—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 14, 16, 21, 24, 36 och 41,

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (1),

—

med beaktande av rapporten från den 20 juni 2024 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Rapport om Gusp – Våra prioriteringar under 2024,

—

med beaktande av En strategisk kompass för säkerhet och försvar – För ett EU som skyddar sina medborgare, värden och intressen och bidrar till internationell fred och säkerhet, som antogs av Europeiska rådet den 21 mars 2022,

—

med beaktande av Natos strategiska koncept, som antogs den 29 juni 2022,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 mars 2024, den 18 april 2024, den 27 juni 2024 , den 19 december 2024, den 6 mars 2025 och den 20 mars 2025,

—

med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 18 mars 2024, den 22 april 2024, den 24 maj 2024, den 24 juni 2024, den 22 juli 2024, den 14 oktober 2024, den 18 november 2024 , den 16 december 2024, den 27 januari 2025, den 24 februari 2025 och den 17 mars 2025,

—

med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac) som antogs den 18 juli 2023,

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (2),

—

med beaktande av de politiska riktlinjerna från kommissionens ordförande för 2024–2029,

—

med beaktande av de utvidgningsrapporter för 2024 som kommissionen lade fram den 30 oktober 2024,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 oktober 2024 med titeln 2024 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2024)0690),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1449 av den 14 maj 2024 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/535 av den 18 mars 2025 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien (4),

—

med beaktande av Sauli Niinistös rapport av den 30 oktober 2024 om att stärka Europas civila och militära beredskap,

—

med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, som antogs 2004, uppdaterades 2008 och kompletterades ytterligare 2020 med en vägledningsnot om riktlinjernas genomförande,

—

med beaktande av sina resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen, som antagits i enlighet med artikel 150 i arbetsordningen,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 20 juni 2023 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet (JOIN(2023)0020),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 16 december 2020 EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020)0018),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2023 om kritisk teknik för EU:s ekonomiska säkerhet för vidare riskbedömning med medlemsstaterna (C(2023)6689),

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2023 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2024 om förstärkning av Moldaviens motståndskraft mot rysk inblandning inför det kommande presidentvalet och en konstitutionell folkomröstning om EU-medlemskap (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2024 om Folkrepubliken Kinas feltolkning av FN:s resolution 2758 och landets kontinuerliga militära provokationer runt Taiwan (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2024 om säkerhets- och försvarsmässiga konsekvenser av Kinas inflytande på kritisk infrastruktur i Europeiska unionen (9),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 24 oktober 2024 om situationen i Azerbajdzjan, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och av internationell rätt samt förbindelserna med Armenien (10) och av den 5 oktober 2023 om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien (11),

—

med beaktande av sina resolutioner om historisk hågkomst, bland annat resolutionerna av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur (12), av den 19 september 2019 om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid (13), av den 15 december 2022 om 90 år efter holodomor: erkännande av att massmordet genom svält var ett folkmord (14) och av den 17 januari 2024 om det europeiska historiemedvetandet (15),

—

med beaktande av rapporten av den 9 maj 2022 om slutresultatet av konferensen om Europas framtid,

—

med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder 2021–2025 (EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet),

—

med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, Istanbulkonventionen, som trädde i kraft i EU den 1 oktober 2023,

—

med beaktande av den FN-resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i New York, Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030), där målen för hållbar utveckling fastställdes,

—

med beaktande av den FN-resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 8 december 1949 om bistånd till palestinska flyktingar,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 22 november 1967 om en fredlig och godtagbar lösning av situationen i Mellanöstern,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 11 augusti 2006 om situationen i Mellanöstern,

—

med beaktande av FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) från 1948 och resolutionen från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 22 juni 2020 om förebyggande av folkmord,

—

med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

—

med beaktande av avtalet mellan Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionen av den 28 april 2006 om samarbete och bistånd (16),

—

med beaktande av det rådgivande yttrande från Internationella domstolen som FN:s generalförsamling efterfrågade i sin resolution av den 30 december 2022 om israeliska metoder som påverkar det palestinska folkets mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska områdena, inklusive östra Jerusalem,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet Gemensam vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030 (JOIN(2025)0120) av den 19 mars 2025 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

—

med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A10-0010/2025), och av följande skäl:

A.

Världen står inför snabba geopolitiska förändringar med autokratiska krafter som både individuellt och genom samordnade insatser aktivt utmanar den regelbaserade världsordningen och dess multilaterala institutioner, folkrätten, demokratiska institutioner och samhällen samt våra allianser. Allt EU:s inflytande bör undersökas för att avskräcka länder från att stödja Rysslands anfallskrig.

B.

Brics-toppmötet i Kazan (Ryssland) den 22–24 oktober 2024 understryker hur Putin utnyttjar internationella plattformar för att motverka isolering och bygga allianser. Det krävs enade och strategiska insatser från EU:s sida för att upprätthålla den regelbaserade världsordningens principer.

C.

EU och dess medlemsstater bör se över utvecklingsbiståndet till regeringarna i länder som öppet stöder Rysslands anfallskrig mot Ukraina och övervaka deras röster om relevanta FN-resolutioner.

D.

Den geopolitiska konfrontationen mellan demokratier och auktoritära och diktatoriska regimer växer, konflikter blir allt vanligare och våld behandlas i allt högre grad som ett standardverktyg för att uppnå politiska mål. Våld utövas inte bara av stater utan även av en växande skara icke-statliga aktörer. EU måste stärka de transatlantiska förbindelserna och bygga konstruktiva partnerskap med likasinnade partner i det globala syd.

E.

Det geopolitiska sammanhang i vilket EU verkar har framhävt behovet på världsarenan av mer ambitiösa, trovärdiga och enhetliga EU-åtgärder och en fullfjädrad europeisk utrikespolitik samt vikten av att medlemsstaterna visar den politiska vilja som krävs för att återuppbygga sin försvarsförmåga och samtidigt stärka EU:s transatlantiska band och partnerskap med likasinnade länder. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) måste bli en fullvärdig EU-politik genom vilken EU kan hantera de viktigaste geopolitiska utmaningarna. EU bör i sina yttre åtgärder vägledas av de värden och principer som fastställs i artiklarna 2, 3.5 och 21 i EU-fördraget och som har inspirerat EU:s egen tillblivelse, utveckling och utvidgning. Därför ligger det i EU:s intresse att stå upp för universella värden, normer och principer såsom frihet och demokratiska normer, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, internationell rättvisa och Helsingforsslutakten, särskilt i fråga om internationella gränsers okränkbarhet.

F.

EU står inför en snabb ökning av nya hot vid sina gränser och inom sitt territorium vilka destabiliserar EU:s funktionssätt, särskilt riktad desinformation, cyber- och hybridattacker och instrumentalisering av migrationsströmmar utöver den internationella terrorismen och religiösa radikalismen.

G.

Strategiskt oberoende kräver att EU vid behov agerar självständigt på den globala arenan, särskilt i utrikes- och säkerhetspolitiken. EU har insett behovet av att minska onödigt beroende av externa aktörer för att slå vakt om sina intressen i en oförutsägbar och multipolär värld.

H.

EU behöver fortsätta att utveckla en egen och oberoende europeisk diplomati, däribland offentlig och kulturell, ekonomisk, klimatmässig, digital och cyberrelaterad diplomati, under ledning av en EU-diplomattjänst som drivs av en gemensam diplomatisk kultur.

I.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina strider mot den regelbaserade världsordningen och den internationella rättens grundläggande principer, som är förankrade i FN-stadgan och centrala konventioner och resolutioner, Helsingforsslutakten samt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

J.

Rysslands åsidosättande av Genèvekonventionen om krigsfångar inbegriper avrättningar av fångar samt nekad åtkomst för humanitära organisationer och nekad medicinsk behandling av fångar.

K.

ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, den ryska kommissionären för barns rättigheter, för deras inblandning i bortförandet av ukrainska barn till Ryssland. Ryssland håller med hjälp av den belarusiska regimen på att omskola ukrainska barn och radera deras ukrainska identitet. Aleksandr Lukasjenkas regim i Belarus måste ställas till svars för sin delaktighet i anfallskriget mot Ukraina och krigsförbrytelser såsom bortförandet av tusentals ukrainska barn.

L.

ICC har dessutom utfärdat arresteringsorder för de ryska militära ledarna Sergej Sjojgu, Valerij Gerasimov, Viktor Sokolov och Sergej Kobylasj, som anklagas för att ha riktat attacker mot civila mål.

M.

Den ungerska regeringen blockerar fonden för bistånd till Ukraina på 5 miljarder EUR som inrättades i mars 2024 inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. Den ungerska regeringen har blockerat också den åttonde delutbetalningen av ersättning från den europeiska fredsfaciliteten till medlemsstater som har gett militärt bistånd till Ukraina sedan maj 2023.

N.

Den ryska skuggflottans tankfartyg utgör en betydande säkerhetsrisk för sjöfarten och miljön genom att de stänger av eller manipulerar sina automatiska identifieringssystem. Dessa tankfartyg bidrar med uppskattningsvis 12 miljarder USD till Rysslands krigsbudget varje månad och finansierar därigenom direkt landets aggressiva militära insatser.

O.

Vladimir Putins regim har instrumentaliserat historien i ett försök att säkra den ryska befolkningens lojalitet genom att skapa nostalgi inför det sovjetiska imperiets påstådda storhet, förfalska Rysslands och Ukrainas historia, förkasta Nikita Chrusjtjovs policy att erkänna och fördöma de stalinistiska brotten, ta avstånd från Michail Gorbatjovs erkännande och fördömande av Molotov–Ribbentrop-pakten och utnämna Sovjetunionens sammanbrott till förra århundradets största tragedi.

P.

Ryssland och andra illasinnade aktörer i dess grannländer förespråkar västfientlig och splittrande retorik och utnyttjar etniska motsättningar i västra Balkan för att skapa konflikt och splittra samhällen, bland annat genom att använda den serbisk-ortodoxa kyrkan som instrument.

Q.

2024 var det 20 år sedan den stora utvidgningen skedde, då tio länder gick med i EU. Utvidgning är av största strategiska betydelse för EU eftersom det är en geostrategisk investering i fred, demokrati, stabilitet, säkerhet, klimatskydd och välstånd på lång sikt över hela kontinenten, framför allt med tanke på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Förberedelserna inför en utvidgning kräver reformer i EU och unionen bör genomföra utvidgningsprocessen parallellt med de institutionella reformer och reformer av beslutsfattandet som är nödvändiga för att värna EU:s integrationskapacitet.

R.

EU måste upprätthålla dynamiken för att påskynda sin utvidgningspolitik samtidigt som anslutningsländerna fortsätter sitt reformarbete och arbete med att uppnå de nödvändiga riktmärkena kopplade till EU:s regelverk. Konsekventa budskap och en tydlig väg mot integration för kandidatländerna är avgörande för att upprätthålla det proeuropeiska perspektivet.

S.

Framtiden för Balkan och länderna i det östra grannskapet ligger i EU.

T.

Unionen bygger på värdena demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, som ingår i Köpenhamnskriterierna, de viktigaste kriterierna för EU-medlemskap. Anslutningsprocessen är en meritbaserad och reversibel process.

U.

För att gå med i EU krävs en anpassning av utrikespolitiken, däribland när det gäller omröstningar om resolutioner från FN:s generalförsamling, stöd till Ukraina och anpassning till sanktioner mot Ryssland. De flesta länder i västra Balkan har uppnått en hög grad av anpassning till Gusp, med Serbien som anmärkningsvärt undantag.

V.

Nordmakedonien har undertecknat Prespa-avtalet med Grekland och fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete med Bulgarien.

W.

Invånarna i Georgien har visat sitt engagemang för demokratiska värderingar och deras lands framsteg på vägen mot integration i EU. Den demokratiska tillbakagången i Georgien behöver vändas. De georgiska myndigheterna bör böja sig för det georgiska folkets vilja att gå med i EU och bör säkerställa fria och rättvisa val, vända den demokratiska tillbakagången, frångå de lagar som äventyrar Georgiens europeiska framtid och genomföra EU-vänliga demokratiska reformer. Georgien bör anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, däribland de sanktioner som enhälligt antagits mot Ryssland.

X.

Alla partnerskapsavtal mellan EU och Azerbajdzjan – även på energiområdet – måste ha starka villkor knutna till respekten för internationell rätt, grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter, särskilt att Azerbajdzjan gör betydande framsteg mot ett övergripande och hållbart fredsavtal med Armenien.

Y.

Medelhavsområdet är mycket viktigt för EU, både historiskt och geografiskt. Länderna i det södra grannskapet spelar en viktig roll för att säkerställa att irreguljära migrationsströmmar hanteras utifrån principerna om solidaritet, balans och delat ansvar och i full överensstämmelse med EU-rätten och internationell rätt och framför allt människorättslagstiftning och humanitär rätt.

Z.

Strategiska partnerskap och avtal mellan EU och ursprungs- och transitländer, som t.ex. mellan EU och Mauretanien, har visat sig vara en framgångsrik modell för att förhindra irreguljär migration och bekämpa migrantsmugglare.

AA.

Leveransen av tusentals Shahed-drönare från Islamiska republiken Iran till Ryssland har ytterligare befäst Irans roll som en pariastat. Nordkorea och Kina visar fortsatt sitt orubbliga åsidosättande av internationella lagar och normer.

AB.

Den 28 maj 2024 erkände Norge, Irland och Spanien staten Palestina, vilket den 4 juni 2024 följdes av ett beslut i Sloveniens parlament om att göra detsamma.

AC.

Kina definierar sig själv som en nästan arktisk stat och strävar efter att, i nära samarbete med Ryssland, bygga en sidenväg genom polarområdet.

AD.

Initiativet Nya sidenvägen, i Kina känt som ”Ett bälte, en väg”, utmanar EU:s intressen.

AE.

Den 14 oktober 2024 kom unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och den brittiske utrikesministern överens om att inleda strategiska samråd i frågor som Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Indiska oceanen/Stilla havet, västra Balkan och hybridhot.

AF.

Alla FN-organ förkroppsligar den regelbaserade internationella ordningen då de upprätthåller och genomför både ordalydelsen och andan i FN-stadgan, som alla FN:s medlemsstater måste följa.

AG.

EU:s trovärdighet och samstämdhet är av största vikt för att dess yttre åtgärder ska genomföras korrekt, eftersom det stärker förtroendet för EU bland olika aktörer och länder utanför EU. För att EU:s åtgärder över hela världen ska vara effektiva krävs det att man säkerställer högsta nivå av samordning och samstämdhet i EU:s yttre åtgärder. Samordningen mellan kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör stärkas, särskilt eftersom utrikestjänsten inte har en tillräcklig driftsbudget.

AH.

För att genomföra jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet krävs initiativ som främjar ett jämställdhetsorienterat ledarskap, skyddar kvinnors rättigheter och motverkar sexuellt och könsrelaterat våld i konfliktsituationer och efter konflikter. Finansieringen av dessa initiativ är avgörande för att stödja lokala civilsamhällesorganisationer och tillhandahålla stöd till överlevande.

AI.

Människorättsförsvarare är EU:s främsta allierade i försvaret och främjandet av mänskliga rättigheter utomlands. Människorättsförsvarare riskerar i allt högre grad angrepp och hot från statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet har konsekvent efterlyst en korrekt och samordnad tillämpning av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare (2008). Medlemsstaterna bör tillsammans med EU-institutionerna genomföra dessa riktlinjer, som omfattar en rad specifika åtaganden såsom regelbunden rapportering, samordning och åtgärder till stöd för människorättsförsvarare.

AJ.

Klimatförändringarnas konsekvenser kommer att få en allt större inverkan på olika aspekter av människors liv, inbegripet den geopolitiska ordningen och globala stabiliteten. Det är av avgörande betydelse att kampen mot klimatförändringarna, genom nödvändiga klimatåtgärder, och hjälpen till dem som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter blir en hörnsten i den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommissionen och medlemsstaterna måste ha en grundläggande roll, med en gemensam strategi, för att främja klimatdiplomatin globalt.

AK.

Rapporten Safer Together – Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness, som lades fram av den särskilda rådgivaren till EU-kommissionens ordförande, Sauli Niinistö, ger strategiska rekommendationer om hur Europas civila och militära beredskap kan förbättras mot bakgrund av eskalerande och komplexa säkerhetshot.

AL.

I detta betänkande granskas först vice ordförandens/den höga representantens årliga Gusp-rapport, och det kompletteras sedan med parlamentets ståndpunkter om Gusp-målen för 2025. I betänkandet behandlas särskilt utförligt 1) de globala konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, 2) konflikt och fred i Mellanöstern, 3) samarbetet med likasinnade partner och 4) EU-åtgärdernas allmänna synlighet och inflytande utomlands. Parlamentets framåtblickande Gusp-ståndpunkt understryks i slutändan av de viktigaste kraven i samband med nästa fleråriga budgetram och den parlamentariska kontrollen av den fleråriga budgetramen. Det finns ett behov av att försvara och stärka den regelbaserade världsordningen, de universella normerna, värdena och principerna i FN-stadgan såsom mänskliga rättigheter och internationell rättvisa, multilateralismen samt Helsingforsslutakten, särskilt i fråga om internationella gränsers okränkbarhet.

1.

Europaparlamentet framhåller att dess resolutioner om genomförandet av Gusp är en viktig del av dess bidrag till utformningen av EU:s utrikespolitik. Parlamentet understryker att dessa resolutioner visar på de praktiska konsekvenserna av den förstärkta rätt till kontroll på det utrikespolitiska området som parlamentet fått genom Lissabonfördraget. Parlamentet påminner om att resolutionen från 2024 är den första av detta slag under denna valperiod och ska fungera som vägledning för EU:s verkställande organ när det fastställer utrikespolitiska prioriteringar för den här valperioden. Parlamentet betonar det faktum att EU i en ständigt instabil internationell miljö på en och samma gång måste ta itu med många utrikespolitiska utmaningar som direkt eller indirekt påverkar unionen, såsom det pågående ryska anfallskriget mot Ukraina, konflikterna i Mellanöstern, den ökande konkurrensen mellan stormakterna, de ständiga försöken att undergräva den multilaterala regelbaserade världsordningen och det allt starkare sambandet mellan utländska och interna kriser. Parlamentet är fast övertygat om att EU, för att ha ett fortsatt inflytande på den internationella arenan, måste föra en beslutsam, disciplinerad och bestämd utrikespolitik som uppfyller EU:s egna strategiska mål samt fortsätta att definiera, hävda och försvara sina intressen i världen. Parlamentet påminner om att EU i sina yttre åtgärder bör vägledas av de värden och principer som fastställs i artiklarna 2, 3.5 och 21 i EU-fördraget och som har inspirerat EU:s egen tillblivelse, utveckling och utvidgning, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet, respekt för människans värdighet och principerna om jämlikhet och solidaritet. Parlamentet anser vidare att Gusp bör säkerställa genomförandet av FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

2.

Europaparlamentet betonar att de centrala principerna i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är förankrade i EU:s orubbliga engagemang för en regelbaserad, multilateral internationell ordning, i enlighet med FN-stadgan, och i EU:s tydliga preferens för ett fredligt och diplomatiskt samarbete mellan alla FN:s medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar alla parter att lösa tvister genom dialog, med ömsesidig respekt för internationell rätt, suveränitet och territoriell integritet. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för global fred och stabilitet genom att främja diplomatiska initiativ med inriktning på konfliktförebyggande och tvistlösning som främjar internationellt samarbete om viktiga globala utmaningar, såsom klimatförändringar, mänskliga rättigheter och hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet menar att pågående partnerskap med internationella aktörer måste säkerställa de globala fredsbevarande och fredsbyggande insatsernas effektivitet.

3.

Europaparlamentet noterar att rapporten överlämnades till parlamentet den 20 juni 2024. Parlamentet påminner om att rapporten bör vara framåtblickande. Parlamentet ger nedan sina kommentarer om flera utvecklingstendenser som vice ordföranden/den höga representanten lyft fram i sin rapport.

4.

Europaparlamentet välkomnar särskilt följande:

5.

Europaparlamentet fördömer särskilt följande:

6.

Europaparlamentet instämmer i följande:

7.

Europaparlamentet fastslår i följande avsnitt sina Gusp-mål för 2025 och kompletterar därmed de synpunkter som uttrycktes i vice ordförandens/den höga representantens årliga Gusp-rapport.

8.

Europaparlamentet betonar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess konsekvenser, bland annat ekonomisk osäkerhet, osäker livsmedelsförsörjning och höga energipriser, i kombination med Rysslands revisionistiska beteende gentemot ett antal stater som gränsar till Svarta havet destabiliserar och hotar det östra grannskapet och västra Balkan, vilket i sin tur eroderar den europeiska säkerhetsstrukturen. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet att stärka EU:s kapacitet att stödja demokratiska institutioner i vårt omedelbara grannskap. Parlamentet understryker också vikten av att skydda EU:s östra gräns, som bidrar till säkerheten i hela EU. Parlamentet betonar att östra skölden (East Shield) och den baltiska försvarslinjen (Baltic Defence Line) bör vara EU:s flaggskeppsprojekt för att främja avskräckande åtgärder och övervinna potentiella hot från öst och att detta skulle inrätta ett integrerat system för förvaltning av landgränserna som är utformat för att stärka EU:s yttre landgräns mot Ryssland och Belarus mot militära hot och hybridhot.

9.

Europaparlamentet noterar att EU:s reaktion på Rysslands anfallskrig mot Ukraina noga följs av autokratiska aktörer runt om i världen och kommer att avgöra deras agerande på den internationella arenan. Parlamentet är oroat över samarbetet och samordningen mellan autokratiska regimer, som ökar och tar sig uttryck i bland annat materiellt eller annat stöd till Rysslands aggression mot Ukraina. Rådet uppmanas kraftfullt att införa restriktiva åtgärder mot länder som levererar militära varor, såsom obemannade luftfartyg och mark-till-mark-robotar, till Ryssland för användning mot civila mål. Parlamentet påminner om att användningen av sådana militära varor mot civila mål är en krigsförbrytelse. Parlamentet noterar med stor oro det ökande samarbetet mellan Ryska federationen och Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea) och understryker att Rysslands insättande av nordkoreanska trupper ökar konfliktens omfattning. Parlamentet betonar också det akuta behovet av ytterligare sanktioner mot Belarus som återspeglar alla sanktioner mot Ryssland.

10.

Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater nu är Ukrainas enda strategiska allierade och uppmanar därför EU och dess medlemsstater att på ett meningsfullt sätt öka och påskynda sitt militära och ekonomiska stöd, sitt humanitära bistånd liksom sitt finansiella bistånd på alla tänkbara sätt för att ge Ukraina en styrkeposition, så att Ukraina kan befria hela sitt folk och avskräcka från ytterligare angrepp från Rysslands sida efter ett potentiellt avtal om eldupphör. Parlamentet föreslår i detta syfte att Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina, som redan har utbildat cirka 75 000 ukrainska soldater, ska stärkas, och understryker särskilt det akuta behovet att förse Ukraina med ökad luftvärns- och mark-till-mark-kapacitet för att försvara sin kritiska energiinfrastruktur, och uppmanar medlemsstaterna att omedelbart häva restriktionerna för användningen av västliga vapensystem, såsom långdistansrobotar av typen Taurus, som levereras till Ukraina, mot legitima militära mål på ryskt territorium, vilket helt skulle ligga i linje med Ukrainas rätt till självförsvar enligt FN-stadgan.

11.

Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt åtagande att stödja Ukrainas önskan om en rättvis och varaktig fred och att stödja den fredsformel och den segerplan som lagts fram av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Parlamentet påminner om att alla initiativ, särskilt diplomatiska lösningar, som syftar till att få ett slut på Rysslands anfallskrig och uppnå en rättvis och varaktig fred måste baseras på Ukrainas villkor och medverkan och i slutänden accepteras av det ukrainska folket. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang djup oro över den tydliga omsvängningen i Förenta staternas inställning till Rysslands anfallskrig, som bland annat yttrar sig i att man öppet beskyller Ukraina för det pågående kriget, pausar det amerikanska militära biståndet och försöker få Ukraina att ge avkall på sin legitima rätt till självförsvar. Parlamentet beklagar djupt alla försök att utöva utpressning mot Ukrainas ledning så att den ska ge vika för den ryska angriparen enbart i syfte att kunna tillkännage ett så kallat fredsavtal, och anser att den amerikanska administrationens pågående försök att förhandla fram ett avtal om eldupphör och fred utan deltagande av europeiska stater, som i slutändan kommer att behöva hantera resultatet, är kontraproduktivt eftersom detta innebär att man ger makt till den krigförande ryska staten, vilket skulle visa att aggressiv politik belönas snarare än bestraffas. Parlamentet är försiktigt optimistiskt om det föreslagna avtalet om ett 30 dagar långt eldupphör. Parlamentet påminner om att ett eldupphör kan vara ett effektivt verktyg för att stoppa fientligheterna men endast om det respekteras fullt ut av angriparen. Parlamentet förväntar sig därför att Ryssland går med på det och respekterar det genom att upphöra med alla attacker mot Ukraina och landets militära positioner, civilbefolkning, infrastruktur och territorium. Med beaktande av Rysslands överträdelser av tidigare avtal drar parlamentet dock slutsatsen att fred endast kan uppnås om Ukraina får egenmakt genom robusta säkerhetsgarantier. Omvänt anser parlamentet att alla lösningar som undergräver Ukrainas legitima strävanden, såsom landets rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang, eller som saknar trovärdiga säkerhetsgarantier, innebär en risk för att Ukraina och andra europeiska länder utsätts för nya ryska angrepp. Parlamentet insisterar därför på att EU måste göra säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina, i enlighet med rekommendationerna i säkerhetspakten i Kiev, för att avskräcka från ytterligare rysk aggression.

12.

Europaparlamentet betonar att det finansiella stöd som EU och medlemsstaterna ger Ukraina är större än något annat lands stöd, vilket återspeglar EU:s oöverträffade engagemang för Ukraina. Parlamentet understryker att EU:s roll i alla förhandlingar som påverkar Europas säkerhet måste stå i proportion till dess politiska och ekonomiska tyngd. Parlamentet bekräftar på nytt att det inte kan föras några förhandlingar om den europeiska säkerheten utan EU:s deltagande.

13.

Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna behåller sina sanktioner mot Ryssland så länge det behövs för att säkerställa en rättvis och varaktig fred och tills ansvarsskyldighet uppnås. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att under tiden öka effektiviteten och slagkraften i de sanktionspaket som hittills antagits och att enas om nya så snart behov uppstår. Parlamentet pekar i detta sammanhang på sektorer av särskild betydelse för den ryska ekonomin, särskilt bankverksamhet, metallurgi, kärnkraft, kemikalier och jordbruk samt råvaror såsom aluminium, stål, uran, titan och nickel. Parlamentet efterlyser ett förbud mot eller riktade tullar på rysk import till EU i syfte att helt stoppa flödet av spannmål, kaliumklorid och gödselmedel. Parlamentet påminner om att ett strikt genomförande och en enhetlig tillämpning av restriktiva åtgärder i samtliga medlemsstater är en förutsättning för trovärdigheten och effektiviteten i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet understryker därför vikten av att stoppa all import till EU av rysk energi och stödja G7:s insatser för att sänka oljepristaket. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa påföljder för alla europeiska företag som fortsätter att göra affärer med Ryssland, liksom att ytterligare bedöma och bekämpa kringgåendet av sanktioner.

14.

Europaparlamentet efterlyser proaktiv diplomati med tredjeländer för att minimera kringgåendet av dessa sanktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att kritiskt bedöma EU:s stöd till länder utanför EU som aktivt stöder Rysslands aggression mot Ukraina, och uppmanar rådet kraftfullt att införa restriktiva åtgärder mot länder utanför EU som möjliggör Rysslands anfallskrig, antingen genom att underlätta kringgående av sanktioner eller genom att tillhandahålla direkt militärt bistånd, såsom i fallet Belarus, Iran eller Nordkorea. Parlamentet uppmanar alla länder att fullt ut ansluta sig till alla EU:s sanktionspaket.

15.

Europaparlamentet beklagar djupt partnerskapet ”utan gränser” mellan Ryssland och Kina, särskilt det förnyade åtagandet att stärka de militära banden. Parlamentet välkomnar rådets beslut att införa sanktioner mot kinesiska företag för deras stöd till Rysslands krig i Ukraina.

16.

Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över Rysslands och Kinas övervakning och sabotage av kritisk sjöfartsinfrastruktur, såsom kommunikationskablar på havsbottnen och havsbaserade energianläggningar. Parlamentet uttrycker i synnerhet sin starka oro över skadorna på två undervattenskablar, en som förbinder Finland och Tyskland och en annan som förbinder Sverige och Litauen, inom mindre än 24 timmar den 17 och 18 november 2024, och över skadegörelsen av ett tankfartyg i den ryska skuggflottan på kraftkabeln EstLink2, som förbinder Estland och Finland, den 25 december 2024. Parlamentet uppmanar EU att införa effektiva kontroll- och övervakningssystem och regionalt kustbevakningssamarbete för att säkerställa förebyggande och snabb upptäckt av angrepp mot sådan infrastruktur. Parlamentet välkomnar i detta avseende att Nato inlett insatsen Baltic Sentry med deltagande av flera medlemsstater för att förbättra säkerheten för kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut följa åtagandena i det gemensamma uttalandet från New York om säkerhet och resiliens hos undervattenskablar. Parlamentet påminner också om att liknande sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur äger rum i Taiwansundet.

17.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöva strikt kontroll över Rysslands skuggflotta och förhindra och begränsa dess aktiviteter som, utöver att bryta mot EU:s och G7-gruppens sanktioner, utgör ett enormt ekologiskt hot mot ekosystemen till följd av fartygens tekniska brister och frekventa haverier. Kommissionen uppmanas kraftfullt att vidta skyndsamma åtgärder, inom ramen för EU:s samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen, och att utforma mer riktade sanktioner mot skuggflottan i nästa sanktionspaket mot Ryssland. Parlamentet preciserar att sådana sanktioner bör avse alla tänkbara enskilda fartyg i skuggflottan samt deras ägare, operatörer, förvaltare och så vidare. Parlamentet rekommenderar att försäljning av tankfartyg till länder som underlättar handeln med Ryssland förbjuds. Parlamentet konstaterar att de flaggstater som hjälper den ryska skuggflottan därigenom också bidrar till den ryska krigföringen.

18.

Europaparlamentet upprepar att nödvändiga åtgärder måste vidtas för att återbörda tvångsdeporterade och illegalt adopterade ukrainska barn från Ryssland eller ockuperat ukrainskt territorium.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att peka ut den ryska statsfinansierade privata militära Wagnergruppen som en terroristorganisation. Parlamentet riktar uppmärksamheten mot den så kallade Afrikakåren, som skapades efter Wagnergruppens tidigare ledare Jevgenij Prigozjins död i augusti 2023 och som direkt placerades under det ryska försvarsministeriets kontroll, i ett försök att omgruppera Wagnerenheter under statlig kontroll.

20.

Europaparlamentet upprepar att Ukraina som offer för en aggression har en legitim rätt till självförsvar i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen, rådet och de berörda medlemsstaterna att möjliggöra effektiva ukrainska motåtgärder mot Ryssland. Parlamentet påminner om att Ryssland har brutit mot internationell rätt och att ett fullständigt beslagtagande av de frysta ryska tillgångarna är ett lämpligt steg mot att genomdriva Rysslands skyldighet att följa internationell rätt och att ersätta Ukraina och andra skadelidande parter för de förluster som orsakats av Rysslands anfallskrig. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en robust rättslig ordning för förverkande av ryska statsägda tillgångar som frysts av EU. Parlamentet påminner kommissionen om att ett sådant förslag inte gör att behovet av fortsatt ekonomiskt, politiskt, militärt och humanitärt stöd försvinner. Parlamentet begär att alla tillgångar som tillhör den ryska staten, ryska lokala myndigheter, ryska statsägda företag och enskilda personer förs upp på EU:s sanktionslista och att dessa tillgångar används för att kompensera Ukraina för de skador som orsakats av detta krig.

21.

Europaparlamentet pekar på att beräkningar i den senaste bedömningen av akuta skador och behov visar att minst 506 miljarder EUR kommer att krävas under det kommande årtiondet för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Parlamentet välkomnar EU:s Ukrainafacilitet, som har en budget på nästan 50 miljarder EUR, och EU:s samarbetsmekanism för Ukrainalån, som erbjuder lån till Ukraina på upp till 45 miljarder EUR och som tillmötesgår parlamentets uppmaning och bygger på rådets beslut att styra extraordinära intäkter från immobiliserade ryska statliga tillgångar till fonden för bistånd till Ukraina och Ukrainafaciliteten, samt G7:s beslut att erbjuda Ukraina ett lån på 50 miljarder USD med immobiliserade ryska statliga tillgångar som säkerhet. Parlamentet är övertygat om att den nya samarbetsmekanismen för Ukrainalån är ett viktigt steg mot att se till att Ryssland ekonomiskt kompenserar för den massiva skada som landet fortsätter att orsaka i Ukraina.

22.

Europaparlamentet fördömer den ungerska regeringens missbruk av sin vetorätt för att fördröja eller i praktiken blockera EU:s nödvändiga bistånd från att beviljas Ukraina, i ett försök att undergräva EU:s enhetliga ståndpunkt om Ukraina. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, rådets ordförande samt medlemsstaterna att använda alla tillgängliga medel för att hindra den ungerska regeringen från att ytterligare blockera biståndet.

23.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och övriga medlemsstater att komma runt den ungerska regeringens blockad av den europeiska fredsfacilitetens finansierings- och utbetalningsbeslut, i det här fallet blockeringen av utbetalningen på 450 miljoner EUR till Polen som ersättning för utrustning som levererats till Ukraina. Parlamentet uppmanar dem med kraft att garantera att EU:s enda instrument till stöd för militärt bistånd till Ukraina åter fungerar fullt ut. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram förslag för att förhindra sådana blockader i framtiden eller att hitta en alternativ mekanism som är helt tillförlitlig.

24.

Europaparlamentet understryker att EU och dess medlemsstater snarast möjligt måste verka för att inrätta en särskild internationell domstol med jurisdiktion för att utreda och lagföra det aggressionsbrott mot Ukraina som begåtts av det politiska och militära ledarskapet i Ryska federationen och dess allierade. Parlamentet fördömer de ryska truppernas avrättning av ukrainska krigsfångar. Parlamentet understryker att ingen fred kommer att vara hållbar utan rättvisa. Parlamentet välkomnar inrättandet i Haag av det internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina. Parlamentet uttrycker sitt stöd för all verksamhet som utförs av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen (ICJ) för att lagföra de brott som begåtts på ukrainskt territorium. Parlamentet välkomnar Ukrainas ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som innebar att landet blev part i stadgan i januari 2025.

25.

Europaparlamentet lovordar Ukraina för landets framsteg i genomgången av regelverket inför anslutning till EU trots krigstillståndet och uppmanar Ukraina att fortsätta sina framsteg mot ett EU-medlemskap med hjälp av alla de resurser som gjorts tillgängliga inom ramen för Ukrainafaciliteten och att säkerställa ett meningsfullt deltagande av det civila samhället i genomförande- och övervakningsfaserna. Parlamentet påminner om att EU-anslutningen är en strikt meritbaserad process som kräver att Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap uppfylls, inbegripet de som rör demokrati, rättsstaten, grundläggande värden och korruptionsbekämpning.

26.

Europaparlamentet anser att både Ukrainas och Moldaviens anslutning till EU skulle vara en ömsesidigt fördelaktig investering i ett enat och starkt Europa. Parlamentet välkomnar tillväxtplanen för Moldavien och antagandet av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien, till ett värde av 1,9 miljarder EUR, som syftar till att påskynda EU-relaterade reformer. Parlamentet uttrycker oro över de negativa konsekvenserna av upphävandet av USAID för Moldavien. Parlamentet anser att detta i möjligaste mån bör uppvägas av EU-medel, det europeiska initiativet för demokrati och andra källor. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att ytterligare stärka Gusp-partnerskapet med Ukraina och Moldavien och välkomnar i detta sammanhang undertecknandet av säkerhets- och försvarspartnerskapet mellan EU och Moldavien i maj 2024. Parlamentet påminner om att Moldaviens säkerhet är oupplösligt kopplad till Ukrainas säkerhet. Parlamentet understryker därför behovet att öka de finansiella bidragen från den europeiska fredsfaciliteten för att ytterligare stärka Moldaviens försvarskapacitet.

27.

Europaparlamentet lovordar Moldavien för att landet genomfört presidentvalet och folkomröstningen på ett professionellt sätt och med en extraordinär känsla av plikt och hängivenhet, trots fortsatt massiv påverkan från Ryssland och dess proxyaktörer. Parlamentet välkomnar resultatet av folkomröstningen om moldaviskt EU-medlemskap 2024, där åtagandet att ansluta sig till EU stadfästs i landets konstitution. Parlamentet uttrycker sitt stöd för att Moldavien försvarar sin demokrati. Parlamentet fördömer skarpt de ständiga och samordnade försöken från Ryssland, proryska oligarker och ryskstödda lokala proxyaktörer att destabilisera Moldavien, så split i det moldaviska samhället och stjälpa landets proeuropeiska riktning genom hybridattacker, användning av energiförsörjning som vapen, desinformationskampanjer, bombhot och iscensatta protester samt hot om eller användning av våld. Parlamentet lovordar inrättandet och insatserna av EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien, som har förbättrat de moldaviska myndigheternas förmåga att hantera rysk påverkan. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att tillhandahålla de ytterligare resurser, inbegripet mänskliga och ekonomiska resurser, utrustning och civila experter, som behövs för att fortsätta att genomföra uppdragets mandat efter maj 2025.

28.

Europaparlamentet betonar den europeiska fredsfacilitetens betydelse för att stärka EU:s förmåga att förebygga konflikter, skapa fred och stärka den internationella säkerheten.

29.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den rådgivande gruppen Belarus–EU för att möjliggöra kontinuerlig dialog mellan EU och de demokratiska krafterna i Belarus. Parlamentet upprepar sitt stöd för en frigivning av alla politiska fångar och de modiga aktivister och journalister i Belarus som fortsätter att göra motstånd mot den illegitima ledarens regim trots den pågående förföljelsen – däribland vägran att förnya pass för belarusier som bor utomlands – och som har uttryckt en önskan om en demokratisk utveckling i Belarus och medlemskap i EU, bland annat vid konferensen Ett nytt Belarus, som hölls i Warszawa i augusti 2023. Parlamentet understryker att sådana insatser visar på det civila samhällets grundläggande roll för att stärka demokratin.

30.

Europaparlamentet bekräftar Israels rätt att försvara sig enligt vad som fastställs i och begränsas av internationell rätt. Parlamentet påminner om att Israel är skyldigt att hantera risken för massvält och sjukdomsutbrott i Gaza. Parlamentet påminner om att Israel också är skyldigt att skydda civilbefolkningen och att militära operationer måste vara proportionerliga och förenliga med internationell humanitär rätt. Parlamentet uttrycker sin oro över de israeliska försvarsstyrkornas militära insatser på Gazaremsan och på Västbanken och i Libanon. Parlamentet efterlyser ett omedelbart och permanent eldupphör som inbegriper ett villkorslöst frisläppande av alla i gisslan.

31.

Europaparlamentet beklagar djupt att vapenvilan i Gaza har brutit samman, vilket har orsakat ett stort antal civila offer i samband med de nyligen genomförda luftangreppen. Parlamentet beklagar i detta sammanhang Hamas vägran att överlämna de återstående personerna i gisslan. Parlamentet efterlyser en omedelbar återgång till ett fullständigt genomförande av avtalet om vapenvila och frisläppande av gisslan och betonar behovet av framsteg mot dess andra fas. Parlamentet lovordar medlarnas engagemang, däribland USA, Egypten och Qatar, vars insatser varit avgörande för att över huvud taget uppnå avtalet om vapenvila och frisläppande av gisslan. Parlamentet är berett att delta i diskussioner om framtida konkreta bidrag till stöd för en vapenvila. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att alla skyldigheter enligt avtalet upprätthålls för att garantera att alla i gisslan frisläpps och att våldet upphör varaktigt samt ett obehindrat tillträde till och en oavbruten distribution av humanitärt och medicinskt bistånd i Gazaremsan. Parlamentet välkomnar därför omplaceringen av EU BAM Rafah den 31 januari 2025 för att stödja den palestinska myndigheten i arbetet med att underlätta gränsövergångar för medicinsk evakuering. Parlamentet uttrycker sin oro över stängningen av gränsövergångsstället i Rafah tills vidare till följd av de militära operationer som inleddes i Gaza den 18 mars 2025. Parlamentet uppmanar alla parter att fullt ut leva upp till sina skyldigheter och att prioritera skyddet av civila. Alla europeiska och internationella aktörer uppmanas kraftfullt att aktivt övervaka genomförandet av vapenvilan och ställa dem som inte efterlever den till svars.

32.

Europaparlamentet anser att associeringsrådet med Israel, som hölls i Bryssel den 24 februari 2025, var ett första steg mot att återuppta en uppriktig och öppen diskussion med Israels utrikesminister, och kommer att kräva uppföljning. Parlamentet erkänner värdet av att samarbeta med Israel för att stärka EU:s roll i Mellanöstern, men betonar samtidigt att partnerskapet måste bygga på full respekt för rättigheter och värden. Parlamentet påminner om att efterlevnaden av artikel 2 i associeringsavtalet är en avgörande del av partnerskapet och efterlyser fortsatt övervakning och utvärdering av hur den genomförs av den israeliska regeringen. Parlamentet välkomnar den planerade högnivådialogen med den palestinska premiärministern i april 2025.

33.

Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för en framförhandlad tvåstatslösning på grundval av 1967 års gränser, med två suveräna, demokratiska stater som fredliga grannar och med Jerusalem som deras gemensamma huvudstad, vilket fortfarande är den mest hållbara vägen mot varaktig fred och säkerhet för både israeler och palestinier. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att stödja alla ansträngningar i detta syfte, i synnerhet den globala alliansen för genomförande av tvåstatslösningen. Parlamentet uppmanar alla parter att förnya sina ansträngningar för att undanröja hindren för denna lösning och inleda en dialog som syftar till att uppnå ömsesidig förståelse och respekt. Parlamentet välkomnar möjligheten för den palestinska myndigheten att återvända till Gaza. Parlamentet beklagar att den palestinska myndigheten inte har hållit några val sedan 2005, vilket hämmar dess trovärdighet, och förväntar sig att val hålls inom kort. Parlamentet är övertygat om att det inte kan finnas några utsikter till fred, säkerhet, stabilitet och välstånd för Gaza eller till försoning mellan israeler och palestinier så länge Hamas och andra terroristgrupper har en roll att spela på Gazaremsan. Parlamentet uppmanar därför EU:s särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern att stödja insatser för att motverka ytterligare radikalisering av ungdomar i regionen. Parlamentet fördömer den accelererande och olagliga israeliska bosättningen av palestinskt territorium, som strider mot internationell rätt, undergräver insatserna för att nå en tvåstatslösning och utgör ett betydande hinder för varaktig fred. Parlamentet uttrycker oro över det ökande våld som israeliska styrkor och extremistiska bosättare begår på Västbanken och i östra Jerusalem och välkomnar de sanktioner som antagits mot extremistiska israeliska bosättare. Parlamentet upprepar Abrahamavtalens viktiga roll som ett ramverk för att uppnå hållbar fred, stabilitet och välstånd i Mellanöstern. Parlamentet välkomnar den arabiska återhämtnings- och återuppbyggnadsplan som lades fram vid toppmötet i Kairo den 4 mars 2025 och som utgör en trovärdig grund för diskussionerna om Gazaremsans framtid. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för Medelhavsområdet att samarbeta konstruktivt med arabiska partner för att tillhandahålla trovärdiga lösningar för återuppbyggnaden, styrningen och säkerheten i Gaza. Parlamentet förkastar å andra sidan ”Trump-Gaza”-förslaget, som inte tar hänsyn till de instabila säkerhetsförhållandena i Mellanöstern. Parlamentet anser att omfattningen av förstörelsen och det mänskliga lidandet i Gaza kräver ett omfattande internationellt engagemang med Förenta staterna, tillsammans med EU, FN, arabstaterna och andra internationella partner, som kompletterar varandras insatser för att förhandlingarna ska kunna återupptas och bli konstruktiva. Parlamentet är engagerat i de framtida insatserna för normalisering mellan Israel och arabstaterna i regionen.

34.

Europaparlamentet stöder en rättvis och genomförbar lösning på frågan om palestinska flyktingar. Parlamentet understryker att FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) spelar en viktig roll för att tillhandahålla humanitärt bistånd och grundläggande tjänster som under rådande omständigheter inte får avbrytas, och anser att alla FN-organ som är verksamma i regionen måste stödjas i sitt arbete. Parlamentet påminner dock om sin oro över de allvarliga anklagelser mot anställda vid UNRWA som tyder på att UNRWA har anställt medlemmar av terroristorganisationen Hamas. Parlamentet välkomnar de åtgärder som FN vidtagit till följd av anklagelserna om UNRWA:s personal och välkomnar UNRWA:s fulla åtagande att genomföra rekommendationerna i den så kallade Colonnarapporten. Parlamentet upprepar Europeiska rådets slutsatser av den 17 oktober 2024, där alla försök att upphäva 1967 års avtal mellan Israel och UNRWA fördöms. Parlamentet insisterar på att kommissionen måste försäkra sig om att inga medel från EU:s budget finansierar, bidrar till eller stöder Hamas eller Hizbollahs verksamhet. Parlamentet betonar att ytterligare åtgärder kan behövas i framtiden för att sträva efter ännu större transparens och ansvarsskyldighet.

35.

Europaparlamentet uttrycker oro över de ökande spänningarna i Mellanöstern och uppmanar alla berörda parter att upprätthålla internationell humanitär rätt, visa största möjliga återhållsamhet och åta sig att trappa ned situationen, eftersom en regional konflikt till varje pris måste undvikas. Parlamentet beklagar djupt att tusentals civila mist livet. Parlamentet kräver att Hizbollah ska avväpnas som en del av bredare åtgärder för att minska fientligheterna och säkra stabilitet i regionen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram en övergripande EU-strategi för Mellanöstern, öka EU:s faktiska närvaro i regionen, främja långsiktig stabilitet och fred i regionen och stärka partnerskapen med regionala nyckelaktörer. Parlamentet betonar att strategin måste konkretiseras inom de första månaderna av den nya kommissionens mandat och bör återspeglas i den kommande fleråriga budgetramen för att den ska få en påtaglig inverkan på en situation som snabbt försämras. Parlamentet understryker att medlemsstaterna måste intensifiera sina diplomatiska insatser med internationella partner, bland annat Gulfstaterna, för att uppmuntra till en snabb nedtrappning och meningsfull dialog. Parlamentet understryker behovet att prioritera och stärka organisationer i det civila samhället i regionen, särskilt organisationer som arbetar med skydd av mänskliga rättigheter och fredsbyggande.

36.

Europaparlamentet fördömer skarpt den destabiliserande roll som den iranska regimen och dess nätverk av icke-statliga aktörer spelar i regionen. Parlamentet påminner om att Iran har slutat gömma sig bakom sina proxystyrkor, och fördömer Irans två direkta och öppna attacker på Israels territorium 2024, vilka Israel båda gångerna vedergällde, i en upptrappning av konflikten som saknar motstycke. Parlamentet fördömer skarpt Hizbollahs attacker mot Israel, som ledde till en israelisk markinvasion i Libanon som orsakade ett stort antal civila dödsoffer, tvångsförflyttningar och eskalerande våld i Libanon. Parlamentet noterar det eldupphör mellan Israel och Hizbollah som man enades om den 27 november 2024 för en period på 60 dagar. Israel uppmanas kraftfullt att dra sig tillbaka från södra Libanon i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1701. Parlamentet påminner om behovet av ett definitivt upphörande av fientligheter så snart som möjligt, för att skapa utrymme för en diplomatisk lösning längs den blå linjen. Parlamentet kräver att FN:s säkerhetsråds resolution 1701 genomförs i sin helhet, som den enda vägen för att minska spänningarna, stabilisera gränsen mellan Israel och Libanon på ett hållbart sätt och fullt ut återupprätta Libanons suveränitet, territoriella integritet och stabilitet. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 21 januari 2025 om att anta en tredje stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till ett värde av 60 miljoner EUR till förmån för den libanesiska försvarsmakten.

37.

Europaparlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att lägga till hela organisationen Hizbollah på EU:s lista över terroristorganisationer.

38.

Europaparlamentet noterar den arresteringsorder som ICC utfärdade den 21 november 2024.

39.

Europaparlamentet upprepar uppmaningen från Internationella brottmålsdomstolens ordförande Tomoko Akane till EU att vidta omedelbara åtgärder för att skydda Internationella brottmålsdomstolen och rättsstatsprincipen i det internationella samfundet, bland annat genom att skyndsamt ändra EU:s blockerande stadga så att Internationella brottmålsdomstolen omfattas av dess tillämpningsområde.

40.

Parlamentet välkomnar bildandet av en ny regering. Parlamentet önskar president Joseph Aoun och premiärminister Nawaf Salam framgång i arbetet med att uppfylla det libanesiska folkets förväntningar. Parlamentet är fast beslutet att stödja landet i arbetet med att återuppbygga statliga institutioner som kan fullgöra sitt uppdrag i alla medborgares tjänst, genom att gå vidare med en reformorienterad och framåtblickande agenda, särskilt när det gäller medborgerliga friheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet stöder återuppbyggnadsinsatserna samtidigt som man går in på en väg mot politisk stabilisering och socioekonomisk återhämtning. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att återuppta partnerskapet mellan EU och Libanon, bland annat genom att inom kort anordna ett associeringsråd.

41.

Europaparlamentet fördömer skarpt de senaste attackerna mot FN:s interimsstyrka i Libanon (Unifil) från de israeliska försvarsstyrkorna och Hizbollah. Parlamentet upprepar att all FN-personal och alla FN-lokaler är okränkbara och bekräftar den avgörande stabiliserande roll som Unifil spelar i södra Libanon och som 16 medlemsstater bidrar till, och kräver att dessa attacker omedelbart upphör.

42.

Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut att förlänga sanktionerna mot Iran till juli 2025, bland annat genom att sanktionsbelägga Irans produktion av obemannade drönare och robotar och landets leverans av sådana till Ryssland och Mellanöstern i stort. Parlamentet framhåller de starka banden mellan Iran och det iranska revolutionsgardet, dess proxystyrkor såsom huthierna samt miliser som opererar i Irak och Syrien. Parlamentet fördömer skarpt det stora antalet terrordåd och lönnmord, eller försök till attentat, som det iranska revolutionsgardet utfört över hela världen, även på europeisk mark, under de senaste årtiondena. Parlamentet upprepar sin begäran om att det iranska revolutionsgardet ska läggas till på EU:s förteckning över terroristorganisationer. Parlamentet påpekar att de sanktionsalternativ som ännu inte har uttömts inbegriper en mycket mer restriktiv strategi för tekniköverföring genom export av produkter som inte kategoriseras ”med dubbla användningsområden”.

43.

Europaparlamentet fördömer skarpt huthiernas destabiliserande attacker mot handelsfartyg och militära fartyg som färdas i Röda havet. Parlamentet betonar att attackerna har orsakat betydande störningar i den globala handeln, eftersom rederierna tvingas omdirigera en stor del av trafiken på Röda havet runt Afrikas sydspets. Parlamentet efterlyser kollektiva åtgärder och uppmuntrar till ökat engagemang från EU:s sida och internationellt samarbete, och kräver fortsatta åtgärder för att säkerställa fri sjöfart på en av världens mest kritiska vattenvägar. Parlamentet begär att dessa olagliga attacker omedelbart upphör.

44.

Europaparlamentet ställer sig bakom målet att till varje pris hindra Iran från att skaffa sig kärnvapen. Parlamentet påpekar dock att regimen i Teheran tydligt har avvisat ett återupptagande av den gemensamma övergripande handlingsplanen och vägrat att samarbeta i sin pågående tvist med Internationella atomenergiorganet. Parlamentet betonar samtidigt att Iran har ökat sin kärnvapenkapacitet. Parlamentet beklagar att det för närvarande inte finns någon strategi för att förmå Iran att avstå från att bygga upp militär kärnteknisk kapacitet, och inte heller någon handlingsplan för den händelse att Iran tar steget över kärnvapentröskeln. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram en reviderad strategi gentemot Iran som en förberedelse för allt som kan hända.

45.

Europaparlamentet uttrycker oro över den provocerande retoriken, som underblåses av felaktig information och desinformation och som omgärdar konflikten, och att den utnyttjas av illvilliga aktörer för att så misstro och hat, även inom de europeiska samhällena, vilket särskilt, men inte enbart, illustreras av den oroväckande ökningen av antisemitism. Parlamentet varnar att detta bör vara ett primärt fokus i EU:s kamp mot desinformation, och efterlyser en samordnad strategi av kommissionen med beaktande av de externa och interna dimensionerna av dess politik, inbegripet men inte begränsat till den kommande strategiska kommunikationsplanen för att främja EU:s roll i det södra grannskapet.

46.

Europaparlamentet välkomnar Assadregimens historiska fall i Syrien. Parlamentet påminner om att den överlevde så länge bara tack vare stödet från sina ryska och iranska allierade och att regimens kollaps vittnar om att de är försvagade. Parlamentet välkomnar nystarten i förbindelserna mellan EU och Syrien, som tar sig uttryck i utnämningen av en chargé d’affaires för EU i Damaskus, diplomatiska kontakter och högnivåmöten på initiativ av medlemsstaterna och EU:s ledare, samt den nionde Brysselkonferensen den 17 mars 2025 med deltagande av den interimistiska utrikesministern Asaad al-Shibani. Parlamentet anser att upprättandet av diplomatiska förbindelser med de nya syriska myndigheterna inte bör vara en förevändning för eftergivenhet mot medborgare i medlemsstaterna som stridit i islamistiska grupper i Syrien. Parlamentet förklarar att dessa stridande fortfarande utgör ett hot mot de länder där de är medborgare och mot alla EU:s medlemsstater. Parlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för Syriens territoriella integritet och framhåller behovet att omgående öka det humanitära biståndet och skyddet för de 16,7 miljoner människor som behöver det. Parlamentet välkomnar därför förlängningen av humanitära undantag på obestämd tid och det gradvisa men villkorliga upphävandet av sanktionerna mot en rad ekonomiska sektorer för att ge den syriska ekonomin en välbehövlig livlina. Parlamentet åtar sig att noga övervaka den politiska övergångsprocessen och att uppmana medlemsstaterna att återta upphävandet av sanktioner om de syriska myndigheterna inte lever upp till sina åtaganden. Parlamentet erkänner att risken för uppror av väpnade grupper som är lojala mot den tidigare regimen är en utmaning för ett ordnat statsbyggande, och uppmanar övergångsmyndigheterna att skyndsamt organisera en avväpning av paramilitära och civila grupper, särskilt efter de oacceptabla vedergällningarna mot alawiter på grund av att de uppfattas ha kopplingar till Assadregimen. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och dess medlemsstater att stödja genomförandet av avtalet mellan den syriska övergångsregeringen och den kurdiskledda SDF, i syfte att garantera fullt erkännande av och politiskt deltagande för den kurdiska folkgruppen i Syrien. Parlamentet uppmanar alla parter att bidra till en fredlig och syriskledd politisk övergång till en inkluderande, demokratisk styrningsmodell som säkerställer representation, deltagande och lika rättigheter för kvinnor, minoriteter och alla medlemmar av det syriska samhället, oavsett etnicitet eller religion, och som sätter välfungerande statliga institutioner och det syriska folkets välbefinnande i centrum för sina handlingar. Parlamentet välkomnar interimspresidenten al-Sharaas erkännande av Syriens mångfald, men noterar samtidigt att den nuvarande interimsregeringens sammansättning har brister i detta avseende. Parlamentet är fast övertygat om att Syriens politiska övergång, särskilt säkerställandet av civil fred och uppbyggnaden av tillit till statliga institutioner, bara kan lyckas om rättsliga förfaranden och försoningsprocesser under övergångsperioden används för att bekämpa straffrihet för alla parter som kränkt internationell humanitär rätt. Parlamentet betonar att kampen mot straffrihet i Syrien är en moralisk och politisk skyldighet för Europa och det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja det arbete som utförs av den internationella, opartiska och oberoende mekanismen för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011. Parlamentet uppmuntrar Syrien att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och anpassa den nationella lagstiftningen i enlighet med detta samt ge Internationella brottmålsdomstolen retroaktiv behörighet genom en förklaring. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att överväga att inrätta ett särskilt uppdrag, i samarbete med internationella partner, för att hjälpa till att dokumentera fall av allvarliga brott som begåtts av Assadregimen och alla andra fraktioner. Parlamentet betonar vikten av att bevara Syriens territoriella integritet, också för att bidra till att bevara stabiliteten i regionen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att förhindra en återetablering eller förstärkning av ryska styrkor, paramilitära enheter eller underrättelsetjänster i landet.

47.

Europaparlamentet konstaterar att kravet på enhällighet tvingar medlemsstaterna att outtröttligt arbeta för att uppnå kompromisser och enighet, vilket är grunden för EU:s politiska inflytande på den internationella arenan. Parlamentet påpekar dock att avvägningen mellan idealet om enighet och enhällighetens höga kostnader i trovärdighetshänseende på internationell nivå bör bedömas kritiskt, och att man särskilt måste se till att ett utvidgat EU kan fungera effektivt.

48.

Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att enskilda medlemsstater har utnyttjat sin vetorätt för att urvattna avtal, fördröja beslutsfattandet eller helt och hållet omintetgöra en gemensam politik. Parlamentet beklagar att potentialen för snabba, effektiva och ändamålsenliga utrikes-, säkerhets- och försvarsåtgärder, i enlighet med bland annat övergångsklausulerna i EU-fördraget, aldrig har utnyttjats.

49.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att gradvis övergå till omröstning med kvalificerad majoritet för beslut som rör Gusp-områden och som inte har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. Parlamentet uppmärksammar vissa medlemsstaters farhågor om minskade möjligheter att påverka utrikes- och säkerhetspolitiken på EU-nivå. I väntan på att omröstning med kvalificerad majoritet ska börja tillämpas fullt ut vid beslut utan militära eller försvarsmässiga konsekvenser uppmuntrar parlamentet till ett fullständigt utnyttjande av alla nuvarande möjligheter att stärka beslutsamheten i detta avseende, bland annat konstruktiv röstnedläggning i överensstämmelse med artikel 31.1 i EU-fördraget. Parlamentet inser att en övergång till omröstning med kvalificerad majoritet endast kan ske gradvis, med utgångspunkt i uppbyggnaden av en europeisk strategisk kultur.

50.

Europaparlamentet betonar att världen håller på att bli mer multipolär och mindre multilateral. Parlamentet betonar att multilaterala forum, framför allt FN och dess organ, bör betraktas som den samarbetsform som EU föredrar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka inkluderande former av multilateral styrning och uppmuntrar i detta sammanhang kommissionen, utrikestjänsten och rådet att fördjupa det interinstitutionella samarbetet med multilaterala organisationer som spelar en avgörande roll i det internationella regelbaserade systemet och därmed skydda FN och det hela det multilaterala systemet. Parlamentet uttrycker i detta avseende oro över den ökande betydelsen av exklusiva samarbetsformer, där konkurrensen nu ökar. Parlamentet uttrycker oro över det växande medlemskapet i Briks-gruppen, som för närvarande omfattar 45 procent av världens befolkning. Parlamentet betonar att ett sådant samarbete ger Ryssland medel att kringgå åtgärder som är avsedda att isolera landet politiskt och gör det möjligt för Kina att ytterligare utvidga sitt inflytande genom sitt sätt att finansiera infrastrukturprojekt. Parlamentet understryker att allvaret i Kinas engagemang kommer att bero på landets vilja att göra eftergifter för att hantera förvaltningen och omstruktureringen av skulderna för länderna i det globala Syd. Parlamentet konstaterar samtidigt att internationella institutioner och normer i allt högre grad instrumentaliseras och undergrävs av autokratiska regimer. Parlamentet betonar att denna trend försätter EU i en känslig position där man är tvungen att balansera behovet av att anlägga en bred och inkluderande syn på multilateralism samtidigt som samarbetet med utvalda likasinnade partner förstärks.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ompröva EU:s strategi gentemot Briks-gruppen och dess partner och att utarbeta en separat EU-politik för Briks+.

52.

Europaparlamentet efterlyser bestämt en översyn av EU:s ekonomiska stöd till tredjeländer för att säkerställa att det inte går till regeringar som utmanar de europeiska värdena, sprider västfientlig propaganda, stöder Rysslands anfallskrig mot Ukraina och undergräver den nuvarande världsordning som vidmakthåller demokratin, de mänskliga rättigheterna och kampen mot korruption.

53.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att det geopolitiska sammanhang där EU verkar fortfarande präglas av radikal osäkerhet och en övergång från samarbete till konkurrens. Parlamentet noterar med oro hur alla typer av interaktion görs till vapen och noterar att denna trend hämmar det internationella samarbetet i en tid då de globala omställningarna måste påskyndas för att effektivt ta itu med globala utmaningar. Parlamentet påminner om att EU inte har råd att vända sig inåt och måste förbli öppet och engagerat i världen för att försvara sina värden och intressen. Parlamentet understryker att ett förstärkt samarbete och samordning med likasinnade parter är avgörande i ljuset av intensifierade försök av tredjeländer att destabilisera den internationella ordningen och undergräva multilateralismen genom spridning av desinformation.

54.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att aktivt stödja en omfattande institutionell reform av de multilaterala institutionerna, först och främst FN-systemet och särskilt FN:s säkerhetsråd, som bör omfatta åtgärder som syftar till att begränsa användningen av rätt till veto, stärka den regionala representationen, göra det verkställande organet ansvarigt inför den församling som har valt det och omdefiniera sammansättningen för att bättre återspegla den geopolitiska verkligheten, bland annat genom att inrätta en permanent plats för EU. Parlamentet betonar att sådana reformer är nödvändiga för att stärka multilateralismen, förbättra den globala styrningen och det värdebaserade beslutsfattandet och hantera internationella utmaningar på ett mer inkluderande och lyhört sätt.

55.

Europaparlamentet påminner om vikten av ett starkt och konstruktivt partnerskap med Förenade kungariket, inte bara med tanke på det exceptionellt omfattande handels- och samarbetsavtalet och den gemensamma värdegrunden, såsom demokrati, stöd för multilateralism och mänskliga rättigheter, utan även med tanke på omfattningen av frågorna av gemensamt intresse på områden som försvar, klimat och energi, gränsförvaltning, kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och främjande av fred och stabilitet. Parlamentet välkomnar särskilt de förnyade impulserna från den nya brittiska regeringen att tillsammans med EU reflektera över möjligheterna till närmare utrikes- och säkerhetssamarbete, som bör stödjas med konkreta åtgärder och bygga på det goda samarbetet på FN-nivå samt den effektiva samordningen mellan EU och Förenade kungariket när det gäller antagandet av och övervakningen av genomförandet av sanktioner mot Ryssland. Parlamentet anser att en sådan samordning har ett mervärde för både EU och Förenade kungariket och välkomnar därför överenskommelsen om att arbeta för att skapa ett säkerhetspartnerskap mellan EU och Förenade kungariket som bygger på gemensamt intresse och kollektivt ansvar. Parlamentet anser att frågor som sjöfartsskydd bör dryftas inom ramen för ett sådant partnerskap. Parlamentet begär att parlamentet vederbörligen involveras och informeras i sådana överväganden före och efter det planerade toppmötet mellan Förenade kungariket och EU.

56.

Europaparlamentet noterar resultatet av president- och kongressvalen i Förenta staterna. Parlamentet uttrycker oro över den snabba takt med vilken den nya amerikanska administrationen har frångått etablerade partnerskap och diplomatiska traditioner. Parlamentet uttrycker sin bestörtning över den nuvarande politiken som går ut på att blidka Ryssland och angripa sina traditionella allierade. Parlamentet beklagar de senaste kommentarerna från USA:s vice president Vance, som ifrågasätter de gemensamma värderingar som ligger till grund för det transatlantiska partnerskapet. Parlamentet varnar för att Trumpadministrationen genom denna oberäkneliga politik riskerar att förlora en redan i nuläget sällsynt tillgång, nämligen förtroendet för Förenta staterna. Parlamentet anser det oaktat att de transatlantiska förbindelserna fortfarande är oumbärliga för säkerheten för partnerna på båda sidor av Atlanten och därför är värda att satsa på. Parlamentet anser att det är viktigare än någonsin att fortsätta att samarbeta med amerikanska motparter på federal nivå och delstatsnivå. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att eftersträva bilaterala diplomatiska kanaler med motparter i Förenta staterna som det samarbetsformat som den amerikanska administrationen föredrar, och att visa upp en enad front och ett åtagande för EU:s gemensamma ståndpunkt. Parlamentet upprepar vikten av regelbundna toppmöten mellan EU och Förenta staterna för att stimulera det framtida samarbetet på högsta nivå. Parlamentet stöder fullt ut det fördjupade samarbetet inom ramen för den transatlantiska dialogen mellan EU och USA, bl.a. genom transatlantisk parlamentarisk diplomati.

57.

Europaparlamentet beklagar djupt Förenta staternas beslut att plötsligt stoppa merparten av det amerikanska humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet, vilket omfattar men inte är begränsat till det bistånd som fram till nu tillhandahållits av Förenta staternas byrå för internationell utveckling (USAID), något som får förödande konsekvenser för otaliga människors liv men också riskerar att få svåra konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och den globala säkerheten. Parlamentet inser att EU inte kan ersätta USAID utan måste omfördela sina resurser på ett smart och strategiskt sätt genom en Team Europe-strategi för att mildra följderna, i både de berörda ländernas intresse och vårt eget intresse. Parlamentet välkomnar kommissionens och utrikestjänstens tillkännagivande om att arbete pågår för att tillföra likviditet till svårt drabbade områden genom omfördelad och ökad förfinansiering. Parlamentet välkomnar beslutet att inleda en kartläggning på EU-nivå, där hänsyn även bör tas till sekundära effekter, och begär att medlemsstaterna och parlamentet ska få ta del av resultaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ett uttalande där den tar fasta på EU:s helhetsgrepp på denna kris.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att knyta starkare band till Kanada för att möta globala utmaningar som påverkar våra gemensamma värden och intressen, vår säkerhet och vårt välstånd. Parlamentet menar att den bilaterala säkerhets- och försvarsdialogen liksom det kommande säkerhets- och försvarspartnerskapet lägger grunden för ökat säkerhets- och försvarssamarbete, bland annat om parternas respektive initiativ för att öka försvarsindustrins produktion.

59.

Europaparlamentet upprepar i alla händelser att medlemsstaterna fullt ut måste omsätta konceptet med EU:s strategiska autonomi och försvarsberedskap i praktiken och i detta syfte göra kollektiva och väl samordnade investeringar i säkerhet och försvar med målet att uppnå en verklig europeisk försvarsunion som är interoperabel och kompletterar Natoalliansen och kan agera självständigt vid behov. Parlamentet anser att EU snarast måste agera för att minska sitt beroende av tredjeländer för sin försvarskapacitet, särskilt för strategiska stödresurser, för att säkerställa sin egen autonoma säkerhet. Parlamentet påminner om att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen är en strategisk tillgång för både unionens säkerhet och försvar och för dess utrikespolitik. Parlamentet efterlyser en betydande förstärkning av denna bas och en fördjupning av försvarsindustriella partnerskap och integrering av den industriella basen för likasinnade tillförlitliga partner i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, först och främst Ukraina.

60.

Europaparlamentet uppmuntrar till nära förbindelser med västeuropeiska länder utanför EU, i synnerhet till samarbete på vissa områden av EU:s yttre åtgärder. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang slutförandet av förhandlingarna om ett brett åtgärdspaket för de framtida förbindelserna mellan EU och Schweiz, vilket utgör en viktig milstolpe när det gäller att främja och fördjupa de redan nära förbindelserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att modernisera och fördjupa de bilaterala förbindelserna mellan EU och Schweiz. Parlamentet betonar vikten av att främja starkare förbindelser med Norge, särskilt inom ramen för säkerhets- och försvarspartnerskapet samt förvaltningen av gemensamma bestånd i samarbete och fortsättningen på den långvariga fiskeverksamheten. Parlamentet efterlyser ett snabbt undertecknande av associeringsavtalet mellan EU och Andorra och San Marino.

61.

Europaparlamentet välkomnar den nya drivkraften i de bilaterala förhandlingarna mellan EU och Armenien, som ges ett starkt stöd från myndigheterna i Jerevan. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att aktivt stödja Armeniens önskan om ökat samarbete med EU. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd för det nyligen inledda arbetet med en ny partnerskapsagenda mellan EU och Armenien, med mer ambitiösa gemensamma prioriteringar för samarbete inom alla dimensioner.

62.

Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för det arbete som utförs av Europeiska unionens uppdrag i Armenien (Euma) och understryker den viktiga roll som uppdraget har. Parlamentet uppmanar Euma att fortsätta att noga övervaka hur säkerhetssituationen utvecklas på plats, rapportera öppet om detta till Europaparlamentet och aktivt bidra till konfliktlösningsinsatser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka Eumas mandat, utöka uppdragets storlek och förlänga dess varaktighet. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att gå med på att ha ett sådant civilt uppdrag även på sin sida av gränsen.

63.

Europaparlamentet anser att tyngdpunkten i den globala ordningen rör sig mot regionen Indiska oceanen/Stilla havet och att EU måste stärka sin aktiva roll och närvaro i denna region för att skydda sina intressen, främja stabilitet och upprätthålla en regelbaserad internationell ordning. Parlamentet upprepar att fredliga, fria, stabila och regelbaserade förhållanden i regionen Indiska oceanen/Stilla havet är av grundläggande europeiskt intresse. Parlamentet är bekymrat över att konkurrensen mellan stormakterna i regionen medför parametrar för EU:s förmåga att främja multilateralism i regionen. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att Asien–Europa-mötet fortfarande hämmas på grund av de geopolitiska spänningarna med Ryssland. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang förstärkta utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska förbindelser med likasinnade partner i regionen i linje med EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att främja synligheten för och verkningarna av EU:s yttre åtgärder tillsammans med våra partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, särskilt Australien, Indien, Nya Zeeland, Sydkorea, Japan och Taiwan.

64.

Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om det strategiska partnerskap som EU har med Japan, vilket bör fungera som en förebild för ett givande bilateralt partnerskap som möjliggör en effektiv utformning av politiken i multilaterala sammanhang. Parlamentet konstaterar att EU och Japan under 2024 firar att det var 50 år sedan respektive diplomatiska beskickningar inrättades, och betonar starkt EU:s intresse av att fördjupa och bredda detta partnerskap bilateralt under de kommande 50 åren. Parlamentet välkomnar i detta hänseende avtalet mellan EU och Japan om ett ekonomiskt partnerskap och det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan (SPA), av vilka det senare bland annat föreskriver samråd om utvecklingen av respektive försvarsinitiativ, inbegripet informationsutbyte om försvarsindustrirelaterade frågor, samt utforskande av ett eventuellt ömsesidigt deltagande i respektive försvarsinitiativ.

65.

Europaparlamentet konstaterar att geopolitiska utmaningar har stärkt EU:s och Indiens gemensamma intresse av att säkerställa säkerhet, välstånd och hållbar utveckling. Parlamentet efterfrågar ett toppmöte mellan Indien och EU för att hålla de bilaterala förbindelserna högt på dagordningen. Parlamentet identifierar klimatförändringar och grön tillväxt, digitalisering och ny teknik, forskning och utveckling, konnektivitet, handel och investeringar samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik som centrala samarbetsområden. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett större bidrag från medlemsstaternas sida. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utvidga och bredda samarbetet mellan Indien och EU om sjöfartsskydd som svar på Kinas växande närvaro i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet framhåller behovet att med Indien diskutera frågan om landets stora militära beroende av Ryssland och landets leveranser av kritisk teknik som omfattas av restriktioner till Ryssland. Parlamentet uppmanar med kraft Indien att fördöma Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina och att ansluta sig till EU:s sanktionspolitik gentemot Ryssland.

66.

Europaparlamentet anser att Indien är en viktig demokratisk partner och uppmuntrar EU att ha ett nära samarbete med den indiska regeringen i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, både internt och globalt. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av EU-strategin för Indien från 2018 och färdplanen för EU och Indien fram till 2025 i nära samordning med medlemsstaternas egna åtgärder. Parlamentet betonar särskilt behovet att främja större synergier inom utrikes- och säkerhetspolitiken med utgångspunkt i befintliga dialogmekanismer och andra fora som inrättas inom ramen för färdplanen för EU och Indien fram till 2025. Parlamentet anser att det viktiga besök som kommissionens ordförande och kommissionskollegiet gjorde i Indien den 27–28 februari 2025 var början på en ny fas i förbindelserna mellan EU och Indien, som bekräftade den strategiska kopplingen och dess outnyttjade potential. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av en kommande strategisk EU-Indien-agenda.

67.

Europaparlamentet påminner om EU:s engagemang för politiken för ett enat Kina som en av principerna för förbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet understryker att Taiwan är en demokratisk partner till EU i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet erkänner Taiwans betydelse i tryggandet av de globala försörjningskedjorna, särskilt i den högteknologiska sektorn, och uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att engagera sig i ett närmare samarbete med Taiwan för att ytterligare främja de ekonomiska förbindelserna och de handels- och investeringsmässiga förbindelserna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utan dröjsmål inleda förberedande åtgärder för förhandlingar om ett investeringsavtal med Taiwan. Parlamentet betonar att eventuella försök från auktoritära regimer att begränsa den gynnsamma utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Taiwan inte kan godtas.

68.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt Kinas fortsatta militära provokationer mot Taiwan och motsätter sig fortfarande bestämt varje ensidig förändring av status quo i Taiwansundet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ge tydliga och konsekventa signaler om att alla försök att ensidigt ändra status quo i Taiwansundet, särskilt genom våld eller tvång, inte kan accepteras och kommer att medföra höga kostnader. Parlamentet framhåller att Kinas territoriella anspråk inte har någon grund i folkrätten och att endast Taiwans demokratiskt valda regering kan företräda det taiwanesiska folket. Parlamentet fördömer dessutom Kinas blockering av Taiwans meningsfulla deltagande i multilaterala organisationer, såsom WHO, Internationella civila luftfartsorganisationen och FN:s ramkonvention om klimatförändringar, genom dess ständiga snedvridning av FN:s generalförsamlings resolution 2758. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i relevanta internationella organisationer,

69.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över de senaste förändringarna i Kinas inhemska och militära hållning sedan det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationalkongress. Parlamentet anser att Kina visar att landet har både avsikt och i allt högre grad ekonomisk, diplomatisk, teknisk och militär makt att omdefiniera den globala ordningen. Parlamentet understryker att strategin för militär-civil sammansmältning är ett bevis på sådana medel. Parlamentet betonar i detta sammanhang att EU måste vara mer beslutsamt och enat i sin strategi gentemot Kina, och uppmanar därför vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att se över strategin gentemot Kina så att den tar full hänsyn till den alltmer förtryckande inrikespolitiken, den aggressiva utrikespolitiken och användningen av ekonomiska påtryckningar som ett sätt för Kina att uppnå sina mål. Parlamentet anser att de utmaningar som är ett resultat av Kinas framväxt som en global aktör kräver ett balanserat, flerdimensionellt svar enligt principen ”samarbeta där så är möjligt, konkurrera där så behövs och konfrontera där så är nödvändigt”, genom vilken EU fortsätter att selektivt samarbeta med Kina som ständig medlem av FN:s säkerhetsråd i ett antal viktiga frågor.

70.

Europaparlamentet framhåller att Folkrepubliken Kinas alltmer aggressiva hållning utgör ett hot mot friheten till sjöfart och äventyrar den stabilitet som är livsviktig för den globala handeln. Parlamentet betonar att allt fler likasinnade partner, som stöder fred och stabilitet i regionen, ser med oro på denna situation. Parlamentet betonar behovet att förhindra destabiliserande agerande, bland annat genom regelbundna insatser för att säkra friheten till sjöfart gentemot Folkrepubliken Kinas försök att utöva kontroll över internationellt vatten och luftrum.

71.

Europaparlamentet anser att Kina, genom den fortsatta utvidgningen av det strategiska partnerskapet mellan Kina och Ryssland, bland annat på områdena teknik och militära kapacitetsöverföringar, (indirekt) möjliggör Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

72.

Europaparlamentet fördömer på nytt Kinas överträdelser av sina internationella åtaganden, överträdelserna av de kinesisk-brittiska och kinesisk-portugisiska gemensamma förklaringarna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, principen ”ett land, två system” och Hongkongs grundlag samt kraftåtgärderna mot den särskilda administrativa regionens autonomi och företrädare för den politiska oppositionen, inbegripet medlemmar av det civila samhället och deras familjemedlemmar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma Hongkongs och Macaos ställning som autonoma regioner mot bakgrund av Kinas överträdelser av de kinesisk-brittiska och kinesisk-portugisiska gemensamma förklaringarna och kraftåtgärderna mot Hongkongs autonomi

73.

Europaparlamentet är oroat över de kinesiska företagens ökande ekonomiska genomslagskraft inom EU, inbegripet inom strategiska sektorer såsom batteritillverkning. Parlamentet betonar det akuta behovet av att fortsätta riskminskningspolitiken genom att fortsätta att minska det ekonomiska beroendet inom kritiska sektorer, i linje med EU:s strategi för ekonomisk säkerhet.

74.

Europaparlamentet understryker att Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) är en viktig allierad för att stärka den regelbaserade multilateralismen. Parlamentet stöder Aseans insatser för att slutföra förhandlingarna med Kina om en effektiv och konkret uppförandekod i Sydkinesiska havet. Parlamentet uppmuntrar till ökat engagemang och samarbete från EU:s sida med Asean och insatser för ett övergripande strategiskt partnerskap som bygger på ekonomiska band och hållbar tillväxt, och i synnerhet på politiskt samarbete när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet efterlyser ökat stöd för Myanmars samlingsregering och ökade påtryckningar på Aseanländerna för att få dessa att anpassa sig till de internationella sanktionerna mot Myanmars militärjunta.

75.

Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att fokusera på bilaterala förbindelser med partner i Afrika, bland annat Sydafrika, Ghana, Marocko, Kenya, Senegal och Mauretanien, med beaktande av ömsesidiga behov och intressen för att främja verkliga och balanserade partnerskap. Parlamentet anser att principen ”mer för mer” bör integreras fullt ut i förbindelserna med tredjeländer, varigenom EU utvecklar starkare partnerskap med de länder som upprätthåller Gusp-principerna och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) samt EU:s grundläggande värden. Parlamentet anser att EU behöver bibehålla ett fortsatt fokus på Afrika, som redan är en strategisk kontinent och kommer att bli en allt viktigare aktör i framtiden.

76.

Europaparlamentet uppmanar EU att tillfälligt upphäva både sitt samförståndsavtal om råvaror och allt militärt samarbete med Rwanda, även genom Europeiska fredsfaciliteten och andra mekanismer, tills Rwanda upphör med sitt olagliga stöd för väpnade grupper och fullt ut respekterar Demokratiska Republiken Kongos suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet fördömer de brott mot östra Demokratiska republiken Kongos suveränitet och territoriella integritet som begåtts av rebellgruppen M23. Europaparlamentet fördömer den väpnade M23-gruppens intagande av Goma och Bukavu och dess fortsatta offensiv i Södra Kivu, vilket ytterligare har förvärrat den akuta humanitära krisen och ökat risken för destabilisering av Demokratiska republiken Kongo och för ett fullskaligt krig i regionen. Parlamentet stöder fredsprocessen i Luanda och Nairobi för att uppnå en politisk lösning på konflikten på diplomatisk väg och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att upprätthålla de diplomatiska kontakterna med parterna i konflikten och regionala parter och att öka trycket på parterna att återuppta fredliga förhandlingar, bland annat genom att skjuta upp EU:s säkerhets- och försvarssamråden med Rwanda och anta sanktioner, beroende på situationen på plats och de framsteg som gjorts i pågående regionala medlingsprocesser. Parlamentet är djupt oroat över den humanitära situationen för tusentals fördrivna personer i området. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att vidta tydliga åtgärder i linje med EU:s strategi för området kring de stora sjöarna för att återställa stabiliteten och samarbeta med FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco) för att skydda civila i östra Demokratiska republiken Kongo.

77.

Europaparlamentet understryker att den senaste utvecklingen i Tunisien har väckt oro över mänskliga rättigheter och demokratiska normer, med rapporter som tyder på begränsad öppenhet, begränsat oppositionsdeltagande och minskad politisk konkurrens i presidentvalet. Parlamentet understryker EU:s fortsatta åtagande för och stöd till Tunisien under denna politiskt och socioekonomiskt känsliga period genom att upprätthålla kontakterna på olika nivåer.

78.

Europaparlamentet understryker att EU har ett direkt och avgörande intresse av stabilitet, säkerhet och ekonomisk tillväxt i Medelhavsområdet och i det vidare södra grannskapet. Parlamentet påminner om att den europeiska grannskapspolitiken lanserades med de lovvärda målen att främja stabilitet, välstånd och god samhällsstyrning i södra Medelhavsområdet. Parlamentet erkänner dock att det i dag är uppenbart att dess instrument, mål och principer inte längre är anpassade till regionens nuvarande realiteter. Parlamentet beklagar att det fortfarande inte, nästan 30 år efter det att den så kallade Barcelonaprocessen inleddes, har uppnåtts ett område med delat välstånd, stabilitet och frihet med Medelhavsländerna i det södra grannskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny pakt för Medelhavsområdet. Parlamentet anser att EU och länderna i det södra grannskapet bör ingå samförståndsavtal som syftar till att främja stabilitet, välstånd och försvar av de mänskliga rättigheterna, på villkoret att man samarbetar om migration. Parlamentet påminner om att instabilitet och osäkerhet i det södra grannskapet fortfarande är en ständig utmaning för förvaltningen av EU:s yttre gränser. Parlamentet anser att EU, samtidigt som man prioriterar bilaterala förbindelser med länderna i regionen, också bör fortsätta att främja regionalt samarbete genom befintliga ramar, såsom Medelhavsunionen. Parlamentet välkomnar utnämningen av en kommissionsledamot med ansvar för Medelhavet.

79.

Europaparlamentet betonar att EU måste stärka och fördjupa sitt samarbete med arabländerna och Gulfstaterna som svar på de akuta geopolitiska, sociala och ekonomiska utmaningar som regionen står inför. Parlamentet betonar att ett ökat samarbete bör prioritera nyckelområden såsom migration, digital omställning, säkerhet, den gröna omställningen och kulturellt utbyte för att bygga upp ett motståndskraftigt partnerskap. Parlamentet efterlyser ett strategiskt tillvägagångssätt som anpassar samarbetet med varje land för att främja hållbar utveckling och ömsesidig förståelse.

80.

Europaparlamentet välkomnar det framgångsrika slutförandet av det första toppmötet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd och anser att detta toppmöte har markerat ett avgörande ögonblick i förbindelserna mellan EU och dess partner från Gulfstaternas samarbetsråd, som betonar det ömsesidiga åtagandet att stärka banden på viktiga strategiska, ekonomiska och kulturella områden.

81.

Europaparlamentet understryker vikten av att upprätthålla och främja demokratiska värden i regionen. Parlamentet fördömer den ökande hatpropagandan, bland annat mot EU-institutionerna, och angreppen på individuella friheter och den internationella ordningen, både inom och utanför medlemsstaterna.

82.

Europaparlamentet betonar att länderna i EU, Latinamerika och Karibien är likasinnade och delar värderingar, språk, historia, kultur och religion, vilket bör göra dem till naturliga partner i dagens geopolitiska sammanhang. Parlamentet noterar att EU:s engagemang i regionen har krympt de senaste årtiondena, vilket har skapat ett vakuum för ett ökat inflytande från Kina och Ryssland. Parlamentet uppmanar samtliga länder i Latinamerika att mer beslutsamt fördöma Rysslands angrepp mot Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att bedriva proaktiv diplomati i regionen, med stark tonvikt på att försvara den multilaterala världsordningen, folkrätten och respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser multilaterala initiativ för att ta itu med den politiska instabiliteten i de mest instabila länderna i regionen, till exempel i Haiti.

83.

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av det avancerade ramavtalet mellan EU och Chile och manar till en snabb och fullständig ratificering av det. Parlamentet välkomnar på samma sätt slutförandet av förhandlingarna om det moderniserade övergripande avtalet mellan EU och Mexiko, som tillkännagavs av kommissionen den 17 januari 2025 och för vilket parlamentet fortfarande måste ge sitt godkännande. Parlamentet betonar att avtalet skulle stärka EU:s strategiska partnerskap med Mexiko och erkänna landets centrala roll i Latinamerika och dess ambition att diversifiera handeln och de politiska partnerskapen för att minska det ekonomiska beroendet av Förenta staterna.

84.

Europaparlamentet noterar ingåendet av avtalet med Mercosur. Parlamentet uttrycker oro över avtalets potentiella negativa inverkan på EU:s hållbarhets- och säkerhetsstandarder och på konkurrenskraften för EU:s jordbruksbaserade livsmedelsindustri och understryker att parlamentet måste undersöka huruvida avtalet uppfyller EU:s hållbarhetsstandarder och överensstämmer med ömsesidighetsprincipen innan ett godkännande av avtalet kan övervägas.

85.

Europaparlamentet välkomnar det informella mötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac) och genomförandet av initiativ inom ramen för färdplanen för EU och Celac 2023–2025, och understryker i detta sammanhang behovet att anta en ny och ambitiös färdplan vid toppmötet 2025 som fortsätter att stärka partnerskapet och beaktar den bästa praxis som hittills uppnåtts.

86.

Europaparlamentet understryker behovet av en tuffare strategi för att ta itu med våld mot miljöförsvarare och öka EU:s insatser för att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden och anpassningen till klimatkrisen. Parlamentet föreslår ett ökat samarbete för bekämpning av organiserad brottslighet och olaglig narkotikahandel, vilket även påverkar EU. Parlamentet förespråkar att det biregionala samarbetet för att bekämpa detta fenomen ska utökas avsevärt.

87.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att göra arbetet med likasinnade demokratier till en prioritering under sin mandatperiod och att systematisera samarbetet och samrådet med demokratiska likasinnade partner för att främja demokrati och förbättra den gemensamma beredskapen och tillgången till krishanteringsresurser. Parlamentet upprepar i detta sammanhang rekommendationen att fördjupa banden med regionala organisationer såsom Asean och Afrikanska unionen för att stärka samarbetsramarna för säkerhet.

88.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den europeiska politiska gemenskapen som en plattform för diskussion, dialog och samarbete med europeiska partner om de utrikespolitiska och säkerhetsmässiga utmaningar vi står inför, i syfte att stärka säkerheten och stabiliteten i Europa och fortsätta det politiska och säkerhetsmässiga samarbetet på grundval av gemensamma intressen. Parlamentet begär att bli nära involverat i klargörandet av hur verksamhetsområdet och det framtida arbetet för denna gemenskap ska se ut. Parlamentet understryker att en viss sammanjämkning när det gäller demokratiska värden och principer är avgörande för att detta format ska bli framgångsrikt och samstämt i framtiden. Parlamentet upprepar att den europeiska politiska gemenskapen under inga omständigheter får bli en förevändning för förseningar i utvidgningsländernas EU-anslutning.

89.

Europaparlamentet anser också att det är viktigt att bygga nya allianser, bland annat med länderna i vårt grannskap och i det globala Syd, med beaktande av ömsesidiga behov och intressen för att främja verkliga, balanserade och jämlika partnerskap. Parlamentet betonar vikten av att fastställa dessa politiska överenskommelser med tredjeländer, på grundval av gemensamma europeiska värden och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att reagera på partnerländernas förväntningar och snabbt nå resultat i de politiska överenskommelserna med dem för att visa att EU är en pålitlig och strategisk partner och att det internationella regelbaserade systemet kan möta dagens utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa parlamentets aktiva deltagande i inrättandet, genomförandet och övervakningen av framtida partnerskap för ren handel och rena investeringar. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang samarbetsinitiativ mellan EU och länderna i det globala Syd för att bedöma och hantera skuldkrisen. Parlamentet noterar att avtal med det globala Syd, särskilt när det gäller råvaror, bör bidra till lokal ekonomisk utveckling snarare än fördjupa beroendet och en överdriven resursexploatering.

90.

Europaparlamentet framhåller vice ordförandens/den höga representantens roll som brobyggare mellan Gusp och EU:s yttre förbindelser för att säkerställa största möjliga samordning och samstämmighet i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet betonar att EU måste främja synligheten och effektiviteten i sina insatser för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete, men beklagar dock att det i vissa fall råder brist på tydlighet i EU:s representation utåt, vilket hindrar EU:s strategiska kommunikation utomlands. Parlamentet betonar behovet av att tydligt definiera befogenheterna för vice ordföranden/den höga representanten, kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande när det gäller EU:s yttre åtgärder och representation, så att EU talar med en röst som är konsekvent och uppfattats som sådan av dess partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin samordning med utrikestjänsten inom yttre åtgärder, bland annat genom att garantera fullständig efterlevnad av artiklarna 3.2 och 9 i beslutet om utrikestjänsten (17), vilka kan behöva uppdateras.

91.

Europaparlamentet begär att utrikestjänsten – både dess huvudkontor och EU:s delegationer – ska stärkas genom att tillhandahålla lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser så att EU kan vara bättre förberett på nuvarande och framväxande globala utmaningar. Parlamentet begär att utrikestjänsten ska kunna välja ut och rekrytera sin permanenta diplomatiska EU-personal och säkerställa en rättvis könsfördelning och geografisk balans bland medlemsstaterna på alla nivåer inom utrikestjänsten. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snabbt lägga fram förslag om den framtida operativa strukturen för EU:s yttre åtgärder och i detta syfte fullt ut beakta Europaparlamentets rekommendation av den 15 mars 2023 om en utvärdering av Europeiska utrikestjänstens funktionssätt och ett starkare EU i världen (18). Parlamentet betonar behovet av att stärka den strategiska kommunikationen och EU:s arbete med att motverka desinformation genom särskilda resurser och kontor i strategiskt intressanta regioner och länder.

92.

Europaparlamentet påminner om att EU har ett strategiskt intresse av att främja hållbar utveckling, fattigdomsminskning och jämlikhet globalt, eftersom dessa insatser bidrar till långsiktig global fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt och snabbt använda Global Gateway-initiativet som ett hållbart alternativ till Kinas initiativ Nya Sidenvägen (Belt and Road) och som ett instrument för att öka EU:s närvaro och synlighet i hela världen. Parlamentet påminner om att Global Gateway-initiativet ska förstås som ett strategiskt koncept där utrikespolitiken, den ekonomiska politiken och utvecklingspolitiken integreras med varandra, inbegripet klimatomställningen och den digitala omställningen, samt infrastrukturinvesteringar för att stärka ett nära partnerskap baserat på ömsesidiga fördelar, ekonomisk utveckling och motståndskraftiga leveranskedjor. Parlamentet betonar i detta sammanhang att samordning med internationella finansiella institutioner, ett väldefinierat deltagande från den privata sektorn och skräddarsydd strategisk kommunikation, även i mottagarländerna, är avgörande för att instrumentet ska få önskad omfattning. Parlamentet är bekymrat över rapporterna om att ett antal Global Gateway-projekt genomförs av kinesiska företag i direkt strid med initiativets syften och mål, vilka inbegriper att stärka EU:s ekonomiska säkerhet och främja ekonomisk utveckling och ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med tredjeländer. Parlamentet efterlyser därför en omedelbar utredning och avlägsnande av alla kinesiska företag som är involverade i Global Gateway. Parlamentet betonar att EU:s stöd bör komplettera andra initiativ, såsom partnerskapet för global infrastruktur och globala investeringar, ekonomiska korridoren mellan Indien, Mellanöstern och Europa och Lobitokorridoren, och särskilt syfta till att uppnå målen för hållbar utveckling.

93.

Europaparlamentet påminner om sin viktiga roll i Gusp och att parlamentet särskilt bidrar genom sin parlamentariska diplomati och sina olika instrument, kanaler och kontakter, inbegripet sina program för demokratistöd och genom utskottet för utrikesfrågor, regelbundna parlamentariska dialoger och officiella delegationer. Parlamentet betonar att parlamentarisk diplomati har stor potential att engagera viktiga politiska aktörer och underlätta ett demokratiskt styre. Parlamentet betonar särskilt mervärdet av parlamentarisk diplomati under Rysslands anfallskrig mot Ukraina och framhåller i detta sammanhang det värdefulla samarbetet på politisk och teknisk nivå mellan Ukrainas Verchovna Rada och Europaparlamentet.

94.

Europaparlamentet är fast övertygat om att diplomati är en viktig del av EU:s åtgärder. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en vidareutveckling av EU:s förebyggande diplomati som ett proaktivt utrikespolitiskt verktyg för att föregripa, medla och fredligt lösa konflikter mellan parter. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att integrera EU:s verktyg för förebyggande diplomati inom strukturella förebyggande mekanismer och åtgärder, såsom politiska överenskommelser mellan olika aktörer som är inblandade i konflikter, nationella dialoger för försoning, fredsbyggande och övergångsrättvisa samt sannings- och försoningskommissioner. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att genomföra LL-övningar baserade på tillvaratagna erfarenheter för att bedöma diplomatiska insatser, identifiera områden som kan förbättras och integrera bästa praxis i framtida initiativ. Parlamentet efterlyser en ökning av utrikestjänstens kapacitet i detta avseende, särskilt i de relevanta krisberedskaps- och krishanteringsavdelningarna. Parlamentet betonar det akuta behovet av att fördubbla den relevanta EU-budgeten inom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och kraftigt öka EU:s åtgärder för medling, dialog och försoning.

95.

Europaparlamentet bekräftar den roll som spelas av EU:s särskilda representanter, som främjar EU:s politik och intressen i specifika regioner och länder och spelar en viktig roll i utvecklingen av en starkare och effektivare Gusp genom att ge EU en aktiv politisk närvaro i viktiga länder och regioner och agera som en ”röst” och ett ”ansikte” för EU och dess politik. Parlamentet betonar vikten av att förse EU:s särskilda representanter med tillräckliga resurser som gör det möjligt för dem att effektivt genomföra dessa uppgifter. Parlamentet betonar vikten av att EU:s särskilda representanter har ett brett, flexibelt mandat som kan anpassas till föränderliga geopolitiska förhållanden, så att de kan främja EU:s politik och intressen i specifika regioner och länder och spela en aktiv roll i förebyggande diplomatiska insatser. Parlamentet insisterar på att nya särskilda representanter bör utnämnas först efter en utfrågning i parlamentet.

96.

Europaparlamentet understryker att korruption möjliggör och förvärrar kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna och urholkning av demokratiska principer och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta itu med de risker som korruption utgör för stabiliteten, samhällsstyrningen och freden, och att förebygga och motverka dessa hot mot EU:s intressen och mot det globala välståndet och säkerheten, särskilt i EU:s östra och södra grannskap. Parlamentet uppmuntrar till närmare samordning mellan EU, dess medlemsstater och allierade och partner när så är möjligt, för att bekämpa systematisk korruption som stärker autokratiska regimer, underlättar spridningen av otillbörlig påverkan, berövar samhällen väsentliga resurser och undergräver demokratiska värden, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar den avgörande roll som det civila samhället och oberoende journalister i tredjeländer spelar när det gäller att övervaka och avslöja korruption. Parlamentet uppmanar därför EU att anta en omfattande och snabbt genomförd ram för korruptionsbekämpning inom sin utrikespolitik, som omfattar EU:s sanktionssystem, det föreslagna direktivet mot korruption och EU:s bredare strategi för korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att föreslå konkreta och långtgående åtgärder i detta avseende, och stöder införandet av bestämmelser mot korruption i EU:s handelsavtal med tredjeländer.

97.

Europaparlamentet understryker EU:s uppdrag och insatser utomlands för att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och i världen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att

98.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att följa upp exemplen på framgångsrika evakueringsåtgärder i Sudan och förstärkt konsulärt skydd, och att arbeta för ett övergripande skyddssystem för EU-medborgare utomlands. Parlamentet betonar att effekterna av ständiga kriser och konflikter runtom i världen kan medföra en risk för överbelastning av medlemsstaternas konsulära skydd och/eller biståndskapacitet och begär i detta avseende ökad kapacitet och ökade resurser för utrikestjänstens krishanteringscentrum och EU:s civilskyddsmekanism. Parlamentet påminner om sin långvariga ståndpunkt att tillämpa en liknande skyddsnivå för lokalanställda vid EU:s delegationer och Gusp-uppdrag och Gusp-insatser.

99.

Europaparlamentet anser att det finns ett behov av en starkare institutionaliserad parlamentarisk tillsyn över EU:s yttre åtgärder, inbegripet regelbunden och snabb, men ändå säker, tillgång till konfidentiell information och informationsmöten i Europaparlamentet i linje med artikel 36 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att det behövs mer återkoppling från vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten om de åtgärder som vidtagits och effekterna av dem, för att uppfylla parlamentets rekommendationer i resolutionerna om utrikesärenden.

100.

Europaparlamentet understryker att inom ramen för Gusp, som inbegriper GSFP, utövar parlamentet sin budgetfunktion tillsammans med rådet. Parlamentet påminner om att Europaparlamentet också utövar politisk kontroll över och samråd om denna politik i enlighet med artikel 36 i EU-fördraget.

101.

Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 41 i EU-fördraget bör alla administrativa och operativa utgifter för Gusp och GSFP belasta EU:s budget, med undantag för sådana utgifter som härrör från operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

102.

Europaparlamentet understryker att Gusp- eller GSFP-beslut som medför utgifter alltid utgör grundläggande valmöjligheter för denna politik och måste vara föremål för parlamentets tillsyn. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att samråda med parlamentet innan förslag till Gusp- eller GSFP-beslut läggs fram, för att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet i enlighet med artikel 36 i EU-fördraget.

103.

Europaparlamentet påminner om att dess utövande av sin budgetfunktion är oupplösligt förbundet med dess politiska kontroll- och samrådsfunktion. Parlamentet påminner om att det i artikel 36 i EU-fördraget fastställs en särskild förbindelse mellan vice ordföranden/den höga representanten och Europaparlamentet, vilket är en förutsättning för att parlamentet ska kunna utöva dessa funktioner, och att vice ordföranden/den höga representanten bör stödja parlamentet i det avseendet.

104.

Europaparlamentet beklagar att budgeten för civila GSFP-uppdrag är otillräcklig. Parlamentet påminner om att antalet sådana uppdrag och deras uppgifter har ökat, att säkerhetsmiljön har blivit mer utmanande och att kostnaderna för insatser har ökat. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att tillhandahålla en betydande ökning av Gusp-finansieringen under en separat rubrik för civil Gusp och krishantering. Parlamentet efterlyser att en effektiv användning av de medel som anslagits till civila GSFP-uppdrag säkerställs för att se till att dessa uppdrag kan reagera effektivt på krissituationer och oförutsedda händelser. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att lägga fram gemensamma förslag i detta syfte.

105.

Parlamentet är djupt oroat över att utrikestjänsten är strukturellt underfinansierad och att detta redan medför allvarliga och långtgående negativa konsekvenser för EU:s yttre åtgärder och EU-institutionernas resultat på detta område. Parlamentet understryker att det behövs en särskild strategi för utrikestjänstens administrativa budget och påminner om att avsaknaden av korrigerande åtgärder riskerar att få allvarliga konsekvenser för EU:s förbindelser med tredjeländer.

106.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under rubriken EU:s yttre åtgärder i sitt förslag till nästa fleråriga budgetram överväga följande:

107.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sina förslag för nästa fleråriga budgetram under första halvåret 2025 för att ge tillräckligt med tid för att förhandla om programmen. Parlamentet understryker behovet av en mer detaljerad kontoplan i budgeten för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen och Gusp som gör det möjligt för budgetmyndigheten att fastställa politiska och geografiska prioriteringar inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

108.

Europaparlamentet understryker att varje fråga som tas upp ovan kräver ett lämpligt svar från den verkställande makten. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snabbt och skriftligen svara på parlamentets uppmaningar, begäranden och betänkligheter. Parlamentet anser att muntliga uttalanden i utskott eller plenarsammanträden endast kan utgöra ett tillräckligt svar i exceptionella eller brådskande fall. Parlamentet betonar att nära samarbete och partnerskap mellan Europaparlamentet och vice ordföranden/den höga representanten är av strategisk betydelse i det nuvarande utmanande geopolitiska sammanhanget. Parlamentet förväntar sig mer systematiska utbyten innan mandat och Gusp-strategier antas och ett förbättrat informationsflöde om förhandlingar och genomförande av internationella avtal samt samförståndsavtal. Parlamentet förväntar sig dessutom att parlamentet på ett effektivt och genomgående sätt införlivas i EU:s yttre politik och åtgärder och därigenom mobiliserar parlamentarisk diplomati till stöd för vice ordförandens/den höga representantens insatser.

°

° °

109.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaternas regeringar och parlament.