(1)

I rådets direktiv 2000/43/EG (1) fastställs en ram för att i hela unionen bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung när det gäller sysselsättning, utbildning, socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård, sociala förmåner samt tillgången till, och tillhandahållandet av, varor och tjänster, inklusive bostäder. Ett av syftena med denna rekommendation är att bidra till direktivets verkningsfulla genomförande utan att detta påverkar medlemsstaternas befogenheter.

(2)

Enligt rådets rambeslut 2008/913/RIF (2) är medlemsstaterna skyldiga att kriminalisera offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, samt även säkerställa att rasistiska och främlingsfientliga motiv betraktas som en försvårande omständighet, alternativt kan beaktas av nationella domstolar vid fastställandet av sanktioner. Syftet med denna rekommendation är att stärka de åtgärder som vidtas mot hatpropaganda, hatbrott och våld riktat mot romer. Rekommendationen har även till syfte att främja stöd till romska offer för sådana brott i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU (3).

(3)

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter ger uttryck för principer och rättigheter som syftar till att främja och stärka social rättvisa oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Allmänna åtgärder som kompletteras med sådana riktade åtgärder till skydd och stöd för grupper som löper stor risk att utsättas för diskriminering eller social utestängning som de som fastställs i denna rekommendation är avgörande för genomförandet av den sociala pelarens principer. Att uppnå resultat i fråga om pelaren är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar. Den bör genomföras både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå i överensstämmelse med respektive behörighet, med vederbörlig hänsyn till olika socioekonomiska miljöer och de nationella systemens mångfald, inklusive arbetsmarknadsparternas roll, samtidigt som subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen iakttas.

(4)

Denna rekommendation bidrar även till en obruten utveckling av jämlika och inkluderande demokratiska samhällen i överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling.

(5)

Kommissionen har till Europaparlamentet och rådet överlämnat förslag till förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027, Europeiska socialfonden plus (ESF+ för 2021–2027) och Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden för 2021–2027. Dessa förslag hänvisar till jämlikhet och icke-diskriminering som övergripande principer som bör följas i användningen av fonderna. I förslaget om ESF+ för 2021–2027 uppmanas medlemsstaterna och kommissionen särskilt att säkerställa jämlikhet och icke-diskriminering i genomförandet av unionsprogrammen och det hänvisas till främjandet av socioekonomisk integration av tredjelandsmedborgare och inkludering av marginaliserade grupper, bland annat romer, vilket är kopplat till att förekomsten av en nationell strategisk ram för romer är ett nödvändigt villkor. I avvaktan på att dessa förslag antas bidrar denna rekommendation till deras verkningsfulla genomförande i framtiden.

(6)

Kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) har spelat en betydande roll för att driva på bekämpningen av fattigdom och social utestängning genom att fastställa gemensamma europeiska mål för att minska fattigdom och social utestängning samt höja utbildnings- och sysselsättningsnivån. Förbättringar av romers jämlikhet, inkludering och delaktighet är en förutsättning för att dessa mål ska uppnås, och i denna rekommendation ges särskild vägledning om hur detta kan ske.

(7)

Kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, som uppmuntrar medlemsstaterna att ta ett samlat grepp för att främja romers sociala och ekonomiska inkludering och fastställer mål för utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende, godkändes av rådet den 19 maj 2011. Även om EU-ramen i sin ursprungliga utformning hade vissa begränsningar har den haft ett betydande mervärde, som i denna rekommendation vidareutvecklas, bland annat genom att de lärdomar som gjorts under ramens genomförande beaktas.

(8)

Rådets rekommendation av den 9 december 2013 (4) utformades för att intensifiera de nationella åtgärderna för integrering av romer. I den uppmanade rådet medlemsstaterna att årligen underrätta kommissionen om alla åtgärder som vidtas i enlighet med rekommendationen och om framsteg i genomförandet av deras nationella strategier för integrering av romer. Den här rekommendationen bygger på den erfarenheten som gjorts och ser över och utvidgar de åtgärder som ska vidtas.

(9)

I sina slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer uppmanade rådet kommissionen att göra en halvtidsutvärdering av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (den djupgående utvärderingen) och på grundval av denna föreslå ett initiativ för tiden efter 2020. I den djupgående utvärderingen erkändes ramens mervärde, men det konstaterades samtidigt att romer fortfarande utsätts för diskriminering och social och ekonomisk exkludering i Europa.

(10)

Den djupgående utvärderingen och de slutsatser som rådet, Europaparlamentet och flera europeiska och nationella civilsamhällesorganisationer dragit av den visar att åtagandet om romers jämlikhet och inkludering måste förnyas och förstärkas. Åtagandet bör säkerställa att fokus särskilt läggs på att bekämpa diskriminering, däribland antiziganism (en särskild form av rasism riktad mot romer), och på åtgärder inom fyra områden för socioekonomisk inkludering: utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende. Det bör även ta hänsyn till särskilda gruppers behov och till mångfalden inom den romska befolkningsgruppen, involvera romer i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strategier för romers jämlikhet och inkludering, förbättra fastställandet av delmål, datainsamling, övervakning och rapportering, och göra den allmänna politiken mer lyhörd för frågan om romers jämlikhet och inkludering. Vid utformningen av åtgärder bör särskild uppmärksamhet ägnas åt genusperspektivet.

(11)

Denna rekommendation bygger även på resultat som tidigare redovisats i Europaparlamentets relevanta resolutioner av den 15 april 2015 och den 12 februari 2019, i rådets slutsatser av den 8 december 2016 och i kommissionens årliga rapporter sedan 2013.

(12)

Efter meddelandet En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 antog kommissionen den 7 oktober 2020 ett paket som omfattar förslaget till denna rekommendation och meddelandet En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (nedan kallat meddelandet av den7 oktober 2020). I meddelandet av den 7 oktober 2020 fastställs på EU-nivå mål, delmål och, i förekommande fall, grundläggande minimiåtaganden för alla medlemsstater som eventuellt kan kompletteras med ytterligare nationella åtgärder och unionsstöd beroende på det nationella sammanhanget och den romska befolkningsgruppens storlek. Nyare uppgifter visar att sex av tio européer fortfarande anser att det finns utbredd diskriminering av romer i deras länder, medan mer än sex av tio européer instämmer i att en bättre integrering av romer kan få positiva effekter för samhället (5). Det överordnade målet för denna rekommendation är att med romers aktiva deltagande främja jämlikhet och bekämpa utestängning av denna grupp.

(13)

Under covid-19-pandemin har exkluderade och missgynnade romska grupper blivit utsatta för allvarliga negativa hälsoeffekter och socioekonomiska konsekvenser, vilket riskerar att ytterligare förvärra den redan befintliga ojämlikheten och öka risken för fattigdom och social utestängning. Denna rekommendation förespråkar en minskning av den strukturella ojämlikhet som drabbar romer genom åtgärder för att, i förekommande fall, komma till rätta med romernas begränsade tillgång till rent vatten, sanitär infrastruktur, hälso- och sjukvård, inklusive vaccinationstjänster, och brist på utrustning och digitala färdigheter som skulle göra det möjligt för romer att aktivt delta i samhället, inklusive i distansutbildning, samt genom att undanröja betydande ekonomisk otrygghet, trångboddhet, segregerade bosättningar eller läger.

(14)

I ett läge med växande populism och rasism inom unionen (6) är det nödvändigt att fokusera på att bekämpa och förhindra diskriminering, bland annat genom åtgärder mot antiziganism, som är en av de bakomliggande orsakerna till och förvärrar diskriminering och exkludering. EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 av den 18 september 2020 fastställer därför en rad konkreta åtgärder för att bekämpa rasism. Antiziganism är en mycket vanligt förekommande (7) form av rasism som har sitt ursprung i majoritetssamhällets syn på och behandling av personer som betraktas som ”zigenare” i en process av historisk ”andrafiering” (8) som bygger på stereotyper och negativa attityder, som ibland kan vara oavsiktliga eller omedvetna (9).

Sedan 2005 har Europaparlamentet har använt denna term i sina betänkanden och resolutioner av den 28 april 2005, den 15 april 2015, den 25 oktober 2017 och den 12 februari 2019. Flera internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer erkänner denna företeelse, som även kallas antiromsk rasism eller romafobi. I sina slutsatser av den 8 december 2016 konstaterade rådet att det är nödvändigt att ”bekämpa alla former av rasism mot romer, ibland kallat antiziganism, eftersom den är en grundorsak till den sociala utestängningen och diskrimineringen av romer”. Den 8 oktober 2020 antog den internationella alliansen till minne av förintelsen (IHRA) en definition av antiziganism/antiromsk diskriminering som inte är rättsligt bindande (10).

(15)

När man riktar in sig på den romska befolkningen är det viktigt att ta hänsyn till vissa gruppers särskilda behov eller sårbarheter (11), t.ex. romska kvinnor, romska ungdomar, romska barn, romska hbti-personer, äldre romer, romer med funktionsnedsättning, romer som är tredjelandsmedborgare eller statslösa, samt romska EU-migranter. I denna rekommendation beaktas därför vikten av att bekämpa multidiskriminering (12). Det föreslås åtgärder för att uppnå ett effektivare skydd och en bättre inkludering av romska barn, som är särskilt utsatta för diskriminering och segregering.

I linje med rådets slutsatser av den 8 december 2016 tar den även upp skapandet av förutsättningar för unga romer och tillvaratagandet av deras potential genom åtgärder för att öka deras aktiva deltagande i program och åtgärder inriktade på unga, bland annat de som avses i kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 med titeln Stöd till ungdomssysselsättning – en väg till jobb för nästa generation.

(16)

Den romska befolkningsgruppen präglas av stor mångfald, och termen romer används här som paraplyterm för flera olika grupper med romskt ursprung, såsom romer, sinter, kalé, gypsies, romanichal och boyash/rudari. Det omfattar även grupper som ashkali, egyptier, östgrupper (däribland dom, lom, rom och abdal), men också resandegrupper, inklusive etniska resande, yenish och dem som förs in under det administrativa begreppet Gens du voyage, liksom personer som identifierar sig själva som zigenare, utan att förneka dessa gruppers särdrag.

(17)

När det gäller rörligheten inom unionen måste rätten till fri rörlighet för unionsmedborgare och villkoren för dess utövande respekteras. Dessa villkor är enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/38/EG (13) innehav av tillräckliga tillgångar och en heltäckande sjukförsäkring. Det är samtidigt nödvändigt att försöka förbättra romernas levnadsvillkor och vidta åtgärder för att främja deras ekonomiska och sociala inkludering i såväl ursprungsmedlemsstaten som bosättningsmedlemsstaten.

(18)

Även om medlemsstaterna bör välja sina egna övervakningsmetoder, inklusive lämpliga metoder för datainsamling som beaktar den omständigheten att insamling av information som hör samman med etnicitet är en känslig fråga och inte möjligt i vissa medlemsstater, framhålls i rekommendationen att insamling av data är en förutsättning för att kunna utforma åtgärder som på ett verkningsfullt sätt förbättrar situationen för den romska befolkningen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (14) och 2018 års riktlinjer om förbättring av insamlingen och användningen av uppgifter om jämlikhet, som offentliggjordes av den undergrupp för uppgifter om jämlikhet som lyder under högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald (15). I denna rekommendation framhålls även vikten av indikatorer för att övervaka framstegen. I meddelandet av den 7 oktober 2020 förklaras att medlemsstaterna har möjlighet att välja indikatorer bland en uppsättning indikatorer avsedda att mäta romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, som sammanställts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, kommissionen och medlemsstaterna.

(19)

Fokus i denna rekommendation ligger uttryckligen på åtgärder för att främja romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, utan att exkludera andra missgynnade grupper. Dessa åtgärder bör i jämförbara situationer baseras på samma principer. De gemensamma grundprinciperna för romers inkludering är fortfarande relevanta i detta sammanhang (16). Åtgärderna bör också integrera romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i politiska initiativ både på unionsnivå och nationell nivå, med särskilt fokus på intersektionalitet och jämställdhetsaspekten. I meddelandet av den 7 oktober 2020 ges ytterligare vägledning om planering och genomförande av nationella strategiska ramverk för romer.

(20)

Ett av syftena med denna rekommendation är att bekräfta ett långsiktigt åtagande och ge ny och förstärkt vägledning om vilka åtgärder medlemsstaterna kan vidta för att uppnå de gemensamma målen om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet.

(21)

Denna rekommendation följer fullt ut subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas primära ansvar inom detta område. Den ska inte påverka principerna om nationell processrätt och rättsliga traditioner i medlemsstaterna. Ett gemensamt men differentierat tillvägagångssätt bör användas med vederbörlig hänsyn till sådana nationella förhållanden som antalet och andelen romer av den totala befolkningen, det allmänna ekonomiska läget, målbefolkningarnas särdrag inom varje medlemsstat samt möjligheterna att vidta politiska åtgärder som riktas mot en specifik etnisk grupp. Nationella tillvägagångssätt och relevanta åtgärder för att främja romers inkludering, jämlikhet och delaktighet bör anpassas till och väljas utifrån de specifika förhållandena och behoven på plats, däribland behovet att behandla missgynnade befolkningsgrupper som romer i ett större sammanhang. Allmänna åtgärder bör utformas för att säkerställa att romer nås i praktiken.

(22)

En nationell strategisk ram för romer hänvisar till nationella strategier för romer och/eller integrerade politiska åtgärder inom ett bredare socioekonomiskt sammanhang som är relevanta för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

Denna rekommendation ersätter rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna.