—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011  (1),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet för det östliga partnerskapet som hölls i Bryssel den 15 december 2021,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 18 mars 2020 om det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla (JOIN(2020)0007),

—

med beaktande av Parisavtalet om klimatförändringar som antogs den 12 december 2015 och har ratificerats av Europeiska unionen och som även de östliga partnerländerna är parter i,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640) och av efterföljande lagstiftningsförslag och åtgärder,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2022 Planen REPowerEU (COM(2022)0230),

—

med beaktande av respektive associeringsavtal mellan EU och Georgien (2), Republiken Moldavien (3) och Ukraina (4), i synnerhet bestämmelserna om samarbete på energiområdet,

—

med beaktande av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen samt Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (5), och i synnerhet bestämmelserna om samarbete på energiområdet,

—

med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan (6), och av de pågående förhandlingarna om ett nytt ramavtal,

—

med beaktande av det samförståndsavtal om ett strategiskt energipartnerskap mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och Ukraina som undertecknades den 24 november 2016, och det samförståndsavtal mellan Europeiska unionen och Ukraina om ett strategiskt partnerskap om biometan, vätgas och andra syntetiska gaser som undertecknades den 2 februari 2023,

—

med beaktande av fördraget om upprättandet av energigemenskapen, i vilket de tre associerade länderna Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien är fördragsslutande parter och Armenien är observatör,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (7), (NDICI – Europa i världen),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder (8),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (9), och senare akter om makroekonomiskt stöd till länder i det östliga partnerskapet,

—

med beaktande av Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), som inrättats genom förordning (EU) 2021/947, och investeringsplattformen för grannskapsländer som dess regionala investeringsmekanism,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (10).

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (11),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 1997 om inrättande av partnersamverkansinstrumentet och kommissionens därpå följande meddelanden om fastställande av instrumentet för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) som verktyg för institutionell kapacitetsuppbyggnad i partnerländer,

—

med beaktande av arbetet i det östliga partnerskapets plattform 3 rörande konnektivitet, energieffektivitet, miljö och klimatförändringar, och i synnerhet energipanelen,

—

med beaktande av sin resolution av den 16 april 2021 ”Mot energieffektivitet, diversifiering och oberoende – ta itu med kapacitetsbehov för att stärka den europeiska energipolitiken och motverka hot mot energitryggheten i det östliga partnerskapet”  (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2023 om den gröna energiomställningen som svar på de nuvarande utmaningarna för energitryggheten i det östliga partnerskapet i samband med Rysslands anfallskrig och ockupation (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 mars 2024 om framtiden för politiken för det östliga partnerskapet efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina: det nya säkerhetsläget i regionen, inre och yttre utmaningar och möjligheter (14),

—

med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 7 om hållbar energi för alla, ”att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad” och mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, ”att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser”, och av följande skäl:

A.

Länderna i det östliga partnerskapet står inför växande och komplexa utmaningar när det gäller energitrygghet, framför allt till följd av yttre hot, regional instabilitet och den ökande politiseringen av energiförsörjningskedjorna.

B.

Rysslands pågående olagliga och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina och fortsatta militära ockupation i de suveräna länderna Georgien och Moldavien har allvarligt undergrävt den regionala stabiliteten och energitryggheten, vilket i sin tur lett till en kraftig och ihållande ökning av energipriserna, fördjupad energifattigdom och risker för den ekonomiska motståndskraften i både EU och länderna i det östliga partnerskapet.

C.

Rysslands avsiktliga och systematiska angrepp på Ukrainas energiinfrastruktur orsakar omfattande förstörelse och allvarliga skador på landets produktions- och överföringsinfrastruktur, vilket undergräver stabiliteten i landets energisystem. Att Ryssland riktar in sig på Ukrainas energiinfrastruktur och manipulerar gas- och oljeleveranserna till grannländerna är ett ständigt hot mot den regionala stabiliteten och visar att energi används som tvångsmedel och verktyg för att utöva geopolitiskt tryck. Internationella partner, däribland EU och länderna i det östliga partnerskapet, ger fortsatt viktigt stöd till Ukraina för att reparera, skydda och modernisera landets energiinfrastruktur.

D.

Rysslands anfallskrig har allvarligt stört energihandeln samt logistiken och investeringsflödena inom energisektorn i hela den östliga partnerskapsregionen, vilket har ökat trycket och minskat det finanspolitiska utrymmet för investeringar i den gröna omställningen.

E.

För att återuppbygga de energisystem som Ryssland skadat eller destabiliserat krävs samordnade återuppbyggnadsstrategier från EU och det östliga partnerskapet som kopplar samman målen för energitrygghet, ekonomisk återhämtning och hållbar tillväxt.

F.

För att länderna i det östliga partnerskapet ska kunna stärka sin motståndskraft mot påtryckningar på energiområdet krävs inte bara fysiska förbindelser med EU, utan också konvergens i fråga om lagstiftning, skydd av cybersäkerheten och samordnade krishanteringsmekanismer.

G.

Moldavien och Ukraina har drabbats av allvarliga avbrott i energiförsörjningen på grund av geopolitiska konflikter och ett alltför stort beroende av import från en enda källa, medan Georgien och Armenien vidtar åtgärder för att minska liknande sårbarheter genom diversifiering och infrastrukturutveckling.

H.

Energitrygghet är en grundläggande del av den nationella säkerheten för EU-länderna och länderna i det östliga partnerskapet. Det är viktigt att öka konnektiviteten, den inhemska produktionen av förnybar energi, energieffektiviteten och energibesparingarna för att öka energitryggheten och energiresiliensen samt främja social, ekonomisk och politisk stabilitet i regionen.

I.

Strategisk infrastruktur, såsom Moldaviens 400 kV-luftledningar mellan Isaccea, Vulcănești och det moldaviska termoelektriska kraftverket MGRES samt undervattenskabelprojektet i Svarta havet, går i många fall genom områden som är utsatta för geopolitiska risker och driftsstörningar.

J.

EU och länderna i det östliga partnerskapet måste satsa på att bygga upp resilienta energisystem genom att diversifiera energikällorna, uppgradera tekniken och integrera den regionala infrastrukturen på ett sätt som passar de nationella förhållandena.

K.

Ukrainas och Moldaviens framgångsrika synkronisering av sina elsystem med Entso för el 2022 är ett exempel på ökad marknadsintegration som andra länder i det östliga partnerskapet kan inspireras av.

L.

Investeringar i modernisering av elnäten, kapacitet för förnybar energi och lagringssystem i alla länder inom det östliga partnerskapet är avgörande för att uppnå energiresiliens på lång sikt. Med modern och flexibel energiinfrastruktur går det att integrera olika typer av förnybar energi, minska beroendet av import av fossila bränslen och stärka förmågan att hantera försörjningsavbrott. Investeringar på dessa områden är särskilt viktiga inom det östliga partnerskapet, eftersom det krävs både strukturella förändringar och ett förbättrat regionalt samarbete för att energisystemen där ska bli hållbara och säkra.

M.

Rysslands krig mot Ukraina har inneburit att Svartahavsområdet har fått en allt större strategisk roll i den geopolitiska konkurrensen om energikällor.

N.

Den sittande georgiska regeringen stöder samarbete med Rosneft för att raffinera rysk olja vid Georgiens nybyggda oljeraffinaderi i Kulevi.

O.

Gränsöverskridande projekt såsom undervattenskabeln i Svarta havet och Moldaviens sammanlänkningar med Rumänien bidrar till gemensamma säkerhetsmål i samtliga länder i det östliga partnerskapet genom att diversifiera energiförsörjningsvägarna, minska de geopolitiska riskerna och stärka den regionala resiliensen genom ökad marknadsintegration och ömsesidigt energistöd.

P.

Att uppfylla Parisavtalet är ett gemensamt åtagande för EU och länderna i det östliga partnerskapet. EU och länderna i det östliga partnerskapet bör inrikta sin energipolitik och sina energistrategier på att minska beroendet av kol, olja och gas.

Q.

Beroendet av import av fossila bränslen är fortfarande en allvarlig sårbarhet som understryker det akuta behovet av att diversifiera försörjningen och genomföra en grön omställning. Detta beroende innebär att länderna i det östliga partnerskapet utsätts för prisvolatilitet, geopolitiska påtryckningar och försörjningsavbrott, vilket minskar både energitryggheten och den ekonomiska stabiliteten. Därför är det strategiskt nödvändigt att påskynda omställningen till förnybar energi och diversifiera försörjningskällorna för att på så sätt bygga upp mer autonoma, resilienta och hållbara energisystem.

R.

Starkare partnerskap med tillförlitliga energileverantörer från den östliga partnerskapsregionen, även i Sydkaukasien, är avgörande för att på lång sikt diversifiera energiförsörjningsvägarna och energikällorna, särskilt mot bakgrund av EU:s insatser för att fasa ut beroendet av rysk gas och olja.

S.

Rysslands desinformation, cyberattacker och hybridhot riktade mot energisektorn kräver samordnade institutionella svarsmekanismer och regionala solidaritetsramar för att man på ett effektivt sätt ska kunna minska riskerna, stärka den kritiska infrastrukturens resiliens och säkerställa oavbruten energiförsörjning i alla länder inom det östliga partnerskapet.

T.

Ökad inhemsk produktion av förnybar energi och utveckling av lagringslösningar spelar en avgörande roll för att minska beroendet av energi från utlandet, stabilisera den nationella energibalansen och främja långsiktig resiliens.

U.

Visst fossilt bränsle av ryskt ursprung kommer fortfarande in på EU:s marknader via mellanliggande länder, och i många fall är det blandat med fossilt bränsle från andra källor eller ommärkt för att dölja ursprunget. Dessa metoder undergräver EU:s sanktioner, bromsar övergången till ren energi och ger en felaktig bild av att energimixen är miljövänligare. För att se till att övergången till förnybara energikällor verkligen sker och inte används för politisk eller kommersiell ”grönmålning” är det därför avgörande att öka transparensen och förbättra spårbarheten i energiförsörjningskedjorna.

V.

För att el- och gasmarknaderna ska fungera krävs ett förutsägbart och stabilt regelverk, transparenta och rättvisa prisstrukturer samt oberoende tillsynsmyndigheter som säkerställer marknadens integritet och konsumentskyddet.

W.

Insatser som ger konsumenter och lokalsamhällen större inflytande genom decentraliserad energiproduktion, energieffektivitetsinitiativ och deltagande från efterfrågesidan spelar en avgörande roll för att få till stånd en hållbar och inkluderande energiomställning.

X.

En rättvis omställning kräver riktade stödåtgärder och sociala skyddsåtgärder som bryter energifattigdomen och skyddar utsatta hushåll och arbetstagare från oproportionerliga effekter av strukturreformer inom energisektorn.

Y.

Genom att delta mer aktivt i EU:s regionala plattformar skapas förutsättningar för att föra en strukturerad politisk dialog, jämföra nationella framsteg och verka för en faktisk överföring av bästa praxis inom energiförvaltning och energireglering mellan länderna i det östliga partnerskapet.

Z.

Reformer inom energisektorn som syftar till att uppnå överensstämmelse med EU:s regelverk är en integrerad del av arbetet med att stärka det demokratiska styret, upprätthålla rättsstatsprincipen och främja en hållbar ekonomisk utveckling i de länder inom det östliga partnerskapet som har åtagit sig att fördjupa de politiska förbindelserna och den ekonomiska integrationen med EU.

AA.

Länderna i det östliga partnerskapet har ett strategiskt geografiskt läge och därmed stor potential att kunna spela en allt viktigare roll som transitkorridorer och energiknutpunkter för el, naturgas och koldioxidsnåla och förnybara gaser och därmed bidra till att öka energitryggheten i regionen och Europa.

AB.

Integrering av digitalisering, automatiseringsteknik och realtidsövervakningssystem förbättrar avsevärt resiliensen, den operativa transparensen och den övergripande effektiviteten hos nationella och regionala energisystem.

AC.

Projekt av intresse för energigemenskapen, projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse är viktiga strategiska verktyg för länderna i det östliga partnerskapet som fungerar som en drivkraft för utveckling, modernisering och digitalisering av energiinfrastrukturen och bidrar till att integrera länderna i den bredare europeiska energimarknaden genom förbättrad konnektivitet, operativ motståndskraft och teknisk innovation.

AD.

Riktade investeringar i utbildning, kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling för ingenjörer, teknisk personal, beslutsfattare och energiförvaltare är avgörande för att stödja övergången till en koldioxidsnål, tekniskt avancerad energiekonomi.

AE.

För att finansiera en lyckad energiomställning måste en rad olika finansiella resurser mobiliseras, däribland nationella budgetar, EU-bidrag och internationella bidrag, subventionerade lån och privat kapital, i kombination med effektiva samordningsmekanismer mellan givare och internationella finansinstitut.

AF.

Energisektorerna i länderna i det östliga partnerskapet kan dra nytta av det ekonomiska stöd som ges via EU-program som instrumentet Europa i världen, Interreg NEXT, makroekonomiskt stöd, EFHU+, Erasmus+, Horisont Europa och Taiex.

1.

Euronest fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands aggression mot Ukraina, inklusive Rysslands attacker mot energiinfrastrukturen, och auktoritära regimers, särskilt Rysslands, användning av energi som geopolitiskt vapen. Euronest uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att samarbeta nära med EU och likasinnade demokratiska partner för att förebygga, avskräcka från och effektivt bemöta politisk påtryckning genom avbrott i energiförsörjningen, och att samarbeta för att uppnå energisuveränitet inom en stark europeisk energiunion.

2.

Euronest understryker vikten av att fortsätta stödja återuppbyggnaden av den ukrainska energinfrastruktur som förstörts eller skadats till följd av Rysslands pågående aggression.

3.

Euronest förespråkar snabbare utveckling av kritisk infrastruktur, inbegripet sammanlänkningar, överföringsnät, smarta nät och lagringslösningar, och efterlyser riktat tekniskt och ekonomiskt stöd från EU och internationella partner för att underlätta dessa projekt.

4.

Euronest lovordar Ukraina för dess pågående insatser för att upprätthålla och stärka energiresiliensen mot bakgrund av Rysslands upprepade brutala attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur.

5.

Euronest ställer sig bakom Moldaviens insatser för att diversifiera energikällorna och energiimporten. Euronest efterlyser ökat EU-stöd för att finansiera diversifieringen, säkra alternativa importkällor och öka Moldaviens inhemska energiproduktion.

6.

Euronest rekommenderar en utökning av den kommersiella kapaciteten för elhandel mellan EU och det sammanlänkade systemet mellan Ukraina och Moldavien, utöver de nuvarande 2,1 GW, med en proportionell ökning av Moldaviens tilldelning (för närvarande cirka 300 MW), i syfte att bygga upp ytterligare resiliens i båda ländernas energisektorer och minska deras sårbarhet för hybridkrigföring och propaganda.

7.

Euronest stöder moderniseringen av eldistributionsnäten, särskilt utbyggnaden av smarta mätsystem, för att påskynda decentraliserad elproduktion, möjliggöra konsumentdeltagande på marknaden, minska energifattigdomen, utöka laddningsinfrastrukturen för elfordon och förbättra elförsörjningens kvalitet, tillförlitlighet och säkerhet.

8.

Euronest rekommenderar en snabb diversifiering av energikällor och energiförsörjningsvägar och att man prioriterar tillgång till flytande naturgas, integrering av förnybara energikällor, utveckling och förstärkning av nya och tillförlitliga försörjningskorridorer samt ökad gränsöverskridande handel med el för att minska beroendet av leverantörer med en enda källa.

9.

Euronest efterlyser ökade specifika investeringar inom ramen för instrumentet Europa i världen för att stödja energisektorn, med fokus på övergången till förnybar energi, förbättrad energieffektivitet i bostäder och industri samt anpassning av regelverken till EU:s regelverk, vilket skulle minska beroendet av ryska fossila bränslen och öka motståndskraften mot externa chocker.

10.

Euronest uppmanar kommissionen och internationella finansinstitut att utvidga de makroekonomiska stödpaketen till att omfatta mer än omedelbart budgetstöd och koppla dem till riktade investeringskomponenter för återuppbyggnad av energiinfrastrukturen och modernisering av industrin i den östliga partnerskapsregionen.

11.

Euronest uttrycker oro över Georgiens och Rysslands framväxande samarbete inom oljeraffinering, vilket samtidigt bidrar till att sanktionerna mot Ryssland kringgås.

12.

Euronest föreslår att investeringsplattformen för grannskapsländer och EFHU+ i första hand ska stödja återuppbyggnadsprojekt som syftar till att återuppbygga viktig energi- och transportinfrastruktur som förstörts eller skadats av den ryska aggressionen, samtidigt som man säkerställer transparens, hållbarhet och överensstämmelse med EU:s regelverk.

13.

Euronest rekommenderar att de återstående elsystemen inom det östliga partnerskapet gradvis integreras i det europeiska nätet (Entso för el), efter det framgångsrika exemplet med Ukraina och Moldavien, för att minska den tekniska isoleringen och beroendet av ryska och belarusiska system.

14.

Euronest rekommenderar att EU avsätter en del av medlen från Ukrainafaciliteten till återuppbyggnad av kritisk energiinfrastruktur som förstörts i ryska attacker, varvid prioritet bör ges åt smarta elnät, lagringskapacitet och förnybara mikronät för att säkerställa decentraliserad resiliens.

15.

Euronest uppmanar med kraft regeringarna i det östliga partnerskapet att genomföra bindande nationella mål för att minska energiintensiteten, med stöd av energibesiktningar, industriella effektivitetsprogram och tekniskt bistånd från EU inom ramen för den ekonomiska planen och investeringsplanen för det östliga partnerskapet.

16.

Euronest rekommenderar att EU och dess partner i det östliga partnerskapet fastställer prioriterade investeringskorridorer för sol- och vindkraftsprojekt med utgångspunkt i deras geografiska och klimatmässiga potential, med stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

17.

Euronest påminner om den strategiska betydelsen av de investeringar som gjorts inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet Interreg NEXT och framhåller att partnerregionerna i det östliga partnerskapet kan dra nytta av gemensamma energiprojekt, såsom gränsöverskridande sammanlänkningar av elnät, småskaliga anläggningar för förnybar energi i landsbygdsområden vid gränserna och samordnade strategier för energitrygghet och hållbar resursförvaltning.

18.

Euronest framhåller att makroekonomiskt stöd kan bidra till att stabilisera de offentliga finanserna och därmed göra det möjligt för regeringarna i det östliga partnerskapet att genomföra strukturreformer inom energisektorn, bland annat tullreformer, avreglering av el- och gasmarknaderna och inrättande av transparenta tillsynsorgan som är anpassade till EU:s standarder.

19.

Euronest uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna i länderna i det östliga partnerskapet att utvidga blandningsmekanismen inom investeringsplattformen för grannskapsländer för att mobilisera privat och offentlig finansiering för större energiinfrastrukturprojekt, såsom sammanlänkningar mellan länderna i det östliga partnerskapet och EU:s nät, storskaliga kraftverk för förnybar energi och investeringsprogram för energieffektivitet för små och medelstora företag.

20.

Euronest uppmanar EU och partnerländerna att ytterligare främja strategiska energikorridorer som förbinder det östliga partnerskapet med EU för att öka resiliensen och bidra till säkra, pålitliga och diversifierade energiförsörjningskedjor.

21.

Euronest uppmanar samtliga regeringar i det östliga partnerskapet att fullt ut genomföra marknadsreformer i linje med EU:s energilagstiftning som säkerställer transparenta prisstrukturer, rättvis konkurrens och ett starkt konsumentskydd.

22.

Euronest uppmanar EU att stödja civilsamhället och initiativ för ökad transparens, däribland antikorruptionsorgan och oberoende övervakningsorganisationer, eftersom dessa är viktiga instrument för att öka det interna trycket att genomföra reformer som syftar till att öka transparensen, stärka rättsstatsprincipen och främja en öppen ekonomi, och därmed skapa en gynnsam miljö för de investeringar som krävs inom energisektorn i länderna i det östliga partnerskapet.

23.

Euronest vill se ökade investeringar i energieffektivitetsåtgärder och moderna fjärrvärmenät, med särskilt fokus på utsatta stads- och landsbygdssamhällen som drabbas oproportionerligt hårt av energifattigdom.

24.

Euronest uppmuntrar inrättandet av regionala balansmarknader och mekanismer för delning av reserver för att öka systemets flexibilitet, stabilitet och resiliens vid försörjningsavbrott och fluktuationer i efterfrågan.

25.

Euronest framhåller hur viktigt det är att utveckla lokala industrier för förnybar energi och främja innovationsekosystem för att på så sätt driva på för regionalt samarbete och utbyte av expertis om teknik för ren energi.

26.

Euronest understryker att det krävs en teknikneutral strategi för att få till stånd en hållbar och säker energiomställning, så att EU:s medlemsstater och partnerländer kan kombinera förnybara energikällor med koldioxidsnåla energikällor och övergångsenergikällor, däribland naturgas, vätgas och innovativ kärnteknik, i enlighet med varje lands specifika förhållanden och energitrygghetsbehov.

27.

Euronest föreslår en utvidgning av utbildnings- och fortbildningsprogrammen genom Erasmus+, Horisont Europa och Taiex för att bygga upp kapacitet inom energireglering, teknisk ingenjörsvetenskap, cyberresiliens och hållbar energiomställning i länderna i det östliga partnerskapet.

28.

Euronest uppmanar EU och internationella finansinstitut att avsevärt öka det direkta ekonomiska stödet till infrastrukturprojekt som syftar till att fasa ut fossila bränslen och stärka resiliensen i hela den östliga partnerskapsregionen.

29.

Euronest framhåller vikten av att stärka industriella partnerskap och strukturer för privata investeringar mellan EU:s och det östliga partnerskapets energisektorer för att främja innovation, jobbskapande och tekniskt utbyte och därmed bidra till en konkurrenskraftig och resilient energimarknad.

30.

Euronest rekommenderar att man formaliserar strukturerade dialog- och samordningsplattformar mellan länderna i det östliga partnerskapet och EU för att regelbundet utbyta bästa praxis om energitrygghetspolitik, marknadsintegration och krishanteringsmekanismer.

31.

Euronest uppmanar beslutsfattare i EU och det östliga partnerskapet att hålla fysiska möten för att hålla energisektorn högt upp på dagordningen, detta med tanke på sårbarheten hos de icke-oberoende energisektorerna i länderna i det östliga partnerskapet och den eskalerande hybridkrigföringen som utnyttjar denna sårbarhet. Euronest rekommenderar att det minst en gång om året anordnas ett offlineevenemang för beslutsfattare inom energisektorn i det östliga partnerskapet och EU för att underlätta dialogen mellan dem.

32.

Euronest efterlyser oberoende och fullständigt transparenta nationella energitillsynsmyndigheter i hela den östliga partnerskapsregionen för att säkerställa efterlevnaden av energigemenskapens regelverk och förhindra monopolistiska eller politiskt motiverade metoder inom energiförsörjningen.

33.

Euronest uppmuntrar till riktad EU-finansiering för modernisering eller rehabilitering av energiintensiva industrisektorer, såsom sektorerna för metallurgi, cement och kemikalier, så att de följer riktmärkena enligt EU:s utsläppshandelssystem och förbättrar koldioxidproduktiviteten.

34.

Euronest framhåller att det krävs ett systeminriktat förhållningssätt till sammankopplade energisystem i policydokument.

35.

Euronest understryker att den hållbara omställningen måste gå hand i hand med ekonomisk konkurrenskraft och överkomliga energipriser för hushåll och företag, så att klimatmålen kan uppnås utan att den industriella utvecklingen eller den sociala sammanhållningen undergrävs.

36.

Euronest betonar att energimixen måste utformas på ett lämpligt sätt, med hänsyn till varje energikällas variabilitet, tillgänglighet, prisvärdhet och hållbarhet.

37.

Euronest framhåller att det behövs tillräckliga anläggningar för elbalansering för att säkerställa kontinuiteten i elförsörjningen i elsystem som domineras av förnybar energi.

38.

Euronest understryker hur viktigt det är att stärka konsumenternas inflytande, främja decentraliserad energiproduktion och underlätta sammanslutningen av prosumenter och konsumenter i förnybara energisamhällen och medborgarenergisamhällen.

39.

Euronest förespråkar storskaligt införande av smarta mätare, digital nätförvaltning och dataanalyssystem för att optimera energieffektiviteten och öka flexibiliteten på efterfrågesidan.

40.

Euronest uppmuntrar partnerskap mellan kommuner och städer i länderna inom det östliga partnerskapet för genomförandet av handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder som främjar lokal hållbar energiutveckling.

41.

Euronest välkomnar initiativ för att inrätta nationella och regionala gröna investeringsfonder som mobiliserar resurser för förnybar energi, förbättrad energieffektivitet och minskad energifattigdom.

42.

Euronest efterlyser stärkta tillsynsmyndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet för att säkerställa oberoende tillsyn, opartisk tvistlösning och en strikt tillämpning av marknadsreglerna.

43.

Euronest ställer sig bakom ett utökat samarbete mellan universitet och forskningscentrum i länderna inom det östliga partnerskapet och motsvarande institutioner i EU, särskilt inom avancerade områden såsom vätgasteknik med största möjliga miljö- och samhällsnytta, havsbaserad vindkraft och cirkulära energisystem.

44.

Euronest framhåller att jämställdhet och ungdomars delaktighet måste integreras i all energipolitik, alla energiprogram och alla institutionella beslutsprocesser.

45.

Euronest understryker att god samhällsstyrning, transparens, rättsstatsprincipen och åtgärder mot korruption är nödvändiga förutsättningar för att i praktiken åstadkomma en energiomställning och attrahera hållbara investeringar i energisektorn.

46.

Euronest upprepar att det är av strategisk vikt att utveckla regionala system för tidig varning som snabbt kan upptäcka och åtgärda avbrott i energiförsörjningen, infrastrukturhaveri och samordnade hybridhot.

47.

Euronest uppmanar länderna i det östliga partnerskapet att påskynda utfasningen av föråldrad teknik som bygger på fossila bränslen och prioritera investeringar i modern infrastruktur för koldioxidsnål energiproduktion.

48.

Euronest uppmanar med kraft EU att upprätthålla särskilda finansieringsflöden inom ramen för instrumentet Europa i världen och investeringsplattformen för grannskapsländer, med särskilt fokus på att förbättra energitryggheten och energiresiliensen i hela den östliga partnerskapsregionen.

49.

Euronest förespråkar en harmonisering av tekniska standarder och certifieringsprocesser för gränsöverskridande energiinfrastruktur och handel med förnybar energi för att underlätta en smidigare regional integration.

50.

Euronest föreslår att länderna i det östliga partnerskapet och EU-länderna genomför gemensamma sårbarhetsbedömningar och scenariobaserade övningar för att stärka den regionala beredskapen och den samordnade insatsförmågan.

51.

Euronest betonar den avgörande roll som en fortsatt naturgastransitering genom Ukraina spelar, men uppmuntrar samtidigt en proaktiv utveckling av långsiktiga alternativa transitlösningar och framhåller den strategiska vikten av att utveckla gaskorridoren genom Balkan som en viktig försörjningsväg för Moldavien, Ukraina och Balkanländerna.

52.

Euronest framhåller Sydkaukasiens strategiska betydelse för EU:s energitrygghet. Euronest understryker att det krävs långsiktiga investeringar i att modernisera energiinfrastrukturen och stärka den inter- och intraregionala konnektiviteten, bland annat genom den gröna energikorridoren, för att fullt ut utnyttja regionens potential som viktig energiknutpunkt och transitväg mellan Centralasien och Europa.

53.

Euronest rekommenderar att EU överväger att inrätta särskilda finansieringsmekanismer för projekt av intresse för energigemenskapen för att effektivt överbrygga befintliga finansieringsluckor och därigenom bidra till ett snabbt genomförande av kritiska infrastrukturprojekt som är nödvändiga för regional energiintegration och försörjningstrygghet.

54.

Euronest uppmuntrar EU att se över och finjustera utvärderingskriterierna för gränsöverskridande projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse för att se till att de strategiska fördelarna för medlemmar i energigemenskapen utanför EU erkänns tillräckligt och integreras på ett rättvist sätt i beslutsprocesserna, vilket främjar ett starkare regionalt samarbete och en omfattande energiintegration.

55.

Euronest rekommenderar att åtgärder vidtas för att främja offentlig-privata partnerskap som bidrar till att attrahera och utnyttja privata kapitalinvesteringar i projekt för ren energi, med stöd av effektiva riskdelningsinstrument och blandade finansieringssystem.

56.

Euronest påminner om att tilldelningen av EU-medel till länderna i det östliga partnerskapet är villkorad av att de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principer som fastställs i avtalen mellan EU och det östliga partnerskapet respekteras fullt ut, och att efterlevnaden av dessa grundläggande värden är en förutsättning för att få delta i EU-finansierade program.

57.

Euronest framhåller att alla dessa åtgärder syftar till att stärka energioberoendet i länderna i det östliga partnerskapet gentemot Ryssland och dess nationella myndigheter, med tanke på Rysslands uppenbara invasion och anfallskrig mot Ukraina och dess fortsatta ingripanden i och hot mot Georgien, Moldavien och andra partnerländer i det östliga partnerskapet.

58.

Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionsledamoten med ansvar för utvidgning, Europeiska utrikestjänsten samt regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet.