Föredragande:

Giuseppe GUERINI

Rådgivare	Samuel CORNELLA (för föredraganden)
Remiss	Skrivelse från Maroš ŠEFČOVIČ, kommissionsledamot med ansvar för handel och ekonomisk säkerhet samt kontakter mellan institutionerna och öppenhet, 20.3.2025
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	4.7.2025
Antagande vid plenarsessionen	17.7.2025
Plenarsession nr	598
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	131/0/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) betonar att finansiell kompetens är avgörande för att främja enskilda individers och familjers förmåga att spara och investera, och utgör därmed grunden för att de ska kunna uppnå ekonomisk stabilitet och ekonomiskt oberoende. Denna förmåga bör därför aktivt främjas som en nödvändig förutsättning för finansiell kompetens.

1.2

EESK betonar att finansiell kompetens bidrar till en djupgående förståelse av skuldsättning samt av hur finansmarknaderna fungerar, hur investeringar beskattas och hur försäkringar kan fungera som riskhanteringsverktyg. Dessa aspekter är avgörande för enskilda personers förmåga att hantera finansiella och icke-finansiella risker, utnyttja ekonomiska möjligheter på ett välgrundat sätt och planera sin egen pension.

1.3

EESK påpekar att de betydande skillnaderna i finansiell kompetens mellan medlemsstaterna och mellan olika befolkningsgrupper måste åtgärdas genom riktade initiativ, även på EU-nivå. I dessa initiativ bör man ta hänsyn till de åtgärder som redan vidtagits på nationell nivå och beakta att den varierande graden av finansiell kompetens är beroende av sammanhanget.

1.4

Kommittén konstaterar att investeringar i finansiell kompetens också är avgörande för att minska ojämlikhet och utsatthet och för att stärka de sociala rättigheterna i EU. Studier och undersökningar visar nämligen att bristen på finansiella färdigheter är mest uttalad i de mest sårbara befolkningsgrupperna.

1.5

EESK anser att finansiell kompetens är – och i framtiden i allt högre grad kommer att bli – ett verktyg som kan bidra till effektiv socialförsäkrings- och pensionsplanering och till att människor får tillgång till sjukförsäkring och försäkring för att täcka omsorgsbehov. Detta är särskilt viktigt med tanke på den demografiska utvecklingen och det ökande trycket på de nationella välfärdssystemen.

1.6

EESK betonar vikten av att medborgare i alla åldrar får en bättre förståelse av tre nyckelbegrepp, nämligen i) vikten av att diversifiera, ii) korrelationen eller den bristande korrelationen mellan tillgångsklasser, bl.a. mot bakgrund av den höga korrelationen mellan aktier och obligationer i perioder med hög inflation (2022, 2025), och iii) betydelsen av tid, tålamod och ett långsiktigt perspektiv för att fullt ut utnyttja effekterna av sammansatt ränta.

1.7

Vi uppmuntrar institutionerna att vidta omfattande åtgärder i fråga om finansiell kompetens redan från EU-medborgarnas tidiga skolår, genom att bl.a. införa ämnet i skolornas läroplaner. Samtidigt finns det ett behov av att nya företagare, särskild de som kommer från missgynnade miljöer får stöd när det gäller att förvärva finansiell kompetens och entreprenörsfärdigheter, även utanför det traditionella utbildningssystemet. Kommittén uppmuntrar det civila samhället att spela en aktiv roll i detta avseende och betonar att ideella aktörer måste ta på sig en ledande roll för att säkerställa att de finansiella utbildningsprogrammen kännetecknas av opartiskhet och kritiskt tänkande. Med detta i åtanke skulle det kunna vara lämpligt att inrätta en ”europeisk dag för finansiell utbildning” för att främja permanenta initiativ för att öka medvetenheten.

1.8

EESK betonar vikten av att snabbt utveckla ett regelverk som är tillräckligt flexibelt för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa att regleringsåtgärderna vidtas i rätt tid och är relevanta för konkreta nya företeelser, såsom sociala nätverk och så kallade finansiella influerare.

1.9

EESK varnar för de växande farorna med finansiella bedrägerier och nätbedrägerier, som visar att det inte bara är viktigt med finansiella kunskaper och färdigheter, utan också att vara mer medveten om sitt beteende. Risken blir större av att artificiell intelligens används för att genomföra bedrägerier och stjäla känsliga uppgifter, vilket särskilt drabbar personer som har mindre erfarenhet av att använda digitala verktyg. Det finns därför ett akut behov av samordnade åtgärder på EU-nivå, i kombination med nationella åtgärder i form av både lagstiftning och cybersäkerhetsinvesteringar.

2.   Bakgrund till förslaget

2.1

Enligt en internationell undersökning av vuxnas finansiella kompetens (1) saknar omkring hälften av den vuxna befolkningen i EU en tillräcklig förståelse av grundläggande finansiella begrepp (2). Det är särskilt oroande att problemet drabbar de mest utsatta samhällsgrupperna på ett oproportionerligt sätt jämfört med andra grupper.

2.2

Resultaten av en Eurobarometerundersökning om finansiell kompetens som offentliggjordes av kommissionen i juli 2023 (3) visar att endast 18 % av EU-medborgarna har en hög nivå av finansiell kompetens, 64 % en genomsnittlig nivå och återstående 18 % en låg nivå. Det finns också stora skillnader mellan medlemsstaterna, och endast i fyra länder (Nederländerna, Sverige, Danmark och Slovenien) uppvisar mer än 25 % av personerna en hög finansiell kompetens.

2.3

Resultaten av Eurobarometerundersökningen om finansiell kompetens visade att finansiell utbildning i synnerhet måste riktas till kvinnor, ungdomar, låginkomsttagare och personer med en generellt lägre utbildningsnivå, som generellt tenderar att ha lägre finansiell kompetens än andra grupper. EESK har dessutom redan konstaterat att lägre formell utbildning, tillsammans med lägre grad av digitala färdigheter, skapar problematiska utsikter för integrationen på arbetsmarknaden och i samhället av personer med funktionsnedsättning (4).

2.4

Under de senaste åren har kommissionen arbetat för att öka den finansiella kompetensen hos både vuxna och unga EU-medborgare. Flera referensramar har offentliggjorts i detta avseende, och kommissionen arbetar för att hjälpa nationella myndigheter, det civila samhället och berörda parter att utarbeta politiska åtgärder, program och utbildningsmaterial som rör finansiell kompetens.

2.5

I synnerhet har kommissionen och OECD gemensamt utarbetat en ”ram för finansiell kompetens” för barn och ungdomar, som offentliggjordes den 27 september 2023 (5), för att hjälpa medlemsstaterna, finanssektorn och andra intressenter att utarbeta initiativ och program som syftar till att förbättra de nya generationernas finansiella kompetens så att de själva kan fatta välgrundade finansiella beslut.

2.6

Den 14 maj 2024 godkände rådet sina slutsatser om finansiell kompetens och i) underströk att det är brådskande att vidta ytterligare åtgärder för att främja finansiell kompetens i hela EU, ii) konstaterade att finansiell kompetens är viktigt för att förbättra EU-medborgarnas ekonomiska välbefinnande och den finansiella inkluderingen, och iii) betonade att finansiell kompetens inte bara gagnar enskilda personer utan även samhället i vidare bemärkelse, samt noterade dessutom att ökad finansiell kompetens kan öka förtroendet mellan medborgare och finansinstitut (6).

2.7

I sina slutsatser noterade rådet också att digitaliseringen av det finansiella landskapet skärper behovet av att snarast möjligt ytterligare höja nivån på den finansiella kompetensen och de digitala färdigheterna i EU, och tillfogade att ökad finansiell kunskap kan hjälpa medborgarna att ta vara på de nya möjligheter som härrör från digitalisering av finanssektorn.

2.8

EESK vill fästa uppmärksamheten på den kampanj för finansiell kompetens och inkludering som nyligen genomförts av Financial Times, där beslutsfattare uppmanades att betrakta grundläggande finansiella kunskaper som en nyckelkompetens, som bör stärkas inom ramen för en matematikundervisning där tonvikt läggs på ”matematik för livet” (7). Annamaria Lusardi vid Stanford University har i studier i detta ämne empiriskt kunnat visa att många människor saknar grundläggande aritmetiska färdigheter, och att många människor inte kan förstå hur inflationen inverkar på deras inkomst eller beräkna de årliga kostnaderna för ett lån med en räntesats på 2 % (8).

2.9

Genom detta yttrande vill EESK framföra ett antal kommentarer om finansiell kompetens i EU för att ge ett meningsfullt bidrag till den pågående debatten på de europeiska företagens och det civila samhällets vägnar, samt lägga fram politiska rekommendationer. Vi delar kommissionens och rådets uppfattning att finansiell kompetens är en nyckelprioritering för en starkare och effektivare inre marknad.

2.10

EESK instämmer i kommissionens meddelande av den 5 mars 2025 med titeln ”Kompetensunionen” (9) när det gäller att bristen på kompetens inom ekonomi och företagande bland EU-medborgarna begränsar EU:s innovations- och tillväxtpotential. Kommittén uppmanar därför kommissionen att genomföra konkreta initiativ för att främja omfattande åtgärder för finansiell utbildning.

3.   Allmänna och särskilda kommentarer

3.1

EESK betonar att finansiell kompetens kan bidra till att förbättra medborgarnas förmåga att spara, planera och upprätta en budget och därigenom främjar deras finansiella stabilitet och oberoende. Den bör därför aktivt stödjas och främjas.

3.2

EESK betonar också att grundläggande finansiell kunskap är en ytterst viktig förutsättning för att enskilda individer och familjer ska kunna göra välgrundade val som ökar deras finansiella stabilitet och främjar deras ekonomiska oberoende. Denna grundläggande kunskap – dvs. den praktiska förmågan att förstå grundläggande finansiella begrepp såsom sparande, budgetplanering, ränta och ansvarsfulla utgifter – är avgörande för att kunna tillämpa finansiella principer effektivt i vardagslivet. Den bör därför aktivt främjas och stödjas som en hörnsten i alla strategier för finansiell kompetens.

3.3

EESK betonar att en grundlig förståelse av skuldsättning, av hur olika investeringar beskattas, vilket juridiskt ansvar som gäller och av hur försäkringar kan fungera som ett riskhanteringsverktyg är avgörande för en heltäckande finansiell kompetens. Dessa aspekter är avgörande för de enskilda individernas förmåga att hantera finansiella och icke-finansiella risker och utnyttja ekonomiska möjligheter. Människor som saknar tillräckliga kunskaper på dessa områden löper större risk för överskuldsättning och är mer sårbara för de ekonomiska effekterna av oförutsedda händelser.

3.4

EESK noterar att investeringar i finansiell kompetens är avgörande för att minska ojämlikheter och svårigheter och för att stärka de sociala rättigheterna i hela EU. Flera studier och undersökningar (10) visar att bristen på finansiell kompetens är mest uttalad bland de mest utsatta befolkningsgrupperna.

3.5

EESK framhåller särskilt att det finns behov av finansiell utbildning som är anpassad till kvinnors behov, där hänsyn tas till i) de särskilda utmaningar som kvinnor ställs inför genom livet, t.ex. lägre inkomster än män eller pauser i karriären, ii) kvinnors roll i hushållens köpbeslut, och iii) konsekvenserna av kvinnors ekonomiska oberoende när det gäller att förebygga könsrelaterat våld, som i många fall åtföljs eller förvärras av olika sorters påtvingat ekonomiskt beroende.

3.6

EESK betonar att de betydande skillnaderna i finansiell kompetens mellan medlemsstaterna bör åtgärdas genom riktade initiativ på EU-nivå. Dessa initiativ bör ta vederbörlig hänsyn till initiativ som redan har genomförts av medlemsstaterna och till de olika nivåerna av finansiell kompetens i Europa. Detta skulle bidra till att säkerställa en bred spridning av finansiell kunskap på den inre marknaden och fungera som ytterligare ett verktyg för att främja konvergens och generellt välstånd i EU.

3.7

EESK anser att ökad finansiell kompetens skulle kunna hjälpa EU-medborgarna att bättre hantera plötsliga inkomstchocker, vilket kan visa sig vara avgörande i en tid av ökande spänningar i den internationella handeln och de globala värdekedjorna. Enligt en nyligen genomförd undersökning uppgav en fjärdedel av de svarande (25 %) att de endast kunde täcka sina levnadskostnader under en månad, utan lån eller överföringar, om de miste sin huvudsakliga inkomstkälla (11). De som tillhör den kategori som har lägst finansiell kompetens förefaller vara särskilt sårbara, vilket ytterligare understryker att det är bråttom att vidta åtgärder på detta område.

3.8

EESK anser att finansiell kompetens håller på att bli – och i ännu högre grad i framtiden kommer att vara – ett nyttigt och kompletterande verktyg för effektiv planering av sociala trygghetsinstrument. Dock måste ansvaret för att säkerställa ett fullgott socialt trygghetssystem förbli grundvalen för de offentliga pensionssystemen. Tilläggspensioner, sjukförsäkring och försäkring för att täcka omsorgsbehov och för långtidsvård förefaller dock bli allt viktigare som skyddsformer. Detta är särskilt viktigt med tanke på det ökande demografiska trycket och de ständiga påfrestningarna på de nationella systemen för social trygghet. Som framgår av viktiga publikationer medför bristen på finansiell kunskap att människor inte förbereder sig på framtiden. Det är mindre sannolikt att personer med begränsade finansiella kunskaper planerar sin pension eller tecknar sjukförsäkring för långtidsvård. Detta gäller i mycket hög grad i flera olika länder (12).

3.9

EESK stöder den metod som kommissionen nyligen använde i sin undersökning från 2023 för att bedöma finansiella kunskaper i EU (13). Undersökningen inriktades på fem nyckelfaktorer: i) att förstå inflationens effekter, ii) sammansatt ränta och hur den fungerar, iii) fastställande av tillgångars baspris, iv) förhållandet mellan risk och avkastning, och v) riskspridning.

3.10

När det gäller investeringar anser EESK att det är viktigt att man specifikt inriktar sig på att förbättra förståelsen av tre nyckelbegrepp hos medborgare i alla åldrar, närmare bestämt: i) vikten av att sprida sina investeringar mellan mycket olika produkter, t.ex. börshandlade fonder och indexfonder som visserligen medför en viss risk men i regel inte koncentrerar risken till en viss aktie eller obligation, ii) korrelationen eller bristen på korrelation mellan olika tillgångsklasser, i synnerhet mot bakgrund av inflationens utveckling på senare tid (2022, 2025), som lett till att korrelationen mellan aktier och obligationer har varit högre än normalt, och iii) betydelsen av tid, tålamod och ett långsiktigt perspektiv för att fullt ut kunna dra nytta av sammansatt ränta.

3.11

EESK anser också att det är strategiskt viktigt att fokusera på att förbättra förståelsen av skulder och hypotekslån, så att medborgarna kan anpassa sina hypotekslån till sina specifika levnadsvillkor så att de har rätt verktyg för att undvika fattigdom och främja sparande.

Alla medborgare oavsett ålder bör ha grundläggande kunskaper om följande: i) lånetyper (med fast ränta, med rörlig ränta eller flexibla lån, ii) löptid, iii) räntesats, iv) lånebeloppet i förhållande till målet, v) avgifter, vi) effektiv ränta, och vii) refinansieringsmöjligheterna.

3.12

EESK delar rådets uppfattning (14) att finansiella beslut i allt högre grad påverkas av finansteknik och att det sätt på vilket människor skaffar sig information och fattar beslut utvecklas i en aldrig tidigare skådad takt.

3.13

Samtidigt varnar EESK för farorna med den allt större risken för finansiella bedrägerier och nätbedrägerier, som människor i allt högre grad utsätts för. Denna utveckling visar tydligt att det inte bara är viktigt med finansiella kunskaper och färdigheter, utan också att vara mer medveten om sitt beteende. Dessa risker håller på att bli ännu mer uttalade i och med att artificiell intelligens används för att genomföra bedrägerier och stöld av uppgifter, något som särskilt drabbar personer som är mindre förtrogna med användningen och hanteringen av digitala enheter. Åtgärder, i fråga om både lagstiftning och investeringar i cybersäkerhet, som samordnas på EU-nivå och genomförs av medlemsstaterna är således värdefulla och nödvändiga.

3.14

EESK betonar vikten av att snabbt utarbeta ett regelverk som är tillräckligt flexibelt för att ta hänsyn till utvecklingen av nya trender på finansmarknaderna och säkerställa att regleringsåtgärderna anpassas till den faktiska utvecklingen i rätt tid. Carmine Di Noia, OECD:s direktör för finansiella frågor och näringsliv, har konstaterat att målet när det gäller de färdigheter som behövs för att uppnå en grundläggande finansiell kompetens ständigt förändras, att det handlar om outforskade områden och att ingen talade om kryptovalutor, artificiell intelligens eller finfluerare (finansiella influerare) för 10 år sedan (15).

3.15

I detta avseende påpekar EESK att 43 % av de tillfrågade 18–34-åringarna i en undersökning som Hargreaves genomförde 2021 på den brittiska marknaden uppgav att de hade förvärvat sina finansiella kunskaper på finansföretags webbplatser. I juli 2024 hade denna procentandel sjunkit till 29 %. Samtidigt har antalet personer som använder Reddit för investeringsidéer ökat från 17 % till 26 %, och andelen som använder TikTok för samma ändamål har ökat från 12 % till 20 % (16).

3.16

EESK konstaterar att hållbara och etiska investeringar liksom påverkansinvesteringar får allt större betydelse och att ett betydande antal investerare fokuserar på kriterier som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-kriterier) när de fattar finansiella beslut. EESK rekommenderar därför att färdigheter för att bedöma ESG-märkta produkter blir en viktig del av den finansiella kompetensen i framtiden, så att medborgarna får möjlighet att göra en tillfredsställande bedömning av balansen mellan etiska värden och ekonomisk avkastning hos dessa produkter.

3.17

EESK uppmuntrar institutionerna att ta initiativ till förmedling av finansiell kompetens redan från EU-medborgarnas första skolår, eventuellt genom att detta ämne görs till en fast del av läroplanen med hjälp av lärare och pedagoger. Att börja investera i tidig ålder erbjuder många fördelar, varav den viktigaste är ackumulering av sammansatt avkastning över tid. Under de första skolåren bör utbildningen fokusera på grundläggande begrepp, såsom pengarnas värde och funktion. Mer komplexa ämnen, t.ex. hur man sparar, hanterar en budget och investerar, kan införas successivt i senare årskurser.

3.18

EESK betonar också att det är mycket viktigt att man hjälper de nya generationerna att redan i låg ålder bli förtrogna med volatiliteten i samband med investeringar. I den åldern är de investerade beloppen lägre och avkastningen på investeringarna är inte i samma utsträckning nödvändig för att täcka levnadskostnaderna.

3.19

EESK framhåller att nya företagare ofta saknar finansiell kompetens, inte känner till finansvärlden och saknar tillgång till de befintliga verktyg som skulle kunna vara användbara för dem. För att åtgärda denna brist skulle utbildningsprogram för nya företagare kunna utarbetas i samarbete med företagare och experter på små och medelstora företag. Kommittén uppmuntrar det civila samhället att spela en aktiv roll i detta avseende och betonar att ideella aktörer måste ta på sig en ledande roll för att säkerställa att de finansiella utbildningsprogrammen kännetecknas av opartiskhet och kritiskt tänkande. Med detta i åtanke skulle det kunna vara lämpligt att inrätta en ”europeisk dag för finansiell utbildning” för att främja permanenta initiativ för att öka medvetenheten.

3.20

EESK anser att innehållet och materialet i utbildningsinitiativ om finansiell kompetens bör inriktas på att tillgodose målgruppens särskilda behov och vara inkluderande med avseende på utsatta grupper. Finansiell utbildning för studerande och unga vuxna också kan förbättra de ekonomiska kunskaperna hos dem som ingår i deras omedelbara umgängeskrets. Detta tyder på att finansiell utbildning för ungdomar kan ha en multiplikatoreffekt. Med tanke på den demografiska sammansättningen hos populationen av studerande och föräldrar är de som främst drar nytta av multiplikatoreffekterna personer i åldern 40–50 år. Spridningseffekterna är starkast bland dem med lägre initial finansiell kompetens (17).

3.21

EESK uppmanar till att insatser görs för att upplysa barn och yngre generationer om den ökande digitaliseringen av pengar och betalningar, som kännetecknas av minskad användning av kontanter och en allt mer omfattande användning av kontaktlösa kort, finansappar och finansiella onlinetjänster. Denna upplysningsverksamhet bör genomföras i en kontrollerad miljö för att hjälpa ungdomar att tidigt utveckla en förståelse av den ”digitala finansiella kulturen”, bl.a. konsekvenserna av användning av tjänster som ”köp nu, betala senare” och riskerna med onlinespel som kostar pengar.

3.22

Det bör också göras möjligt för äldre att lära sig hur de kan få säker tillgång till digital information online om finansiella produkter. Det civila samhällets organisationer kan spela en nyckelroll i detta avseende, när det gäller att säkerställa fortsatt och livslångt lärande för specifika utsatta grupper, inbegripet personer med funktionsnedsättning, kvinnor från olika etniska och sociala bakgrunder och analfabeter, som kanske inte har haft möjlighet att lära sig om finansiella begrepp tidigare i livet.

3.23

Initiativ för finansiell utbildning bör också göras tillgängliga för sårbara ungdomar genom att man utvidgar de program som når ungdomar utanför det formella utbildningssystemet och i utsatta situationer (unga som varken arbetar eller studerar, ungdomar från familjer med låg inkomst, migranter och ungdomar på landsbygden osv.). Utöver att stödja eventuella initiativ från det civila samhället bör medlemsstaterna med stöd av EU-medel (ESF+, Erasmus+) genomföra lokala workshoppar, mentorprogram och aktiviteter i ungdomscentrum för att undervisa i finansiell kompetens.

3.24

EESK lovordar slutligen det program som Finland har utvecklat genom sitt nationella nätverk av entreprenörsbyar i syfte att förbättra ungdomars finansiella kultur och de praktiska experimenten i detta hänseende. Enligt vissa källor deltar så många som 91 % av finländska studerande i programmet Yrityskylä som omfattar 10 lektioner. Där lär de sig bl.a. hur företag, ekonomin och samhället fungerar och hur man söker arbete (18). Programmet är en del av Finlands bredare och ambitiösa mål att vara det land som har högst finansiell kompetens i världen senast 2030.

3.25

Enligt de personer som är involverade i programmet är målet i Finland när det gäller finansiell kompetens att människor ska kunna fatta hållbara ekonomiska beslut som skapar värde. Dessa beslut fattas i olika roller – individuellt eller i familjer, i företag och i nästan alla samhällsverksamheter. Därför handlar det inte bara om att hantera sitt eget ekonomiska välbefinnande och kapital (19).

---

(1)  OECD/INFE, ” International survey of adult financial literacy ”, 2023: https://www.oecd.org/en/publications/oecd-infe-2023-international-survey-of-adult-financial-literacy_56003a32-en.html.

(2)   ” Monitoring the level of financial literacy in the EU ”, Eurobarometer, juli 2023: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2953.

(3)  OECD och Europeiska kommissionen, ” Financial competence framework for children and youth ”, september 2023: https://finance.ec.europa.eu/system/files/2023-09/230927-financial-competence-framework-children-youth_en.pdf.

(4)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Att inkludera personer med funktionsnedsättning i samband med utvecklingen av ny teknik och AI – möjligheter, utmaningar, risker och utsikter (förberedande yttrande på begäran av det polska ordförandeskapet) (EUT C, C/2025/2959, 16.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/2959/oj).

(5)  OECD och Europeiska kommissionen, ” Financial competence framework for children and youth ”, september 2023: https://finance.ec.europa.eu/system/files/2023-09/230927-financial-competence-framework-children-youth_en.pdf.

(6)  Europeiska unionens råd, Rådets slutsatser om finansiell kompetens, den 14 maj 2024: https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2024/05/14/capital-markets-union-council-approves-conclusions-on-financial-literacy/.

(7)  Financial Times, ” Financial literacy ”: https://www.ft.com/financial-literacy.

(8)  Annamaria Lusardi och Olivia S. Mitchell, ” Financial Literacy Around the World: an Overview ”, 2011: https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-pension-economics-and-finance/article/financial-literacy-around-the-world-an-overview/0488F901318E0FBC4C92DC6E964AB89C.

Annamaria Lusardi och Olivia S. Mitchell, ” The Economic Importance of Financial Literacy: Theory and Evidence ”, 2014: https://www.aeaweb.org/articles?id=10.1257/jel.52.1.5.

(9)  Europeiska kommissionen, ” Kompetensunionen ”, den 5 mars 2025: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX%3A52025DC0090.

(10)  OECD (2005), ” Recommendation of the Council on Principles and Good Practices for Financial Education and Awareness ”. OECD (2012): https://legalinstruments.oecd.org/en/instruments/OECD-LEGAL-0338, ” PISA 2012 Financial Literacy Assessment Framework ”, Paris, OECD. Willis L.E. (2022), ” Alternatives to financial education ”, i Nicolini G. och Cude B.J., (ingår i) The Routledge Handbook of Financial Literacy, Routledge. Världsekonomiskt forum (2016): https://www.taylorfrancis.com/chapters/edit/10.4324/9781003025221-23/alternatives-financial-education-lauren-willis?context=ubx&refId=25b658dd-07f9-4784-8c49-e7d71a16fec2, ” New Vision for Education.Unlocking the Potential of Technology ”, Genève, Världsekonomiskt forum: https://widgets.weforum.org/nve-2015/index.html.

(11)  Europeiska kommissionen, ” European Financial Stability and Integration Review (EFSIR) ”, den 18 juni 2024: https://finance.ec.europa.eu/document/download/513c318e-a9ba-46f2-8854-0d134aa9bf18_en?filename=european-financial-stability-and-integration-review-2024_en.pdf&prefLang=it.

(12)  Annamaria Lusardi och Olivia S. Mitchell, ” Financial Literacy Around the World: an Overview ”, 2011: https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-pension-economics-and-finance/article/financial-literacy-around-the-world-an-overview/0488F901318E0FBC4C92DC6E964AB89C.

Annamaria Lusardi och Olivia S. Mitchell, ” The Economic Importance of Financial Literacy: Theory and Evidence ”, 2014: https://www.aeaweb.org/articles?id=10.1257/jel.52.1.5.

(13)   ” Monitoring the level of financial literacy in the EU ”, Eurobarometer, juli 2023: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2953.

(14)  Europeiska unionens råd, Rådets slutsatser om finansiell kompetens, den 14 maj 2024: https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2024/05/14/capital-markets-union-council-approves-conclusions-on-financial-literacy/.

(15)  OECD, PISA 2022 Results (Volume IV) – ” How Financially Smart Are Students? ”, 2024: https://www.oecd.org/en/publications/pisa-2022-results-volume-iv_5a849c2a-en.html.

(16)  Claer Barrett, ” Would you turn to Reddit for investment ideas? ”, Financial Times, den 19 juli 2024: https://www.ft.com/content/ad8437e4-053e-4db4-bb46-4d17da2d30c3.

(17)  Bruegel, ” The ripple effect of financial education ”, den 23 mars 2023: https://www.bruegel.org/analysis/ripple-effect-financial-education.

(18)  The Interdisciplinary Learning Network, ” Yrityskylä: Young Finnish Learners Experience Life in the Workplace ”, den 21 november 2025: https://idlnetwork.substack.com/p/yrityskyla-young-finnish-learners.

(19)  Richard Milne, ” Finland fuels children's future with financial literacy and food: World-beating ambition drives real-life business practice and free lunches for kids ”, Financial Times, den 6 januari 2025: https://www.ft.com/content/26c56174-76ab-493b-9770-6d1ed4996505.