritdrycker, på grundval av den utveckling som har observerats för de kvantiteterna under det antal år som motsvarar lagringstiden i medeltal för spritdrycken i fråga.
För att kunna bestämma de kvantiteter av spannmål som har destillerats och koefficienten, skall de kvantiteter som har varit föremål för system med aktiv förädling uteslutas.
Då koefficienten beräknas, skall hänsyn också tas till variationer i lagren av spritdrycken i fråga.
Koefficienten kan variera i enlighet med det spannmålsslag som används.
2. De behöriga organen skall regelbundet kontrollera den volym som faktiskt exporteras och kvantiteten i lager.
Artikel 5
Den koefficient som avses i artikel 4.1 skall fastställas före den 1 juli varje år.
Den skall tillämpas från och med den 1 oktober till och med den 30 september följande år.
Den skall fastställas i enlighet med information som överlämnas av medlemsstaterna avseende perioden från och med den 1 januari till och med den 31 december under de år som föregår året för fastställande av koefficienten.
Artikel 6
1. Den bidragssats som skall tillämpas är den som fastställs i enlighet med artikel 14 första stycket i förordning (EG) nr 1043/2005.
2. Bidragssatsen och jordbruksomräkningskursen skall vara de som tillämpas den dag då spannmålen ställs under kontroll.
För de kvantiteter som destilleras under var och en av de destillationsperioder som följer på den period under vilken de ställdes under kontroll, skall emellertid kurserna vara de som gäller den första dagen i varje berörd fiskal destillationsperiod.
Artikel 7
1. Om situationen på världsmarknaden eller särskilda behov på vissa marknader gör det nödvändigt, skall exportbidraget avskaffas för vissa bestämmelseorter.
2. Om exportbidraget avskaffas med stöd av punkt 1, eller om det återinförs, och om vissa marknader inte längre är berättigade till exportbidrag enligt en anslutningsakt eller enligt avtal med tredjeland, skall den koefficient som avses i artikel 4.1 justeras. Denna justering skall, beroende på situationen, bestå i att de kvantiteter som exporteras till marknader för vilka exportbidraget upphävs eller återinförs, undantas från eller räknas in i de totala exportkvantiteter som ligger till grund för beräkningen av koefficienten. Den justerade koefficienten skall tillämpas från och med den första dagen i den fiskala destillationsperiod som följer på ändringen av bidragsberättigandet för de aktuella marknaderna.
Artikel 8
Vid tillämpningen av denna förordning kan spannmål ersättas med malt.
För malt skall koefficienten för att beräkna motsvarande värde till korn vara 1,30.
Om den malt som ställs under kontroll är grön malt med en vattenhalt på mellan 43 och 47 %, skall emellertid koefficienten för beräknandet av den motsvarande vikten på malt med en vattenhalt på 7 % vara 0,57.
Artikel 9
1. Endast destillatörer som är etablerade inom gemenskapen skall vara berättigade till exportbidraget.
2. Före varje fiskal destillationsperiods början skall destillatören till de behöriga myndigheterna överlämna en försäkran som innehåller alla upplysningar som är nödvändiga för att bestämma exportbidraget, i synnerhet följande:
a) |
En beskrivning av spannmålen eller maltet i enlighet med nomenklaturen för Gemensamma tulltaxan, om nödvändigt särredovisade i enhetliga partier. |
b) |
Produkternas nettovikt och vatteninnehåll, särredovisat för varje parti som avses i a. |
c) |
Intygande om att spannmålen uppfyller de villkor som fastställs i artikel 23.2 i fördraget. |
d) |
Lagringsort och destillationsort. |
För att hänsyn skall kunna tas till de större eller mindre kvantiteter som faktiskt destilleras får försäkran uppdateras under den fiskala destillationsperioden under det att destillationsprocessen fortskrider.
3. Efter varje fiskal destillationsperiod skall destillatören inlämna en försäkran till de behöriga myndigheterna, nedan kallad ”destillationsförsäkran”, i vilken han bekräftar att han under den berörda destillationsperioden har destillerat den spannmål som angavs i den försäkran som avses i punkt 2, för att producera en av spritdryckerna i fråga; han skall ange den kvantitet av destillerade produkter som har erhållits. Denna försäkran skall godkännas av de myndigheter som har hand om kontrollen.
4. Exportbidraget skall betalas ut då det har bevisats att spannmålen har ställts under kontroll och är destillerade.
5. Den spannmålsvikt som skall beaktas vid beräkningen av utbetalningsbeloppet skall vara nettovikten om vattenhalten inte överstiger 15 %. Om vattenhalten i den spannmål som används är högre än 15 %, men högst 16 %, skall den vikt som beaktas vara nettovikten minskad med 1 %. Om vattenhalten i den spannmål som används är högre än 16 %, men högst 17 %, skall minskningen vara 2 %. Om vattenhalten i den spannmål som används är högre än 17 % skall minskningen vara två procentenheter för varje procentenhet vatten över 15 %.
Den vikt på malt, annat än grön malt, som avses i artikel 8 och som skall beaktas vid beräkningen av utbetalningsbeloppet skall vara nettovikten, om vattenhalten inte överstiger 7 %. Om vattenhalten i det malt som används är högre än 7 %, men högst 8 %, skall den vikt som beaktas vara nettovikten minskad med 1 %. Om vattenhalten i det malt som används är högre än 8 %, skall minskningen vara två procentenheter för varje procentenhet vatten över 7 %.
Gemenskapens referensmetod för att bestämma vattenhalten i spannmål och malt som är avsedda för tillverkning av de spritdrycker som avses i denna förordning, skall vara den som anges i bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (10).
Artikel 10
Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera riktigheten av de försäkringar som avses i artikel 9 och de som har att göra med den fysiska kontrollen av spannmålen, destillationsprocessen och användningen av den destillerade produkt som erhålls.
Artikel 11
1. Biprodukterna från tillverkningen skall undantas från kontroll om det har fastställts att de inte överskrider den kvantitet biprodukter som normalt erhålls.
2. Inget exportbidrag skall beviljas i det fall då spannmålen eller maltet inte är av sund och god marknadsmässig kvalitet.
Artikel 12
1. Exportbidraget skall betalas av den medlemsstat i vilken de försäkringar som anges i artikel 9 tas emot.
2. Exportbidraget skall betalas ut endast efter skriftlig ansökan av näringsidkaren. Medlemsstaterna kan fastslå att en särskild blankett skall användas vid ansökan.
3. Förutom i fall av force majeure måste de dokument som krävs för beviljande av exportbidraget lämnas in inom 12 månader från den dag då de myndigheter, som hade hand om att ställa spannmålen under kontroll, godkände destillationsförsäkran, annars är sökanden inte längre berättigad till exportbidrag.
4. Om koefficienten har justerats enligt artikel 7.2 skall de företag som från och med dagen för tillämpning av den justerade koefficienten har fått exportbidrag som de inte är berättigade till, betala tillbaka dessa.
Artikel 13
1. För tillämpningen av artikel 4 skall det företes bevis för att de kvantiteter av spritdrycker som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 23.2 i fördraget har exporterats.
2. Det bevis som tillämpas skall vara det som avses i förordning (EG) nr 800/1999.
3. I denna förordning avses med export:
a) |
export i betydelsen enligt artiklarna 161 och 162 i förordning (EEG) nr 2913/92, och och |
b) |
leveranser till bestämmelseorter som omfattas av artikel 36 i förordning (EG) nr 800/1999. |
4. Produkter som har placerats i ett proviantlager som är godkänt i enlighet med artikel 40 i förordning (EG) nr 800/1999 skall också betraktas som exporterade. Artiklarna 40–43 i ovannämnda förordning skall också tillämpas på produkter som har placerats i sådana lager.
Artikel 14
1. Spritdrycker skall anses vara exporterade den dag då tullformaliteterna för export är avslutade.
2. Den försäkran som överlämnas efter det att tullformaliteterna för export har avslutats måste innehålla följande:
a) |
En beskrivning av spritdryckerna i fråga, i enlighet med Kombinerade nomenklaturen. |
b) |
De kvantiteter av spritdrycker som exporteras, uttryckt i liter ren alkohol. |
c) |
En beskrivning av, eller annan hänvisning till, spritdryckernas sammansättning så att det kan avgöras vilket spannmålsslag som har använts. |
d) |
Den medlemsstat där produktionen har skett. |
3. För spritdryckerna i punkt 2 c gäller att om en spritdryck erhålls av olika spannmålsslag och den är resultatet av en efterföljande blandning skall det vara tillräckligt att ange detta i sin försäkran.
Artikel 15
1. För att en kvantitet av en spritdryck skall anses vara exporterad, måste det bevis som avses i artikel 13 överlämnas till de angivna myndigheterna inom sex månader från det datum då tullformaliteterna för exporten är avslutade.
2. Om bevis inte har framlagts inom den föreskrivna tidsgränsen trots exportörens ansträngningar att erhålla ett sådant inom tidsgränsen, får en förlängning av tiden beviljas på sammanlagt högst sex månader.
Om ett exportbevis, som skulle möjliggöra att exporten sammanslås med den export som har utförts under samma kalenderår, överlämnas efter den utsatta tiden, skall emellertid exporten i fråga sammanslås med export som utförs under följande kalenderår.
Artikel 16
1. Då gemenskapens transiteringsförfarande tillämpas skall de drycker som avses i artikel 13.1 underordnas gemenskapens externa transiteringsförfarande.
2. För tillämpningen av förordning (EEG) nr 2913/92 skall de spritdrycker som avses i artikel 13.1 i den här förordningen anses vara varor för vilka de nödvändiga tullformaliteterna för export för beviljande av exportbidrag har avslutats. Sådana drycker får inte omsättas fritt om inte ett belopp som motsvarar det exportbidrag som har betalats ut återbetalas.
Artikel 17
Vid tillämpningen av artikel 7 måste bevis också företes för att de berörda spritdryckerna har nått den bestämmelseort för vilken exportbidraget fastställdes.
I det fallet skall beviset för import till ett tredjeland för vilket exportbidraget är tillämpligt vara det bevis som avses i artiklarna 15 och 16 i förordning (EG) nr 800/1999.
Artikel 18
1. De berörda medlemsstaterna skall överlämna namn och adresser på de organ som är behöriga att tillämpa denna förordning till kommissionen.
2. De berörda medlemsstaterna skall överlämna följande uppgifter till kommissionen före den 16 juli varje år:
a) |
De kvantiteter av spannmål och malt som uppfyller villkoren i artikel 23.2 i fördraget och som är destillerade under perioden från och med den 1 januari till och med den 31 december föregående år, särredovisade i enlighet med Kombinerade nomenklaturen. |
b) |
De kvantiteter av spannmål och malt som var föremål för system med aktiv förädling under samma period, särredovisade i enlighet med Kombinerade nomenklaturen. |
c) |
De kvantiteter av spritdrycker som anges i artikel 2, omfattande både exporterade kvantiteter och sålda kvantiteter under samma period, särredovisade i enlighet med de kategorier som anges i artikel 19. |
d) |
De kvantiteter av spritdrycker som är tillverkade under system med aktiv förädling och exporterades till tredjeländer under samma period, särredovisade i enlighet med de kategorier som anges i artikel 19. |
e) |
De kvantiteter av spritdrycker som fanns i lager den 31 december föregående år och de kvantiteter som tillverkades under den perioden. |
3. De berörda medlemsstaterna skall också lämna de uppgifter som anges under a–d till kommissionen för varje kvartal under kalenderåret, om dessa är tillgängliga, före den 16 oktober, före den 16 januari och före den 16 april.
4. På begäran av kommissionen skall de berörda medlemsstaterna även lämna de upplysningar som behövs för att justera den koefficient som avses i artikel 7.2.
Artikel 19
För tillämpningen av bestämmelserna i artikel 18 avses med
a) |
sädeswhisky: whisky gjord på malt och spannmål, |
b) |
maltwhisky: whisky gjord enbart på malt, |
c) |
irländsk whiskey, kategori A: whiskey gjord på malt och spannmål, varav mindre än 30 % malt, |
d) |
irländsk whiskey, kategori B: whiskey gjord på korn och malt, varav minst 30 % malt. |
e) |
Procenttalen för de olika spannmålsslag som används vid tillverkningen av de spritdrycker som avses i artikel 14.3 skall bestämmas på grundval av den totala kvantitet av de olika spannmålsslag som används vid tillverkning av de spritdrycker som avses i artikel 2. |
Artikel 20
Förordning (EEG) nr 2825/93 skall upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 21
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 november 2006.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).
(2) EGT L 349, 24.12.1998, s. 1.
(3) EGT L 258, 16.10.1993, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1633/2000 (EGT L 187, 26.7.2000, s. 29).
(4) Se bilaga I.
(5) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 (EUT L 117, 4.5.2005, s. 13).
(6) EGT L 102, 17.4.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 671/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 5).
(7) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 410/2006 (EUT L 71, 10.3.2006, s. 7).
(8) EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.
(9) EGT L 160, 12.6.1989, s. 1.
(10) EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.
BILAGA I
Upphävd förordning och ändringar av denna i kronologisk ordning
Kommissionens förordning (EEG) nr 2825/93 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 3098/94 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 1633/2000 |
BILAGA II
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EEG) nr 2825/93 |
Denna förordning |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4.1 |
Artikel 4.1, första och andra styckena |
Artikel 4.2 |
Artikel 4.1, tredje stycket |
Artikel 4.3 |
Artikel 4.1, fjärde stycket |
Artikel 4.4 |
Artikel 4.2 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6 |
Artikel 6 |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
Artikel 8 |
Artikel 8 |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
Artikel 10 |
Artikel 10 |
Artikel 11 |
Artikel 11 |
Artikel 12 |
Artikel 12 |
Artikel 13.1 och 13.2 |
Artikel 13.1 och 13.2 |
Artikel 13.3, inledande mening |
Artikel 13.3, inledande mening |
Artikel 13.3, första strecksatsen |
Artikel 13.3 a |
Artikel 13.3, andra strecksatsen |
Artikel 13.3 b |
Artikel 13.4 |
Artikel 13.4 |
Artikel 14 |
Artikel 14 |
Artikel 15.1 |
Artikel 15.1 |
Artikel 15.2 |
Artikel 15.2 första stycket |
Artikel 15.3 |
Artikel 15.2 andra stycket |
Artikel 16 |
Artikel 16 |
Artikel 17 |
Artikel 17 |
Artikel 18 |
Artikel 18 |
Artikel 19 |
Artikel 19 |
Artikel 20 |
— |
— |
Artikel 20 |
Artikel 21, första stycket |
Artikel 21 |
Artikel 21, andra stycket |
— |
— |
Bilaga I |
— |
Bilaga II |
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/41 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1671/2006
av den 10 november 2006
om utfärdande av importlicenser för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 936/97 av den 27 maj 1997 om öppnande och förvaltning av tullkvoter för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet samt fryst buffelkött (2), och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EG) nr 936/97 fastställs i artiklarna 4 och 5 villkoren angående ansökningar om och utfärdande av importlicenser för det kött som avses i artikel 2 f i samma förordning. |
(2) |
I artikel 2 f i förordning (EG) nr 936/97 fastställs att den kvantitet av färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet som får importeras på särskilda villkor fr.o.m. den 1 juli 2006 t.o.m. den 30 juni 2007 skall vara 11 500 ton, varvid köttet skall motsvara definitionen i samma artikel. |
(3) |
Det bör påpekas att de licenser som utfärdas i enlighet med denna förordning endast kan användas under deras giltighetstid med förbehåll för gällande bestämmelser om hälsoskydd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Alla ansökningar om importlicenser för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet i enlighet med artikel 2 f i förordning (EG) nr 936/97 som lämnats in från och med den 1 till och med den 5 november 2006 skall beviljas i sin helhet.
2. Ansökningar om licenser för 4 832,45 ton lämnas in i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 936/97 under de första fem dagarna i december 2006.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 11 november 2006.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 november 2006.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).
(2) EGT L 137, 28.5.1997, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 408/2006 (EUT L 71, 10.3.2006, s. 3).
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/42 |
RÅDETS DIREKTIV 2006/91/EG
av den 7 november 2006
om bekämpning av San José-sköldlus
(kodifierad version)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 37 och 94,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets direktiv 69/466/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av San José-sköldlus (3) har ändrats (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras. |
(2) |
Produktionen av vedartade tvåhjärtbladiga växter och deras frukter intar en viktig plats inom gemenskapens jordbruk. |
(3) |
Avkastningen av den produktionen hotas ständigt av växtskadegörare. |
(4) |
Genom att skydda de växterna mot sådana skadegörare skulle inte endast produktionskapaciteten upprätthållas, utan jordbruksproduktionen skulle också öka. |
(5) |
Skyddsåtgärder mot införsel av växtskadegörare till enskilda medlemsstater skulle endast ha en begränsad effekt om inte sådana skadegörare bekämpades samtidigt och metodiskt i hela gemenskapen och hindrades från att sprida sig. |
(6) |
En av de farligaste skadegörarna på vedartade tvåhjärtbladiga växter är San José-sköldlusen (Quadraspidiotus perniciosus Comst.). |
(7) |
Denna skadegörare har förekommit i flera medlemsstater, och det finns angripna områden inom gemenskapen. |
(8) |
Det föreligger en ständig risk för odlingar av vedartade tvåhjärtbladiga växter i hela gemenskapen om effektiva åtgärder inte vidtas för att bekämpa denna skadegörare och förhindra dess spridning. |
(9) |
För att denna skadegörare skall kunna utrotas, bör minimibestämmelser fastställas för gemenskapen. Medlemsstaterna bör om nödvändigt kunna anta ytterligare eller strängare bestämmelser. |
(10) |
Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga I del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Detta direktiv rör de minimiåtgärder som skall vidtas i medlemsstaterna för att bekämpa San José-sköldlusen (Quadraspidiotus perniciosus Comst.) och för att förhindra dess spridning.
Artikel 2
I detta direktiv avses med
a) växter: levande växter och levande växtdelar med undantag av frukter och fröer,
b) angripna växter eller frukter: växter eller frukter på vilka en eller flera insekter av San José-sköldlus har hittats, dock inte om det bekräftas att de är döda,
c) San José-sköldlusens värdväxter: växter av släktena Acer L., Cotoneaster Ehrh., Crataegus L., Cydonia Mill., Euonymus L., Fagus L., Juglans L., Ligustrum L., Malus Mill., Populus L., Prunus L., Pyrus L., Ribes L., Rosa L., Salix L., Sorbus L., Syringa L., Tilia L., Ulmus L., Vitis L.
d) plantskolor: odlingar där växter odlas som är avsedda för omplantering, mångfaldigande eller försäljning som enskilda rotade plantor.
Artikel 3
Då förekomsten av San José-sköldlus konstateras, skall medlemsstaterna avgränsa det angripna området och en säkerhetszon som är tillräckligt vidsträckt för att säkerställa att de omgivande områdena skyddas.
Artikel 4
Medlemsstaterna skall föreskriva att i angripna områden och säkerhetszoner skall San José-sköldlusens värdväxter behandlas på ett lämpligt sätt för att bekämpa denna skadegörare och förhindra dess spridning.
Artikel 5
Medlemsstaterna skall föreskriva att
a) |
alla angripna växter i plantskolor skall förstöras, |
b) |
alla andra växter som är angripna eller misstänks vara angripna och som växer på ett angripet område skall behandlas så att växterna och färsk frukt från dessa inte längre är angripna då de flyttas. |
c) |
Alla rotade värdväxter för San José-sköldlusen som växer på ett angripet område, och delar av sådana växter som är ämnade för förökning och som produceras inom det området, får omplanteras inom det angripna området eller transporteras därifrån endast om de inte är angripna och om de har behandlats så att de insekter av San José-sköldlusen som eventuellt fortfarande finns kvar förstörs. |
Artikel 6
Medlemsstaterna skall fastställa att värdväxterna för San José-sköldlusen i säkerhetszonerna underkastas officiell övervakning och undersöks minst en gång per år för att upptäcka förekomster av San José-sköldlus.
Artikel 7
1. Medlemsstaterna skall fastställa att i varje parti med växter (dock inte de som är rotade i marken) och med färsk frukt i vilka angrepp har upptäckts, skall de angripna växterna och frukterna förstöras och de andra växterna och frukterna i partiet måste behandlas eller bearbetas så att de insekter av San José-sköldlusen som eventuellt fortfarande finns kvar förstörs.
2. Punkt 1 skall inte gälla svagt angripna partier av färsk frukt.
Artikel 8
Medlemsstaterna skall återkalla de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa San José-sköldlusen eller för att förhindra dess spridning endast om förekomst inte längre konstateras.
Artikel 9
Medlemsstaterna skall förbjuda innehav av San José-sköldlus.
Artikel 10
1. Medlemsstaterna får tillåta
a) |
undantag från de åtgärder som avses i artiklarna 4 och 5, artikel 7.1 och artikel 9 i vetenskapligt syfte, i växtskyddssyften, för försök och för växtförädling, |
b) |
omedelbar bearbetning av angripen färsk frukt som undantag till artikel 5 b och artikel 7.1. |
c) |
omsättning av angripen färsk frukt inom det angripna området som undantag till artikel 5 b och artikel 7.1. |
2. Medlemsstaterna skall säkerställa att de tillstånd som avses i punkt 1 beviljas endast om tillräckliga kontroller garanterar att de inte inverkar menligt på bekämpningen av San José-sköldlusen och inte skapar någon risk för spridning av denna skadegörare.
Artikel 11
Medlemsstaterna får fastställa de ytterligare eller strängare bestämmelser som kan krävas för att bekämpa San José-sköldlusen eller för att förhindra dess spridning.
Artikel 12
Direktiv 69/466/EEG skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga I del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 13
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 14
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 7 november 2006.
På rådets vägnar
E. HEINÄLUOMA
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 12 oktober 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrandet avgivet den 5 juli 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) EGT L 323, 24.12.1969, s. 5. Direktivet ändrat genom direktiv 77/93/EEG (EGT L 26, 31.1.1977, s. 20).
(4) Se bilaga I, del A.
BILAGA I
DEL A
Upphävt direktiv och dess ändring
Rådets direktiv 69/466/EEG |
|
Rådets direktiv 77/93/EEG |
Endast artikel 19 |
DEL B
Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning
(hänvisningar i artikel 12)
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
69/466/EEG (1) |
9 december 1971 |
1 maj 1980 |
(1) För Irland och Förenade Kungariket: 1 juli 1973.
(2) Enligt förfarandet i artikel 16 i direktiv 77/93/EEG kan medlemsstaterna, på begäran, tillåtas att uppfylla vissa av föreskrifterna i detta direktiv vid ett senare datum än den 1 maj 1980, men inte senare än den 1 januari 1981.
(3) För Grekland: den 1 januari 1983.
(4) För Spanien och Portugal: den 1 mars 1987.
BILAGA II
Jämförelsetabell
Direktiv 69/466/EEG |
Detta direktiv |
Artiklarna 1–11 |
Artiklarna 1–11 |
Artikel 12 |
– |
– |
Artikel 12 |
– |
Artikel 13 |
Artikel 13 |
Artikel 14 |
– |
Bilaga I |
– |
Bilaga II |
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
Rådet
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/45 |
RÅDETS BESLUT
av den 7 november 2006
om ändring av beslut 2003/583/EG om användning för åtgärder i Demokratiska republiken Kongo av medel som erhållits av Europeiska investeringsbanken i enlighet med den andra, tredje, fjärde, femte och sjätte Europeiska utvecklingsfonden
(2006/768/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1),
med beaktande av det interna avtalet av den 12 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig (2), särskilt artikel 8.2,
med beaktande av kommissionens förslag, som upprättats i samförstånd med Europeiska investeringsbanken (EIB), och
av följande skäl:
(1) |
I rådets beslut 2003/583/EG (3) anges att det totala beloppet för det kompletterande anslaget skall ställas till förfogande under en period av fyra år räknat från den dag då kontot öppnades. |
(2) |
I beslut 2005/446/EG av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 30 maj 2005 (4) fastställs att tidsfristen för åtaganden avseende medel från nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF) skall vara den 31 december 2007. |
(3) |
Eftersom dagen för när Demokratiska republiken Kongos övergångsperiod löper ut har uppskjutits till följd av förseningen när det gäller förberedelserna för valprocessen, är det nödvändigt att förlänga tidsfristen för åtaganden avseende medel från det kompletterande anslag som avses i beslut 2003/583/EG. |
(4) |
Tidsfristen för åtaganden avseende medel från det kompletterande anslaget som fastställs i beslut 2003/583/EG bör därför anpassas till den tidsfrist som fastställs i beslut 2005/446/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I artikel 4 i beslut 2003/583/EG skall tredje meningen ersättas med följande:
”Sista dagen för att göra åtaganden avseende de medel som deponerats på detta konto i enlighet med beslut 2005/446/EG skall vara den 31 december 2007. När samtliga åtgärder som bekostas genom anslaget slutförts kommer bankkontot att stängas och kvarstående medel att återbetalas till medlemsstaterna. Kontot kommer att stängas senast den 31 december 2011.”
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 7 november 2006.
På rådets vägnar
E. HEINÄLUOMA
Ordförande
(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. Avtalet ändrat genom avtalet som undertecknats i Luxemburg den 25 juni 2005 (EUT L 287, 28.10.2005, s. 4).
(2) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(3) EUT L 198, 6.8.2003, s. 9.
(4) EUT L 156, 18.6.2005, s. 19.
Kommissionen
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/47 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 31 oktober 2006
om upprättande av en förteckning över regioner och områden som är berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt delmålen gränsöverskridande och transnationellt samarbete inom målet europeiskt territoriellt samarbete för 2007–2013
[delgivet med nr K(2006) 5144]
(2006/769/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (1), särskilt artikel 7,
efter samråd med den samordningskommitté för fonderna som avses i artikel 103 i förordning (EG) nr 1083/2006, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 3.2 c i förordning (EG) nr 1083/2006 är syftet med målet europeiskt territoriellt samarbete att stärka gränsöverskridande samarbete genom gemensamma lokala och regionala initiativ samt transnationellt samarbete med hjälp av åtgärder som främjar integrerad territoriell utveckling med anknytning till gemenskapens prioriteringar. |
(2) |
Enligt artikel 7.1 första stycket i förordning (EG) nr 1083/2006 skall gemenskapens NUTS 3-regioner längs med alla inre och vissa yttre landgränser och samtliga gemenskapens NUTS 3-regioner med sjögränser, som allmän regel med ett inbördes avstånd på högst 150 kilometer, vara berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet europeiskt territoriellt samarbete, med beaktande av eventuella nödvändiga justeringar för att säkerställa enhetlighet och kontinuitet i samarbetet. |
(3) |
Enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1083/2006 är även transnationella områden berättigade till stöd. |
(4) |
En förteckning över stödberättigade regioner och områden bör därför upprättas. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från samordningskommittén för fonderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
När det gäller gränsöverskridande samarbete skall, enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1083/2006, de regioner som förtecknas i bilaga I vara berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet europeiskt territoriellt samarbete.
Artikel 2
När det gäller transnationellt samarbete skall, enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1083/2006, de områden som förtecknas i bilaga II vara berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden inom målet europeiskt territoriellt samarbete.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 31 oktober 2006.
På kommissionens vägnar
Danuta HÜBNER
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
BILAGA I
Förteckning över NUTS 3-regioner som är berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt delmålet gränsöverskridande samarbete inom målet europeiskt territoriellt samarbete för perioden 1 januari 2007–31 december 2013
BE211 |
Arr. Antwerpen |
BE213 |
Arr. Turnhout |
BE221 |
Arr. Hasselt |
BE222 |
Arr. Maaseik |
BE223 |
Arr. Tongeren |
BE233 |
Arr. Eeklo |
BE234 |
Arr. Gent |
BE236 |
Arr. Sint-Niklaas |
BE251 |
Arr. Brugge |
BE253 |
Arr. Ieper |
BE254 |
Arr. Kortrijk |
BE255 |
Arr. Oostende |
BE258 |
Arr. Veurne |
BE321 |
Arr. Ath |
BE323 |
Arr. Mons |
BE324 |
Arr. Mouscron |
BE326 |
Arr. Thuin |
BE327 |
Arr. Tournai |
BE332 |
Arr. Liège |
BE333 |
Arr. Verviers |
BE341 |
Arr. Arlon |
BE342 |
Arr. Bastogne |
BE344 |
Arr. Neufchâteau |
BE345 |
Arr. Virton |
BE351 |
Arr. Dinant |
BE353 |
Arr. Philippeville |
CZ031 |
Jihočeský kraj |
CZ032 |
Plzeňský kraj |
CZ041 |
Karlovarský kraj |
CZ042 |
Ústecký kraj |
CZ051 |
Liberecký kraj |
CZ052 |
Královéhradecký kraj |
CZ053 |
Pardubický kraj |
CZ061 |
Kraj Vysočina |
CZ062 |
Jihomoravský kraj |
CZ071 |
Olomoucký kraj |
CZ072 |
Zlínský kraj |
CZ080 |
Moravskoslezský kraj |
DK001 |
Københavns og Frederiksberg kommuner |
DK002 |
Københavns Amt |
DK003 |
Frederiksborg Amt |
DK004 |
Roskilde Amt |
DK005 |
Vestsjællands Amt |
DK006 |
Storstrøms Amt |
DK007 |
Bornholms Regionskommune |
DK008 |
Fyns Amt |
DK009 |
Sønderjyllands Amt |
DK00A |
Ribe Amt |
DK00D |
Århus Amt |
DK00E |
Viborg Amt |
DK00F |
Nordjyllands Amt |
DE121 |
Baden-Baden, Stadtkreis |
DE122 |
Karlsruhe, Stadtkreis |
DE123 |
Karlsruhe, Landkreis |
DE124 |
Rastatt |
DE131 |
Freiburg im Breisgau, Stadtkreis |
DE132 |
Breisgau-Hochschwarzwald |
DE133 |
Emmendingen |
DE134 |
Ortenaukreis |
DE136 |
Schwarzwald-Baar-Kreis |
DE138 |
Konstanz |
DE139 |
Lörrach |
DE13A |
Waldshut |
DE147 |
Bodenseekreis |
DE213 |
Rosenheim, Kreisfreie Stadt |
DE214 |
Altötting |
DE215 |
Berchtesgadener Land |
DE216 |
Bad Tölz-Wolfratshausen |
DE21D |
Garmisch-Partenkirchen |
DE21F |
Miesbach |
DE21K |
Rosenheim, Landkreis |
DE21M |
Traunstein |
DE222 |
Passau, Kreisfreie Stadt |
DE225 |
Freyung-Grafenau |
DE228 |
Passau, Landkreis |
DE229 |
Regen |
DE22A |
Rottal-Inn |
DE233 |
Weiden i. d. OPf., Kreisfreie Stadt |
DE235 |
Cham |
DE237 |
Neustadt a. d. Waldnaab |
DE239 |
Schwandorf |
DE23A |
Tirschenreuth |
DE244 |
Hof, Kreisfreie Stadt |
DE249 |
Hof, Landkreis |
DE24D |
Wunsiedel i. Fichtelgebirge |
DE272 |
Kaufbeuren, Kreisfreie Stadt |
DE273 |
Kempten (Allgäu), Kreisfreie Stadt |
DE27A |
Lindau (Bodensee) |
DE27B |
Ostallgäu |
DE27E |
Oberallgäu |
DE411 |
Frankfurt (Oder), Kreisfreie Stadt |
DE412 |
Barnim |
DE413 |
Märkisch-Oderland |
DE415 |
Oder-Spree |
DE418 |
Uckermark |
DE422 |
Cottbus, Kreisfreie Stadt |
DE429 |
Spree-Neiße |
DE801 |
Greifswald, Kreisfreie Stadt |
DE803 |
Rostock, Kreisfreie Stadt |
DE805 |
Stralsund, Kreisfreie Stadt |
DE806 |
Wismar, Kreisfreie Stadt |
DE807 |
Bad Doberan |
DE80D |
Nordvorpommern |
DE80E |
Nordwestmecklenburg |
DE80F |
Ostvorpommern |
DE80H |
Rügen |
DE80I |
Uecker-Randow |
DE942 |
Emden, Kreisfreie Stadt |
DE947 |
Aurich |
DE949 |
Emsland |
DE94B |
Grafschaft Bentheim |
DE94C |
Leer |
DEA15 |
Mönchengladbach, Kreisfreie Stadt |
DEA1B |
Kleve |
DEA1E |
Viersen |
DEA1F |
Wesel |
DEA14 |
Krefeld, Kreisfreie Stadt |
DEA21 |
Aachen, Kreisfreie Stadt |
DEA25 |
Aachen, Kreis |
DEA26 |
Düren |
DEA28 |
Euskirchen |
DEA29 |
Heinsberg |
DEA34 |
Borken |
DEA37 |
Steinfurt |
DEB21 |
Trier, Kreisfreie Stadt |
DEB23 |
Bitburg-Prüm |
DEB24 |
Daun |
DEB25 |
Trier-Saarburg |
DEB33 |
Landau in der Pfalz, Kreisfreie Stadt |
DEB37 |
Pirmasens, Kreisfreie Stadt |
DEB3A |
Zweibrücken, Kreisfreie Stadt |
DEB3E |
Germersheim |
DEB3H |
Südliche Weinstraße |
DEB3K |
Südwestpfalz |
DEC01 |
Stadtverband Saarbrücken |
DEC02 |
Merzig-Wadern |
DEC04 |
Saarlouis |
DEC05 |
Saarpfalz-Kreis |
DED12 |
Plauen, Kreisfreie Stadt |
DED14 |
Annaberg |
DED16 |
Freiberg |
DED17 |
Vogtlandkreis |
DED18 |
Mittlerer Erzgebirgskreis |
DED1B |
Aue-Schwarzenberg |
DED22 |
Görlitz, Kreisfreie Stadt |
DED24 |
Bautzen |
DED26 |
Niederschlesischer Oberlausitzkreis |
DED28 |
Löbau-Zittau |
DED29 |
Sächsische Schweiz |
DED2A |
Weißeritzkreis |
DEF01 |
Flensburg, Kreisfreie Stadt |
DEF02 |
Kiel, Kreisfreie Stadt |
DEF03 |
Lübeck, Kreisfreie Stadt |
DEF07 |
Nordfriesland |
DEF08 |
Ostholstein |
DEF09 |
Pinneberg (only Helgoland) |
DEF0A |
Plön |
DEF0B |
Rendsburg-Eckernförde |
DEF0C |
Schleswig-Flensburg |
EE001 |
Põhja-Eesti |
EE004 |
Lääne-Eesti |
EE006 |
Kesk-Eesti |
EE007 |
Kirde-Eesti |
EE008 |
Lõuna-Eesti |
GR111 |
Evros |
GR112 |
Xanthi |
GR113 |
Rodopi |
GR114 |
Drama |
GR122 |
Thessaloniki |
GR126 |
Serres |
GR212 |
Thesprotia |
GR213 |
Ioannina |
GR214 |
Preveza |
GR221 |
Zakynthos |
GR222 |
Kerkyra |
GR223 |
Kefallinia |
GR224 |
Lefkada |
GR231 |
Aitoloakarnania |
GR232 |
Achaia |
GR411 |
Lesvos |
GR412 |
Samos |
GR413 |
Chios |
GR421 |
Dodekanisos |
GR431 |
Irakleio |
GR432 |
Lasithi |
GR433 |
Rethymni |
GR434 |
Chania |
ES113 |
Ourense |
ES114 |
Pontevedra |
ES212 |
Guipúzcoa |
ES220 |
Navarra |
ES241 |
Huesca |
ES415 |
Salamanca |
ES419 |
Zamora |
ES431 |
Badajoz |
ES432 |
Cáceres |
ES512 |
Girona |
ES513 |
Lleida |
ES612 |
Cádiz |
ES615 |
Huelva |
ES630 |
Ceuta |
FR211 |
Ardennes |
FR221 |
Aisne |
FR223 |
Somme |
FR232 |
Seine-Maritime |
FR251 |
Calvados |
FR252 |
Manche |
FR301 |
Nord |
FR302 |
Pas-de-Calais |
FR411 |
Meurthe-et-Moselle |
FR412 |
Meuse |
FR413 |
Moselle |
FR421 |
Bas-Rhin |
FR422 |
Haut-Rhin |
FR431 |
Doubs |
FR432 |
Jura |
FR434 |
Territoire de Belfort |
FR521 |
Côtes-d'Armor |
FR522 |
Finistère |
FR523 |
Îlle-et-Vilaine |
FR615 |
Pyrénées-Atlantiques |
FR621 |
Ariège |
FR623 |
Haute-Garonne |
FR626 |
Hautes-Pyrénées |
FR711 |
Ain |
FR717 |
Savoie |
FR718 |
Haute-Savoie |
FR815 |
Pyrénées-Orientales |
FR821 |
Alpes-de-Haute-Provence |
FR822 |
Hautes-Alpes |
FR823 |
Alpes-Maritimes |
FR831 |
Corse-du-Sud |
FR832 |
Haute-Corse |
FR910 |
Guadeloupe |
FR920 |
Martinique |
FR930 |
Guyane |
FR940 |
Réunion |
IE011 |
Border |
IE021 |
Dublin |
IE022 |
Mid-East |
IE024 |
South-East (IE) |
ITC11 |
Torino |
ITC12 |
Vercelli |
ITC13 |
Biella |
ITC14 |
Verbano Cusio Ossola |
ITC15 |
Novara |
ITC16 |
Cuneo |
ITC20 |
Valle d'Aosta/Vallée d'Aoste |
ITC31 |
Imperia |
ITC32 |
Savona |
ITC33 |
Genova |
ITC34 |
La Spezia |
ITC41 |
Varese |
ITC42 |
Como |
ITC43 |
Lecco |
ITC44 |
Sondrio |
ITD10 |
Bolzano/Bozen |
ITD33 |
Belluno |
ITD35 |
Venezia |
ITD36 |
Padova |
ITD37 |
Rovigo |
ITD42 |
Udine |
ITD43 |
Gorizia |
ITD44 |
Trieste |
ITD56 |
Ferrara |
ITD57 |
Ravenna |
ITE11 |
Massa-Carrara |
ITE12 |
Lucca |
ITE16 |
Livorno |
ITE17 |
Pisa |
ITE1A |
Grosseto |
ITF42 |
Bari |
ITF44 |
Brindisi |
ITF45 |
Lecce |
ITG11 |
Trapani |
ITG14 |
Agrigento |
ITG15 |
Caltanissetta |
ITG18 |
Ragusa |
ITG19 |
Siracusa |
ITG21 |
Sassari |
ITG22 |
Nuoro |
ITG23 |
Oristano |
ITG24 |
Cagliari |
CY000 |
Kypros/Kıbrıs |
LV003 |
Kurzeme |
LV005 |
Latgale |
LV006 |
Rīga |
LV007 |
Pierīga |
LV008 |
Vidzeme |
LV009 |
Zemgale |
LT001 |
Alytaus |
LT003 |
Klaipėdos |
LT004 |
Marijampolės |
LT005 |
Panevėžio |
LT006 |
Šiaulių |
LT008 |
Telšių |
LT009 |
Utenos |
LU000 |
Luxembourg (Grand-Duché) |
HU101 |
Budapest |
HU102 |
Pest |
HU212 |
Komárom-Esztergom |
HU221 |
Györ-Moson-Sopron |
HU222 |
Vas |
HU223 |
Zala |
HU311 |
Borsod-Abaúj-Zemplén |
HU312 |
Heves |
HU313 |
Nógrád |
HU321 |
Hajdú-Bihar |
HU323 |
Szabolcs-Szatmár-Bereg |
HU332 |
Békés |
HU333 |
Csongrád |
MT001 |
Malta |
MT002 |
Gozo and Comino/Ghawdex u Kemmuna |
NL111 |
Oost-Groningen |
NL112 |
Delfzijl en omgeving |
NL113 |
Overig Groningen |
NL121 |
Noord-Friesland |
NL132 |
Zuidoost-Drenthe |
NL211 |
Noord-Overijssel |
NL213 |
Twente |
NL222 |
Achterhoek |
NL223 |
Arnhem/Nijmegen |
NL333 |
Delft en Westland |
NL335 |
Groot-Rijnmond |
NL341 |
Zeeuwsch-Vlaanderen |
NL342 |
Overig Zeeland |
NL411 |
West-Noord-Brabant |
NL412 |
Midden-Noord-Brabant |
NL413 |
Noordoost-Noord-Brabant |
NL414 |
Zuidoost-Noord-Brabant |
NL421 |
Noord-Limburg |
NL422 |
Midden-Limburg |
NL423 |
Zuid-Limburg |
AT111 |
Mittelburgenland |
AT112 |
Nordburgenland |
AT113 |
Südburgenland |
AT124 |
Waldviertel |
AT125 |
Weinviertel |
AT126 |
Wiener Umland/Nordteil |
AT127 |
Wiener Umland/Südteil |
AT130 |
Wien |
AT211 |
Klagenfurt-Villach |
AT212 |
Oberkärnten |
AT213 |
Unterkärnten |
AT224 |
Oststeiermark |
AT225 |
West- und Südsteiermark |
AT311 |
Innviertel |
AT313 |
Mühlviertel |
AT322 |
Pinzgau-Pongau |
AT323 |
Salzburg und Umgebung |
AT331 |
Außerfern |
AT332 |
Innsbruck |
AT333 |
Osttirol |
AT334 |
Tiroler Oberland |
AT335 |
Tiroler Unterland |
AT341 |
Bludenz-Bregenzer Wald |
AT342 |
Rheintal-Bodenseegebiet |
PL212 |
Nowosądecki |
PL225 |
Bielsko-bialski |
PL227 |
Rybnicko-jastrzębski |
PL322 |
Krośnieńsko-przemyski |
PL341 |
Białostocko-suwalski |
PL342 |
Łomżyński |
PL421 |
Szczeciński |
PL422 |
Koszaliński |
PL431 |
Gorzowski |
PL432 |
Zielonogórski |
PL511 |
Jeleniogórsko-wałbrzyski |
PL520 |
Opolski |
PL623 |
Ełcki |
PL631 |
Słupski |
PL632 |
Gdański |
PL633 |
Gdańsk, Gdynia, Sopot |
PT111 |
Minho-Lima |
PT112 |
Cávado |
PT117 |
Douro |
PT118 |
Alto Trás-os-Montes |
PT150 |
Algarve |
PT168 |
Beira Interior Norte |
PT169 |
Beira Interior Sul |
PT182 |
Alto Alentejo |
PT183 |
Alentejo Central |
PT184 |
Baixo Alentejo |
SI001 |
Pomurska |
SI002 |
Podravska |
SI003 |
Koroška |
SI004 |
Savinjska |
SI009 |
Gorenjska |
SI00B |
Goriška |
SI00C |
Obalno-kraška |
SI00E |
Osrednjeslovenska |
SK010 |
Bratislavský kraj |
SK021 |
Trnavský kraj |
SK022 |
Trenčiansky kraj |
SK023 |
Nitriansky kraj |
SK031 |
Žilinský kraj |
SK032 |
Banskobystrický kraj |
SK041 |
Prešovský kraj |
SK042 |
Košický kraj |
FI181 |
Uusimaa |
FI182 |
Itä-Uusimaa |
FI183 |
Varsinais-Suomi |
FI186 |
Kymenlaakso |
FI191 |
Satakunta |
FI195 |
Pohjanmaa |
FI1A1 |
Keski-Pohjanmaa |
FI1A2 |
Pohjois-Pohjanmaa |
FI1A3 |
Lappi |
FI200 |
Åland |
SE010 |
Stockholms län |
SE021 |
Uppsala län |
SE022 |
Södermanlands län |
SE023 |
Östergötlands län |
SE041 |
Blekinge län |
SE044 |
Skåne län |
SE061 |
Värmlands län |
SE062 |
Dalarnas län |
SE063 |
Gävleborgs län |
SE071 |
Västernorrlands län |
SE072 |
Jämtlands län |
SE081 |
Västerbottens län |
SE082 |
Norrbottens län |
SE093 |
Kalmar län |
SE094 |
Gotlands län |
SE0A1 |
Hallands län |
SE0A2 |
Västra Götalands län |
UKH13 |
Norfolk |
UKH14 |
Suffolk |
UKH31 |
Southend-on-Sea |
UKH32 |
Thurrock |
UKH33 |
Essex CC |
UKJ21 |
Brighton and Hove |
UKJ22 |
East Sussex CC |
UKJ24 |
West Sussex |
UKJ31 |
Portsmouth |
UKJ32 |
Southampton |
UKJ33 |
Hampshire CC |
UKJ34 |
Isle of Wight |
UKJ41 |
Medway |
UKJ42 |
Kent CC |
UKK21 |
Bournemouth and Poole |
UKK22 |
Dorset CC |
UKK30 |
Cornwall and Isles of Scilly |
UKK41 |
Plymouth |
UKK42 |
Torbay |
UKK43 |
Devon CC |
UKL11 |
Isle of Anglesey |
UKL12 |
Gwynedd |
UKL13 |
Conwy and Denbighshire |
UKL14 |
South West Wales |
UKM32 |
Dumfries and Galloway |
UKM33 |
East Ayrshire and North Ayrshire Mainland |
UKM37 |
South Ayrshire |
UKM43 |
Lochaber, Skye and Lochalsh and Argyll and the Islands |
UKN03 |
East of Northern Ireland |
UKN04 |
North of Northern Ireland |
UKN05 |
West and South of Northern Ireland |
— |
Gibraltar |
BILAGA II
Förteckning över områden och NUTS 2-områden som är berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt delmålet transnationellt samarbete inom målet europeiskt territoriellt samarbete för perioden 1 januari 2007–31 december 2013
AZORERNA, MADEIRA OCH KANARIEÖARNA (MAKARONESIEN)
ES70 |
Canarias |
PT20 |
Região Autónoma dos Açores |
PT30 |
Região Autónoma da Madeira |
ALPOMRÅDET
DE13 |
Freiburg |
DE14 |
Tübingen |
DE21 |
Oberbayern |
DE27 |
Schwaben |
FR42 |
Alsace |
FR43 |
Franche-Comté |
FR71 |
Rhône-Alpes |
FR82 |
Provence-Alpes-Côte d'Azur |
ITC1 |
Piemonte |
ITC2 |
Valle d'Aosta/Vallée d'Aoste |
ITC3 |
Liguria |
ITC4 |
Lombardia |
ITD1 |
Provincia autonoma di Bolzano/Bozen |
ITD2 |
Provincia autonoma di Trento |
ITD3 |
Veneto |
ITD4 |
Friuli Venezia Giulia |
AT11 |
Burgenland |
AT12 |
Niederösterreich |
AT13 |
Wien |
AT21 |
Kärnten |
AT22 |
Steiermark |
AT31 |
Oberösterreich |
AT32 |
Salzburg |
AT33 |
Tirol |
AT34 |
Vorarlberg |
SI00 |
Slovenija |
ATLANTKUSTEN
ES11 |
Galicia |
||||||
ES12 |
Principado de Asturias |
||||||
ES13 |
Cantabria |
||||||
ES21 |
País Vasco |
||||||
ES22 |
Comunidad Foral de Navarra |
||||||
ES61 |
Andalucía (endast följande NUTS 3-regioner)
|
||||||
FR23 |
Haute-Normandie |
||||||
FR25 |
Basse-Normandie |
||||||
FR51 |
Pays de la Loire |
||||||
FR52 |
Bretagne |
||||||
FR53 |
Poitou-Charentes |
||||||
FR61 |
Aquitaine |
||||||
IE01 |
Border, Midland and Western |
||||||
IE02 |
Southern and Eastern |
||||||
PT11 |
Norte |
||||||
PT15 |
Algarve |
||||||
PT16 |
Centro (PT) |
||||||
PT17 |
Lisboa |
||||||
PT18 |
Alentejo |
||||||
UKD1 |
Cumbria |
||||||
UKD2 |
Cheshire |
||||||
UKD3 |
Greater Manchester |
||||||
UKD4 |
Lancashire |
||||||
UKD5 |
Merseyside |
||||||
UKK1 |
Gloucestershire, Wiltshire and North Somerset |
||||||
UKK2 |
Dorset and Somerset |
||||||
UKK3 |
Cornwall and Isles of Scilly |
||||||
UKK4 |
Devon |
||||||
UKL1 |
West Wales and The Valleys |
||||||
UKL2 |
East Wales |
||||||
UKM3 |
South Western Scotland |
||||||
UKM4 |
Highlands and Islands |
||||||
UKN0 |
Northern Ireland |
ÖSTERSJÖOMRÅDET
DK00 |
Danmark |
DE30 |
Berlin |
DE41 |
Brandenburg-Nordost |
DE42 |
Brandenburg-Südwest |
DE50 |
Bremen |
DE60 |
Hamburg |
DE80 |
Mecklenburg-Vorpommern |
DE93 |
Lüneburg |
DEF0 |
Schleswig-Holstein |
EE00 |
Eesti |
LV00 |
Latvija |
LT00 |
Lietuva |
PL11 |
Łódzkie |
PL12 |
Mazowieckie |
PL21 |
Małopolskie |
PL22 |
Śląskie |
PL31 |
Lubelskie |
PL32 |
Podkarpackie |
PL33 |
Świętokrzyskie |
PL34 |
Podlaskie |
PL41 |
Wielkopolskie |
PL42 |
Zachodniopomorskie |
PL43 |
Lubuskie |
PL51 |
Dolnośląskie |
PL52 |
Opolskie |
PL61 |
Kujawsko-Pomorskie |
PL62 |
Warmińsko-Mazurskie |
PL63 |
Pomorskie |
FI13 |
Itä-Suomi |
FI18 |
Etelä-Suomi |
FI19 |
Länsi-Suomi |
FI1A |
Pohjois-Suomi |
FI20 |
Åland |
SE01 |
Stockholm |
SE02 |
Östra Mellansverige |
SE04 |
Sydsverige |
SE06 |
Norra Mellansverige |
SE07 |
Mellersta Norrland |
SE08 |
Övre Norrland |
SE09 |
Småland med öarna |
SE0A |
Västsverige |
VÄSTINDIEN
FR91 |
Guadeloupe |
FR92 |
Martinique |
FR93 |
Guyane |
CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA
CZ01 |
Praha |
CZ02 |
Střední Čechy |
CZ03 |
Jihozápad |
CZ04 |
Severozápad |
CZ05 |
Severovýchod |
CZ06 |
Jihovýchod |
CZ07 |
Střední Morava |
CZ08 |
Moravskoslezsko |
DE11 |
Stuttgart |
DE12 |
Karlsruhe |
DE13 |
Freiburg |
DE14 |
Tübingen |
DE21 |
Oberbayern |
DE22 |
Niederbayern |
DE23 |
Oberpfalz |
DE24 |
Oberfranken |
DE25 |
Mittelfranken |
DE26 |
Unterfranken |
DE27 |
Schwaben |
DE30 |
Berlin |
DE41 |
Brandenburg-Nordost |
DE42 |
Brandenburg-Südwest |
DE80 |
Mecklenburg-Vorpommern |
DED1 |
Chemnitz |
DED2 |
Dresden |
DED3 |
Leipzig |
DEE1 |
Dessau |
DEE2 |
Halle |
DEE3 |
Magdeburg |
DEG0 |
Thüringen |
ITC1 |
Piemonte |
ITC2 |
Valle d'Aosta/Vallée d'Aoste |
ITC3 |
Liguria |
ITC4 |
Lombardia |
ITD1 |
Provincia autonoma di Bolzano/Bozen |
ITD2 |
Provincia autonoma di Trento |
ITD3 |
Veneto |
ITD4 |
Friuli Venezia Giulia |
ITD5 |
Emilia-Romagna |
HU10 |
Közép-Magyarország |
HU21 |
Közép-Dunántúl |
HU22 |
Nyugat-Dunántúl |
HU23 |
Dél-Dunántúl |
HU31 |
Észak-Magyarország |
HU32 |
Észak-Alföld |
HU33 |
Dél-Alföld |
AT11 |
Burgenland |
AT12 |
Niederösterreich |
AT13 |
Wien |
AT21 |
Kärnten |
AT22 |
Steiermark |
AT31 |
Oberösterreich |
AT32 |
Salzburg |
AT33 |
Tirol |
AT34 |
Vorarlberg |
PL11 |
Łódzkie |
PL12 |
Mazowieckie |
PL21 |
Małopolskie |
PL22 |
Śląskie |
PL31 |
Lubelskie |
PL32 |
Podkarpackie |
PL33 |
Świętokrzyskie |
PL34 |
Podlaskie |
PL41 |
Wielkopolskie |
PL42 |
Zachodniopomorskie |
PL43 |
Lubuskie |
PL51 |
Dolnośląskie |
PL52 |
Opolskie |
PL61 |
Kujawsko-Pomorskie |
PL62 |
Warmińsko-Mazurskie |
PL63 |
Pomorskie |
SI00 |
Slovenija |
SK01 |
Bratislavský kraj |
SK02 |
Západné Slovensko |
SK03 |
Stredné Slovensko |
SK04 |
Východné Slovensko |
INDISKA OCEANEN
FR94 |
Réunion |
MEDELHAVSOMRÅDET (1)
GR11 |
Anatoliki Makedonia, Thraki |
GR12 |
Kentriki Makedonia |
GR13 |
Dytiki Makedonia |
GR14 |
Thessalia |
GR21 |
Ipeiros |
GR22 |
Ionia Nisia |
GR23 |
Dytiki Ellada |
GR24 |
Sterea Ellada |
GR25 |
Peloponnisos |
GR30 |
Attiki |
GR41 |
Voreio Aigaio |
GR42 |
Notio Aigaio |
GR43 |
Kriti |
ES24 |
Aragón |
ES51 |
Cataluña |
ES52 |
Comunidad Valenciana |
ES53 |
Illes Balears |
ES61 |
Andalucía |
ES62 |
Región de Murcia |
ES63 |
Ciudad Autónoma de Ceuta |
ES64 |
Ciudad Autónoma de Melilla |
FR71 |
Rhône-Alpes |
FR81 |
Languedoc-Roussillon |
FR82 |
Provence-Alpes-Côte d'Azur |
FR83 |
Corse |
ITC1 |
Piemonte |
ITC3 |
Liguria |
ITC4 |
Lombardia |
ITD3 |
Veneto |
ITD4 |
Friuli Venezia Giulia |
ITD5 |
Emilia-Romagna |
ITE1 |
Toscana |
ITE2 |
Umbria |
ITE3 |
Marche |
ITE4 |
Lazio |
ITF1 |
Abruzzo |
ITF2 |
Molise |
ITF3 |
Campania |
ITF4 |
Puglia |
ITF5 |
Basilicata |
ITF6 |
Calabria |
ITG1 |
Sicilia |
ITG2 |
Sardegna |
CY00 |
Kypros/Kıbrıs |
MT00 |
Malta |
PT15 |
Algarve |
PT18 |
Alentejo |
SI00 |
Slovenija |
NORDSJÖOMRÅDET
BE21 |
Prov. Antwerpen |
||||||||
BE23 |
Prov. Oost-Vlaanderen |
||||||||
BE25 |
Prov. West-Vlaanderen |
||||||||
DK00 |
Danmark |
||||||||
DE50 |
Bremen |
||||||||
DE60 |
Hamburg |
||||||||
DE91 |
Braunschweig |
||||||||
DE92 |
Hannover |
||||||||
DE93 |
Lüneburg |
||||||||
DE94 |
Weser-Ems |
||||||||
DEF0 |
Schleswig-Holstein |
||||||||
NL11 |
Groningen |
||||||||
NL12 |
Friesland |
||||||||
NL13 |
Drenthe |
||||||||
NL21 |
Overijssel |
||||||||
NL23 |
Flevoland |
||||||||
NL32 |
Noord-Holland |
||||||||
NL33 |
Zuid-Holland |
||||||||
NL34 |
Zeeland |
||||||||
SE04 |
Sydsverige (endast följande NUTS 3-region)
|
||||||||
SE06 |
Norra Mellansverige (endast följande NUTS 3-region)
|
||||||||
SE09 |
Småland med öarna (endast följande NUTS 3-region)
|
||||||||
SE0A |
Västsverige |
||||||||
UKC1 |
Tees Valley and Durham |
||||||||
UKC2 |
Northumberland and Tyne and Wear |
||||||||
UKE1 |
East Riding and North Lincolnshire |
||||||||
UKE2 |
North Yorkshire |
||||||||
UKE3 |
South Yorkshire |
||||||||
UKE4 |
West Yorkshire |
||||||||
UKF1 |
Derbyshire and Nottinghamshire |
||||||||
UKF2 |
Leicestershire, Rutland and Northamptonshire |
||||||||
UKF3 |
Lincolnshire |
||||||||
UKH1 |
East Anglia |
||||||||
UKH3 |
Essex |
||||||||
UKJ4 |
Kent |
||||||||
UKM1 |
North Eastern Scotland |
||||||||
UKM2 |
Eastern Scotland |
||||||||
UKM4 |
Highlands and Islands (endast följande NUTS 3-regioner)
|
NORDVÄSTRA EUROPA
BE10 |
Région de Bruxelles-Capitale/Brussels Hoofdstedelijk Gewest |
BE21 |
Prov. Antwerpen |
BE22 |
Prov. Limburg (BE) |
BE23 |
Prov. Oost-Vlaanderen |
BE24 |
Prov. Vlaams-Brabant |
BE25 |
Prov. West-Vlaanderen |
BE31 |
Prov. Brabant Wallon |
BE32 |
Prov. Hainaut |
BE33 |
Prov. Liège |
BE34 |
Prov. Luxembourg (BE) |
BE35 |
Prov. Namur |
DE11 |
Stuttgart |
DE12 |
Karlsruhe |
DE13 |
Freiburg |
DE14 |
Tübingen |
DE24 |
Oberfranken |
DE25 |
Mittelfranken |
DE26 |
Unterfranken |
DE27 |
Schwaben |
DE71 |
Darmstadt |
DE72 |
Gießen |
DE73 |
Kassel |
DEA1 |
Düsseldorf |
DEA2 |
Köln |
DEA3 |
Münster |
DEA4 |
Detmold |
DEA5 |
Arnsberg |
DEB1 |
Koblenz |
DEB2 |
Trier |
DEB3 |
Rheinhessen-Pfalz |
DEC0 |
Saarland |
FR10 |
Île de France |
FR21 |
Champagne-Ardenne |
FR22 |
Picardie |
FR23 |
Haute-Normandie |
FR24 |
Centre |
FR25 |
Basse-Normandie |
FR26 |
Bourgogne |
FR30 |
Nord-Pas-de-Calais |
FR41 |
Lorraine |
FR42 |
Alsace |
FR43 |
Franche-Comté |
FR51 |
Pays de la Loire |
FR52 |
Bretagne |
IE01 |
Border, Midland and Western |
IE02 |
Southern and Eastern |
LU00 |
Luxembourg (Grand-Duché) |
NL21 |
Overijssel |
NL22 |
Gelderland |
NL23 |
Flevoland |
NL31 |
Utrecht |
NL32 |
Noord-Holland |
NL33 |
Zuid-Holland |
NL34 |
Zeeland |
NL41 |
Noord-Brabant |
NL42 |
Limburg (NL) |
UKC1 |
Tees Valley and Durham |
UKC2 |
Northumberland and Tyne and Wear |
UKD1 |
Cumbria |
UKD2 |
Cheshire |
UKD3 |
Greater Manchester |
UKD4 |
Lancashire |
UKD5 |
Merseyside |
UKE1 |
East Riding and North Lincolnshire |
UKE2 |
North Yorkshire |
UKE3 |
South Yorkshire |
UKE4 |
West Yorkshire |
UKF1 |
Derbyshire and Nottinghamshire |
UKF2 |
Leicestershire, Rutland and Northamptonshire |
UKF3 |
Lincolnshire |
UKG1 |
Herefordshire, Worcestershire and Warwickshire |
UKG2 |
Shropshire and Staffordshire |
UKG3 |
West Midlands |
UKH1 |
East Anglia |
UKH2 |
Bedfordshire and Hertfordshire |
UKH3 |
Essex |
UKI1 |
Inner London |
UKI2 |
Outer London |
UKJ1 |
Berkshire, Buckinghamshire and Oxfordshire |
UKJ2 |
Surrey, East and West Sussex |
UKJ3 |
Hampshire and Isle of Wight |
UKJ4 |
Kent |
UKK1 |
Gloucestershire, Wiltshire and North Somerset |
UKK2 |
Dorset and Somerset |
UKK3 |
Cornwall and Isles of Scilly |
UKK4 |
Devon |
UKL1 |
West Wales and The Valleys |
UKL2 |
East Wales |
UKM1 |
North Eastern Scotland |
UKM2 |
Eastern Scotland |
UKM3 |
South Western Scotland |
UKM4 |
Highlands and Islands |
UKN0 |
Northern Ireland |
NORRA RANDOMRÅDET
IE01 |
Border, Midland and Western |
||
IE02 |
Southern and Eastern |
||
FI13 |
Itä-Suomi |
||
FI19 |
Länsi-Suomi (endast följande NUTS 3-region)
|
||
FI1A |
Pohjois-Suomi |
||
SE07 |
Mellersta Norrland |
||
SE08 |
Övre Norrland |
||
UKM1 |
North Eastern Scotland |
||
UKM2 |
Eastern Scotland |
||
UKM3 |
South Western Scotland |
||
UKM4 |
Highlands and Islands |
||
UKN0 |
Northern Ireland |
SYDÖSTRA EUROPA
GR11 |
Anatoliki Makedonia, Thraki |
GR12 |
Kentriki Makedonia |
GR13 |
Dytiki Makedonia |
GR14 |
Thessalia |
GR21 |
Ipeiros |
GR22 |
Ionia Nisia |
GR23 |
Dytiki Ellada |
GR24 |
Sterea Ellada |
GR25 |
Peloponnisos |
GR30 |
Attiki |
GR41 |
Voreio Aigaio |
GR42 |
Notio Aigaio |
GR43 |
Kriti |
ITC4 |
Lombardia |
ITD1 |
Provincia autonoma di Bolzano/Bozen |
ITD2 |
Provincia autonoma di Trento |
ITD3 |
Veneto |
ITD4 |
Friuli Venezia Giulia |
ITD5 |
Emilia-Romagna |
ITE2 |
Umbria |
ITE3 |
Marche |
ITF1 |
Abruzzo |
ITF2 |
Molise |
ITF4 |
Puglia |
ITF5 |
Basilicata |
HU10 |
Közép-Magyarország |
HU21 |
Közép-Dunántúl |
HU22 |
Nyugat-Dunántúl |
HU23 |
Dél-Dunántúl |
HU31 |
Észak-Magyarország |
HU32 |
Észak-Alföld |
HU33 |
Dél-Alföld |
AT11 |
Burgenland |
AT12 |
Niederösterreich |
AT13 |
Wien |
AT21 |
Kärnten |
AT22 |
Steiermark |
AT31 |
Oberösterreich |
AT32 |
Salzburg |
AT33 |
Tirol |
AT34 |
Vorarlberg |
SI00 |
Slovenija |
SK01 |
Bratislavský kraj |
SK02 |
Západné Slovensko |
SK03 |
Stredné Slovensko |
SK04 |
Východné Slovensko |
SYDVÄSTRA EUROPA (2)
ES11 |
Galicia |
ES12 |
Principado de Asturias |
ES13 |
Cantabria |
ES21 |
País Vasco |
ES22 |
Comunidad Foral de Navarra |
ES23 |
La Rioja |
ES24 |
Aragón |
ES30 |
Comunidad de Madrid |
ES41 |
Castilla y León |
ES42 |
Castilla-La Mancha |
ES43 |
Extremadura |
ES51 |
Cataluña |
ES52 |
Comunidad Valenciana |
ES53 |
Illes Balears |
ES61 |
Andalucía |
ES62 |
Región de Murcia |
ES63 |
Ciudad Autónoma de Ceuta |
ES64 |
Ciudad Autónoma de Melilla |
FR53 |
Poitou-Charentes |
FR61 |
Aquitaine |
FR62 |
Midi-Pyrénées |
FR63 |
Limousin |
FR72 |
Auvergne |
FR81 |
Languedoc-Roussillon |
PT11 |
Norte |
PT15 |
Algarve |
PT16 |
Centro (PT) |
PT17 |
Lisboa |
PT18 |
Alentejo |
(1) Även Gibraltar ingår.
(2) Även Gibraltar ingår.
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/59 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 9 november 2006
om ändring av förordning (EG) nr 1228/2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel
(Text av betydelse för EES)
(2006/770/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (1), särskilt artikel 8.4, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EG) nr 1228/2003 fastställs riktlinjer för förvaltning och tilldelning av tillgänglig överföringskapacitet i sammanlänkningar mellan nationella system. |
(2) |
Effektiva metoder för hantering av överbelastningar bör införas i dessa riktlinjer för gränsöverskridande sammanlänkningskapacitet mellan elnäten i syfte att garantera effektivt tillträde till överföringssystem för gränsöverskridande handel. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som upprättats i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1228/2003. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EG) nr 1228/2003 skall ersättas med bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 9 november 2006.
På kommissionens vägnar
Andris PIEBALGS
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 176, 15.7.2003, s. 1.
BILAGA
Riktlinjer för hantering och tilldelning av tillgänglig överföringskapacitet mellan nationella system
1. Allmänna bestämmelser
1.1 |
De systemansvariga för överföringsnäten (nedan kallade systemansvariga) skall sträva efter att godta alla kommersiella transaktioner, inklusive sådana som inbegriper gränsöverskridande handel. |
1.2 |
Om det inte finns någon överbelastning får det inte finnas någon begränsning av tillträdet till sammanlänkningen. Där det ofta finns överbelastning behöver det inte finnas något permanent allmänt tilldelningsförfarande för tillträde till en gränsöverskridande överföringstjänst. |
1.3 |
Om schemalagda kommersiella transaktioner inte är förenliga med en säker nätdrift skall de systemansvariga minska belastningen i enlighet med kraven på driftsäkerhet för elnätet samtidigt som de skall sträva efter att alla därmed sammanhängande kostnader hålls på en ekonomiskt effektiv nivå. Korrigerande omdirigering eller motköp skall användas om lågkostnadsåtgärder inte kan tillämpas. |
1.4 |
Om strukturell överbelastning uppträder skall de systemansvariga omedelbart tillämpa i förväg fastställda och överenskomna lämpliga regler och arrangemang för hantering av överbelastning. Metoderna för hantering av överbelastning skall säkerställa att de fysiska kraftflöden som är förbundna med all tilldelad överföringskapacitet är förenliga med nätsäkerhetsstandarderna. |
1.5 |
De metoder som är fastställda för hantering av överbelastning skall ge effektiva ekonomiska signaler till marknadsaktörer och systemansvariga, främja konkurrensen och vara lämpade för regional tillämpning och tillämpning i hela gemenskapen. |
1.6 |
Vid hantering av överbelastning får det inte göras någon transaktionsbaserad åtskillnad. En särskild begäran om en överföringstjänst får endast avslås om följande villkor gemensamt uppfylls:
|
1.7 |
Vid fastställande av lämpliga nätområden i och mellan vilka hantering av överbelastning skall gälla, skall de systemansvariga vägledas av principerna om kostnadseffektivitet och minimering av negativ inverkan på den inre elmarknaden. De systemansvariga får inte begränsa sammanlänkningskapaciteten för att lösa överbelastning inom sitt eget kontrollområde, förutom av ovannämnda skäl och skäl som har med driftssäkerhet (1) att göra. Om en sådan situation inträffar skall de systemansvariga beskriva och på ett öppet sätt presentera den för alla användare. En sådan situation får bara godtas till dess att en långsiktig lösning hittas. De systemansvariga skall för alla användare beskriva och på ett öppet sätt presentera den metod och de projekt som skall möjliggöra en långsiktig lösning. |
1.8 |
När nätet balanseras innanför kontrollområdet med hjälp av driftsåtgärder och omdirigering skall den systemansvarige ta hänsyn till effekten av dessa åtgärder på de angränsande kontrollområdena. |
1.9 |
Senast den 1 januari 2008 skall mekanismer för hantering av överbelastning av sammanlänkningskapaciteten flera gånger dagligen (intradag-hantering) inrättas på ett samordnat sätt och i enlighet med säkra driftsvillkor för att maximera handelsmöjligheterna och för att tillhandahålla gränsöverskridande balansering. |
1.10 |
De nationella tillsynsmyndigheterna skall regelbundet utvärdera metoderna för hantering av överbelastning, och särskilt uppmärksamma att de principer och regler som inrättats i nuvarande förordning och riktlinjer uppfylls i enlighet med de villkor som fastställs av tillsynsmyndigheterna själva i enlighet med dessa principer och regler. En sådan utvärdering skall inbegripa samråd med alla marknadsaktörer och särskilda undersökningar. |
2. Metoder för hantering av överbelastning
2.1 |
För att underlätta en effektiv gränsöverskridande handel skall metoderna för hantering av överbelastning vara marknadsbaserade. I detta syfte skall kapaciteten endast tilldelas genom explicita (kapacitet) eller implicita (kapacitet och energi) auktioner. Båda metoderna kan samexistera för samma sammanlänkning. För intradaglig handel kan kontinuerlig handel användas. |
2.2 |
Beroende på konkurrensvillkoren kan det vara nödvändigt att mekanismerna för hantering av överbelastning tillåter tilldelning av överföringskapacitet både på lång och kort sikt. |
2.3 |
Vid varje kapacitetstilldelningsförfarande skall man tilldela en förutbestämd del av den tillgängliga överföringskapaciteten plus eventuell återstående kapacitet som inte tidigare tilldelats och eventuell kapacitet som frigjorts av kapacitetsinnehavare från tidigare tilldelningar. |
2.4 |
För att underlätta en effektiv konkurrens skall de systemansvariga optimera kapacitetens stabilitetsgrad, med beaktande av de berörda systemansvarigas och marknadsaktörernas skyldigheter och rättigheter. En rimlig del av kapaciteten får erbjudas marknaden med en lägre stabilitetsgrad, men de exakta villkoren för gränsöverskridande transporter skall ständigt vara tillgängliga för marknadsaktörerna. |
2.5 |
Tillträdesrättigheterna för tilldelning på lång och medellång sikt skall vara rättigheter för stabil överföringskapacitet. Då rättigheterna nomineras skall omfattas av principen om att outnyttjad kapacitet går förlorad och principen om att outnyttjad kapacitet måste säljas. |
2.6 |
De systemansvariga skall definiera en lämplig struktur för tilldelning av kapacitet mellan olika tidsramar. Detta kan inkludera ett alternativ för att reservera en minsta procentsats sammanlänkningskapacitet för daglig tilldelning eller intradagtilldelning. Denna tilldelningsstruktur skall granskas av respektive tillsynsmyndigheter. Då de utarbetar sina förslag skall de systemansvariga beakta
|
2.7 |
Kapacitetstilldelningen får inte innebära diskriminering mellan marknadsaktörer som vill använda sina rättigheter för att utnyttja bilaterala leveranskontrakt eller lämna bud på elbörser. De högsta buden under en given tidsram skall vinna, oavsett om de är implicita eller explicita. |
2.8 |
I regioner där de finansiella terminselektricitetsmarknaderna är välutvecklade och har visat sig vara effektiva, kan all sammanlänkningskapacitet tilldelas genom implicita auktioner. |
2.9 |
Utom för nya sammanlänkningar som omfattas av ett undantag enligt artikel 7 i förordningen, är det inte tillåtet att fastställa reservationspriser inom ramen för kapacitetstilldelningsmetoderna. |
2.10 |
Alla potentiella marknadsaktörer skall i princip tillåtas att utan hinder delta i tilldelningsförfarandet. För att undvika att skapa eller förvärra problem som beror på att en eller flera marknadsaktörer eventuellt kan använda sig av sin dominerande ställning, får de berörda tillsyns- och/eller konkurrensmyndigheterna i lämpliga fall införa allmänna begränsningar eller begränsningar för ett enskilt företag på grund av dess marknadsdominans. |
2.11 |
Marknadsaktörerna skall tydligt ange sin användning av kapaciteten till de systemansvariga senast vid en fastställd tidsfrist för varje tidsram. Tidsfristen skall fastställas på ett sådant sätt att de systemansvariga på nytt skall kunna tilldela oanvänd kapacitet under nästa berörda tidsram – inbegripet intradagliga sessioner. |
2.12 |
Kapaciteten skall kunna handlas fritt på sekundär basis, under förutsättning att den systemansvarige informeras tillräckligt lång tid i förväg. Om en systemansvarig vägrar genomföra en sekundär handel (transaktion) måste detta på ett tydligt och öppet sätt meddelas och förklaras för alla marknadsaktörer av den systemansvarige och meddelas tillsynsmyndigheten. |
2.13 |
De finansiella konsekvenserna av att de skyldigheter som är förbundna med kapacitetstilldelning inte uppfylls skall bäras av dem som är ansvariga för denna underlåtelse. Om marknadsdeltagarna inte använder den kapacitet som de har åtagit sig att använda eller, när det gäller kapacitet som utauktionerats explicit, inte handlar på sekundär basis eller ger tillbaka kapaciteten i tid, skall de förlora rättigheterna till denna kapacitet och betala en avgift som avspeglar kostnaderna. Alla avgifter som avspeglar kostnaderna för outnyttjad kapacitet skall vara motiverade och proportionerliga. Dessutom skall en systemansvarig som inte uppfyller sina skyldigheter vara skyldig att kompensera marknadsaktören för dennes förlust av kapacitetsrättigheter. Inga följdskador skall beaktas i detta hänseende. De viktigaste begreppen och metoderna för att fastställa ansvar vid bristande uppfyllnad av åtagandena skall fastställas i förväg med hänsyn till de finansiella följderna och skall granskas av den berörda nationella tillsynsmyndigheten eller de berörda nationella tillsynsmyndigheterna. |
3. Samordning
3.1 |
Kapacitetstilldelningen vid en sammanlänkning skall samordnas och genomföras genom att de berörda systemansvariga använder gemensamma tilldelningsförfaranden. Om de kommersiella utbytena mellan två länder (systemansvariga) avsevärt förväntas påverka villkoren för de fysiska kraftflödena i ett tredje land (systemansvarig), skall metoderna för hantering av överbelastningar samordnas genom ett gemensamt förfarande för hantering av överbelastningar mellan alla berörda systemansvariga. De nationella tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga skall säkerställa att det inte sker någon ensidig utformning av förfaranden för hantering av överbelastningar som avsevärt påverkar de fysiska kraftflödena i något av de andra näten. |
3.2 |
Senast den 1 januari 2007 skall en gemensam samordnad metod för hantering av överbelastning och ett gemensamt samordnat förfarande för kapacitetstilldelning till marknaden tillämpas minst varje år, månad och för påföljande dag mellan länderna i följande regioner:
Vid en sammanlänkning som berör länder som tillhör fler än en region kan den metod som tillämpas för hantering av överbelastning vara annorlunda för att säkerställa att den är kompatibel med de metoder som tillämpas i de andra regioner som dessa länder tillhör. I detta fall skall de berörda systemansvariga föreslå vilken metod som skall granskas av de behöriga tillsynsmyndigheterna. |
3.3 |
De regioner som avses i 2.8 får tilldela all sammanlänkningskapacitet genom tilldelning för påföljande dag. |
3.4 |
I alla dessa sju regioner skall det fastställas kompatibla förfaranden för hantering av överbelastningar i syfte att skapa en fullständigt integrerad europeisk elmarknad. Marknadsaktörerna skall inte konfronteras med inkompatibla regionala system. |
3.5 |
I syfte att främja en rättvis och effektiv konkurrens och gränsöverskridande handel skall samordningen mellan de systemansvariga inom de regioner som anges i 3.2 ovan inkludera alla steg från kapacitetsberäkning och optimering av tilldelningen till en säker drift av nätet, med tydlig ansvarsfördelning. I denna samordning skall särskilt följande ingå:
|
3.6 |
Samordningen skall även omfatta informationsutbyte mellan de systemansvariga. Karaktär, tidpunkter och frekvens för informationsutbytet skall vara förenliga med verksamheten i 3.5 och med elmarknadernas funktionssätt. Detta informationsutbyte skall särskilt göra det möjligt för de systemansvariga att ställa en så bra prognos som möjligt om läget i det globala elnätet för att de skall kunna utvärdera flödena i sina nät och de tillgängliga sammanlänkningskapaciteterna. Varje systemansvarig som samlar in information på andra systemansvarigas vägnar skall tillhandahålla de deltagande systemansvariga resultaten av denna insamling. |
4. Tidsplan för marknadstransaktioner
4.1 |
Tilldelningen av den tillgängliga överföringskapaciteten skall ske i god tid i förväg. Före varje tilldelning skall de berörda systemansvariga gemensamt offentliggöra den kapacitet som skall tilldelas med beaktande där så är lämpligt av den kapacitet som frigjorts från eventuella stabila överföringsrättigheter och, om så är relevant, därmed förbundna nettoberäknade nomineringar tillsammans med de tidsperioder under vilka kapaciteten kommer att minskas eller inte vara tillgänglig (t.ex. på grund av underhåll). |
4.2 |
Med full hänsyn till nätsäkerheten skall nominering av överföringsrättigheter ske tillräckligt lång tid i förväg, före sessionerna för påföljande dag för alla relevanta organiserade marknader och före offentliggörandet av den kapacitet som skall tilldelas enligt mekanismen för tilldelning påföljande dag eller intradagtilldelning. Nomineringarna av överföringsrättigheter i motsatt riktning skall vara nettoberäknade för att få en så effektiv användning av sammanlänkningen som möjligt. |
4.3 |
På varandra följande intradagtilldelningar av tillgänglig överföringskapacitet för dag D skall äga rum under dagarna D-1 och D, efter utfärdandet av angivna produktionsscheman eller faktiska produktionsscheman för påföljande dag. |
4.4 |
Då de systemansvariga förbereder elnätsdriften för påföljande dag skall de utbyta information med systemansvariga för angränsande nät. Denna skall inkludera information om deras planerade elnätstopologi, tillgängligheten och den beräknade tillverkningen av produktionsenheter och belastningsflöden. Syftet är att optimera användningen av hela nätet genom driftsåtgärder som är förenliga med reglerna för säker elnätsdrift. |
5. Öppenhet och insyn
5.1. |
De systemansvariga skall offentliggöra alla relevanta uppgifter som avser tillgängligheten och användningen av nätet och tillträdet till det, inbegripet en rapport om var och varför överbelastningarna finns, de metoder som används för att hantera överbelastningarna och planerna för den framtida hanteringen av dem. |
5.2 |
De systemansvariga skall offentliggöra dels en allmän beskrivning av den metod för hantering av överbelastningar som tillämpas under olika förhållanden för att maximera den kapacitet som är tillgänglig för marknaden dels en allmän beskrivning av hur den totala överföringskapaciteten beräknas för de olika tidsramarna med nätets elektriska och fysiska karaktäristika som underlag. Beskrivningen skall bli förmål för granskning av tillsynsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna. |
5.3 |
De förfaranden som används för hantering av överbelastningar och kapacitetstilldelning, tillsammans med tiderna och förfarandena för ansökan om kapacitet, en beskrivning av de produkter som erbjuds och skyldigheterna och rättigheterna för både de systemansvariga och den part som skall erhålla kapaciteten (inbegripet skyldigheter vid bristande uppfyllnad av åtagandena), skall beskrivas i detalj och på ett tydligt och öppet sätt göras tillgängliga av de systemansvariga för alla potentiella nätanvändare. |
5.4 |
Säkerhetsstandarder för drift och planering skall ingå i den information som de systemansvariga skall offentliggöra i ett öppet och offentligt dokument. Detta dokument skall också skickas till de nationella tillsynsmyndigheterna för granskning. |
5.5 |
De systemansvariga skall offentliggöra alla relevanta uppgifter om gränsöverskridande handel på grundval av den bästa möjliga prognosen. För att uppfylla denna skyldighet skall de berörda marknadsaktörerna tillhandahålla de systemansvariga relevanta uppgifter. Det sätt som sådan information offentliggörs på måste granskas av tillsynsmyndigheterna. De systemansvariga skall åtminstone offentliggöra följande:
|
5.6 |
All relevant information skall vara tillgänglig på marknaden i god tid före förhandlingen av alla transaktioner (t.ex. tidpunkten för förhandling av årliga leveranskontrakt för industrikunder eller tidpunkten när buden måste lämnas på de organiserade marknaderna). |
5.7 |
Den systemansvarige skall offentliggöra relevant information om prognoserna för efterfrågan och produktion enligt de tidsramar som anges i 5.5 och 5.6. Den systemansvarige skall också offentliggöra relevant information som är nödvändig för den gränsöverskridande balansmarknaden. |
5.8 |
När prognoserna offentliggörs skall efterhandsvärdena för prognosen också offentliggöras under den tidsperiod efter vilken prognosen gäller eller senast följande dag (D+1). |
5.9 |
All information som offentliggörs av de systemansvariga skall vara tillgänglig gratis och på ett lättillgängligt sätt. Alla uppgifter skall också vara tillgängliga genom ett lämpligt och standardiserat informationsutbyte som skall definieras i nära samarbete med marknadsparterna. Uppgifterna skall inbegripa information om tidigare tidsperioder (minst två år), så att nya marknadsaktörer även får tillgång till sådana uppgifter. |
5.10 |
De systemansvariga skall ha ett regelbundet utbyte av tillräckligt exakta uppgifter om nätet och belastningsflöden för att göra det möjligt för varje systemansvarig att beräkna belastningsflödena i sitt berörda område. Samma uppsättning uppgifter skall på begäran göras tillgängliga för tillsynsmyndigheterna och Europeiska kommissionen. Tillsynsmyndigheterna och Europeiska kommissionen skall säkerställa att denna uppsättning uppgifter behandlas konfidentiellt, både av dem själva och av alla konsulter som utför analysarbete för dem på grundval av dessa uppgifter. |
6. Användning av intäkter vid överbelastning
6.1 |
Förfaranden för hantering av överbelastning för en i förväg angiven tidsram får generera intäkter endast vid överbelastning som uppstår under den tidsramen, utom då det handlar om nya sammanlänkningar som befriats från ett undantag i enlighet med artikel 7 i förordningen. Förfarandet för fördelningen av dessa intäkter skall granskas av tillsynsmyndigheterna och det får vare sig snedvrida tilldelningsförfarandet till förmån för en part som begär kapacitet eller energi eller utgöra hinder för minskad överbelastning. |
6.2 |
De nationella tillsynsmyndigheterna skall öppet redovisa hur de använder intäkterna från tilldelningen av överföringskapacitet. |
6.3 |
Intäkterna från överbelastning skall delas mellan de berörda systemansvariga i enlighet med kriterier som de berörda systemansvariga kommer överens om och som granskas av respektive tilldelningsmyndighet. |
6.4 |
De systemansvariga skall i förväg tydligt fastställa hur de skall använda eventuella intäkter från överbelastning som de kan komma att erhålla och rapportera om den faktiska användningen av dessa intäkter. Tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att denna användning är förenlig med nuvarande förordning och riktlinjer och att de samlade intäkterna från överbelastning som följer av tilldelningen av överföringskapaciteten används för ett eller flera av de tre ändamål som beskrivs i artikel 6.6 i förordningen. |
6.5 |
Senast den 31 juli varje år skall tillsynsmyndigheterna offentliggöra en rapport i vilken beloppet av de intäkter som samlats in under tolvmånadersperioden fram till och med den 30 juni samma år fastställs. I denna rapport skall det även finnas med en beskrivning av hur dessa intäkter används samt en bekräftelse av att denna användning är förenlig med den nuvarande förordningen och riktlinjerna, och att de samlade intäkterna från överbelastning används för ett eller flera av de tre föreskrivna ändamålen. |
6.6 |
Intäkter från överbelastning för investeringar i syfte att bibehålla eller öka överföringskapaciteten skall helst användas för specifika fördefinierade projekt som bidrar till att lindra den föreliggande överbelastningen och som även kan genomföras inom en rimlig tid, särskilt vad gäller bemyndigandeförfarandet. |
(1) Med driftssäkerhet menas ”att överföringssystemet ligger inom överenskomna säkerhetsgränser”.
11.11.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 312/66 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 9 november 2006
om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning
[delgivet med nr K(2006) 5304]
(Text av betydelse för EES)
(2006/771/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (1), särskilt artikel 4.3, och
av följande skäl:
(1) |
Med tanke på den utbredda användningen i Europeiska gemenskapen och världen spelar kortdistansutrustning, för olika typer av tillämpningar som larm, utrustning för lokal kommunikation, dörröppnare eller medicinska implantat, en allt större roll i ekonomin och i medborgarnas vardag. Utvecklingen i Europeiska gemenskapen av tillämpningar som bygger på kortdistansutrustning kan också bidra till att vissa politiska mål för gemenskapen uppnås, t.ex. upprättandet av den inre marknaden, främjandet av innovation och forskning liksom informationssamhällets utveckling. |
(2) |
Kortdistansutrustning är typiska massmarknadsprodukter och/eller bärbara produkter som lätt kan medföras och användas över gränser. Skillnader i villkor för användning av kortdistansutrustning hindrar därför den fria rörligheten, ökar produktionskostnaderna och skapar risker för skadlig störning på och från andra radiotillämpningar och radiotjänster. För att kunna utnyttja fördelarna med den inre marknaden för denna typ av utrustning, stödja konkurrenskraften för EU:s tillverkningsindustri genom att öka stordriftsfördelarna samt för att sänka kostnaderna för konsumenterna, måste radiospektrum därför göras tillgängligt i gemenskapen på grundval av harmoniserade tekniska villkor. |
(3) |
Eftersom den här typen av utrustning har låg utstrålad effekt och endast täcker ett mindre område är risken för störning på andra spektrumanvändare normalt sett begränsad. Utrustningen kan därför dela frekvensband med andra tjänster utan att orsaka skadlig störning, oavsett om dessa tjänster är tillståndspliktiga eller ej, och utrustningen kan samexistera med annan kortdistansutrustning. Användningen bör därför, i enlighet med auktorisationsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG) (2), inte omfattas av krav på tillstånd för användning. Radiokommunikationstjänster, såsom de definieras i ITU:s radioreglemente, har dessutom företräde framför kortdistansutrustning, och det finns inte några krav på att de skall skydda kortdistansutrustning från skadlig störning. Eftersom användare av kortdistansutrustning inte kan garanteras något skydd mot skadlig störning ansvarar tillverkarna för att utrustningen skyddas från skadlig störning dels från radiokommunikationstjänster, dels från annan kortdistansutrustning som används i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser. I enlighet med Europarlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (3) måste tillverkarna se till att kortdistansutrustning använder radiofrekvensspektrumet på ett effektivt sätt, så att skadlig störning för annan kortdistansutrustning undviks. |
(4) |
En stor del av den här utrustningen har redan klassificerats eller kommer sannolikt att klassificeras som utrustning av Klass 1, i enlighet med kommissionens beslut 2000/299/EG av den 6 april 2000 om fastställande av en första klassificering av radioutrustning och teleterminalutrustning och därtill hörande identifieringsmärken (4), vilket antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 1999/5/EG. Genom beslut 2000/299/EG erkänns likvärdigheten av gränssnitt för radioutrustning som uppfyller villkoren för Klass 1, vilket innebär att radioutrustningen kan sättas på marknaden och tas i bruk i hela gemenskapen utan begränsningar. |
(5) |
Eftersom tillgången på harmoniserat spektrum och villkoren för användning av spektrum avgör Klass 1-tillhörigheten, kommer detta beslut att ytterligare befästa att denna klassificering består när den väl gjorts. |
(6) |
I enlighet med artikel 4.2 i radiospektrumbeslutet gav kommissionen därför den 11 mars 2004 Europeiska post- och telesammanslutningen (”CEPT”) i uppdrag (5) att harmonisera frekvensanvändningen för kortdistansutrustning. I sin rapport (6) av den 15 november 2004 presenterade CEPT således en förteckning över frivilliga harmoniseringsåtgärder i Europeiska unionen för kortdistansutrustning och konstaterade att det krävs ett mer bindande åtagande från medlemsstaternas sida för att garantera den juridiska stabiliteten när det gäller den frekvensharmonisering som uppnåtts inom CEPT. Det måste därför inrättas en mekanism som gör att sådana harmoniseringsåtgärder blir rättsligt bindande inom Europeiska gemenskapen. |
(7) |
På nationell nivå kan medlemsstaterna tillåta att utrustning används enligt mindre begränsande villkor än vad som anges i detta beslut. I dessa fall kan dock inte utrustningen användas i hela gemenskapen utan begränsningar och betraktas i stället som Klass 2-utrustning enligt klassificeringen i direktiv 1999/5/EG. |
(8) |
Harmoniseringen enligt detta beslut fråntar inte en medlemsstat möjligheten att när så är motiverat tillämpa övergångsperioder eller frekvensdelningsarrangemang i enlighet med artikel 4.5 i radiospektrumbeslutet. Dessa bör dock begränsas till ett minimum eftersom de begränsar fördelarna med klassificeringen av utrustning i Klass 1. |
(9) |
Detta beslut om allmän teknisk harmonisering tillämpas utan att det påverkar Europeiska gemenskapens tekniska harmoniseringsåtgärder som gäller specifika band och typer av utrustning, t.ex. kommissionens beslut 2004/545/EG av den 8 juli 2004 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 79 GHz för användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (7), kommissionens beslut 2005/50/EG av den 17 januari 2005 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 24 GHz för den tidsbegränsade användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (8), kommissionens beslut 2005/513/EG av den 11 juli 2005 om harmoniserad användning av radiospektrum i frekvensbandet 5 GHz för införande av Wireless Access Systems med Radio Local Area Networks (WAS/RLANs) (9) eller kommissionens beslut 2005/928/EG av den 20 december 2005 om harmonisering av frekvensbandet 169,4–169,8125 MHz i gemenskapen (10). |
(10) |
Användningen av spektrum omfattas av kraven i gemenskapslagstiftningen om folkhälsoskydd, framför allt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG (11) och rådets rekommendation 1999/519/EG (12). När det gäller radioutrustning garanteras hälsoskyddet genom att utrustningen uppfyller de väsentliga kraven i direktiv 1999/5/EG. |
(11) |
På grund av den snabba teknikutvecklingen och samhällets förändrade krav kommer nya tillämpningar för kortdistansutrustning att utvecklas, vilket kommer att kräva att villkoren för spektrumharmonisering kontinuerligt övervakas med hänsyn till de ekonomiska fördelarna med nya tillämpningar liksom industrins och användarnas krav. Medlemsstaterna måste övervaka denna utveckling. En uppdatering av beslutet med jämna mellanrum krävs därför för att ny utveckling på marknader och inom teknik skall kunna hanteras. Bilagan kommer att ses över minst en gång per år på grundval av information som medlemsstaterna samlar in och överlämnar till kommissionen. Det kan också göras en översyn när medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 9 i direktiv 1999/5/EG. Om det vid en översyn visar sig att beslutet måste anpassas kommer ändringarna att fastställas i enlighet med de förfaranden för antagande av genomförandeåtgärder som anges i radiospektrumbeslutet. Uppdateringarna kan omfatta övergångsperioder som tar hänsyn till hävd och praxis. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från radiospektrumkommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syftet med detta beslut är att harmonisera frekvensband och därmed förbundna tekniska parametrar för tillgång till och effektiv användning av radiospektrum för kortdistansutrustning så att denna utrustning kan hänföras till Klass 1 i enlighet med kommissionens beslut 2000/299/EG.
Artikel 2
I detta beslut avses med
1. kortdistansutrustning: radiosändare för en- eller tvåvägskommunikation som sänder över korta distanser med låg effekt,
2. störningsfritt och oskyddat: ingen skadlig störning får orsakas radiokommunikationstjänster och inga anspråk på skydd från skadlig störning från radiokommunikationstjänster kan ställas.
Artikel 3
1. Medlemsstaterna skall, på ett icke-exklusivt, störningsfritt och oskyddat sätt, avsätta och göra tillgängliga frekvensbanden för de typer av kortdistansutrustning som anges i bilagan till det här beslutet, på de villkor och inom den tidsfrist för genomförande som där anges.
2. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna begära övergångsperioder eller frekvensdelningsarrangemang, i enlighet med artikel 4.5 i radiospektrumbeslutet.
3. Detta beslut påverkar inte medlemsstaternas rätt att tillåta användningen av frekvensband enligt mindre begränsande villkor än vad som fastställs i det här beslutet.
Artikel 4
Medlemsstaterna skall övervaka användningen av de berörda banden och rapportera sina iakttagelser till kommissionen för att beslutet regelbundet och vid lämpliga tidpunkter skall kunna omprövas.
Artikel 5
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 9 november 2006.
På kommissionens vägnar
Viviane REDING
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.
(2) EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.
(3) EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.
(4) EGT L 97, 19.4.2000, s. 13.
(5) Uppdrag för CEPT att vidare analysera harmoniseringen av frekvensband som används för kortdistansutrustning.
(6) Slutlig rapport från ECC med anledning av EG:s uppdrag till CEPT när det gäller harmonisering av radiospektrum för kortdistansutrustning.
(7) EUT L 241, 13.7.2004, s. 66.
(8) EUT L 21, 25.1.2005, s. 15.
(9) EUT L 187, 19.7.2005, s. 22.
(10) EUT L 344, 27.12.2005, s. 47.
(11) EUT L 159, 30.4.2004, s. 1. Rättat i EUT L 184, 24.5.2004, s. 1.
(12) EGT L 199, 30.7.1999, s. 59.
BILAGA
Harmoniserade frekvensband och tekniska parametrar för kortdistansutrustning
Typ av kortdistansutrustning |
Frekvensband/Mittfrekvens |
Maximal effekt/fältstyrka |
Ytterligare regleringsparametrar/Tekniska krav |
Övriga restriktioner |
Sista dag för genomförande |
Ospecificerad kortdistansutrustning (1) |
26,957–27,283 MHz |
10 mW effektiv utstrålad effekt (e.r.p.), vilket motsvarar 42 dBμA/m vid 10 meter |
|
Videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
40,660–40,700 MHz |
10 mW e.r.p. |
|
Videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
|
433,05–434,79 MHz |
10 mW e.r.p. |
Sändningscykel (2): upp till 10 % |
Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
|
868,0–868,6 MHz |
25 mW e.r.p. |
Sändningscykel (2): upp till 1 % |
Videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
|
868,7–869,2 MHz |
25 mW e.r.p. |
Sändningscykel (2): upp till 0,1 % |
Videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
|
869,4–869,65 MHz |
500 mW e.r.p. |
Sändningscykel (2): upp till 10 % Kanaldelning: 25 kHz. Hela bandet kan också användas som en kanal för höghastighetsöverföring av data |
Videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
|
869,7–870 MHz |
5 mW e.r.p. |
Rösttillämpningar tillåtna med lämplig teknik för undvikande av störning |
Ljud- och videotillämpningar är undantagna |
1 juni 2007 |
|
2 400–2 483,5 MHz |
10 mW ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt (e.i.r.p) |
|
|
1 juni 2007 |
|
5 725–5 875 MHz |
25 mW e.i.r.p. |
|
|
1 juni 2007 |
|
Larmsystem |
868,6–868,7 MHz |
10 mW e.r.p. |
Kanalfrekvens: 25 kHz Hela frekvensbandet kan också användas som en kanal för höghastighetsöverföring av data Sändningscykel (2): upp till 0,1 % |
|
1 juni 2007 |
869,25–869,3 MHz |
10 mW e.r.p. |
Kanalfrekvens: 25 kHz Sändningscykel (2): under 0,1 % |
|
1 juni 2007 |
|
869,65–869,7 MHz |
25 mW e.r.p. |
Kanalfrekvens: 25 kHz Sändningscykel (2): under 10 % |
|
1 juni 2007 |
|
Trygghetslarm (3) |
869,20–869,25 MHz |
10 mW e.r.p. |
Kanalfrekvens: 25 kHz Sändningscykel (2): under 0,1 % |
|
1 juni 2007 |
Induktiva tillämpningar (4) |
20,05–59,75 kHz |
72 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
59,75–60,25 kHz |
42 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
60,25–70 kHz |
69 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
70–119 kHz |
42 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
119–127 kHz |
66 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
127–135 kHz |
42 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
6 765–6 795 kHz |
42 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
13,553–13,567 MHz |
42 dBμA/m vid 10 meter |
|
|
1 juni 2007 |
|
Aktiva medicinska implantat (5) |
402–405 MHz |
25 μW e.r.p. |
Kanalfrekvens: 25 kHz Närliggande kanaler i enskilda sändare kan kombineras för ökad bandbredd om lämplig teknik för undvikande av störning används |
|
1 juni 2007 |
Trådlösa audiotillämpningar (6) |
863–865 MHz |
10 mW e.r.p. |
|
|
1 juni 2007 |
(1) Denna kategori kan omfatta alla typer av tillämpningar som uppfyller de tekniska kraven (typiska användningar är telemetri, fjärrstyrning, larm och dataöverföring).
(2) ”Sändningscykel” är den genomsnittliga sändningstiden under en viss tidsperiod (maximalt en timme) uttryckt i procent av denna period.
(3) Trygghetslarm är avsett för äldre eller personer med funktionshinder, i syfte att påkalla hjälp i nödsituationer.
(4) Denna kategori omfattar t.ex. startspärrar för bilar, utrustning för identifiering av personer, djur eller varor, larmsystem, system för kabeldetektering, avfallshantering, trådlös ljudöverföring, tillträdeskontroll, stöldskyddssystem, automatisk varuidentifiering, trådlösa styrningssystem och utrustning för vägtullar.
(5) Denna kategori omfattar radiodelen i aktiva medicintekniska produkter för implantation, enligt definitionen i rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation, och deras kringutrustning.
(6) Tillämpningar för trådlös ljudöverföring till högtalare, hörlurar eller öronsnäckor.