52001PC0094(01)

Förslag EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT OM EUROPEISKA GEMENSKAPENS FLERÅRIGA RAMPROGRAM 2002-2006 FÖR VERKSAMHET INOM OMRÅDET FORSKNING, TEKNISK UTVECKLING OCH DEMONSTRATION MED SYFTE ATT FRÄMJA INRÄTTANDET AV DET EUROPEISKA OMRÅDET FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET

(Framlagda av kommissionen)

MOTIVERING

Det europeiska området för forskningsverksamhet: På väg mot förverkligande

På lite mer än ett år har det europeiska området för forskningsverksamhet blivit en referensram för forskningspolitiska frågor i gemenskapen.

Detta projekt, som kommissionen föreslog i januari 2000, antogs i mars samma år av Europeiska rådet i Lissabon som centralt element i de insatser som beslutats för den utveckling av ekonomin och kunskapssamhället inom Europeiska unionen som anses vara förutsättningen för innovation, konkurrenskraft och sysselsättning samt för en hållbar ekonomisk tillväxt och för social sammanhållning.

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Feira i juni 2000 hänvisas till det europeiska området för forskningsverksamhet, liksom även i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice i november 2000, där rådet också begär en rapport om framstegen, som skall läggas fram vid Europeiska rådets möte i Stockholm under våren.

I dag är det viktigare än någonsin att så snart som möjligt fullborda det europeiska området för forskningsverksamhet:

-Europeiska unionens största konkurrenter på det tekniska området visar inga tecken på att skära ned på sina forskningsinsatser, snarare tvärt om. I USA kommer de offentliga forskningsanslagen att öka med över 9 % under 2001, och näringslivets insatser har ökat stadigt under hela det senaste årtiondet.

-Med utgångspunkt i de genombrott som skett under de senaste åren kan man skönja lovande utvecklingar inom biovetenskap och bioteknik. Den största utmaning som forskningen står inför i början av det tjugoförsta århundradet är att omsätta de framsteg som gjorts i fråga om analys av det mänskliga genomet och andra organismers genom i praktiska tillämpningar. Vi träder nu in i den postgenoma eran, dvs. tidsåldern efter genomkartläggningen, med allt vad det innebär av förväntningar på resultat inom folkhälsoområdet samt för den biotekniska industrins konkurrenskraft.

-Informations- och kommunikationsvetenskap och -teknik får en allt viktigare roll för hela det europeiska näringslivets konkurrenskraft, för förbättring av livskvaliteten och för att skydda den europeiska samhällsmodellen.

-BSE-krisen och andra aktuella händelser som berör livsmedelssäkerheten har visat att Europeiska unionen i dag och i framtiden kommer att ställas inför allt fler problem som påverkar vårt näringsliv, våra samhällen och allmänheten, och att lösningarna i de flesta fall är av vetenskaplig karaktär.

-Hållbar utveckling, i dess olika aspekter, har blivit ett viktigt politiskt mål för unionen. Behovet av specifik forskning för att man skall kunna uppnå hållbar utveckling kommer att växa ständigt inom olika områden och teman, vilket ofta kommer att leda till att det behövs tvärvetenskapliga insatser.

Dessa stora utmaningar, och de allmänna frågor som hänger samman med den framtida teknikens möjligheter, förutsätter integrerade insatser och en europeisk forskningskapacitet som vida överstiger vad vi har i dag.

Det krävs också att kandidatländerna till fullo medverkar i denna process, vilket innebär att man bör uppmuntra dem att integrera sina insatser i gemenskapens forskningsverksamhet på ett sätt som gör att forskningen får den roll i utvidgningen av unionen som tillstår den.

Några första steg har tagits i denna riktning i och med genomförandet av de första etapperna av det europeiska området för forskningsverksamhet. Som en följd av rådet för forskningsfrågors slutsatser av den 15 juni och den 16 november har man inlett jämförelser av medlemsstaternas forsknings- och innovationspolitik, kartläggning av spetsforskningen och identifiering av hinder för forskarnas rörlighet.

Den lägesrapport över upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet som skall läggas fram vid Europeiska rådets möte i Stockholm kommer att visa vad som redan har gjorts, vad som återstår att göra samt vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att detta projekt skall kunna omsättas i praktiken.

Upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet kräver av naturliga skäl gemensamma insatser både från Europeiska unionen och medlemsstaterna, som har ett viktigt ansvar när det gäller genomförandet av projektet, men också från andra europeiska länder, som t.ex. kandidatländerna.

Unionen har en viktig roll att spela inom ramen för lagstiftningen,t.ex. vad gäller gemenskapspatent, men också i fråga om finansiering av forskningsfrämjande åtgärder och forskningssamarbete mellan medlemsstaterna genom ramprogrammet.

Ett ramprogram med nytt koncept

I kommissionens meddelande från januari 2000, "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet" [1], betonas det att Europeiska unionens ramprogram för forskning och teknisk utveckling måste ses över grundligt för att anpassas till detta projekt.

[1] KOM (2000) 6.

I kommissionens meddelande från oktober 2000 om riktlinjer för unionens åtgärder inom forskning [2] presenteras ett antal förslag om hur detta skulle kunna genomföras.

[2] KOM (2000) 612.

I detta förslag redogörs för konkreta lösningar på detta. Därvid utgår man från de riktlinjer som lagts fram och från de första slutsatserna från diskussionerna i Europaparlamentet, rådet och de övriga institutionerna, och med beaktande av de synpunkter som inkommit från medlemsstaterna, forskarvärlden och näringslivet i samband med ett brett samrådsförfarande, bland annat via elektroniska fora [3].

[3] http://europa.eu.int/comm/research/area_sv.html

Hittills har Europeiska unionens ramprogram för forskning varit ett instrument för främjande av samarbete och samverkan.

Genom det nya förslaget vill man förstärka programmets roll i utvecklingen både av gemenskapens och övriga europeiska länders (i synnerhet kandidatländernas) vetenskapliga och tekniska kvalitet (både inom universiteten och i näringslivet).

Förslaget skall också öka programmets inflytande på innovationsprocessen och integrationen av forskningen i gemenskapen.

Det huvudsakliga syftet med detta ramprogram är att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och på så sätt förstärka innovationsprocessen i gemenskapen, parallellt med de övriga insatser som görs i detta syfte i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå.

Förhållandet mellan unionens forskningsverksamhet och de insatser som görs på medlemsstatsnivå håller på att förändras. Genomförandet av ramprogrammet (2002-2006) kräver att ett verkligt samarbete mellan unionen och medlemsstaterna upprättas, men också med andra europeiska organisationer för forskningssamarbete. Ramprogrammet kommer i sin tur också att bidra till vidare utvecklingen av sådant samarbete.

Det nya ramprogrammet kommer att utgå från följande huvudmålsättningar:

-Fokusering på några utvalda prioriterade forskningsområden där insatser på unionsnivå kan tillföra maximalt mervärde.

-Definition av de olika åtgärderna i syfte att ge dem en mer strukturerad roll inom ramen för den forskningsverksamhet som genomförs i gemenskapen genom att bygga ut kopplingen mellan nationella och regionala initiativ samt till andra insatser inom gemenskapen.

-Förenkling av genomförandevillkoren genom de nya stödförfarandena och de decentraliserade förvaltningsmetoder som planeras.

Inom hela ramprogrammet, och i synnerhet inom ramen för de forskningsåtgärder som är särskilt avsedda som stöd för genomförandet av gemenskapspolitiken kommer särskilda insatser att göras för att se till att forskningsresultaten sprids så effektivt som möjligt och i en form som gör dem lättillgängliga för beslutsfattare, så att de kan användas vid genomförandet av den offentliga politiken.

Två grundläggande drag i detta nya ramprogram är för övrigt att kandidatländerna kan delta fullt ut i alla verksamheter i egenskap av associerade stater [4], och att programmet är mycket öppet mot den övriga världen, vilket bland annat innebär att forskare och organisationer från länder utanför gemenskapen [5] kan delta i en stor del av verksamheten.

[4] Stater som är associerade till Europeiska unionens ramprogram för forskningsverksamhet är EES-länderna, kandidatländerna samt Schweiz och Israel.

[5] I detta dokument avser "länder utanför gemenskapen" och "tredje land" stater som inte är medlemmar i Europeiska unionen, och som inte är associerade till ramprogrammet.

I enlighet med kommissionens meddelande "mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet" [6] kommer gemenskapsforskningens regionala karaktär att beaktas i alla faser av genomförandet av ramprogrammet, t.ex. i form av uppmuntran till interregionalt samarbete, beaktande av regionala ekonomiska och sociala särdrag eller stöd till regional teknisk dynamik.

[6] KOM (2000) 6.

I enlighet med målen och riktlinjerna i den handlingsplan som följde på kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [7] och de resolutioner som antagits av rådet [8] och Europaparlamentet [9] i denna fråga kommer en särskild insats att göras för att främja kvinnors deltagande i ramprogrammets alla verksamhetsområden och på så sätt förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap.

[7] KOM (1999) 76.

[8] Resolution av 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[9] Resolution av 3 februari 2000, PE 284.656.

Fokuserade insatser

De prioriterade tematiska forskningsområdena har fastställts utifrån de kriterier för "europeiskt mervärde" som anges i kommissionens meddelande från oktober 2000, t.ex. behovet av en kritisk massa av finansiella och mänskliga resurser, behovet av att koppla samman de komplementära kunskaper som finns i de olika medlemsstaterna, behovet av jämförande undersökningar på gemenskapsnivå, kopplingarna till unionens prioriteringar och intressen och den berörda forskningens gränsöverskridande art.

Dessa kriterier har tillämpats i enlighet med de båda föreskrivna principerna om att upprätta en hierarki för de prioriteringar som kommer i fråga med tanke på de fastställda målen, och att utesluta sådana områden där insatser på unionsnivå inte skulle få tillräcklig genomslagskraft.

I meddelandet från oktober 2000 anfördes ett antal teman som syntes vara förenliga med dessa principer som exempel. Det har inkommit många kommentarer till dessa förslag, och en bred debatt med forskarvärlden, näringslivet och de nationella forskningsmyndigheterna har ägt rum, bland annat via elektroniska fora.

Förteckningen har på så sätt kunnat preciseras och kompletteras, och slutresultatet har tillämpats både vid valet av prioriterade tematiska områden och av särskilda delområden inom dessa.

Sju tematiska områden har valts ut, och inom ramen för vart och ett av dessa har man fastställt ett visst antal delområden som berör frågor av ekonomisk eller samhällelig betydelse för unionen och där insatser på unionsnivå av olika anledningar, som beror på temats art, är särskilt värdefulla.

För att se till att insatserna fokuseras inom de prioriterade tematiska områdena kommer unionens verksamhet uteslutande att utgå från de tre stora stödinstrumenten, så att dess inverkan maximeras genom samordningsvinster och omfånget av de mänskliga resurser och finansiella medel som sätts in.

De vetenskapliga och tekniska behov som uppstår i samband med genomförandet av unionens politik skall också prioriteras. Utöver det stöd till unionspolitiken som härrör från verksamheten inom ramen för de prioriterade tematiska områdena kommer en särskild åtgärd att syfta till sådan stödverksamhet.

Skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet kräver, för vissa frågor, åtgärder för hela det vetenskapliga och tekniska området. Därför kommer ett antal åtgärder, bland annat sådana som syftar till att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet, att vara öppna för alla teman och områden.

De tre stora områdena i genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet

Ramprogrammets struktur speglar de stora linjerna i genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Ramprogrammet är därför också indelat i tre stora åtgärdsområden.

Att integrera forskningen

Inom de prioriterade tematiska områdena

Reglerna för genomförandet av de stödåtgärder som skall vidtas i samband med verksamheten inom ramprogrammets prioriterade forskningsområden är definierade på ett sådant sätt att de möjliggör största möjliga effekt av de insatser som görs på europeisk nivå.

Varje åtgärd motsvarar ett visst behov i fråga om organisation av gemenskapens forskning.

De tre stora instrument som används inom detta område är nätverken mellan spetsforskningscentra ("Centres of Excellence"), de integrerade projekten och EU:s delaktighet i program som omfattar flera medlemsstater, i enlighet med artikel 169 i fördraget.

De skall bidra till att mobilisera mer omfattande medel än vad som hittills varit fallet i gemensamma åtgärder, och skall leda till att de olika nationella insatserna kopplas samman i större utsträckning, både sinsemellan och med unionens forskningsverksamhet.

Målet med nätverken mellan spetsforskningscentra är att förstärka den europeiska spetsforskningen genom att på ett varaktigt sätt integrera de forskningskapaciteter som finns i gemenskapens olika regioner i en rad särskilt viktiga områden. I detta syfte skall forskningsorganen göras delaktiga i genomförandet av gemensamma handlingsprogram. Om sådana nät skapas och används bör det kunna leda till att verkliga "virtuella spetsforskningscentra" skapas, som kan får stor inverkan på gemenskapens forskning.

Integrerade projekt, som skall vara av en storlek som innebär att de kan få konkret inverkan på forskningsverksamheten och som gärna skall upprättas som partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, kommer att leda till att betydande finansiella medel mobiliseras för mycket noga definierade ändamål (både produkter och förfaranden, men ofta också i form av vetenskaplig eller teknisk kunskap).

Reglerna för genomförandet av nätverken och de integrerade projekten (som väljs ut genom ansökningsomgångar) skall ge de konsortier som står för genomförandet en hög grad av självständighet. Vid genomförandet av dessa båda kategorier av åtgärder skall man beakta aspekter som innovation, infrastruktur, mänskliga resurser och forskning och samhälle.

Fördraget tillåter unionens medverkan i forskningsprogram som genomförs i samarbete mellan medlemsstater, men detta har hittills aldrig prövats. Det förutsätter omfattande undersökningar och samordning, och inom flera områden har denna verksamhet redan inletts.

4.1.2. Inom övriga former av forskningssamordning

Europeiska unionens ramprogram skall också tillfredsställa de vetenskapliga och tekniska behov som uppstår i samband med genomförandet av gemenskapens politik.

I detta syfte har en särskild typ av åtgärder för forskningssamordning införts (Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov), som samtidigt skall hjälpa unionen att förutse nya behov, snabbt reagera på ny vetenskaplig och teknisk utveckling och att hålla sin position i spetsen för den internationella forskningen.

Verksamheten på detta område skulle kunna genomföras med hjälp av projekt som är anpassade till de särskilda behov och den forskning som avses.

På grund av sin art och sin målsättning kommer dessa aktiviteter att genomföras utgående från årsvisa beslut. Temana för de aktiviteter som genomförs genom ansökningsomgångar kommer att väljas ut av kommissionen utgående från en bedömning som genomförts av en intern användargrupp som representerar de olika områdena av gemenskapspolitiken, och med stöd av en oberoende rådgivande struktur bestående av experter på hög nivå inom forskning och näringsliv.

Även Gemensamma forskningscentret kommer att medverka i dessa åtgärder, inom ramen för sitt kompetensområde och i enlighet med sin uppgift att stödja unionens forsknings- och teknikpolitik. Centrets budgetprioriteringar kommer också att fastställas av en intern användargrupp. Gemensamt för GFC:s verksamhet är att den skall syfta till att främja medborgarnas säkerhet, i dess olika aspekter.

Att små och medelstora företag deltar i spetsforskningsnätverken och i de integrerade projekten är för övrigt. Därför planeras också särskilda, kompletterande åtgärder för denna typ av företag.

I ramprogrammet 2002-2006 kommer bland annat två nya element att införas som skall främja den ekonomiska utvecklingen och kunskapstillväxten inom det europeiska området för forskningsverksamhet: Den forskningssamverkan som bedrivs mellan små och medelstora företag och forskningscentra och universitet skall utvidgas till att även omfatta högteknologiska små och medelstora företag, och ett system för "kollektiv forskning" skall införas på gemenskapsnivå för sådan forskning som genomförs av tekniska forskningscentra för hela sektorer inom näringslivet.

Internationellt samarbete kommer att utgöra en viktig aspekt av verksamheten inom denna del av ramprogrammet.

Sådant samarbete kommer att ta sig flera olika former. Inom de prioriterade tematiska områdena kommer man att genomföra initiativ som syftar till att bättre samordna gemenskapens bidrag i internationella sammanhang och dess bilaterala samarbete med andra länder eller grupper av länder utanför gemenskapen, t.ex. länder med tillväxtekonomi. Forskare och organisationer i tredje land kommer också i vissa fall att kunna delta i nätverken av spetsforskningscentra och i de integrerade projekten inom de områden som är av särskilt intresse för dessa länder. Sådant deltagande skall ingå som viktig del av allt internationellt samarbete som genomförs inom ramprogrammet.

Särskilda samarbetsinsatser kommer att genomföras med vissa länder eller grupper av länder, som t.ex. Medelhavsländerna utanför Europeiska gemenskapen, Ryssland och de nya oberoende staterna, samt utvecklingsländerna inom ramen för stödet till gemenskapens yttre förbindelser och utvecklingspolitik.

Allt internationellt samarbete kommer att genomföras i överensstämmelse med målen för unionens yttre förbindelser och dess utvecklingspolitik, samtidigt som hänsyn tas till behovet att garantera bästa möjliga rörlighet för kunskap och teknik på det globala planet.

Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet

Det andra stora verksamhetsområdet inom ramprogrammet består av fyra typer av åtgärder som syftar till att strukturera de fyra av de viktigaste dimensionerna av det europeiska området för forskningsverksamhet, som behandlas i kommissionens meddelande från januari 2000.

-Forskning och innovation i kombination med de mål som fastställts i meddelandet "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" [10], vilket bland annat innebär att man förstärker insatserna i fråga om ekonomisk och teknisk information.

[10] KOM (2000) 567.

-Mänskliga resurser och forskarnas rörlighet: De medel som för närvarande anslås till detta kommer att ökas avsevärt. Nya typer av stöd kommer att föreslås, bland annat för att göra gemenskapen mer attraktiv för forskare från andra länder. Likaså skall ett stödsystem utvecklas för framstående forskargrupper i Europeiska unionen.

-Forskningsinfrastruktur, inbegripet forskningsrelaterad infrastruktur för bredbandskommunikation. Bland annat skall det införas möjligheter att främja genomförandet av integrerade initiativ som berör åtgärder på flera olika plan: Tillgång över landsgränserna, sammanslutning i nätverk, tjänster på gemenskapsnivå.

-Frågor som berör forskning och samhälle, i enlighet med vad som behandlats i kommissionens arbetsdokument från november 2000, "Vetenskap, samhälle och medborgare" [11].

[11] SEK (2000) 1973.

Stärka förutsättningarna för det europeiska området för forskningsverksamhet

Ramprogrammet 2002-2006 skall slutligen även bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och innovation genom att förstärka dess grundvalar. Detta skall ske på två sätt:

Dels genom åtgärder för att främja samordningen mellan forsknings- och innovationsverksamheter i Europa, både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna.

-Stöd till upprättandet av nätverk mellan nationella forsknings- och innovationsinsatser samt ömsesidig öppning av de nationella programmen inom dessa sektorer för deltagare utifrån.

-Stöd till forskningssamarbete inom olika europeiska ramar för vetenskapligt och tekniskt samarbete. Förstärkning av kopplingen mellan unionens verksamhet och de insatser som görs inom andra organ som Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF), ESA, CERN, EMBL och ESO [12] eller andra, liknande organisationer, samt stöd till samarbete med dessa. Dessa organ har på senare tid knutit närmare kontakter och börjat planera gemensamma insatser.

[12] ESA: Europeiska rymdorganisationen, CERN: Europeiskt centrum för atomforskning, EMBL: Europeiska molekylärbiologilaboratoriet: , ESO: Europeiska sydobservatoriet.

Konkreta förslag till detta kommer att läggas fram senare, liksom även för hur de integrerade projekten med Eureka och de olika åtgärderna inom ramprogrammet skall kombineras med Europeiska investeringsbankens (EIB) initiativ "Innovation 2000".

Man kommer att sträva efter en nära samverkan med den verksamhet som äger rum inom ramen för COST-samarbetet [13], eftersom denna är särskilt lämpad för sammankoppling av nationella insatser till nätverk.

[13] COST: europeiskt samarbete inom vetenskaplig och teknisk forskning.

Dels genom åtgärder som syftar till att främja en sammanhållen utveckling av forsknings- och innovationspolitiken i gemenskapen:

-Stöd till genomförandet av de åtgärder som krävs för att uppnå de mål i fråga om jämförelse av medlemsstaternas forsknings- och innovationspolitik, kartläggning av spetsforskningen och identifiering av hinder för forskarnas rörlighet som fastställts för det europeiska området för forskningsverksamhet vid Europeiska rådets möte i Lissabon.

-Prognosticering, statistiska undersökningar och utveckling av vetenskaps- och teknikindikatorer där så krävs för att bidra till en bättre miljö för innovation i gemenskapen.

Ett effektivt och enkelt genomförande

Sammanställningen av genomförandebestämmelserna för ramprogrammet har präglats av en tydlig vilja till förenkling och ökad effektivitet.

Forskarvärlden och näringslivet har ofta begärt förenklade och flexiblare förvaltningsregler för unionens forskningsprogram. Även i den rapport om utvärderingen av de senaste fem årens forskningsverksamhet inom ramprogrammet betonas behovet av sådana förändringar.

Det nuvarande systemet innebär att kommissionen måste godkänna alla ändringar i de forskningsprojekt som genomförs, hur små de än är. Därigenom blir genomförandet tungrott och komplicerat, vilket leder till förseningar. Ett sådant centraliserat system är inte heller anpassat till spetsforskningens behov. Det är inte heller idealiskt att på gemenskapsnivå främst inrikta sig på projekt av begränsat omfång. För det nya ramprogrammet införs därför genomförandebestämmelser som ger företagen, forskningscentren och universiteten större frihet och mer flexibilitet i samband med genomförandet av de forskningsåtgärder de utför tillsammans.

Deltagarna i ramprogrammet uppmuntras att i sin ansökan om finansiellt stöd efter utvärdering i konkurrens med andra projekt lägga fram långsiktiga verksamhetsprogram med olika stor omfattning.

Nätverken mellan spetsforskningscentra och de integrerade projekten kommer också att förvaltas mycket självständigt av projektdeltagarna. Dessa har bland annat följande möjligheter:

-Att ansluta andra deltagare till sin verksamhet.

-Att definiera begränsade delprojekt inom ramen för sitt verksamhetsprogram, och att genomföra anbudsförfaranden för dessa.

-Att anpassa programmens innehåll efter de behov som uppstår.

Verksamhetsprogrammen kommer regelbundet att genomgå utvärderingar. Åtgärder för att främja små och medelstora företags deltagande kommer att vidtas i alla unionens regioner.

Den planerade utvecklingen mot en mer decentraliserad förvaltning av forskningsverksamheten kommer att ge kommissionen möjlighet att föreslå en minskning av de allmänna administrationskostnaderna för programmen. Dessutom kommer vissa aspekter av förvaltningen av särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag och stöd till forskarnas rörlighet att anförtros åt externa organ som agerar under kommissionens tillsyn.

I syfte att förbättra kostnads-/intäktsprestandan för gemenskapens forskningsverksamhet och se till att de offentliga medlen utnyttjas maximalt kommer förslagen till de särskilda programmen att utformas så att de mål som fastställs blir mätbara och kan övervakas löpande.

Nästa steg

I detta förslag behandlas ett ramprogram som särskilt utvecklats för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, i enlighet med den debatt om denna fråga som ägt rum i gemenskapsinstitutionerna under år 2000.

Det är viktigt att se till att detta förslag kan diskuteras, antas och genomföras under bästa möjliga förhållanden.

Kommissionen har för avsikt att lägga fram förslag till särskilda program som utvecklats i enlighet med de stora linjerna i ramprogrammet så snart de olika institutionerna har fått tillfälle att yttra sig om detta förslag.

För att se till att detta nya ramprogram kan genomföras inom ramen för de fastställda tidsramarna är målet att se till att det kan antas senast under första hälften av år 2002.

2001/0053 (COD)

Förslag Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (text av betydelse för EES)

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har beslutat följande

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget och

av följande skäl:

(1) I artikel 163 i fördraget fastställs att gemenskapen skall ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapsindustrin, att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördraget.

(2) I enlighet med artikel 165 i fördraget skall gemenskapen och medlemsstaterna samordna sin verksamhet inom forskning och teknisk utveckling för att säkerställa samordningen mellan medlemsstaternas och gemenskapens politik.

(3) I artikel 166 i fördraget föreskrivs antagandet av ett flerårigt ramprogram som omfattar alla gemenskapens verksamheter inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat "FoTU").

(4) Under loppet av år 2000 har kommissionen lagt fram två meddelanden om utsikterna och målen för skapandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet [14] respektive om genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och riktlinjerna för unionens åtgärder inom forskning för perioden 2002-2006 [15]. Ett annat meddelande från kommissionen, som lades fram under år 2000, berör "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" [16].

[14] KOM (2000) 6 slutlig, 18.1.2000.

[15] KOM (2000) 612 slutlig, 4.10.2000.

[16] KOM (2000) 567 slutlig, 20.9.2000.

(5) Vid Europeiska rådets möten i Lissabon i mars 2000 respektive i Santa Maria de Feira i juni 2000 sammanställdes en rad slutsatser som syftar till ett snabbt upprättande av ett europeiskt område för forskningsverksamhet och innovation, i syfte att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

(6) Europaparlamentet [17] [18], rådet [19] [20], Ekonomiska och sociala kommittén [21] och Regionkommittén [22] har också yttrat sig positivt om skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

[17] Resolution av den 18 maj 2000, PE 290.465, s. 48.

[18] Resolution av den 15 februari 2001.

[19] Resolution av den 15 juni 2000, EGT C 205, 19.7.2000, s. 1.

[20] Resolution av den 16 november 2000, EGT C 374, 28.12.2000, s. 1.

[21] Yttrande av den 24 maj 2000, EGT C 204, 18.7.2000, s. 70.

[22] Yttrande av 12 april 2000, EGT C 226, 8.8.2000, s. 18.

(7) Den 19 oktober 2000 lade kommissionen fram slutsatserna från den externa bedömningen av genomförandet och resultaten av gemenskapens verksamhet under de senaste fem åren, åtföljda av egna anmärkningar [23].

[23] KOM (2000) 659 slutlig, 19.10. 2000.

(8) Det är därför nödvändigt att för perioden 2002-2006 anta ett ramprogram som bidrar till att strukturera forskningen och den tekniska utvecklingen i gemenskapen och som påtagligt kan främja skapandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

(9) Det är lämpligt att i enlighet med artikel 166.1 i fördraget fastställa de vetenskapliga målen och prioriteringarna för verksamheten, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för gemenskapens finansiella deltagande i ramprogrammet 2002-2006 samt de planerade verksamheternas andelar, och att ange huvudlinjerna för denna verksamhet.

(10) Gemensamma forskningscentret bör bidra till genomförandet av ramprogrammet, bland annat inom de områden där centret förfogar över objektiv och opartisk sakkunskap och där det kan medverka i genomförandet av gemenskapens övriga politik.

(11) All forskningsverksamhet som genomförs under ramprogrammet bör vara förenliga med de grundläggande etiska principerna, bland annat de som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen.

(12) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [24] och de resolutioner som antagits av rådet [25] och Europaparlamentet [26] i denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap.

[24] KOM (1999) 76.

[25] Resolution av 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[26] Resolution av 3 februari 2000, PE 284.656.

(13) Det är lämpligt att kommissionen regelbundet rapporterar om genomförandet av ramprogrammet 2002-2006, och att den när tiden är mogen och innan nästa ramprogram läggs fram låter genomföra en oberoende utvärdering av verksamhetens genomförande.

Härigenom föreskrivs följande.

Artikel 1

1. Ett flerårigt ramprogram för gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat ramprogrammet 2002-2006) skall antas för perioden 2002-2006.

2. Ramprogrammet 2002-2006 omfattar alla de av gemenskapens verksamheter som anges i artikel 164 i fördraget.

3. I bilaga I anges de vetenskapliga och tekniska målen och de prioriteringar som fastställts för dessa, samt huvudlinjerna för de planerade åtgärderna.

Artikel 2

1. Det högsta totala beloppet för gemenskapens finansiella stöd till ramprogrammet 2002-2006 som helhet uppgår till 16 270 miljoner euro. I bilaga II anges andelarna för var och en av de planerade åtgärderna.

2. Reglerna för gemenskapens finansiella deltagande omfattas av den budgetförordning som är tillämplig på Europeiska gemenskapernas allmänna budget, och kompletteras av bestämmelserna i bilaga III.

Artikel 3

All forskningsverksamhet som genomförs under ramprogrammet 2002-2006 skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 4

I enlighet med artikel 173 i fördraget skall kommissionen skall varje år offentliggöra en lägesrapport om genomförandet av ramprogrammet 2002-2006 och om hur långt man kommit i fråga om dess mål och prioriteringar.

Artikel 5

Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen. Kommissionen skall delge Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén resultaten av denna utvärdering, åtföljda av egna anmärkningar.

Artikel 6

Ramprogrammet 2002-2006 är öppet för deltagande för

-EES-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i EES-avtalen,

-kandidatländerna i länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med de villkor som fastställs i Europaavtalen, protokollen till dessa och de respektive associationsrådens beslut,

-Cypern, Malta och Turkiet på grundval av bilaterala avtal som skall slutas med dessa länder,

-Schweiz och Israel på grundval av bilaterala avtal som skall slutas med dessa länder.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordföranden [...]

BILAGA I: VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL OCH HUVUDLINJERNA FÖR VERKSAMHETEN

Den verksamhet som genomförs inom ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2002-2006) skall vara förenliga med de allmänna mål som fastställs för ramprogrammet i fördraget:

-Att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapsindustrin.

-Att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga.

-Att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördraget.

För att dessa mål lättare skall kunna uppnås kommer ramprogrammet att omstruktureras kring följande tre huvudlinjer:

1. Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet.

2. Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet.

3. Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet.

Verksamheten för att uppnå de båda sistnämnda huvudlinjerna är avsedd att leda till att det europeiska området för forskningsverksamhet struktureras i olika dimensioner som är nära förknippade med forskningen och som utgör förutsättningarna för denna. Den kommer också att bidra till att lägga eller förstärka grunden för detta område. Detta innebär att denna verksamhet kommer att försiggå inom alla olika vetenskapliga och tekniska områden.

Den verksamhet som syftar till att uppnå det första huvudmålet utgör huvuddelen av de insatser som omfattas av ramprogrammet, och skall bidra till att på gemenskapsnivå integrera de insatser och aktiviteter som genomförs inom forskningen. För denna verksamhet gäller följande:

-Den kommer att koncentreras till ett antal prioriterade tematiska områden inom vilka den kommer att genomföras med hjälp av kraftiga styrmedel med stor integrerande förmåga, bland annat nätverk av spetsforskningscentra, integrerade projekt eller genom Europeiska unionens deltagande i nationella forskningsprogram som genomförs gemensamt i enlighet med artikel 169 i fördraget.

-Den kommer att genomföras inom de områden som berör unionens förväntade vetenskapliga och tekniska behov, dvs. särskilda behov som uppstår i samband med genomförandet av unionens politik eller nya och kommande behov.

-När det gäller kompletterande forskningsåtgärder för små och medelstora företag kommer den att beröra alla vetenskapliga och tekniska områden.

Internationellt samarbete skall ingå i all verksamhet som genomförs inom ramprogrammets första verksamhetsområde. Sådant samarbete kan ta sig följande former:

-Inom de prioriterade tematiska områdena:

-Initiativ för att se till att gemenskapen intar en plats i första ledet i internationella forskningssammanhang som berör frågor av global betydelse, samt för att garantera samstämmighet av gemenskapens bidrag till det internationella arbetet.

-Åtgärder för samordning av bilateralt samarbete med länder eller grupper av länder utanför gemenskapen [27].

[27] Länder utanför gemenskapen, eller tredje land, är länder som inte är medlemmar i unionen och som inte är associerade till ramprogrammet. Associerade stater, vars organisationer och forskare kan delta i ramprogrammet på samma villkor som medlemsstaternas deltagare, är EES-länderna, kandidatländerna, Schweiz och Israel.

-Möjligheter för forskare och forskningsorgan från länder utanför gemenskapen att delta i projekt inom de områden som är av särskilt intresse för dessa länder.

-Särskilda åtgärder för samarbete med vissa länder eller grupper av länder, inom ramen för åtgärden Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov.

Som grundläggande och allmän princip gäller att stöd för verksamheten inom de flesta delarna av ramprogrammet kommer att utdelas med utgångspunkt från ansökningsomgångar och utvärdering av ansökningarnas vetenskapliga och tekniska kvalitet. Denna utvärdering genomförs av sakkunniga (s.k. peer review).

1. Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet

1.1 Prioriterade tematiska forskningsområden

Verksamheten inom denna del av ramprogrammet syftar till att samla tillräckliga medel och främja en hög nivå av integration av gemenskapens forskningskapacitet inom de områden där detta är särskilt viktigt, dvs, inom områden som är av stor betydelse för gemenskapens industriella konkurrenskraft eller som berör frågor av stor politisk eller samhällelig betydelse.

Sju prioriterade tematiska forskningsområden har valts ut.

1.1.1. Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

Mål

Målet för verksamheten inom detta område är att hjälpa gemenskapen att genom integrerade forskningsinsatser utnyttja den kunskap som utvunnits genom kartläggningen av olika levande organismers genom, inte minst till gagn för folkhälsa och medborgare och för att främja den europeiska biotekniska industrins konkurrenskraft.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Forskningsverksamheten på de områden som uppstått efter kartläggningen av genomet, och som berör det mänskliga genomet eller modellorganismers genom (djur, växter och mikrober), skall främst syfta till att utveckla en rad nya tillämpningar inom olika sektorer, t.ex. nya diagnosverktyg och nya behandlingsmetoder för att exempelvis kämpa mot sjukdomar som ännu inte kan botas. Sådana verktyg möjliggör öppnandet av stora potentiella marknader.

Men denna verksamhet kräver också mycket stora och långsiktiga finansiella insatser. I USA ökar de offentliga och privata forskningsanslagen inom den postgenoma forskningen kraftigt och konstant. Varje år anslås nästan två miljarder dollar i offentliga medel. Dessa förvaltas i huvudsak av NIH [28] (vars sammanlagda budget kommer att utökas med 14,4 % under 2001). Från näringslivets sida investeras dessutom mer än dubbelt så mycket.

[28] National Institutes of Health.

Gemenskapens forskningsinsatser är ännu betydligt blygsammare och mindre samstämmiga. Många medlemsstater har startat offentliga forskningsprogram för postgenom forskning, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Men på det hela taget är insatserna på detta område fortfarande otillräckliga och splittrade.

Det europeiska näringslivets insatser är också betydligt mindre än de amerikanska: 70 % av genomföretagen ligger i USA, och en stor och ständigt ökande del av de privata investeringarna från europeiskt håll görs också där.

För att göra det möjligt för unionen att förbättra sin position inom detta område och att till fullo dra nytta av de ekonomiska och sociala effekterna av den utveckling som väntas är det därför viktigt att kraftigt öka investeringarna och samtidigt integrera de forskningsinsatser som görs i gemenskapen till en sammanhängande satsning.

Planerade åtgärder

Europeiska gemenskapens verksamhet på detta område berör följande aspekter:

-Grundläggande kunskaper och verktyg för funktionsgenomik:

-Genernas uttryck och proteomik.

-Strukturell genomik.

-Komparativ genomik och populationsgenetik.

-Bioinformatik.

-Tillämpning av kunskaper och teknik inom genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa:

-Teknikplattformar för utveckling av nya diagnosverktyg, preventionsinsatser och behandlingsmetoder.

-Stöd till innovativ forskning inom nystartade företag i genteknikssektorn.

-Tillämpning av kunskaper och teknik inom genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa inom följande områden:

-Kampen mot cancer, degenerativa nervsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och sällsynta sjukdomar.

-Kampen mot läkemedelsresistens.

-Studiet av människans utveckling, hjärnan och åldrandeprocessen.

I kampen mot de tre fattigdomsrelaterade infektionssjukdomarna (aids, malaria och tuberkulos) kommer ett bredare tillvägagångssätt att tillämpas, som kommer att omfattas av en prioriterad bekämpningsinsats inom Europeiska unionen och på internationell nivå.

1.1.2. Informationssamhällets teknik

Mål

I enlighet med Europeiska rådets slutsatser i Lissabon och målen för initiativet e-Europa skall verksamheten inom detta område syfta till att inom gemenskapen stimulera till utveckling av teknik och tillämpningar som är viktiga för skapandet av informationssamhället, och på så sätt öka det europeiska näringslivets konkurrenskraft och ge allmänheten i gemenskapens alla regioner möjlighet att dra största möjliga nytta av utvecklingen av kunskapssamhället.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

I det nya århundradet kommer informations- och kommunikationstekniken att förändra vår ekonomi och vårt samhälle radikalt, och kommer att medföra nya metoder för tillverkning, handel och kommunikation. Gemenskapens insatser för att främja denna teknik är fortfarande otillräckliga, och når exempelvis inte upp till de satsningar som görs i USA. Om man räknar ihop offentliga och privata investeringar anslår USA tre gånger större belopp till denna sektor än gemenskapen.

Samtidigt är denna sektor den näst största i unionens näringsliv, med en årlig marknad på 2 000 miljarder euro. Bara i Europa är 2 miljoner människor sysselsatta inom denna sektor, och antalet ökar stadigt.

Sådana industriella och kommersiella framgångar som gemenskapen haft i fråga om mobiltelefoni, genom GSM-standarden, kommer inte att upprepas om det inte på ett samordnat sätt investeras tillräckligt i forskningsinsatser på detta område samtidigt som offentliga och privata insatser samordnas på gemenskapsnivå.

En intelligent miljö

I syfte att uppnå största möjliga ekonomiska och samhälleliga inverkan bör verksamheten inriktas på nästa teknikgeneration, där datorer, gränssnitt och nät är mer integrerade i vardagsomgivningen och gör en mängd olika tjänster och tillämpningar tillgängliga via enkla handgrepp. I denna vision av den "intelligenta miljön" står användaren, dvs. människan, i centrum för kunskapssamhällets framtida utveckling. Gemenskapens verksamhet kommer att inriktas på teknikprioriteringar som kan bidra till att förverkliga denna vision. De skall syfta till att samla forskarvärlden i målinriktade initiativ, t.ex. utveckling av nästa generation av mobila kommunikationssystem, för att uppnå mål på medellång och lång sikt, samtidigt som man gör det möjligt att reagera på nya behov på marknaden och inom politiken.

Planerade åtgärder

Verksamheten skall därför inriktas på följande tekniska prioriteringar:

Forskning som syftar till att integrera tekniska områden som i första hand är av intresse för allmänheten och företagen.

Som komplettering och utvidgning av de framsteg som väntas i fråga om utveckling av grundläggande teknologi skall man även bedriva forskning som syftar till att finna lösningar på stora samhälleliga och ekonomiska problem, och som därför främst inriktas på följande:

-System för intelligenta miljöer som ger alla tillträde till informationssamhället, oberoende av ålder och andra villkor, samt interaktiva och intelligenta system för hälsovård, mobilitet och säkerhet, fritid, skydd av kulturarvet och övervakning av miljön.

-Elektronisk och mobil handel samt teknik som ökar säkerheten i samband med transaktioner och inom olika infrastrukturer, nya arbetsredskap och -metoder, teknik för utbildning och system för kunskapsutnyttjande, integrerad företagsförvaltning samt digital förvaltning.

-Storskaliga plattformar och distribuerade system, inbegripet GRID-baserade system som ger möjlighet att finna effektiva lösningar för komplexa system inom områden som miljö, energi, hälsa, transport och industridesign.

Infrastruktur för kommunikation och hantering av information.

System för tillgång till, samt överföring, lagring, spridning och lokalisering av, information. Dessa system skall motsvara de växande behoven av sammankopplingsmöjligheter och av informationshantering. Forskningen rörande kommunikations- och datahanteringsinfrastruktur skall främst inriktas på följande:

-Den nya generationen av system och nät för trådlös och mobil kommunikation, system för satellitkommunikation, heloptisk teknik, integration och förvaltning av kommunikationsnät, kapacitetsökande teknik för utveckling av system, infrastruktur och tjänster, t.ex. för audiovisuella tillämpningar.

-Teknik och arkitektur för programvara som möjliggör multifunktionella tjänster och distribuerade system, konstruktion och kontroll av storskaliga komplexa system som gör dessa tillförlitliga och robusta.

Komponenter och mikrosystem.

Miniatyrkomponenter till lågt pris, tillverkade av nya material och med ett brett spektrum av funktioner, varvid insatserna främst skall inriktas på följande:

-Utveckling och framställning av mikrokomponenter, optroniska komponenter samt fotonkomponenter.

-Nanoelektronik, mikroteknik och mikrosystem samt tvärvetenskaplig forskning om nya material och kvantsystem, nya modeller och koncept för informationshantering.

Informationshantering och gränssnitt

Forskning om redskap för informationshantering och gränssnitt som möjliggör enklare uppkoppling, överallt och i varje ögonblick, till kunskapstjänster och -tillämpningar, varvid verksamheten främst skall inriktas på följande:

-System för representation och hantering av kunskap grundade på kontext och semantik, inbegripet kognitiva system, samt även redskap för att skapa, organisera, ge tillgång till och sprida digitalt innehåll.

-Multisensoriella gränssnitt med förmåga att förstå och tolka människans naturliga yttringar i form av ord, gester och de övriga sinnena; virtuella omgivningar och flerspråkiga och multikulturella system som är oumbärliga för ett kunskapssamhälle på europeisk nivå.

1.1.3 Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser

Mål

Syftet med verksamheten inom detta område är att ge gemenskapen möjlighet att uppnå den kritiska massa som krävs för att under kommande år, bland annat när det gäller att öka miljöeffektiviteten, utveckla och utnyttja den mest avancerade tekniken för produkter, tjänster och produktionsprocesser, i första hand utgående från kunskap och information.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Gemenskapens tillverkningsindustri producerar i dag varor och tjänster för ungefär 4 000 miljarder euro per år. Den måste behålla och öka sin konkurrenskraft på den allt mer konkurrensutsatta världsmarknaden, samtidigt som den måste uppfylla kraven på hållbarhet. Därför krävs det en stor insats för att skapa, utveckla och sprida avancerad teknik. Det kan röra sig om nanoteknik, kunskapsbaserade material eller nya tillverkningsmetoder.

Nanotekniken, som förmodligen kommer att vara en av nyckelområdena i en kommande industriell revolution, ligger i forskningsfronten inom såväl kvantteknik, materialteknik som molekylärbiologi. Europeiska unionens konkurrenter satsar stort på denna teknik (USA anslår 500 miljoner dollar i offentliga medel under 2001, vilket innebär en fördubbling av den nuvarande budgeten och är fem gånger mer än vad som för närvarande tillhandahålls i form av offentliga medel i gemenskapen).

Gemenskapen förfogar över viktiga resurser inom många av de berörda sektorerna, t.ex. nanotillverkning och nanokemi, men det är viktigt att kraftigt öka investeringarna och framför allt att samordna dessa områden bättre.

På materialområdet är målet att utveckla intelligenta material med högt förädlingsvärde för tillämpningar inom bland annat transportsektorn, energisektorn eller biomedicin. Den potentiella marknaden för sådana material uppgår till tiotals miljarder euro.

Utvecklingen av flexibla, integrerade och icke-förorenande tillverkningssystem kräver dessutom en stor forskningsinsats för att anpassa ny teknik till framställning och förvaltning.

Planerade åtgärder

Nanoteknik:

-Tvärvetenskaplig, långsiktig forskning för att öka kunskapen om olika fenomen, samt processtyrning och utveckling av forskningsverktyg.

-Supra- och makromolekylärstrukturer.

-Nano-bioteknik.

-Konstruktionsteknik på nanonivå för framställning av material och komponenter.

-Utveckling av teknik och instrument för kontroll och styrning.

-Tillämpningar inom områden som hälsa, kemi, energi, optik och miljö.

Intelligenta material:

-Utveckling av grundläggande kunskaper.

-Teknik som berör framställning och bearbetning av nya material.

-Stödteknik.

Nya produktionsprocesser:

-Utveckling av flexibla och intelligenta produktionsprocesser som integrerar framstegen inom virtuell framställning, interaktiva system för hjälp i beslutsprocessen samt högprecisionsteknik.

-Systemforskning för hantering av avfall och för riskhantering.

-Utveckling av nya koncept för att få fram bästa möjliga livscykelprestanda för industrins system, produkter och tjänster.

1.1.4. Flyg- och rymdteknik

Mål

Verksamheten inom detta område syftar till att genom integration av forskningsinsatserna konsolidera gemenskapsindustrins position inom luft- och rymdfartssektorn, där företagen står inför en allt hårdare global konkurrens, och att samtidigt hjälpa till att utnyttja den europeiska forskningspotentialen inom denna sektor för att förbättra säkerheten och miljöskyddet.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Luftfart och rymdfart är skilda områden vad gäller teknik och ekonomi, men de har mycket gemensamt när det gäller deras industriella betydelse och de aktörer som berörs. Båda är områden där gemenskapen haft ekonomiska och kommersiella framgångar. Men i dag investerar USA mellan tre och fem gånger mer än gemenskapen i dessa sektorer.

I ett allt mer konkurrensutsatt klimat uppskattas behoven i fråga om lufttransport till cirka 14 000 nya flygplan under de närmaste femton åren, vilket motsvarar en marknad på 1 000 miljarder euro. De europeiska framgångarna var möjliga tack vare integration av näringslivets resurser och av utvecklingsverksamheten. Dessa ansträngningar måste nu kompletteras med liknande integration inom forskningen kring prioriterade teman och ämnen.

I rapporten "Vision 2020" [29], som sammanställts av ledande aktörer inom denna sektor av gemenskapens näringsliv, är rekommendationen att samla gemenskapens, medlemsstaternas och näringslivets forskningsinsatser kring en gemensam vision och en strategisk forskningsdagordning, i syfte att uppnå bästa möjliga resultat.

[29] "European aeronautics: a vision for 2020" (rapport från arbetsgruppen).

På rymdområdet kommer unionen att främja forskning som syftar till att ge marknaden och samhället möjlighet att dra nytta av rymdtekniken, i enlighet med kommissionens meddelande "Europa och rymden: Ett nytt kapitel inleds" [30].

[30] KOM (2000) 597.

Planerade åtgärder

Flygteknik

Inom luftfartssektorn skall Europeiska unionens forskningsverksamhet syfta till sådan FoTU som krävs för att

-öka gemenskapsindustrins konkurrenskraft när det gäller kommersiella flygplan, motorer och utrustning,

-minska de negativa effekterna och belastningen på miljön (koldioxid- och kväveoxidutsläpp, buller),

-öka luftfarkosternas säkerhet i den snabbt ökande lufttrafiken,

-öka lufttransportsystemets kapacitet och säkerhet, i syfte att främja upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (system för kontroll och trafikstyrning).

Rymdteknik

Gemenskapens verksamhet på rymdområdet skall genomföras i nära samarbete med ESA, övriga rymdorganisationer och näringslivet, och skall syfta till bättre samstämmighet mellan de stora investeringar som krävs inom detta område. Verksamheten skall koncentreras på följande:

-Genomförande av Galileo-projektet inom området satellitnavigering.

-Inrättande av GMES-plattformen för global miljö- och säkerhetsövervakning.

-Genomförande av den avancerade forskning som krävs för att integrera rymd- och marksegmenten inom kommunikationssektorn.

1.1.5. Livsmedelssäkerhet och hälsorisker

Mål

Syftet med åtgärderna som vidtas inom detta område är att skapa integrerade vetenskapliga och tekniska förutsättningar för en utveckling av system för produktion och distribution av säkra och sunda livsmedel och för hantering av de risker som uppstår i samband med livsmedel. I det sammanhanget skall man använda sig av de verktyg som finns inom biotekniken och beakta de risker för hälsan som miljöförändringarna kan ge upphov till.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Livsmedelskriserna som uppstått under den senaste tiden, i synnerhet BSE-krisen, har visat dels hur komplicerade frågorna kring livsmedelssäkerheten är och dels att dessa kriser ofta får internationella och gränsöverskridande återverkningar. Integreringen av den inre marknaden på jordbruks- och livsmedelsområdet i gemenskapen gör det nödvändigt att åtgärda detta problem, och därmed bedriva därmed relaterad forskning, på europeisk nivå. Det är mot den bakgrunden som den Europeiska livsmedelsmyndigheten inom kort kommer att inrättas.

Medborgarna och konsumenterna räknar med att forskningen skall bidra till att garantera att de livsmedel som finns i handeln är säkra, hälsosamma och kan konsumeras utan risk.

För detta krävs att ett så komplett, specialinriktat och aktuellt vetenskapligt kunnande som möjligt finns tillgängligt. Det är inte bara befolkningens hälsa som står på spel. Det rör sig också om livskraften i en sektor med runt 600 miljarder euro i omsättning per år och 2,6 miljoner sysselsatta.

För gemenskapens del handlar det även om att kunna bidra på ett betydelsefullt sätt till forskningen kring dessa frågor av internationell betydelse samt att kunna delta i den internationella debatten på ett konsekvent sätt och med utgångspunkt från klar och komplett sakkunskap.

Samma sak gäller för de olika aspekter av problemet som rör miljöförändringarnas effekter på hälsan, något som medborgarna i gemenskapen känner en ökande oro inför och som också ofta visar sig internationellt. Av dessa olika skäl, men också för att kunna dra nytta av samverkan mellan de bästa kunskapskällorna som finns på komplicerade områden, bör forskningsverksamheten i fråga bedrivas på europeisk nivå så att det arbete som bedrivs nationellt kan samordnas på ett konkret sätt.

Planerade åtgärder

Gemenskapens åtgärder skall täcka in forskning kring olika aspekter av riskhantering på livsmedelsområdet och kopplingar mellan hälsa och kost enligt följande:

-Metoder för att analysera och upptäcka kemiska föroreningar och patogena mikroorganismer (virus, bakterier, parasiter och nya typer av smittämnen av priontyp).

-Konsekvenser för människors hälsa av djurfoder och användande av biprodukter av olika slag i djurfoder.

-Förfaranden för "spårbarhet", i synnerhet av genetiskt modifierade organismer, däribland sådana som härstammar från den senaste utvecklingen inom biotekniken.

-Säkrare produktionsmetoder och sundare livsmedel, däribland sådana som härrör från biotekniken och det ekologiska jordbruket.

-Epidemiologin bakom kostrelaterade sjukdomar och genetiskt betingad överkänslighet.

-kostens inverkan på hälsan, bl.a. av produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer,

-miljöriskers inverkan på hälsan, med betoning på kumulativa risker, smittvägar till människan, konsekvenser på lång sikt och av exponering för låga doser, påverkan på särskilt utsatta grupper, i synnerhet barn.

1.1.6. Hållbar utveckling och globala förändringar [31]

[31] De prioriterade målen på området för kärnforskning beskrivs i bilagan "Vetenskapliga och tekniska mål" till förslaget till Euratomramprogrammet.

Mål

Målet med åtgärderna på detta område är att stärka den vetenskapliga och tekniska kapacitet som gemenskapen behöver för att kunna få till stånd en hållbar utveckling och kunna bidra på ett betydelsefullt sätt till det arbete som görs internationellt för att förstå och hantera globala förändringar och kunna bevara balansen i ekosystemen.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

För att åstadkomma en hållbar utveckling på global nivå krävs i synnerhet följande:

-Skapande, utveckling och spridning av teknik för ett mer rationellt utnyttjande av naturtillgångarna, en minskning av avfallsproduktionen och en minskad påverkan på miljön av ekonomisk verksamhet.

-Ökad förståelse för mekanismerna bakom de globala förändringarna, särskilt klimatförändringarna, och förbättrade möjligheter att förutse utvecklingen av dessa.

Tekniskt sett är det framför allt två områden, energi och transport, som står för mer än 80 % av de totala utsläppen av växthusgaser och mer än 90 % av koldioxidutsläppen, vilket också bekräftas i kommissionens grönbok "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning" [32].

[32] KOM (2000) 769.

Enligt Kyotoprotokollet skall EU under perioden 2008-2012 minska utsläppen av växthusgaser med 8 % i förhållande till 1990 års nivå.

För att uppnå detta mål på kort sikt krävs en stor insats för att sprida den teknologi som för närvarande är under utveckling.

Utöver det målet krävs för att en långsiktig hållbar utveckling skall kunna uppstå inom de kommande årtiondena att de energikällor och energibärare som är bäst lämpade ur den synvinkeln görs tillgängliga och lönsamma. För det krävs en ihärdig forskningsinsats på längre sikt.

Forskningsinsatser på medellång och lång sikt är även nödvändiga för att utveckla ett hållbart europeiskt transportsystem. Detta transportsystem skall tas upp som ett av EU:s prioriterade mål i vitboken om den gemensamma transportpolitiken som kommissionen för närvarande håller på att utarbeta.

Över hela världen uppgår satsningarna på undersökning av klimatförändringar i dag till cirka 2 miljarder euro per år. Gemenskapen bidrar med ungefär 500 miljoner euro, att jämföra med 900 miljoner från USA.

EU har undertecknat de internationella avtalen på de områden som täcker globala förändringar, t.ex. Kyotoprotokollet om klimatförändring och FN:s konventioner om biologisk mångfald och ökenspridning. EU är därför skyldig att på ett påtagligt och konsekvent sätt bidra till det arbete som utförs inom de internationella forskningsprogrammen på detta område.

Gemenskapens åtgärder kan bidra till att säkra denna nödvändiga samordning av det europeiska engagemanget på global nivå.

Planerade åtgärder

Teknik för en hållbar utveckling

Gemenskapens insatser på kort och medellång sikt skall inriktas på ett begränsat antal omfattande åtgärder på följande områden:

-Förnyelsebar energi, energisparande och energieffektivitet, i synnerhet i stadsmiljö samt rena transporter och utveckling av nya typer av fordon, bl.a. för vägtransporter, samt utveckling av alternativa bränslen.

-Intelligenta transporter, särskilt i form av teknik för att åstadkomma en balansering, integrering och ökning av driftskompatibiliteten mellan olika transportslag, t.ex. genom innovationer i förvaltningen av logistikkedjan (särskilt med avseende på containers).

På längre sikt kommer åtgärderna på detta område att i första hand koncentreras på följande:

-Stationära bränsleceller och bränsleceller för transportsektorn.

-Väteteknologi.

-Nya koncept för solcellsteknik och avancerad användning av biomassa.

Globala förändringar

Gemenskapens åtgärder berör framför allt följande aspekter:

-Mekanismer bakom utsläppen av växthusgaser och konsekvenser av dessa utsläpp för klimatet och sänkor (hav, skogar och mark).

-Vattnets kretslopp.

-Biologisk mångfald, skydd av genetiska resurser, terrestra och marina ekosystems funktion och samverkan mellan dessa och mänsklig aktivitet.

-Drivkrafterna bakom ökenspridning och naturkatastrofer med koppling till klimatförändring.

-Världsomspännande system för observation av klimatförändringen.

1.1.7. Medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället

Mål

Syftet med åtgärderna på det här området är att samordna den omfattande och mångsidiga forskningsverksamhet som bedrivs i gemenskapen inom områdena ekonomi, statsvetenskap, sociologi och humaniora för att öka förståelsen för och kunskaperna om framväxten av kunskapssamhället och nya former för relationerna mellan medborgare och myndigheter.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Vid europeiska rådets möten i Lissabon i mars 2000 och Nice i november 2000 fastställde EU det ambitiösa målet "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning".

I det sammanhanget underströk Europeiska rådet bl.a. att "människorna är Europas största tillgång" samt att de europeiska utbildningssystemen måste "anpassas både till kunskapssamhällets krav och behovet av att öka sysselsättningsnivån och förbättra sysselsättningens kvalitet".

Övergången till en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapssamhälle i gemenskapen, och utvecklingen av denna övergång på ett sätt som främjar livskvalitén för alla medborgare, går mycket lättare om det sker på ett sätt som bygger på förståelse och kontroll. För detta krävs omfattande forskningsinsatser kring det som står på spel i samband med integrerade och hållbara ekonomiska och sociala framsteg som grundas på de grundläggande värderingarna om rättvisa och solidaritet som karaktäriserar den europeiska samhällsmodellen. Mot bakgrund av detta måste forskningen inom områdena ekonomi, statsvetenskap, sociologi och humaniora särskilt underlätta dels hanteringen och användandet av en informations- och kunskapsmängd som ökar exponentiellt och dels förståelsen av hur utvecklingsförloppen på området ser ut.

I gemenskapen är detta en fråga som bl.a. uppkommer i samband med frågan hur demokratin och nya styrelseformer fungerar. Vad det handlar om är medborgarnas relationer till myndigheterna i en sammansatt politisk miljö med ett komplicerat system för beslutsfattande och många parallella nationella, regionala och europeiska beslutsnivåer, och där civilsamhället och dess företrädare får allt större betydelse i den politiska debatten.

Sådana frågor har en självklar europeisk dimension som är värd att studeras mot bakgrund av de globala aspekterna.

Denna europeiska dimension börjar först nu beaktas i den nationella forskningsverksamheten och får ännu inte den uppmärksamhet den förtjänar.

Det faller sig naturligt att ta upp dessa aspekter på europeisk nivå. Åtgärder på europeisk nivå gör det dessutom dels möjligt att samordna arbetsmetoderna, vilket är nödvändigt, dels att dra nytta av den variation som finns bland de olika ansatser som tillämpas på olika håll i gemenskapen, och av den europeiska mångfalden.

Planerade åtgärder

Gemenskapens åtgärder berör framför allt följande aspekter:

Kunskapssamhället

-Förbättrad kunskapsproduktion, -överföring och -användning i Europa.

-Alternativ och val för utvecklingen av ett kunskapssamhälle som ligger i linje med de mål EU fastslagit vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Nice, i synnerhet med avseende på förbättrad livskvalitet, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik, utbildning och förbättrat livslångt lärande samt förstärkt social sammanhållning och hållbar utveckling.

-Olika typer av dynamisk övergång till kunskapssamhället på lokal, nationell och regional nivå.

Medborgarskap, demokrati och nya styrelseformer

-Konsekvenserna av den europeiska integrationen och EU:s utvidgning för demokratin, legitimiteten och institutionernas funktion.

-Omdefiniering av behörighets- och ansvarsområden samt nya styrelseformer.

-Säkerhetsfrågor - konfliktlösning och återställande av lag och ordning.

-Nya former för medborgarskap och identitet, yttringar och följder av den kulturella mångfalden i gemenskapen.

Konkret kommer EU:s åtgärder att inriktas på stöd till

-jämförande forskning och studier mellan olika länder och samordnad utveckling av statistik samt kvalitets- och kvantitetsindikatorer,

-tvärvetenskaplig forskning till gagn för den allmänna politiken,

-upprättande och användande av forskningsinfrastruktur samt data- och kunskapsbaser på europeisk nivå.

1.2 Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov

Verksamheten på detta område har följande mål:

-Att svara mot de vetenskapliga och tekniska behov i gemenskaps- och unionspolitiken (på samtliga områden som berörs av denna politik, däribland de prioriterade tematiska områdena) som inte kräver att de tre huvudsakliga instrumenten som används på prioriterade områden tillgrips, utan som kräver särskilda åtgärder och angreppssätt.

-Att snabbt och flexibelt reagera på nya särskilda vetenskapliga och tekniska behov och oförutsedda händelseförlopp av stor betydelse, samt på vissa specifika behov som framträder inom nya kunskapsområden, särskilt inom temaövergripande och tvärvetenskapliga områden, däribland områden med anknytning till de prioriterade områdena.

Denna verksamhet täcker in följande områden och teman:

1.2.1 Verksamhet som genomförs på grundval av ansökningsomgångar

Den omfattar bl.a. följande två typer av forskning:

-Forskning som är nödvändig för utformningen, genomförandet och uppföljningen av gemenskapens och EU:s politik enligt följande:

-Forskning för att underlätta genomförandet av gemensam politik som t.ex. den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken.

-Forskning som gynnar EU:s politiska mål enligt definitionen i t.ex. sjätte miljöhandlingsprogrammet [33] eller grönboken "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning" [34].

[33] KOM (2001) 31.

[34] KOM (2000) 769.

-Forskning som gynnar de mål som Europeiska rådet fastställt för EU, t.ex. de mål som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Feira beträffande ekonomisk politik, områdena för informationssamhället och e-Europe, företag, social- och sysselsättningspolitik, utbildning, samt de statistiska verktyg och metoder som krävs.

-Forskning som är nödvändig för gemenskapens eller EU:s övriga verksamhet på områdena hälsa (i synnerhet folkhälsa) regional utveckling, handel, yttre förbindelser och utvecklingsstöd eller rättsliga och inrikes frågor t.ex.

-Forskning som svarar mot behoven på vissa nya tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga områden eller på områden där kunskaperna är mest utvecklade. Avsikten är att underlätta för forskningen i gemenskapen att möta särskilda oväntade förändringar av stor betydelse, däribland på områden med anknytning till de prioriterade områdena.

Verksamheten på dessa områden genomförs i enlighet med följande villkor och principer och med hjälp av mekanismerna nedan:

-Verksamheterna i fråga sker framför allt i form av följande:

-Särskilda riktade projekt med i allmänhet begränsat omfång som bedrivs i partnerskap i en omfattning som är anpassad till de behov som skall täckas.

-Integrering av nationell forskningsverksamhet i nätverk där befintlig kapacitet i medlemsstaterna måste användas för att uppnå målen.

I vissa väl motiverade fall, då målen bäst kan uppnås på detta sätt, kan de instrument som används för de prioriterade tematiska områdena tillgripas i begränsad utsträckning, t.ex. nätverken mellan viktiga forskningscentra och t.o.m. de integrerade projekten i förekommande fall.

-Kommissionen väljer teman, områden och ämnen för forskningen på grundval av den interna användargruppens utvärdering. Denna grupp utgår ifrån yttrandet från en oberoende rådgivande struktur bestående av experter på hög nivå inom forskning och näringsliv.

-För genomförandet av denna verksamhet kan en mekanism med två steg användas: inbjudan att lämna in intresseanmälan, öppen för alla institutioner och organisationer i EU, där behoven skall fastställas i detalj och sedan bedömas; ansökningsomgångar för de teman som valts ut i det första steget.

-Bland de projekt som de sakkunniga (peer review) bedömt hålla tillräckligt hög vetenskaplig och teknisk kvalitet väljer kommissionen ut de som bäst kan underlätta utförandet av de uppgifter som åligger kommissionen.

-I linje med tanken och målsättningen för verksamheten under denna rubrik genomförs den mot bakgrund av årsvisa beslut.

Denna verksamhet omfattar för övrigt bl.a. följande:

-Särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag

De små och medelstora företagens deltagande i ramprogrammet sker framför allt i samband med åtgärderna under de prioriterade tematiska områdena.

Dessa särskilda åtgärder bedrivs inom ramen för främjandet av den europeiska konkurrenskraften och företags- och innovationspolitiken. Syftet är att hjälpa de europeiska små och medelstora företagen, inom nya eller traditionella områden, att förbättra den tekniska kapaciteten och att utveckla förmågan att agera på europeisk och internationell nivå.

Dessa åtgärder, som kan vidtas på hela det vetenskapliga och tekniska området, omfattar följande:

-Åtgärder för kollektiv forskning

Omfattande forskning på medellång sikt som genomförs av tekniska forskningscentra till förmån för industriella sammanslutningar eller industrigrupper inom hela industrisektorer på europeisk nivå som är dominerade av små och medelstora företag.

-Åtgärder för forskningssamverkan

Forskningsåtgärder som vidtas av forskningscentra till förmån för ett visst antal små och medelstora företag i olika europeiska länder kring frågor av gemensamt intresse eller forskningsåtgärder som vidtas av högteknologiska små och medelstora företag i samarbete med forskningscentra och universitet.

-Särskild verksamhet för internationellt samarbete

Dessa särskilda åtgärder, som sker inom ramen för stödet till EU:s yttre förbindelser och utvecklingspolitik, genomförs inom området för samarbete med i synnerhet :

-tredje land i Medelhavsområdet,

-Ryssland och staterna inom OSS,

-utvecklingsländerna.

1.2.2. Gemensamma forskningscentrets verksamhet [35]

[35] Gemensamma forskningscentrets verksamhet på området för kärnforskning beskrivs i bilagan "Vetenskapliga och tekniska mål" till förslaget till Euratomramprogrammet. GFC bedriver f.ö. verksamhet inom ramen för struktureringen av det europeiska området för forskningsverksamhet och kan delta i all forskningsverksamhet under ramprogrammet som sker på grundval av ansökningsomgångar, inom prioriterade områden och under rubriken "Förutse EU:s vetenskapliga och tekniska behov". I samband med denna verksamhet skall GFC bedriva undersökande forskning i begränsad omfattning.

I enlighet med GFC:s uppdrag att ge en vetenskaplig och teknisk grund för EU:s politik skall det koncentrera sin verksamhet på prioriterade teman för fastställande och genomförande av politiken inom olika sektorer. De åtgärder som vidtas skall innehålla en stark europeisk dimension och skall grundas på vissa särskilda sakkunskaper.

Denna verksamhet skall GFC bedriva inom dess särskilda kompetensområde där GFC förfogar över specialutrustning, vilken t.o.m. kan vara av sådant slag som endast GFC har tillgång till. Verksamheten kan även bedrivas på de områden där GFC:s opartiskhet i förhållande till internationella eller privata intressen innebär att forskningsverksamhet som har med utformningen och genomförandet av gemenskapspolitiken samt fullgörandet av därtill hörande uppgifter att göra bäst utförs av GFC. Vissa av dessa uppgifter tillkommer kommissionen.

GFC skall bedriva sin verksamhet i nära samarbete och via nätverk med vetenskapliga kretsar, nationella forskningsorganisationer och företag i Europa.

Gemensamt för GFC:s verksamhet är att den skall syfta till att främja allmänhetens säkerhet, i dess olika aspekter, dvs. hälsa, miljö, kärnsäkerhet, offentlig säkerhet och bedrägeribekämpning.

Därför har följande två särskilda forskningsområden har valts ut (ett tredje täcks in av den verksamhet som bedrivs i samband med åtgärder under Euratom):

-Livsmedel, kemiska produkter och hälsa:

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet, t.ex. kampen mot BSE, genetiskt modifierade organismer, kemiska produkter, biomedicinska tillämpningar (i synnerhet upprättande av referenser på området).

-Miljö och hållbar utveckling:

Klimatförändring (kolcykel, modellutveckling, konsekvenser) och teknik för en hållbar utveckling (förnyelsebara energikällor, metoder för en integrering på olika politiska områden), miljöskydd i Europa, utveckling av nätverk och referensåtgärder, tekniskt stöd för GMES-målen.

Följande tre verksamhetstyper av allmänt slag skall bedrivas:

-Vetenskaplig och teknisk framtidsforskning ("Foresight"):

Teknisk-ekonomisk framtidsforskning baserad på den verksamhet som bedrivs inom de europeiska nätverken.

-Referensmaterial och mätning [36]:

[36] Verksamhet på området för mätteknik inom kärnforskningen beskrivs i bilagan "Vetenskapliga och tekniska mål" till förslaget till Euratomramprogrammet.

BCR (Bureau Communautaire de Référence) och referensmaterial som certifierats, godkännande och bestämning av metoder för kemisk mätning.

-Allmän säkerhet och bedrägeribekämpning:

Spårning av personminor, förebyggande av naturkatastrofer och tekniska risker, nätverk för främjandet av säkerheten på Internet i EU, teknik för bedrägerikontroll.

2. Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet

2.1. Forskning och innovation

Mål

Syftet med dessa åtgärder är att stimulera teknisk innovation, utnyttjande av forskningsresultat, överföring av kunskap och teknik samt bildande av teknikföretag i gemenskapen och i alla dess regioner.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Den relativt dåligt utvecklade förmågan att omvandla forskningsresultat och vetenskapliga och tekniska genombrott till industriella, ekonomiska och kommersiella framgångar är en av Europas mest uppenbara svagheter. Åtgärder för att stimulera företagens innovationsanda på gemenskapsnivå kan bidra till att öka gemenskapens prestanda generellt och bygga ut dess kapaciteter på detta område genom att företag och innovatörer får hjälp för att kunna verka på gemenskapsnivå och på de internationella marknaderna, och genom att aktörer från alla unionens regioner får tillfälle att dra nytta av de erfarenheter och kunskaper som andra regioner har samlat i samband med egna initiativ.

Planerade åtgärder

Verksamheten på detta område kompletterar verksamheten på området för innovation som omfattas av de åtgärder som vidtas under rubriken "Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet".

Denna verksamhet omfattar allmänna stödåtgärder för innovativt arbete och sker parallellt och i samband med nationell och regional verksamhet. Syftet med detta är att se till att insatserna på området sker på ett mer sammanhängande sätt.

Åtgärderna som vidtas på detta området sker i form av stöd till följande:

-Skapande av nätverk mellan aktörerna i det europeiska forskningssystemet och utförande av analyser och studier i syfte att stimulera utbyte av erfarenheter och god praxis.

-Åtgärder för att uppmuntra samarbete mellan olika regioner beträffande innovation och stöd för bildande av teknikföretag samt för att utveckla regionala strategier på området.

-Åtgärder för försök med nya verktyg och metoder på området för teknisk innovation.

-Upprättande eller konsolidering av informationstjänster (bl.a. elektroniska, t.ex. Cordis) och stöd till innovativ verksamhet (tekniköverföring, skydd av immateriella rättigheter, tillgång till riskkapital).

-Åtgärder på området för ekonomisk och teknisk information (analys av hur teknik, applikationer och marknader utvecklas, behandling och spridning av information som kan vara till hjälp för forskare, entreprenörer, bl.a. små och medelstora företag, och investerare vid beslutsfattande).

-Analys och utvärdering av innovativ verksamhet som genomförs inom ramen för forskningsprojekt i gemenskapen, och användande av kunskaperna från dessa i innovationspolitiken.

Vissa av dessa åtgärder genomförs i samband med de åtgärder som EIB (bl.a. genom EIF) vidtar inom ramen för initiativet "Innovation 2000" samt strukturfonderna.

2.2. Mänskliga resurser och rörlighet

Mål

Syftet med verksamheten som bedrivs under denna rubrik är att tillgången på mänskliga resurser utvecklas i gemenskapens alla regioner och att dessa blir av världskvalitet. Detta skall ske genom att stimulera den internationella rörligheten i utbildningssyfte, främja särskild kompetens eller kunskapsöverföring, bl.a. mellan olika sektorer, stödja utvecklingen av den vetenskapliga kvaliteten, samt stödja arbetet för att göra gemenskapen mer attraktivt för forskare från tredje land. I samband med detta skall den potential som finns bland alla delar av befolkningen utnyttjas, i synnerhet genom att man ser till att kvinnorna får en jämlik roll i verksamheten. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att garantera detta.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Främjandet av internationell rörlighet är ett enkelt och i synnerhet effektivt och kraftfullt sätt att stärka den europeiska spetsforskningen i sin helhet samt spridningen av den till EU:s olika regioner. Detta ger möjlighet att förbättra forskarutbildningen avsevärt, stimulerar spridning och utnyttjande av kunskap samt underlättar inrättandet av internationella spetsforskningscentra som är attraktiva överallt i gemenskapen. En kritisk massa av åtgärder på EU-nivå inom detta område, liksom när det gäller mänskliga resurser i allmänhet, får automatiskt avsevärda effekter.

Planerade åtgärder

Denna verksamhet, som vidtas på hela det vetenskapliga och tekniska området, omfattar bl.a. följande:

-Allmänt stöd till universitet, forskningscentra, företag och nätverk för att ta emot forskare från gemenskapen och tredje land.

-Stipendier till enskilda europeiska forskare för internationell rörlighet inom eller utanför gemenskapen samt till forskare med spetskompetens från tredje land som önskar komma till Europa.

-Mekanismer för att återvända till hemlandet eller hemregionen och för att (åter)integreras på arbetsmarknaden, bl.a. genom allmänt och individuellt stöd.

-Ekonomiskt bidrag till nationella eller regionala stödprogram, som är öppna för forskare från andra europeiska länder, för rörlighet för forskare.

-Stöd till europeiska forskarlag med yttersta spetskompetens, i synnerhet för avancerad eller tvärvetenskaplig forskning.

-Vetenskapliga utmärkelser för spetsforskningsinsatser som utförts av en forskare som erhållit EU-stöd för rörlighet.

2.3. Forskningsinfrastruktur

Mål

Syftet med verksamheten som genomförs under den här rubriken är att upprätta forskningsinfrastruktur av högsta klass i Europa och att främja en optimal användning av denna i gemenskapen.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Genom utveckling av en gemensam ansats i fråga om forskningsinfrastruktur och med hjälp av insatser på unionsnivå kan gemenskapens forskningspotential och utnyttjandet av denna förstärkas avsevärt. Detta kan ske genom att man ger bredare tillgång till befintlig infrastruktur i de olika medlemsstaterna och ser till att de existerande anläggningarna kompletterar varandra på ett effektivare sätt, genom uppmuntran till utveckling och upprättande av infrastruktur som erbjuder tjänster på gemenskapsnivå samt genom att se till att beslut om byggande av infrastruktur är av sådan art att de både främjar gemenskapen och den regionala utvecklingen.

Planerade åtgärder

Denna verksamhet vidtas på samtliga vetenskapliga och tekniska områden, även på de prioriterade tematiska områdena. Särskild uppmärksamhet ägnas behoven av att se till att den europeiska forskningen på samtliga områden och i alla ämnen har tillgång till effektiv infrastruktur för kommunikation med hög kapacitet (framför allt baserad på strukturer av GRID-typ) och tjänster för elektronisk publicering. Denna verksamhet definieras och verkställs framför allt på grundval av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska vetenskapsstiftelsen och sker i form av stöd till följande:

-Gränsöverskridande tillgång till forskningsinfrastruktur.

-Genomförande av integrerade initiativ, inom ramen för infrastrukturer eller sammanslagningar av infrastrukturer på europeiskt plan, som möjliggör tillhandahållande av tjänster på europeisk nivå och som, utöver gränsöverskridande tillgång, även kan omfatta upprättande och drift av nätverk för samarbete och genomförande av gemensamma forskningsprojekt med syfte att göra infrastrukturerna effektivare.

-Utförande av genomförbarhetsstudier och förberedande arbete för att upprätta ny infrastruktur av europeisk dimension.

-Optimering av europeisk infrastruktur genom begränsat stöd för utveckling av ny infrastruktur. Detta stöd kan komplettera det ekonomiska stödet från EIB eller strukturfonderna för finansieringen av infrastrukturen. Med hjälp av genomförbarhetsstudierna bör man systematiskt undersöka om denna senare finansieringsform är möjlig.

2.4. Vetenskap/samhälle

Mål

Syftet med åtgärderna som vidtas under denna rubrik är att främja utvecklingen i gemenskapen av harmoniska relationer mellan vetenskap och samhälle och att skapa förutsättningar för innovativ verksamhet med hjälp av nya förbindelser och en dialog mellan forskare, företrädare för industrin, politiska beslutsfattare och medborgare.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Frågor rörande relationerna mellan vetenskap och samhälle måste självfallet tas upp på europeisk nivå, eftersom de är av starkt europeisk karaktär. Detta har inte minst att göra med att sådana frågor ofta uppkommer på gemenskapsnivå (vilket exempelvis visat sig i samband med problemen med livsmedelssäkerheten), och med att det finns stora fördelar med att kunna utnyttja de erfarenheter och det kunnande som samlats i olika länder, och som ofta kompletterar varandra. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till alla olika synsätt som råder i de olika delarna av unionen och som är en återspegling av den kulturella mångfalden i Europa.

Planerade åtgärder

I enlighet med kommissionens arbetsdokument "Vetenskapen, samhället och medborgarna i Europa" [37] omfattar åtgärderna som vidtas på detta område, för allt som gäller vetenskap och teknik, företrädesvis följande teman:

[37] SEK (2000) 1973.

-Att närma forskningen till samhället: Vetenskap och styrelseformer, vetenskapliga yttranden, samhällets deltagande i forskningen, framtidsplanering ("foresight").

-Dra nytta av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på ett ansvarsfullt sätt: risker, sakkunskap, tillämpande av försiktighetsprincipen, gemenskapsövergripande referenssystem, etik.

-Främja dialogen mellan vetenskap och samhälle: nya dialogformer, allmänhetens kunskap om forskningen, främja ungdomens intresse för vetenskapliga yrken, kvinnor inom vetenskapen och forskningen.

Det sker genom stödåtgärder till följande:

-Inrättande av nätverk och upprättande av strukturerade kontakter mellan berörda institutioner och verksamheter på nationell, regional och europeisk nivå.

-Utbyte av erfarenheter och god praxis.

-Genomförande av särskild forskning.

-Åtgärder för att skapa uppmärksamhet, t.ex. utmärkelser och tävlingar.

-Upprättande av databaser och genomförande av bl.a. statistiska undersökningar och metodstudier på olika områden.

3. Att stärka förutsättningarna för det europeiska området för forskningsverksamhet

Mål

Syftet med åtgärderna under denna rubrik är att stärka samordningen och driva fram en samstämd utveckling av strategier och forskningsverksamhet samt av det som görs för att stimulera innovativ verksamhet i gemenskapen.

Åtgärdens motivering och europeiska mervärde

Genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet bygger framför allt på en förbättring av samstämmigheten av den verksamhet som sker inom ramen för den forsknings- och innovationspolitik som bedrivs på nationell, regional och europeisk nivå, samt på att denna verksamhet utförs på ett mer sammanhängande sätt. Gemenskapens åtgärder kan bidra till att främja de ansträngningar som där görs samt att skapa grunden för den information, de kunskaper och det analysarbete som krävs för att detta projekt skall lyckas.

Planerade åtgärder

Dessa åtgärder vidtas på samtliga vetenskapliga och tekniska områden och omfattar följande:

-Åtgärder för ekonomiskt stöd till följande för att stärka samordningen av den europeiska forskningsverksamheten, både på nationell och europeisk nivå:

-Ömsesidig tillgång till nationella program.

-Införlivande av nationell och regional forskningsverksamhet i nätverk.

-Vetenskapligt och tekniskt samarbete som bedrivs i andra europeiska samarbetsformer, t.ex. inom Europeiska vetenskapsstiftelsen.

-Samarbete mellan och gemensamma initiativ som tas av specialinriktade vetenskapliga samarbetsorgan i Europa som t.ex. CERN, EMBL, ESO eller ESA [38].

[38] CERN: Europeiskt centrum för atomforskning, EMBL: Europeiska molekylärbiologilaboratoriet, ESO: Europeiska sydobservatoriet, ESA: Europeiska rymdorganisationen.

Dessa åtgärder genomförs i samband med de ansträngningar som görs för att allmänt förbättra det vetenskapliga och tekniska samarbetet i Europa och säkerställa samverkan mellan de olika delarna i detta samarbete, där även COST och Eureka ingår.

-För att främja en samstämmig utveckling av innovations- och forskningspolitiken i gemenskapen enligt följande:

-Genomföra analyser och undersökningar, framtidsplanering, vetenskaplig och teknisk statistik samt vetenskapliga och tekniska indikatorer.

-Upprätta och främja arbetet i specialinriktade arbetsgrupper och organ för politisk dialog.

-Stöd till arbetet med benchmarking inom innovations- och forskningspolitiken på nationell, regional och europeisk nivå.

-Stöd till arbetet med att kartlägga den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen i gemenskapen.

-Stöd till det arbete som krävs för att förbättra regelverk och administrativa förutsättningar för forskning och innovation i gemenskapen.

BILAGA II: MAXIMALT TOTALBELOPP, ANDELAR OCH PRELIMINÄR FÖRDELNING AV MEDLEN

Följande maximala totalbelopp och andelar av anslaget för de olika åtgärderna enligt artikel 164 i EG-fördraget har fastställts:

Miljoner euro

Första verksamheten: [39]

[39] Omfattar verksamheten under rubriken "Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet" (med undantag för internationellt samarbete), den verksamhet som rör forskningsinfrastruktur och temat Vetenskap/ samhälle under rubriken "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" samt verksamheten under rubriken "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet".

// 13 570

Andra verksamheten: [40]

[40] Omfattar internationellt samarbete under rubriken " Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet ", inom de prioriterade områdena samt inom ramen för rubriken Att förutse unionens vetenskapliga och tekniska behov.

// 600

Tredje verksamheten: [41]

[41] Omfattar särskilda verksamheter inom ramen för temat "Forskning och innovation" under rubriken "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" som komplettering av innovationsåtgärderna inom ramen för verksamheten under rubriken " Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet".

// 300

Fjärde verksamheten: [42]

[42] Omfattar verksamhet rörande mänskliga resurser och stöd till rörlighet under rubriken "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet".

// 1 800

Maximalt totalbelopp* // 16 270

*Preliminär fördelning

1) Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet [43] [44]

[43] Målet är att minst 15 % av anslagen under denna rubrik skall ställas till förfogande för små och medelstora företag.

[44] Sammanlagt skall 600 miljoner euro anslås till internationellt samarbete.

// 12 770

*Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa // 2 000

*Informationssamhällets teknik // 3 600

*Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser // 1 300

*Flyg- och rymdteknik // 1 000

*Livsmedelssäkerhet och hälsorisker // 600

*Hållbar utveckling och globala förändringar // 1 700

*Medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället // 225

*Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov [45] // 2 345

[45] Sammanlagt skall 715 miljoner euro anslås till GFC.

2) Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet // 3 050

*Forskning och innovation // 300

*Mänskliga resurser och rörlighet // 1 800

*Forskningsinfrastruktur // 900

*Vetenskap/samhälle // 50

3) Att stärka förutsättningarna för det europeiska området för forskningsverksamhet // 450

*Stöd till samordningen av verksamheten // 400

*Stöd till en sammanhållen utveckling av politiken // 50

TOTALT: // 16 270 [46]

[46] Till detta kommer ett belopp på 1 230 miljoner euro som anslagits till Euratom-ramprogrammet, och som preliminärt fördelas på följande sätt: Upparbetning och lagring av kärnavfall 150 miljoner euro, Kontrollerad termonukleär fusion 700 miljoner euro [varav 200 miljoner euro anslås för deltagande i projektet ITER], övrig verksamhet 50 miljoner euro, GFC:s verksamhet 330 miljoner euro [varav 110 miljoner för upparbetning och lagring av kärnavfall].

BILAGA III: INSTRUMENT OCH VILLKOR FÖR GEMENSKAPENS EKONOMISKA STÖD

Gemenskapen bidrar till inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet genom finansiering av särskilda program för forskningsverksamhet och teknisk utveckling, inbegripet demonstrationsverksamhet, som bedrivs på ramprogrammets prioriterade tematiska områden samt på andra vetenskapliga och tekniska områden.

Nedan följer en beskrivning av de metoder gemenskapen tillämpar för att bidra ekonomiskt till denna verksamhet där även åtgärder för att främja innovation ingår.

1. INSTRUMENT

1.1. Instrument för integration av forskningen

1.1.1. Nätverk mellan spetsforskningscentra

Ekonomiskt stöd till nätverk mellan spetsforskningscentra inom ramprogrammets prioriterade tematiska forskningsområden.

Syftet med stödet till dessa nätverk är att främja utvecklingen av spetsforskning i gemenskapen genom en stark och varaktig integration av den spetsforskningskapacitet som finns inom universitet, forskningscentra och industri i flera medlemsstater. Meningen är att en minsta nödvändiga mängd fackkunskaper skall kunna skapas genom att " virtuella spetsforskningscentra" inrättas.

Denna integration skall ske med hjälp av ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en avsevärd del av verksamheten i de institutioner som ingår i nätverket. Dessa institutioner skall vara eller bli tillräckligt självständiga i sin verksamhet för att progressivt kunna integrera sina aktiviteter med dem som pågår i de andra institutionerna.

Verksamhetsprogrammen, som omfattar flera miljoner euro per år, fastställs inte på grundval av mål eller i förhand fastställda resultat utan för vissa särskilda forskningsområden och forskningsämnen. Genomförandet av programmen innebär en progressiv integrering av arbetsprogrammen i berörda områden, en bestämd verksamhetsfördelning, en betydande mängd utbyte av personal samt ett intensivt användande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och av virtuella och interaktiva arbetsmetoder. Dessa verksamheter kommer naturligtvis även på ett påvisbart sätt att omfatta förvaltning, överföring och prövning av de kunskaper som produceras.

Nätverken mellan spetsforskningscentra väljs ut med hjälp av ansökningsomgångar.

Genom åtgärder för stöd till rörlighet uppmuntras nätverken att släppa in forskare från andra europeiska länder än dem där de deltagande enheterna ligger. Nätverken skall dessutom vara öppna för organ från tredje land samt för europeiska vetenskapliga samarbetsorganisationer.

1.1.2. Integrerade projekt

Ekonomiskt bidrag till integrerade projekt på ramprogrammets prioriterade tematiska områden.

Dessa projekt, som kan omfatta flera tiotals miljoner euro, genomförs av konsortier där universitet och näringsliv ofta samarbetar mycket intensivt.

Projekten, som i vissa fall kan omfatta "riskfylld" forskning, tilldelas alltid klart definierade mål i form av vetenskaplig och teknisk kunskap eller produkter, förfaranden eller tjänster. Integrerade projekt kan i vissa fall bestå av sammankopplingar ("cluster") av olika element som är inriktade på olika aspekter av ett och samma mål, och som samlas i en gemensam insats av näringslivet och partners från den offentliga forskningen, med utgångspunkt i ett schema som regelbundet uppdateras.

Deras genomförande kommer naturligtvis även på ett påvisbart sätt att omfatta spridning, överföring och prövning av de kunskaper som produceras, samt analys och bedömning av den berörda teknikens ekonomiska och samhälleliga inverkan och av vilka faktorer som påverkar ett framgångsrikt utnyttjande av denna teknik.

Företrädesvis kommer de att genomföras utifrån övergripande budgetar i vilka en betydande andel offentlig och privat finansiering ingår, och med hänvisning till ndra samarbets- eller finansieringsmetoder, t.ex. Eureka eller instrument under EIB och EIF.

De integrerade projekten väljs ut på grundval av ansökningsomgångar som är öppna för organ från tredje land och europeiska vetenskapliga samarbetsorganisationer. De integrerade projekten väljs ut med hjälp av ansökningsomgångar. De skall vara öppna för organ från tredje land samt för europeiska vetenskapliga samarbetsorganisationer. Särskilda åtgärder vidtas för att uppmuntra små och medelstora företag att delta.

Nätverken mellan spetsforskningscentra och de integrerade projekten kommer också att förvaltas mycket självständigt av projektdeltagarna. Dessa har bland annat följande möjligheter:

-Att ansluta andra deltagare till sin verksamhet.

-Att definiera begränsade delprojekt inom ramen för sitt verksamhetsprogram, och att genomföra anbudsförfaranden för dessa.

-Att anpassa programmens innehåll efter de behov som uppstår.

Genomförandet av de verksamhetsprogram som genomförs inom ramen för nätverken för framstående forskningscentra och de integrerade projekten kommer regelbundet att utvärderas.

1.1.3. Deltagande i nationella program som genomförs gemensamt.

Ekonomiskt deltagande i nationella program som genomförs gemensamt på ramprogrammets prioriterade tematiska forskningsområden i enlighet med artikel 169 i fördraget.

Programmen i fråga är väl definierade och upprättade av staten eller nationella forskningsorganisationer. När de genomförs gemensamt skall en särskild struktur för upprättandet användas. Den särskilda strukturen kan utformas genom harmoniserade arbetsprogram och med hjälp av gemensamma, förenade eller samordnade ansökningsomgångar. Eventuellt krävs utveckling eller användande av gemensam infrastruktur för denna särskilda struktur.

Gemenskapen kan delta ekonomiskt i de program som genomförs gemensamt. I de fall programmen är öppna för andra europeiska länder kan gemenskapen även ge stöd för forskare, forskarlag eller institutioner från dessa länder.

1.1.4. Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov

Instrumenten för att genomföra åtgärderna under rubriken "Förutse EU:s vetenskapliga och tekniska behov" beskrivs i bilaga I.

1.2. Instrument för att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet

Instrumenten för att genomföra åtgärderna på följande områden beskrivs i bilaga I:

-Forskning och innovation

-Mänskliga resurser och rörlighet

-Forskningsinfrastruktur.

-Vetenskap/samhälle

1.3. Instrument för att stärka förutsättningarna för det europeiska området för forskningsverksamhet

Instrumenten för att genomföra åtgärderna under denna rubrik beskrivs i bilaga I.

2. Villkor för gemenskapens ekonomiska deltagande

Gemenskapen deltar ekonomiskt i åtgärderna som genomförs med hjälp av de instrument som beskrivs nedan. Detta sker i enlighet med gemenskapens regler för statligt stöd till forskning och utveckling samt de internationella reglerna på området, i synnerhet WTO-avtalet om subventioner och kompensationsåtgärder. De medel som tillförs från ramprogrammet, och formerna för hur detta sker måste kunna anpassas från fall till fall, särskilt om finansiering sker med hjälp av andra offentliga medel som t.ex. gemenskapsbidrag från EIB eller EIF.

Organisationer från mindre utvecklade regioner kan utöver den maximala stödnivån eller klumpsumman som utgår inom ramprogrammet för samfinansierade projekt, få ytterligare stöd till sitt deltagande från strukturfonderna, i enlighet med rådets förordning nr 1260/1999 [47].

[47] EGT L 161, 26.6. 1999.

För organisationer från kandidatländerna kan liknande ytterligare stöd från finansieringsinstrumenten för föranslutningsskedet tilldelas på liknande villkor.

Gemenskapens stöd kommer att tilldelas i enlighet med principen om samfinansiering, med undantag för stöd till undersökningar, konferenser och offentlig upphandling. Det ekonomiska deltagandet från gemenskapens sida kan ta sig formen av en klumpsumma eller av stöd till respektive steg i genomförandet av instrumenten, beroende på typ av instrument.

I princip kommer gemenskapsstödet att fastställas genom öppna förfaranden, dvs. ansökningsomgångar eller anbudsförfaranden.

Gemenskapen kan även delta med stöd eller kapital som behövs för utveckling av forskningsinfrastruktur.

Gemenskapens forskningsverksamhet skall göra det möjligt att skydda gemenskapens ekonomiska intressen genom effektiva kontroller och, där oegentligheter uppdagats, med hjälp av avskräckande och rimliga sanktioner.

Besluten om de särskilda program för genomförandet av ramprogrammet måste tas i enlighet med reglerna i nedanstående tabell.

Instrument // Gemenskapens deltagande inom ramprogrammet

Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet // [48]

[48] För de tre typer av åtgärder som genomförs under rubriken "Forskningssamordning" kan gemenskapens ekonomiska stöd täcka de kostnader som uppstår när organisationer och forskare från tredje land deltar.

1. Ekonomiskt deltagande i nätverk mellan spetsforskningscentra // Gemenskapen kan bevilja stöd i form av en klumpsumma på grundval av vilka resultat genomförandet av ett gemensamt verksamhetsprogram har lett fram till.

2. Ekonomiskt deltagande i integrerade projekt // Gemenskapen kan bidra med maximalt 50 % av de sammanlagda kostnaderna för sådana projekt.

3. Ekonomiskt deltagande i nationella program som genomförs gemensamt. // Gemenskapen kan bidra med maximalt 50 % av de sammanlagda kostnaderna för gemensamt genomförda åtgärder. En klumpsumma kan anslås för att täcka deltagande från forskare och organisationer från länder utanför gemenskapen.

4. Ekonomiskt deltagande i verksamhet som bedrivs för att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov, dvs. Även särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag samt särskilda åtgärder för internationellt samarbete. // Gemenskapen kan bevilja stöd med maximalt 50 % av de sammanlagda kostnaderna för sådan verksamhet samt täcka hela GFC:s budget.

Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet //

1. Ekonomiskt deltagande i åtgärder för att främja samspelet mellan forskning och innovation. // Gemenskapen kan ge stöd till budgeten för sådan verksamhet.

2. Ekonomiskt deltagande i åtgärder för att utveckla mänskliga resurser och främja rörligheten. // Stipendier och stöd till spetskompetens kommer att betalas ut i form av klumpsummor.

3. Ekonomiskt deltagande i åtgärder för stöd till forskningsinfrastruktur. // Gemenskapen kan bidra med maximalt 50 % av de sammanlagda kostnaderna för den förberedande tekniska verksamheten, inbegripet genomförbarhetsstudier. Gemenskapen kan betala ut en klumpsumma för åtgärder som syftar till gränsöverskridande tillgång till och utveckling av infrastruktur samt, utgående från resultaten, till genomförandet av samordnade initiativ. Gemenskapen kan även bidra med maximalt 10 % av de sammanlagda kostnaderna för utveckling av ny infrastruktur.

4. Ekonomiskt deltagande i åtgärder för utveckling av goda förbindelser mellan forskning och samhälle. // Gemenskapen kan ge stöd till budgeten för sådana initiativ.

Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet. //

1. Ekonomiskt deltagande i samordningsverksamhet. // Gemenskapen kan ge stöd till budgeten för sådan verksamhet.

2. Ekonomiskt deltagande i åtgärder för stöd till sammanhållen utveckling av forskningspolitiken. // Gemenskapen kan ge stöd till budgeten för sådan verksamhet.

RÄTTSLIG FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde: Forskning

Verksamhet: Forskningsverksamhet inom ramen för EG-fördraget

Åtgärdens beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, nedan kallat "ramprogrammet".

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Underavsnitt B6

2. ALLMÄNNA FINANSIELLA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 16 270 miljoner euro inom ramen för EG-fördraget.

2.2. Tillämpningsperiod

2002-2006

Reglerna för förnyelse av åtgärden ingår i artikel 166 i EG-fördraget.

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

Miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

c) Total budgetkonsekvens av personal och övriga driftskostnader (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

x( Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen

( Detta förslag förutsätter en omplanering av de berörda posterna i budgetplanen,

( inbegripet, i förekommande fall, tillämpning av reglerna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Budgetkonsekvenser: inkomster

( Inga budgetkonsekvenser (berör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

x( Budgetkonsekvenser - följande konsekvenser för intäkterna kommer att förekomma:

Vissa associerade stater bidrar till finansieringen av ramprogrammet.

Vissa medlemsstater kan bidra till finansieringen av de program som genomförs i enlighet med artikel 169 i fördraget.

I enlighet med artiklarna 92 och 96 i budgetförordningen kan Gemensamma forskningscentret utnyttja inkomster från konkurrensinriktad verksamhet och andra tjänster som centret utför åt tredje man.

I enlighet med artikel 27 i budgetförordningen kan vissa inkomster användas på nytt.

Miljoner euro (avrundat till första decimalen)

>Plats för tabell>

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 166 i EG-fördraget

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder

Forskningen har etablerat sig som en central del av ekonomin i det kunskapssamhälle som håller på att etablera sig globalt. Mer än någonsin fungerar den som drivkraft för ekonomisk och social utveckling, och den utgör en viktig faktor för företagens konkurrenskraft, sysselsättningen och livskvaliteten. Forskning och teknik är också av grundläggande betydelse för den politiska beslutsprocessen.

Gemenskapen uppvisar dock fortfarande strukturella svagheter i fråga om forskning. Under 1999 investerade Europeiska unionen 70 miljarder euro mindre än USA i forskning och utveckling. I dag ligger unionen efter både USA och Japan i fråga om forskningsutgifter per BNP (1,8 % i unionen mot 2,7 % i USA respektive 3,1 % i Japan), men också i fråga om antalet forskare, antalet patent och export av högteknologi per invånare.

Forskningen måste få en viktigare och mer central roll i det europeiska samhällets ekonomi. Därför krävs det större offentliga och privata forskningsinsatser i unionen, men också samordning av medlemsstaternas forskningsverksamhet, både inbördes och med unionens insatser.

Det är mot bakgrund av dessa behov som kommissionen i januari 2000 föreslog upprättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet [49]. För att skapa detta område krävs det gemensamma insatser från unionen, medlemsstaterna och forskningsaktörerna.

[49] KOM (2000) 612 slutlig, 4.10.2000.

Först och främst krävs det ett antal rättsliga och reglerande initiativ, bland annat för att avlägsna de hinder för forskarnas och teknikens fria rörlighet som återstår i gemenskapen.

Utöver sådana rättsliga insatser har unionens finansiella stöd till forskningen en viktig roll att spela.

I allmänhet är det lämpligt att de offentliga myndigheterna stöder forskningen där forskningsresultaten medför ett offentligt mervärde som överskrider den direkta nyttan för dem som utövar forskningen. Detta gäller för grundforskning, men även för många former av riktad forskning. Stöd från den offentliga sektorn är legitimt och nödvändigt om den berörda forskningen kan bidra till, eller är nödvändig för, genomförandet av den offentliga politiken, men även om den kan bidra till att lösa problem som samhället står inför, öka gemenskapens konkurrenskraft genom att uppmuntra företagen till forskning som är förbunden med risker eller långsiktig forskning som inte omedelbart ger ekonomisk avkastning eller förbättra insynen på kunskapsmarknaden.

Stöd på europeisk nivå, eller i första hand på gemenskapsnivå, är motiverat om det leder till ett europeiskt mervärde.

Detta omfattar följande aspekter:

-Kostnaderna och omfånget för sådan forskning överskrider enskilda länders möjligheter, och det finns behov av en "kritisk massa" av ekonomiska och mänskliga resurser.

-Ekonomiska skäl för samarbete (stordriftsfördelar). Samarbetet har positiv verkan på de privata forskningsinsatserna och ökar industrins konkurrenskraft.

-Det finns behov av att koppla samman de komplementära kunskaper som finns i de olika länderna, inte minst för att ta sig an tvärvetenskapliga problem och genomföra jämförande undersökningar på europeisk nivå.

-Kopplingar till unionens prioriteringar och intressen, samt till gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik.

-Forskningen är till sin natur gränsöverskridande, på grund av problemens omfång (miljö) eller av vetenskapsmetodologiska skäl (jämförande undersökningar, epidemiologi).

Dessutom har en förhandsutvärdering visat att gemenskapens forskningsverksamhet tillför europeiskt mervärde. I den utvärderingen redogörs också för hur denna verksamhet bör utvecklas. Dessutom tillhandahålls en slutbedömning av pågående åtgärder.

-Åtgärder som vidtagits till följd av förhandsutvärderingen

Kommissionens avdelningar har genomfört en förhandsutvärdering i samband med förberedelserna av förslaget till ramprogrammet. Denna utvärdering bygger främst på följande:

-Rekommendationerna i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomförts av oberoende experter under år 2000.

-Kommissionens halvtidsutvärdering av femte ramprogrammet (1998-2002), som presenteras i KOM (2000) 612 av den 4 oktober 2000 och beskrivs i detalj i kommissionens arbetsdokument SEK (2000) 1780 av den 23 oktober 2000.

-De svar som inkommit i samband med de konsultationer av stora företag som genomförts i samband med de båda meddelandena om det europeiska området för forskningsverksamhet under loppet av år 2000.

-De pågående arbetena inom ramen för Lissabonprocessen, i synnerhet vad gäller jämförelse av medlemsstaternas FoTU-politik, kartläggning av vetenskap och teknikav spjutspetskaraktär och stöd till forskningsinfrastruktur.

Denna utvärdering har lett till följande slutsatser:

-Det behövs ett nytt ramprogram för att bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

-Det nya ramprogrammet bör ändras radikalt i förhållande till tidigare program, inte minst vad gäller dess tillämpningsområde och finansieringsregler. Följande bör företas:

-Programmet bör i större utsträckning kopplas till nationella insatser så att gemenskapens forskningsutgifter kan användas effektivare.

-Verksamheten bör inriktas på ett begränsat antal mål som endast kan uppnås på gemenskapsnivå.

-Stödreglerna bör anpassas till målen, för ökad effektivitet, inverkan och synlighet.

I syfte att förbättra kostnads-/intäktsprestandan för gemenskapens forskningsverksamhet kommer denna förhandsutvärdering att kompletteras genom att man i förslagen till de särskilda programmen inför mätbara mål som kan övervakas löpande.

-Åtgärder som vidtagits till följd av slututvärderingen

De rekommendationer som ingår i den femårsutvärdering av ramprogrammen som genomfördes under år 2000 har beaktats i samband med sammanställningen av förslaget till ramprogrammet (2002-2006). I synnerhet har man tagit hänsyn till följande:

De positiva effekterna av en koncentration av ramprogrammet, som skall "avhjälpa en brist i gemenskapen genom att ge forskarna på universiteten och inom näringslivet möjlighet att tillsammans genomföra tillämpad forskning".

-Den tunga administrationen i ramprogrammet 1998-2002, och behovet av "nya strukturer och förvaltningsmetoder för ramprogrammet".

-Infogandet av unionens forskningsåtgärder i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik.

-Ökad fokusering av programmen.

-Genomförande av forskning som är nödvändig för att uppnå unionens politiska mål.

-Strävan att utveckla en anpassad och mer flexibel samling av verktyg, med utgångspunkt i alla möjligheter som fördraget erbjuder.

Dessutom har halvtidsutvärderingen av femte ramprogrammet lett till anpassningar av de årliga arbetsprogrammen för de särskilda programmen, som har gått ut på att i större utsträckning fokusera insatserna och att starta pilotprojekt som är av relevans för de åtgärder som planeras för nästa ramprogram.

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Det "europeiska mervärdet" hänger i första hand samman med den särskilda form som unionens forskningsverksamhet bör ta sig, eftersom den i överensstämmelse med bestämmelserna i fördraget skall komplettera den verksamhet som genomförs i medlemsstaterna.

Därför föreslås det att gemenskapen deltar finansiellt i följande typer av verksamhet:

-I de prioriterade tematiska forskningsområdena: i nätverk av spetsforskningscentra som syftar till att främja forskningskvaliteten genom en djupgående och varaktig integration av spetsforskning som finns inom olika medlemsstater.

-I de prioriterade tematiska forskningsområdena: i integrerade projekt i storleksordningen kring några tiotal miljoner euro som genomförs av konsortier som ofta uppvisar intensivt samarbete mellan universitet och näringsliv.

-I de prioriterade tematiska forskningsområdena: i nationella program som genomförs gemensamt av myndigheter och forskningsorganisationer i medlemsstaterna. Sådan verksamhet skulle kunna främjas genom harmoniserade arbetsprogram.

-I forskningsverksamhet som syftar till att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov, som stöd till gemenskapspolitiken och för att snabbt kunna reagera på nya behov.

-I kollektiva forskningsinsatser och forskningssamarbete som genomförs till förmån för små och medelstora företag inom alla olika vetenskapliga och tekniska områden, i syfte att öka gemenskapens konkurrenskraft.

-I åtgärder som syftar till att främja samspelet mellan forskning och innovation och på så sätt stimulera till tekniska innovationer, utnyttjande av forskningsresultat, kunskapsöverföring samt grundande av teknikföretag inom de prioriterade tematiska forskningsområdena eller inom andra områden av intresse för gemenskapens konkurrenskraft.

-I utvecklingen av mänskliga resurser och rörlighet för forskare genom allmänt eller individuellt stöd inom alla vetenskapliga och tekniska områden, och genom stöd till forskningsgrupper av mycket hög kvalitet.

-I stöd till forskningsinfrastruktur, inbegripet kommunikationsinfrastruktur, inom alla vetenskapliga och tekniska områden, både vad gäller gränsöverskridande tillgång, genomförande av samordnade initiativ, genomförbarhetsstudier och, i begränsad utsträckning, utveckling av ny infrastruktur.

-I åtgärder för att främja utvecklingen av harmoniska relationer mellan forskning och samhälle inom alla vetenskapliga och tekniska områden genom upprättandet av strukturella kopplingar mellan organisationer och verksamheter på gemenskapsnivå, utbyte av erfarenheter, forskningsverksamhet samt informationskampanjer.

-I åtgärder för samordning av politiken för forskning och teknisk utveckling, t.ex. ömsesidig öppning av nationella program, sammankoppling av nationell forskningsverksamhet i nätverk, vetenskapliga samarbetsinitiativ inom andra europeiska samarbetsramar och samarbete mellan berörda organisationer.

-I åtgärder som syftar till att främja en sammanhållen utveckling av forsknings- och innovationspolitiken i gemenskapen.

Gemenskapsstödet skall rikta sig till företag (i synnerhet små och medelstora företag), forskningscentra, universitet och nationella eller europeiska organ som finansierar forskningsverksamhet. De sistnämnda kan också fungera som mellanhänder för gemenskapens finansiella stöd.

Gemenskapen genomför också själv forsknings- och utvecklingsverksamhet genom Gemensamma forskningscentret.

5.3. Prioriteringar och teman

Principen om "europeiskt mervärde" skall också läggas till grund för valet av prioriteringar och teman för unionens verksamhet inom forskningsområdet.

(1) Därför kommer följande åtgärder för forskningssamordning att prioriteras i ramprogrammet:

Prioriterade tematiska områden

Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa

Målet för verksamheten inom detta område är att hjälpa gemenskapen att genom integrerade forskningsinsatser utnyttja den kunskap som utvunnits genom kartläggningen av olika levande organismers genom till gagn för folkhälsa och medborgare och för att främja den europeiska biotekniska industrins konkurrenskraft.

De offentliga anslagen i gemenskapen är ännu betydligt blygsammare och mindre samordnade än i USA. Många medlemsstater har startat offentliga forskningsprogram for postgenom forskning, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Men på det hela taget är insatserna på detta område fortfarande otillräckliga och splittrade.

För att göra det möjligt för unionen att förbättra sin position inom detta område och att till fullo dra nytta av de ekonomiska och sociala effekterna av de utvecklingar som väntas är det därför viktigt att kraftigt öka investeringarna och samtidigt samordna de forskningsinsatser som görs i gemenskapen till en sammanhängande satsning.

Informationssamhällets teknik

I enlighet med Europeiska rådets slutsatser i Lissabon och målen för initiativet e-Europa skall verksamheten inom detta område syfta till att inom gemenskapen stimulera till utveckling av teknik och tillämpningar som är viktiga för skapandet av informationssamhället, och på så sätt öka det europeiska näringslivets konkurrenskraft och ge allmänheten möjlighet att dra största möjliga nytta av utvecklingen av kunskapssamhället.

Informations- och kommunikationstekniken kommer att förändra vår ekonomi och vårt samhälle radikalt, och kommer att medföra nya metoder för tillverkning, handel och kommunikation. Gemenskapens insatser för att främja denna teknik är fortfarande otillräckliga, och når exempelvis inte upp till de satsningar som görs i USA. Om man räknar ihop offentliga och privata investeringar anslår USA tre gånger större belopp till denna sektor än gemenskapen.

Sådana industriella och kommersiella framgångar som gemenskapen haft i fråga om mobiltelefoni, genom GSM-standarden, kommer inte att upprepas om det inte på ett samordnat sätt investeras tillräckligt i forskningsinsatser på detta område samtidigt som offentliga och privata insatser samordnas på gemenskapsnivå.

I syfte att uppnå största möjliga ekonomiska och samhälleliga inverkan kommer verksamheten att inriktas på nästa teknikgeneration, där datorer, gränssnitt och nät är mer integrerade i vardagsomgivningen och gör en mängd olika tjänster och tillämpningar tillgängliga via enkla handgrepp.

Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser

Syftet med verksamheten inom detta område är att ge gemenskapen möjlighet att samla de kapaciteter som krävs för att under kommande år, bland annat när det gäller att öka miljöeffektiviteten, utveckla och utnyttja den mest avancerade tekniken för produkter, tjänster och produktionsprocesser, i första hand utgående från kunskap och information.

Gemenskapens tillverkningsindustri producerar i dag varor och tjänster för ungefär 4 000 miljarder euro per år. Den måste behålla och öka sin konkurrenskraft på den allt mer konkurrensutsatta världsmarknaden, samtidigt som den måste uppfylla kraven på hållbarhet. Därför krävs det en stor insats för att skapa, utveckla och sprida avancerad teknik. Det kan röra sig om nanoteknik, kunskapsbaserade material eller nya tillverkningsmetoder.

Flyg- och rymdteknik

Verksamheten inom detta område syftar till att genom integration av forskningsinsatserna konsolidera gemenskapsindustrins position inom luft- och rymdfartssektorn, där företagen står inför en allt hårdare global konkurrens.

Luftfart och rymdfart är skilda områden vad gäller teknik och ekonomi, men de har mycket gemensamt när det gäller deras industriella betydelse och de aktörer som berörs. Båda är områden där gemenskapen haft ekonomiska och kommersiella framgångar. Men i dag investerar USA mellan tre och fem gånger mer än gemenskapen i dessa sektorer.

I rapporten "Vision 2020" [50], som sammanställts av ledande aktörer inom denna sektor av gemenskapens näringsliv, är rekommendationen att samla gemenskapens, medlemsstaternas och näringslivets forskningsinsatser kring en gemensam vision, i syfte att uppnå bästa möjliga resultat.

[50] "European aeronautics: a vision for 2020" (rapport från arbetsgruppen).

På rymdområdet kommer gemenskapen att främja forskning som syftar till att ge marknaden och samhället möjlighet att dra nytta av rymdtekniken, i enlighet med kommissionens meddelande "Europa och rymden: Ett nytt kapitel inleds".

Livsmedelssäkerhet och hälsorisker.

Syftet med verksamheten inom detta område är att skapa gemensamma vetenskapliga och tekniska förutsättningar för en utveckling av system för produktion och distribution av säkra och sunda livsmedel i gemenskapen, och för hantering av de risker som uppstår i samband med livsmedel (främst utgående från bioteknik) och de hälsorisker som har att göra med förändringar av miljön.

Livsmedelskriserna som uppstått i gemenskapen under den senaste tiden, i synnerhet BSE-krisen, har visat dels hur komplicerade frågorna kring livsmedelssäkerheten är och dels att dessa kriser ofta får gränsöverskridande återverkningar. Integreringen av den inre marknaden på jordbruks- och livsmedelsområdet i gemenskapen gör det nödvändigt att åtgärda detta problem, och därmed bedriva därmed relaterad forskning, på europeisk nivå. Det är mot den bakgrunden som den Europeiska livsmedelsmyndigheten inom kort kommer att inrättas.

Frågor som berör miljöförändringarnas inverkan på hälsan är också av klart gemenskapsövergripande art, och motiverar därför åtgärder på denna nivå.

Hållbar utveckling och globala förändringar

Målet med åtgärderna på detta området är att stärka den vetenskapliga och tekniska kapacitet som gemenskapen behöver för att kunna få till stånd en hållbar utveckling och kunna bidra på ett betydelsefullt sätt till det arbete som görs internationellt för att förstå och hantera globala förändringar.

EU har undertecknat de internationella avtalen på området, t.ex. Kyotoprotokollet om klimatförändring och FN:s konventioner om biologisk mångfald och ökenspridning. Den är därför skyldig att på ett påtagligt och konsekvent sätt bidra till det arbete som utförs inom de internationella forskningsprogrammen på detta område.

För att en hållbar utveckling på kort och medellång sikt ska kunna uppnås krävs bland annat omfattande forskningsinsatser och god spridning av lämplig teknik inom detta område, inte minst inom de båda viktiga sektorerna energi och transport.

Medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället

Syftet med åtgärderna på det här området är att samordna den omfattande och mångsidiga forskningsverksamhet som bedrivs i gemenskapen inom områdena ekonomi, sociologi och humaniora för att öka förståelsen för och kunskaperna om framväxten av kunskapssamhället och nya former av relationer mellan medborgare och myndigheter.

Det faller sig naturligt att ta upp dessa aspekter på europeisk nivå. Åtgärder på europeisk nivå gör det dessutom dels möjligt att samordna arbetsmetoderna, vilket är nödvändigt, dels att dra nytta av den variation som finns bland de olika ansatser som finns på olika håll i gemenskapen, och av den europeiska mångfalden.

Unionens verksamhet kommer främst att inriktas på teman som förbättrade metoder för produktion, överföring och användning av kunskaper i gemenskapen, följderna för demokratin av den europeiska integrationen och utvidgningen av unionen eller uppkomsten av nya former av medborgarskap och identitet.

Konkret kommer verksamheten att inriktas på stöd till jämförande studier mellan olika länder, utveckling av kvalitets- och kvantitetsindikatorer och upprättandet och utnyttjandet av data- och informationsbaser.

Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov, inbegripet Gemensamma forskningscentrets verksamhet.

Verksamheten på detta område har följande mål:

-Att svara mot de vetenskapliga och tekniska behoven i EU:s gemenskapspolitik som inte täcks in av den verksamhet som bedrivs med hjälp av de tre huvudsakliga instrumenten som endast används på prioriterade områden, och som kräver särskilda åtgärder och insatser.

-Att snabbt och flexibelt reagera på nya vetenskapliga och tekniska behov och oförutsedda händelseförlopp av stor betydelse samt på behov som framträder på nya kunskapsområden, särskilt på mång- och tvärvetenskapliga områden.

Denna verksamhet, som i första hand avser de särskilda forskningsåtgärderna för små och medelstora företag samt internationellt samarbete, kommer att försiggå inom ramen för följande områden och beröra följande teman:

-Verksamhet som genomförs på grundval av ansökningsomgångar

Den skall täcka in följande typer av forskningsverksamhet:

-Forskning som är nödvändig för utformningen, genomförandet och uppföljningen av EU:s politik på områden som t.ex. jordbruk och fiske, energi, miljö, transport, hälsa, sysselsättning och sociala frågor, ekonomiska och monetära frågor, utbildning, kultur, yttre förbindelser, utvecklingsstöd, rättsväsende eller inrikes frågor.

-Forskning som uppfyller behoven på nya tvärvetenskapliga områden eller på områden där kunnandet har kommit längst. Avsikten är framför allt att underlätta för forskningen i gemenskapen att möta oväntade förändringar av stor betydelse. På grund av sin art och de mål som fastställts genomförs dessa åtgärder med en årlig budget, utgående från särskilda, stränga utvärderingsmekanismer som syftar till att fastställa de utvalda temanas politiska relevans och de utvalda ämnesområdenas betydelse för forskning och teknik.

-Gemensamma forskningscentrets verksamhet [51]

[51] Gemensamma forskningscentrets verksamhet på området för kärnforskning beskrivs i bilagan "Vetenskapliga och tekniska mål" till förslaget till Euratomramprogrammet. GFC bedriver f.ö. verksamhet inom ramen för struktureringen av det europeiska området för forskningsverksamhet och kan delta i all forskningsverksamhet under ramprogrammet som sker på grundval av ansökningsomgångar, inom prioriterade områden och under rubriken "Förutse EU:s vetenskapliga och tekniska behov". I samband med denna verksamhet skall GFC bedriva undersökande forskning i begränsad omfattning.

I enlighet med GFC:s uppdrag att ge en vetenskaplig och teknisk grund för EU:s politik skall det koncentrera sin verksamhet på prioriterade teman för fastställande och genomförande av politiken inom olika sektorer. De åtgärder som vidtas skall innehålla en stark europeisk dimension och skall grundas på vissa särskilda sakkunskaper.

Denna verksamhet skall GFC bedriva inom dess särskilda kompetensområde där GFC förfogar över specialutrustning, vilken t.o.m. kan vara av sådant slag som endast GFC har tillgång till. Verksamheten kan även bedrivas på de områden där GFC:s opartiskhet i förhållande till internationella eller privata intressen innebär att forskningsverksamhet som har med utformningen och genomförandet av gemenskapspolitiken samt fullgörandet av därtill hörande uppgifter att göra bäst utförs av GFC. Vissa av dessa uppgifter tillkommer kommissionen.

GFC skall bedriva sin verksamhet i nära samarbete och via nätverk med vetenskapliga kretsar, nationella forskningsorganisationer och företag i gemenskapen.

Gemensamt för GFC:s verksamhet är att den skall syfta till att främja allmänhetens säkerhet, i dess olika aspekter, dvs. hälsa, miljö, kärnsäkerhet, offentlig säkerhet och bedrägeribekämpning.

(2) Åtgärderna för att främja struktureringen av det europeiska området för forskningsverksamhet berör följande teman:

Sambanden mellan forskning och innovation.

Syftet med dessa åtgärder är att stimulera teknisk innovation, utnyttjande av forskningsresultat, överföring av kunskap och teknik samt bildande och finansiering av teknikföretag i gemenskapen.

Åtgärder för att stimulera företagens innovationsanda på gemenskapsnivå kan bidra till att globalt öka gemenskapens prestanda och bygga ut dess kapaciteter på detta område genom att företag och innovatörer får hjälp med insatser på gemenskapsnivå och på de internationella marknaderna, och genom att aktörer från alla unionens regioner får tillfälle att dra nytta av de erfarenheter och kunskaper som andra regioner har samlat i samband med egna initiativ.

Mänskliga resurser och rörlighet.

Syftet med åtgärderna som vidtas under denna rubrik är att tillgången på mänskliga resurser utvecklas i gemenskapens alla regioner och att dessa blir av världskvalitet. Detta skall ske genom att stimulera rörligheten, främja spetskompetens och stödja arbetet för att göra Europa mer attraktivt för forskare från tredje land. I samband med detta skall den potential som finns bland alla delar av befolkningen utnyttjas, i synnerhet genom att man ser till att kvinnornas roll i verksamheten uppmärksammas. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att garantera detta.

Insatser på unionsnivå, med tillräcklig genomslagskraft inom detta område, kan bidra till att öka gemenskapens forskningskvalitet totalt sett, och främja en bättre fördelning mellan unionens olika regioner genom att ge möjlighet att förbättra forskarutbildningen avsevärt tack vare spridning och utnyttjande av kunskap, och genom att främja inrättandet av internationellt framstående och attraktiva forskningscentra över hela gemenskapen.

Forskningsinfrastruktur.

Syftet med åtgärderna som vidtas under den här rubriken är att upprätta forskningsinfrastruktur av högsta klass i Europa och att främja en optimal användning av denna i gemenskapen.

Genom utveckling av en gemensam ansats i fråga om forskningsinfrastruktur och med hjälp av insatser på unionsnivå kan gemenskapens forskningspotential och utnyttjandet av denna förstärkas avsevärt. Detta kan ske genom att man ger bredare tillgång till befintlig infrastruktur i de olika medlemsstaterna och tar vara på de sätt som de existerande anläggningarna kompletterar varandra på, genom uppmuntran till utveckling och upprättande av infrastruktur som erbjuder tjänster på gemenskapsnivå samt genom att se till att beslut om byggande av infrastruktur är av sådan art att de både främjar gemenskapen och den regionala utvecklingen.

Sambanden mellan vetenskap och samhälle.

Syftet med åtgärderna som vidtas under denna rubrik är att främja utvecklingen i gemenskapen av harmoniska relationer mellan vetenskap och samhälle med hjälp av nya förbindelser och en dialog mellan forskare, företrädare för industrin, politiska beslutsfattare och medborgare.

Frågor rörande relationerna mellan vetenskap och samhälle måste självfallet tas upp på europeisk nivå, eftersom de är av starkt europeisk karaktär. Detta har inte minst att göra med att sådana frågor ofta uppkommer på gemenskapsnivå, och med att det finns stora fördelar med att kunna utnyttja de erfarenheter och det kunnande som samlats i olika länder, och som ofta kompletterar varandra. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till alla olika synsätt som råder i de olika delarna av unionen.

(3) Åtgärderna i syfte att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet berör i första hand följande:

Främjande av ömsesidig öppning av nationella program och upprättande av nätverk eller samspel mellan nationella, europeiska och internationella forskningsinsatser, ekonomiska och statistiska analyser och prognoser, jämförelse mellan olika länders forskningspolitik, kartläggning av spetsforskning, stöd till en förbättrad rättslig och administrativ miljö för forskning och innovation i gemenskapen.

5.4. Genomförandebestämmelser

Genom ramprogrammet fastställs det sammanlagda beloppet, och reglerna, för gemenskapens finansiella stöd, samt även uppdelningen mellan de olika planerade åtgärderna.

Dessa belopp omfattar finansieringen av forskningsåtgärder samt personal- och förvaltningskostnader.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

Obs! Referensbeloppet som anslagits för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) ramprogram är 1 230 miljoner euro. Det sammanlagda beloppet för ramprogrammen 2002-2006 uppgår till 17 500 miljoner euro.

6.1.1 EG:s finansiella stöd i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

(om det förekommer flera åtgärder skall det för varje konkret insats inom varje åtgärd ges detaljer som gör det möjligt att bedöma omfattning och kostnad för genomförandet).

EG i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

Redogör vid behov för beräkningsmetoderna.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALEN OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

I syfte att säkerställa en god förvaltning av resurserna kommer personal- och förvaltningskostnaderna att granskas noga, utgående från ramprogrammets nya struktur. Denna granskning kommer att genomföras inom ramen för besluten om de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet.

Den planerade utvecklingen mot en mer decentraliserad förvaltning av forskningsverksamheten kommer att ge kommissionen möjlighet att föreslå en minskning av de allmänna administrationskostnaderna för programmen.

Tack vare nya instrument och genomförandebestämmelser kommer personalkostnaderna och de administrativa kostnaderna att utgöra en mindre andel än vad som var fallet i det förgångna. Förvaltningen av pågående projekt inom tidigare ramprogram kommer dock att behöva fortsätta.

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Uppföljningsmetod

De framsteg som gjorts mot skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet kommer att granskas regelbundet.

Det nya ramprogrammet, som är utformat för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, skall vara ett instrument som kompletterar gemenskapens och medlemsstaternas övriga verksamhet inom detta område. Forskningsverksamhetens art, och det faktum att olika typer av åtgärder vidtas på olika nivåer gör övervakningen och utvärderingen av programverksamheten mycket komplicerad.

Trots detta har man redan utvecklat en rad instrument för övervakning och bedömning av ramprogrammets resultat, och fler håller på att utvecklas. Dessa instrument utgår främst från uppgifter som härstammar från de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet. I besluten om de särskilda programmen kommer dessa instrument att beskrivas mer detaljerat.

Man kommer också att utveckla en serie indikatorer som är särskilt anpassade till ramprogrammets särdrag, och som gör det möjligt att bland annat kvanitifiera produktionen, förvaltningen, sammankopplingen till nät, utnyttjandet och effekterna av de kunskaper som uppkommer till följd av ramprogramverksamheten. Indikatorerna skall utvecklas med hänsyn tagen till de mål som fastställs i fördraget, bland annat främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män enligt artikel 3.2 samt främjandet av ekonomisk och social sammanhållning enligt artikel 158.

8.2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens

-Årlig övervakning: Kommissionen kommer att löpande övervaka ramprogrammets genomförande, vid behov med hjälp av lämpliga sakkunniga, för att se hur långt man nått på väg mot de fastställda målen. Undersökningen syftar i första hand till att fastställa om programmets mål, prioriteter, verktyg, finansiella medel och förvaltning fortfarande är anpassade till lägets utveckling.

-Årsrapport: I en årsrapport som i enlighet med artikel 173 i fördraget läggs fram inför Europaparlamentet och rådet offentliggörs uppgifter om hur långt man kommit med genomförandet av ramprogrammet. Årsrapporten kommer bland annat att omfatta resultaten av den årliga övervakningen, en redogörelse för den verksamhet som genomförts inom forskning och teknisk utveckling samt spridning av resultat under det föregående året, samt ett arbetsprogram för det innevarande året.

-Femårsutvärdering: Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en extern utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen, med beaktande av de mål som fastställts för de berörda perioderna. Kommissionen skall vidarebefordra slutsatserna från denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, tillsammans med sina egna anmärkningar.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

I besluten om de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet kommer det att redogöras för de åtgärder som vidtagits för bedrägeribekämpning.